Neptunus V 19

Hej alla Neptunusar!

 

Tack alla som besökte oss under “Skolans dag”! Det sjöd av aktivitet både ute och inne och i Neptunus klassrum kunde ni ta del av elevernas fantastiska bilder inspirerade av John Bauer. Ni kunde också visa vad ni hade lärt er om Folktro och Väsen samt prova på att göra olika mönster av papper och former.

 

 

Under veckans matematiklektioner har vi fortsatt att göra skolverkets bedömningsstöd. Vi har också börjat med ett nytt kapitel i matteboken som handlar om massa. Vi bekantar oss med massa och tränar på att jämföra, uppskatta och mäta massa. Kapitlet inleds med att eleverna beskriver och jämför vardagliga föremål genom att resonera kring vilka som är lätta och tunga, samt genom att hålla två föremål i händerna. Vi har använt ord som tyngre och lättare när vi jämför.

Kapitlet innehåller många praktiska moment och eleverna kommer att använda en balansvåg för att synliggöra skillnaden i massa mella olika föremål. Vi kommer att göra egna uppskattningar av vad olika föremål väger och kontrollera sedan med hjälp av en våg. Viktiga begrepp under veckan har varit massa, balansvåg, tung, tyngre, tyngst, lätt lättare och lättast.

 

 

idrottslektionen hade vi utegymnastik för första gången. Då det var mycket blåsigt på idrottsplatsen gick vi upp till Raketen. Där fick eleverna göra “36-leken”: I skogen hängde det 36 lappar med olika, matematikinspirerade uppdrag på som tex “Hitta ett träd som är lika högt som du”. Eleverna delades in i grupper och varje grupp fick ett djur och en tärning. Lagen började med att slå tärningen. Visar den 3 ska gruppen nu leta efter lappen med nr 3 på. Den kan vara precis var som helst i skogen, nu gäller det att leta. När någon i gruppen hittat lappen kallar den på sin grupp. Gruppen läser uppdraget som står på lappen och redovisar uppdraget för en av lekledarna som står vid tärningarna. Vid godkänt slås tärningen igen, om gruppen hade 3 och nu får en femma på tärningen adderar de 3 och 5 och ger sig sedan ut på jakt efter lapp nr 8. Så här håller grupperna på tills de kommer till uppdrag 36, där tar leken slut för gruppen. När alla grupper utfört uppdrag 36 är hela leken slut.

 

  

  

 

 

 

svenskalektionerna har vi skrivit i bland annat “Min tankebok” där eleverna skriver om sina tankar om ett visst påstående, t.ex: “Om jag hade en superkraft skulle det vara…” eller “Det roligaste vi har gjort i Neptunus är…”.  De får med andra ord skriva om saker som kan inspirera dem men boken fungerar också som en utvärdering.

 

 

 

Under veckans bildlektion fortsatte vi att arbeta med mönster, men denna gång utforskade vi mönsterrepetition och hur man kan göra för att förskjuta mönstret ett steg när man börjar på ny rad. Klassrummet hamnade i ett kreativt kaos när eleverna klippte till sina bitar och började skapa sina mönster. Under Skolans dag fick ni prova en variant av detta arbete.

 

 

Gröna gruppen fick i  måndags eftermiddag besök av musikläraren Anders som har några av eleverna i trumpet. De visade sina trumpeter och spelade några låtar för oss. Så roligt att höra hur mycket de har lärt sig under terminen.

 

 

danslektionen tränade vi på en dans som eleverna gjort några gånger där de sitter och använder sig av pallar. Denna gång avslutades dansen med att de skulle bygga en staty av pallarna.

 

 

 

Hem och skola

 

Viktig information:

 

  • Information från fritids:

 

Anmälan lovdagar, sista anmälningsdag 12/5

 

Som tidigare utskick sagt så består våren av många lovdagar och fritids behöver få in anmälan (senast 12/5) om vilka barn som kommer att vara på fritids dessa dagar.

