Neptunus V3

Hej alla Neptunusar!

 

Denna vecka bjöd på kyla och halka, men trots det har flera av eleverna roat sig med att leka “Cirkus”.

Till friluftslivet nästa vecka, då det fortfarande kommer att vara kallt vore det bra om eleverna tar med sig ett sittunderlag, en frukt och något varmt att dricka.

 

 

Kunskaper

 

Under veckans matematiklektioner har vi arbetat med tiotal och ental. Vi har tränat på att jämföra tal utifrån tiotal och ental. Vi har också tränat på att storleksordna tal och avgöra vilket som är det mindre respektive större talet. Sedan har vi arbetat med mönster och att kunna upptäcka mönster i olika talföljder. Det kan ni gärna träna på hemma genom en rolig gissalek. Om jag säger 10, 8, 6, och 4. Vad kommer sedan? Leken kan göras svårare och svårare allt efter mer och mer träning. Under veckans lektioner har vi tittat på ”Livet i mattelandet” som nyss släppt den efterlängtade säsong två. Ett program som man kan titta på många gånger.

 

 

Under svenskalektionerna har vi bekantat oss med bokstaven Pp. I bokstavspåsen gömde sig panda, prickar, pokemon och pingviner. Vi har också startat “läsgrupper”, där eleverna läser tillsammans 15 minuter 4 dagar i veckan fram till Sportlovet för att de ska bli bättre och bättre på att läsa. Ni får naturligtvis träna läsning hemma också!

 

 

Denna vecka har vi på SO-lektionen har vi arbetat vidare med våra gårdstomtar men vi har också lärt oss mer om älvorna. I folktron är inte älvorna så snälla och vänliga som de ofta beskrivs i sagorna, utan de är ganska snarstuckna och hämndlystna och anses kunna sätta sjukdomar på människorna.

 

 

Under veckans NO-lektion har vi lärt oss mer om rådjuret. Vi har också pratat om vad olika djur har för speciella namn på honan, hanen och ungen.

 

Under bildlektionen med Cissi har vi startat upp ett nytt arbetsområde:

Inspiration från John Bauer
Under hela vårterminen kommer vi att inspireras av den kände svenske konstnären John Bauer.
Ni vet han som fascinerades av skogen och illustrerade alla fantasifulla väsen som lever där…
Under sommaren läste jag (Cissi) en roman om honom och hans liv. Dessutom har jag tagit del av olika material, tex artiklar om den tragiska olyckan på Vättern i november 1918 (för 100 år sedan) då båten Per Brahe sjönk och hela familjen Bauer och resten av passagerarna dog under en stormfylld resa på Vättern.

Under vår första lektion har vi fått lära oss mer om hans liv och sett ett klipp från en film om John Bauer samt en intervju med Margareta Bauer, hans brorsdotter. Vi såg även på ett bildspel med hans fina målningar med olika väsen från skogen. Inspirationen från vår konstnär kopplas även till arbetet med sagor och väsen som klassen påbörjade förra veckan.
        
Vi komma att lära oss mer om John Bauer och inspireras av hans konst. Detta gör vi bl a genom att använda vår fantastiska miljö runt Lemshaga som lockar fram vår fantasi.
Vi kommer att teckna med skisspennor och tusch samt måla i akvarell. När våren kommer går vi ut och fotograferar samt tecknar och målar utomhus.

Ett tips som jag vill ge er föräldrar redan nu är att besöka Jönköpings läns museum där ni kan se hans fina skisser. Dessutom kan man åka på ”Trolska båtturer” på sjön Brunn, nära Gränna, där John Bauer och hans familj bodde sommartid.

 