 

Vad god anmäl Närvaro inkl. aktuella tider för de dagar ni har behov av fritidsomsorg, eller alternativt Frånvaro om ni ska vara lediga. Var extra noga med de dagar då skolan är stängd, men fritids har öppet!

 

13/5 Lemshagaforum; Skolan stängd, Fritids/klubben öppet.

15/5 Stänger Fritids/klubben 15.00 pga utvärderingskväll.

20-21/5 Samrättningsdagar NP; Skolan stängd, Fritids/klubben öppet.

29/5 Stänger Fritids/klubben 15.00.

30/5 Kristihimmelsfärd; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.

31/5 Klämdag; Skolan stängt, Fritids/klubben öppet.

 

5/6 Stänger fritids/klubben 15.00.

6/6 Nationaldagen; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.

7/6 Planeringsdag; Skolan och Fritids/klubben stängt.

13/6 Skolavslutning fm, Fritids/klubben öppet.

 

OBS! Alla dagar före röd dag stänger fritids/klubben 15.00!

 

Hälsningar fritids och Klubben

 

 

  • Sommarlov anmälan Fritids/klubben

 

 

Sommarlovet är på intåg och vi på Fritids/Klubben behöver få in anmälan från er senast 19/5.

 

Vad god fyll i Närvaro inkl. aktuella tider för de dagar ni ska vara på Fritids/klubben, alternativt Frånvaro för de dagar ni ska vara lediga.

 

Fritids/Klubben öppet v. 24-27. 32-33

Obs! stängt för planering 12-13/8.

 

Fritids/Klubben stängt v.28-31.

 

Hälsningar Fritids och Klubben

 

Läxa:

  • Fortsätt läs ur en valfri bok och fyll i läsprotokollet.

 

Nästa vecka:

 

Måndag: Studiedag – Fritids öppet
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag: Idrott ute – Idrottskläder och skor efter väder.

Ta med och visa ert läsprotokoll.

Fredag:

 

Kommande händelser:

  • 13/5 Studiedag – Fritids öppet
  • 20-21/5 Studiedagar – Fritids öppet
  • 30-31/5 Lovdagar

 

Hälsningar!

 

Ann-Sophie, Lisa och Agnes

Klasstelefon: 08-586 313 01

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

agnes.jansson@lemshaga.se

 

Och lilla musen som bor under entrédörren!

Neptunus V.17

Hej alla Neptunusar!

 

Hoppas att ni alla hade ett härligt påsklov! Nu är vi på upploppet mot sommarlovet och det är inte många veckor kvar och de är dessutom upphackade med lov och andra aktiviteter.

 

Vi har också kommit in i en period där vi testar elevernas utveckling i svenska och matematik genom Skolverkets bedömningsstöd så merparten av lektionerna går åt till det. Testerna är i flera olika delar där de testas både enskilt och i grupp samt både skriftligt och muntligt. Dessa bedömningar är obligatoriska i årskurs 1.

 

Vi har under veckan haft bildlektion med Cissi. Där har eleverna fått bekanta sig med ett nytt arbetsområde: Form, färg och mönster. Första övningen handlade om att bl.a. komplementfärgerna eller andra snygga färgkombinationer samt rita av spännande former, klippa ut dem och klistra. Cissi har även varit i Röd grupp och haft en spännande lektion med massor av magiska knappar.

 

 

  

 

Vi har också tittat hur det gått med vår plantering. Flera plantor har dock växt rejält under lovet. Några av fröna har dock inte tittat fram än så vi funderar på om vi får göra ett nytt försök. Kanske kan vi förgro dem så att vi har bättre kontroll på vilka som kommer att bli något. Detta ger oss ju också kunskaper i hur man kan göra om och prova igen för att se vad som kan lyckas bäst. Vi har också lärt oss att skotten är mycket ömtåliga och pillar man för mycket går de sönder. Allt har dokumenterats när vi skrivit om groddningen och skottet och vi har därigenom lärt oss använda begrepp eller “expertord” som handlar om plantering och blommans växtdelar. I den röda gruppen läste vi att den längsta solrosen hittades i Tyskland och den var över 9 meter lång. Eleverna plockade snabbt ner våra långa linjaler och började mäta upp sträckan på golvet.

 

 

  

 

Under veckan har den gröna gruppen haft besök utav två föräldrar som båda arbetar som journalister, Ragnar och Victors mammor. De berättade om sitt yrke, visade tidningar som de skriver i samt bjöd eleverna på en rolig uppgift. De fick i par intervjua varandra och skriva ner svaren samt ta en porträttbild. Detta kommer eleverna få fortsätta att bearbeta genom att skriva in det i ett dokument i iPaden. Tack för besöket!

 

 

 

idrotten tränade vi på en dans som vi kommer att dansa i nästa veckas hattparad samt som uppvärmning före skolloppet på fredag. Vi lekte också en kul lek som heter “Ögat ser” som går ut på att springa fram och norpa åt sig en ärtpåse utan att bli upptäckt av “ögat”.

 

 

 

Slutligen har eleverna fått fundera på och ge förslag på vad årets tema ska vara på hattparaden. Det landade i att vi ska ha ett bokstavstema och vi har nu börjat skapa hattarna.

 

 

 

Hem och skola

Viktig information:

 

  • På “Skolans dag” kommer  vi att visa vårt arbete med olika nordiska Väsen samt hur vi blivit inspirerade av konstnären John Bauer. Ni kommer också att kunna gå en tipspromenad där ni kan få testa era kunskaper på ämnet.
    Välkommen till Skolans dag på Mellangården 2019

Välkomna!

 

Läxa:

  • Fortsätt läs ur en valfri bok och fyll i läsprotokollet.

 

Nästa vecka:

 

Måndag:
Tisdag: Städdag och Hattparad. Fritids stänger 15:00
Onsdag: Lovdag: Fritids och skola stängd
Torsdag: Ta och visa ert läsprotokoll.
Fredag: Skolloppet för Cancer – Läs mer på SchoolSoft: Kläder och skor som passar till att springa ett lopp ute.

 

Kommande händelser:

  • 30/4 Städdag samt Hattparad. Fritids stänger 15:00
  • 1/5 Lovdag
  • 8/5 Skolans dag 13:00-16:00
  • 13/5 Studiedag – Fritids öppet
  • 20-21/5 Studiedagar – Fritids öppet
  • 30-31/5 Lovdagar

 

Glad Påsk önskar vi i Neptunus!

 

Ann-Sophie, Lisa och Agnes

Klasstelefon: 08-586 313 01

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

agnes.jansson@lemshaga.se

 

Neptunus V.15

Hej alla Neptunusar!

 

 

Tack alla föräldrar för era svar om era yrken! Några har dock inte svarat än så vi lägger in länken till formuläret igen så ni har fortfarande möjlighet att svara.

https://docs.google.com/forms/d/1Y57CYsg-3YdvzNLn73Tzcg_Oiajx04YSdbMDE_CZuz0/prefill

 

Kunskaper

 

Under veckans matematiklektioner har vi börjat på kapitlet om tid. Vi arbetar med begreppet tid ur olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur vi kan se det på klockan. Vi tidsordnar händelser och tidsuppskattar en aktivitet. Vi tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klockan, med fokus på hel och halv timme. Vi beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidsföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. Alla har fått gjort en egen klocka av en papperstallrik, urtavla på papper, timvisare och minutvisare. Vi har tränat på att ställa den egna klockan på olika klockslag. Viktiga begrepp under veckan har varit klocka, timme, timvisare, minut, minutvisare, hel timme och halv timme. Josefin var på besök under onsdagens lektion i matte.

 

 

Under svenskalektionerna har vi fortsatt att träna på att skriva alla bokstäverna snyggt, samt arbeta klart i Svenskaboken. I gröna gruppen hade vi besök av Cissi som hade sagoskrivning med gruppen. Till sin hjälp kunde man få låna vackra knappar för inspiration. Vem vet, kanske knappen är magiskt…?

 

 

Vi har också använt lite tid till att påskpyssla. Röda gruppen gjorde sockermålning och gröna gruppen pärlade påskinspirerade motiv.

 

 

 

Denna vecka har vi i SO arbetat med vad ett yrke är. Vi har tittat på korta filmer som beskriver olika yrken ur ett barns perspektiv och en liten längre film om vad en bonde arbetar med. I gröna gruppen hade vi besök av Simones pappa Tommy.

 

 

NO-lektionerna och friluftslivet har vi arbetat med växters livscykel. Vi har planterat vår solros och nu väntar vi med spänning tills något tittar fram. Eleverna tror att det tar ca 1 vecka till det kommer att hända något. De har även fått skriva om hur de  gick tillväga när de planterade sitt solrosfrö. Vi pratade även om att vi den ⅗ ska springa ett skollopp till förmån för Barncancerfonden. Mer information om det hittar ni nedan. Till det förberedde vi nummerlappar som vi ska ha på oss när vi springer. Vi gjorde även några pulshöjande övningar för att hålla oss pigga eftersom vi tillbringade hela lektionen inomhus.

 

 

 

 

Under veckans VIM-grupper har vi arbetat med att försöka minska matsvinnet. Ett led i att bli mer miljömedveten för en hållbar framtid. Förra veckan slängde vi på mellangården 27 kg mat under vår lunch och utmaningen till våra elever var att minska detta under denna vecka. Det blev stor skillnad! Denna vecka slängde vi bara 16kg. Hela 11 kg mindre! Nu vill vi uppmana Storgården och Ladan att också slänga mindre så vi tillverkade skyltar som vi ska sätta upp i matsalen för att upplysa dem.

 

 

idrottslektionen hade Gottis planerat flera påskinspirerade lekar samt så tränade vi på den dans som vi kommer att dansa på valborg när vi har hattparad.

 

 

Skolloppet  – Fredag den 3 maj

Fredagen den 3 maj ska vi på Mellangården/ Villan springa Skolloppet för Barncancerfonden. Vi medverkar tillsammans med flera tusen elever i Sverige och Team Rinkeby är arrangörer.( se information på https://www.team-rynkeby.se )

 

Tanken är att under en timme springa så mkt man orkar/vill. Som vi alla vet är rörelse något som är viktigt för vår kropp. Både för hjärtat och hjärnan. Så vi gör något gott för oss själv.  Samtidigt springer vi detta lopp för en chans till mer forskning för cancer och i detta fall forskning för cancer som barn/ungdomar får. Även där vet vi att detta verkligen gör stor skillnad. När timmen är slut räknar vi antal varv vi har gjort tillsammans och ser hur många mil detta blir. Målet är att ta oss ända till Paris där Team Rinkeby har sin slut destination efter flera mils cyklande.

 

I samband med detta lopp har vi på skolan ett material där vi jobbar med sjukdomen cancer. Vi ser filmer, diskuterar och pratar. I detta brev finns även länkar till en del av materialet som ni där hemma kan se tillsammans. Självklart väcker ett ämne som detta frågor och funderingar. Men oxå viktigt att prata om.

 

https://youtu.be/0RwPXMvJjTA – vad är egentligen cancer

 

https://youtu.be/IVOyj5kle80 – helt unik/strålbehandling

 

https://vimeo.com/260021541 – team rinkeby/skolloppet

 

Lite förinformation om en viktig aktivitet fredagen den 3/5.

 

Mer information kommer med nästa veckobrev. Nu önskar jag alla ett Gott, Glatt och förhoppningsvis Vårigt Påsklov. / Gottis

 

Hem och skola

 

Viktig information:

  • För att vi ska kunna få det riktigt fint och storstädat i våra kapprum ber vi er att tömma hyllor, krokar, korgar och stövelställ på kläder och skor innan påsklovet,  senast fredag 12/4.

 

Kläder/skor som inte tas hem under lovet kommer att förflyttas till säckar som i sin tur flyttas till vår uppsamlingscontainer. Detta för att möjliggöra en storstädning som är beställt under påsklovet, hoppas på överseende.

 

  • Vi hälsar Amena varmt välkommen till oss på fritids. Hon kommer att vara här på Lemshaga för att träna upp sin svenska. Hon kommer att vara hos oss två eftermiddagar i veckan under våren med start v.14.

 

Läxa:

  • Fortsätt läs ur en valfri bok och fyll i läsprotokollet. Det tar de med sig till torsdagen veckan efter påsk.

 

Nästa vecka:

 

Måndag: Påsklov hela veckan, fritids öppet.
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag: Fritids stänger 15:00
Fredag: Skolan stängd

 

Kommande händelser:

  • Vecka 16 Påsklov
  • Skärtorsdag 18/4 stänger fritids 15.00
  • Långfredag 19/4 Lovdag
  • Annandag påsk 22/4 Lovdag
  • 30/4 Städdag samt Hattparad
  • 1/5 Lovdag
  • 8/5 Skolans dag
  • 13/5 Studiedag – Skolan stängd
  • 20-21/5 Studiedagar – Fritids öppet
  • 30-31/5 Lovdagar

 

Glad Påsk önskar vi i Neptunus!

 

Ann-Sophie, Lisa och Agnes

Klasstelefon: 08-586 313 01

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

agnes.jansson@lemshaga.se

 

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering

När, under vilka veckor? 48-49

 

Vad? Längd och höjd

 

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi jämföra husen?

  • Hur kan vi beskriva skillnaden i höjd mellan dem? • Vilka ord använder vi när vi jämför höjden?

Hur kan vi ta reda på vilken som är längst?

  • Finns det fler sätt? • Kan vi placera dem bredvid varandra och jämföra? • Skulle vi kunna använda gemen som hjälp? Hur då? • Hur många gem tror ni behövs för att mäta pennan och kritan?

Hur skulle vi kunna mäta soffan?

  • Kan vi använda någon del av kroppen för att mäta? • Vilka kroppsdelar skulle vi kunna använda? • Hur många händer, famnar eller fötter tror ni behövs? • Behöver kroppsdelarna vi mäter med ha samma storlek, eller kan vi till exempel mäta med fötter som är olika stora?

Hur kan vi mäta pennan?

  • Hur många centikuber behövs? • Hur kan vi använda linjalen för att mäta? • Vad visar linjalen? • Hur lång är pennan? • Hur vet vi det?

Hur kan vi jämföra höjd?

Vilka ord använder vi? • Hur kan vi jämföra längd? Vilka ord använder vi? • Hur gör vi när vi mäter med saker? • Hur gör vi när vi mäter med kroppen? • Hur gör vi när vi mäter med linjal? • Vad är en centimeter?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Förmågorna i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna löser problem och resonerar kring hur de kan jämföra längder med olika måttenheter. De värderar valda metoder.

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som högre, lägre, längre, kortare och centimeter. De använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av längd och höjd.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De jämför genom att placera föremålen bredvid varandra och använder olika mätredskap för att mäta.

Resonemangsförmågan

Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta, jämföra och mäta längd och höjd. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”när passar det att mäta i centimeter?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar kring längd och höjd och hur de kan använda olika metoder för att mäta. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av olika konkreta mätredskap, och när de ritar och skriver i övningsboken.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

Eleverna jämför, uppskattar och mäter längd och höjd med både nutida och äldre måttenheter, samt ostandardiserade och standardiserade måttenheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till mätning med olika mätredskap, och resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller

 

Hur ska vi arbeta?Hur?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker.  Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Jämföra höjd och längd

  • Kunna jämföra längd och höjd.
  • Kunna förstå och använda begrepp som högre, lägre, längre och kortare.

Mäta med saker

  • Kunna mäta och jämföra längd med hjälp av saker.
  • Kunna uppskatta hur långa föremål är.

Mäta med kroppen

  • Kunna mäta med olika kroppsdelar.
  • Förstå begreppet enhet och hur det används.

Mäta med linjal

  • Kunna mäta med linjal.
  • Använda med enheten centimeter.

Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta längd och höjd.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Talen 0-40

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.2-3

 

Vad? Talen 0-40

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1; räkna till 40 : Hur många stenar finns det sammanlagt, och på vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Hur många stenar finns det? Hur kan vi ta reda på det? På vilka olika sätt kan vi räkna stenarna? Kan en tioram vara användbar? Varför? Kan det vara till hjälp att gruppera stenarna innan vi räknar? Spelar det någon roll om stenarna ligger utspritt eller ihop?

Lektion 2; skriva talen till 40 : Hur många prickar det är sammanlagt, och på vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Hur många prickar är det på varje kort? Hur många prickar är det sammanlagt på korten? På vilka olika sätt kan vi ta reda på hur många prickar det är?

Lektion 3; Tiotal och ental : Hur många kulor det är sammanlagt, och på vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Hur många kulor är det i varje låda? Hur många är utanför lådan? Liknar lådan något som vi brukar använda (tioram)?  Hur många grupper med tio (tiotal) är det? Hur många lösa (ental) är det? Måste vi räkna varje kula eller kan vi göra på något annat sätt? På vilka olika sätt kan vi ta reda på hur många kulor det är?

Lektion 4; Jämföra och storleksordna tal : Vi ska jämföra antalet elever i de båda klasserna, och på vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Vad lägger ni märke till i varje rad? På vilka olika sätt kan vi jämföra antalet elever? Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra antalet elever? Hur skulle det se ut om vi använde en positionstabell?

Lektion 5; Talföljder :

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Problemlösningsförmågan

Eleverna utforskar uppgifter och förklarar valda strategier och metoder utifrån ett problemlösande förhållningssätt.

 

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tiotal och ental, och upptäcker samban- den mellan dessa begrepp.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att räkna tio i taget, två i taget och gruppera i tio för att sedan räkna vidare.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen ental och tiotal. De resonerar kring valda strategier för att beräkna och jämföra antal. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 40 och innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal 0 till 40 och tränar på hur de kan delas upp i tiotal och ental. Eleverna bekantar sig med positionssystemet. De beskriver tal utifrån antal tiotal och ental, samt siffror- nas värde beroende på position. Eleverna använder naturliga tal i vardagliga situationer.

Algebra

Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder samt fortsätter talföljder.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.

Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Räkna till 40

  • Kunna räkna och känna igen talen till 40.
  • Kunna använda strategin att bilda tio för att räkna antal.
  • Kunna visa talen till 40 på tallinjen.

Skriva talen till 40

  • Kunna läsa och skriva talen till 40.
  • Kunna räkna två och tio steg i taget.
  • Kunna se talens värde

Tiotal och ental

  • Förstå att siffror representerar tiotal och ental.
  • Kunna representera tal med tiobasmaterial.
  • Bygga förståelse för positionssystemet.

Jämföra och storleksordna tal

  • Kunna jämföra tal utifrån talens värde.
  • Kunna avgöra vilket tal som är störst och minst.
  • Kunna storleksordna tal.

Talföljder

  • Upptäcka och beskriva mönster i olika talföljder.
  • Kunna fortsätta talföljder.

Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om talen 0 till 40.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Addition och subtraktion 0-40

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.4-8

Vad?

Addition och subtraktion 0 – 40

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Hur många äpplen är det sammanlagt?

  1. Hur många äpplen är det?
  2. Om en kompis vill lägga till tre äpplen, i vilken korg ska vi lägga dem?
  3. Min kompis påstår att det är bra att lägga de tre äpplena i korgen med fem äpplen. Håller ni med? Varför?
  4. Kan vi använda tallinjen eller talkamrater för att visa?

Lektion 2: Hur många vindruvor har de sammanlagt?

  1. Hur många vindruvor är det på det första fatet?
  2. Hur många vindruvor är det på det andra fatet?
  3. Hur många vindruvor är det sammanlagt?
  4. På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3: Det ligger 23 apelsiner i lådan. Gustav lägger till 14 apelsiner. Hur många finns det nu i lådan?

  1. Hur många apelsiner är det i lådan?
  2. Vad händer om Gustav lägger till fjorton apelsiner i lådan? Hur många apelsiner är det då?
  3. På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 4: Hur många blommor är det sammanlagt?

  1. Hur många blommor är det i första vasen? Andra vasen? Tredje vasen?
  2. Hur kan vi ta reda på hur många blommor det är sammanlagt?
  3. På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  4. Min kompis säger att en tallinje kan vara användbar. Stämmer det?
  5. Hur kan vi visa med hjälp av tioramarna och kuberna?

Lektion 5: Hur många ballonger är kvar? Hur kan vi ta reda på det?

  1. Hur många ballonger är det?
  2. Om tre ballonger flyger iväg, hur många är då kvar?
  3. Ska vi addera eller subtrahera? Varför då?
  4. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 6: Samir ger 20 kakor till sina vänner. Hur många kakor är kvar? På vilka olika sätt kan vi subtrahera talen?

  1. Hur många kakor är det från början?
  2. Om vi ger bort tjugo kakor till våra vänner, hur många är då kvar?
  3. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 7: Det är 37 barn. 24 av dem är pojkar. Hur många är flickor? Hur kan vi ta reda på det?

  1. Hur många barn är det?
  2. Hur många pojkar är det?
  3. Hur många flickor är det?
  4. Ska vi addera eller subtrahera?
  5. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 8: Hur stor är skillnaden mellan antalet bollar?

  1. Vad behöver vi veta för att kunna lösa uppgiften?
  2. Hur många tennisbollar har Elin?
  3. Hur många tennisbollar har Oliver?
  4. På vilket sätt kan vi jämföra antalet tennisbollar som barnen har?
  5. Min kompis påstår att det är enklast att jämföra saker när de ligger huller om buller. Håller ni med? Varför/varför inte? Kan ni föreslå något annat sätt?
  6. Hjälper det att rada upp bollarna för att jämföra?
  7. Vem har flest bollar? Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 9: Hur många blommor är det totalt?

  1. Hur många blommor är det i vasen? I Lovisas hand?
  2. Hur kan vi ta reda på hur många blommor det är totalt?
  3. Ska vi addera eller subtrahera? Varför?
  4. Min kompis påstår att det är nio blommor totalt. Har han rätt? Hur vet vi det?
  5. Kan vi skriva en likhet som passar med uppgiften?

Lektion 10: Elin har 13 frimärken. Tom har 3 fler än Elin. Hur många frimärken har Tom? Ska vi addera eller subtrahera?

  1. Kan ni visa mig Elins tretton frimärken?
  2. Kan ni visa mig Toms frimärken?
  3. Hur kan vi ta reda på hur många frimärken Tom har?
  4. Vilket räknesätt passar, addition eller subtraktion? Varför?
  5. Kan vi skriva en likhet som passar till uppgiften?
  6. Min kompis påstår att vi kan använda kuberna för att visa? Stämmer det?

Lektion 11: Hur många kuber behöver vi lägga till, för att det ska vara 10 kuber på bordet?

  1. Hur många kuber finns det på bordet?
  2. Hur många fler behövs för att vi ska ha tio kuber?
  3. Kan vi använda talkamraterna och talcirklarna?
  4. Min kompis påstår att vi kan gissa och pröva för att ta reda på det. Stämmer det?
  5. Kan vi skriva en likhet utifrån uppgiften?

Lektion 12: Hur många barn är det sammanlagt? På vilka olika sätt kan du addera?

  1. Hur kan vi addera ental och tiotal?
  2. Hur kan vi subtrahera ental och tiotal?
  3. Hur kan vi addera tre tal?
  4. Vad betyder skillnad?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa problemuppgifterna. De prövar olika strategier för problemlösning, som till exempel att använda talkamrater samt ”gissa-pröva”. Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion, och upptäcker sambanden mellan dem. De använder sig av begreppet platsvärde när de adderar tiotal och ental.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att välja och använda olika huvudräkningsstrategier vid addition och subtraktion, bland annat att addera och subtrahera tiotal och ental, använda talkamrater samt använda tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition, subtraktion och problemlösning, samt resonera kring valda strategier och räknesätt för att beräkna och hitta lösningarna. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera, och genom att redovisa sina lösningar på problemuppgifterna. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem på olika sätt, bland annat i tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation och ser sambanden mellan räknesätten. Eleverna använder olika huvudräkningsmetoder för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på situationen och resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

Eleverna använder sin kunskap om likhetstecknets innebörd och skriver likheter med addition och subtraktion samt tränar på att hitta tal som saknas i likheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. De möter problem där kopplingen mellan addition och subtraktion är tydlig samt problem som synliggör jämförelse och skillnad. De använder olika strategier för att lösa uppgifterna, till exempel talkamrater, multilinkkuber eller ”gissa- pröva”. Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-40, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna fortsätter att arbeta med addition och subtraktion, och använder strategier som de mött tidigare. De använder tallinjen när de adderar och lär sig olika strategier för att addera tiotal och ental, bland annat genom att använda tiobasmaterial. Eleverna använder motsvarande strategier för subtraktion och lär sig att det inte bara innebär att minska eller ta bort, utan även att jämföra och se skillnader. De möter därigenom begrepp som fler, färre, sammanlagt och kvar. Eleverna löser problem i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion. De använder olika strategier för att lösa problemuppgifterna. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt samt ser kopplingen mellan addition och subtraktion. Eleverna fortsätter bygga förståelsen för likheter, och tränar på att se vilket tal som behöver läggas till eller tas bort för att likheten ska stämma. I samband med detta läggs grunden för förståelsen för algebra, så kallad pre-algebra, kopplat till vardagliga situationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Addera ental

  • Kunna addera ett ensiffrigt tal till ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 2: Addera tiotal

  • Kunna addera ett jämnt tiotal till ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 3: Addera tiotal och ental

  • Kunna addera två stycken tvåsiffriga tal.

Lektion 4: Addera tre tal

  • Kunna addera tre stycken ensiffriga tal.

Lektion 5: Subtrahera ental

  • Kunna subtrahera ett ensiffrigt tal från ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 6: Subtrahera tiotal

  • Kunna subtrahera ett jämnt tiotal från ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 7: Subtrahera ental och tiotal

  • Kunna subtrahera två stycken tvåsiffriga tal.

Lektion 8: Subtraktion – skillnad

  • Förstå perspektivet skillnad kopplat till subtraktion. • Kunna använda visuella representationer för ta reda på skillnaden.

Lektion 9: Problemlösning, del-helhet

  • Kunna välja räknesätt i problemuppgifter med del-helhet
  • Kunna använda talkamrater och visuella representationer vid problemlösning.

Lektion 10: Problemlösning, fler-färre

  • Kunna välja räknesätt i jämförande problemuppgifter.

Lektion 11: Problemlösning, hitta likheter

  • Kunna hitta likheter med addition och subtraktion (pre-algebra).
  • Kunna använda strategin ”gissa-pröva” vid problemlösning.

Lektion 12: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 40.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.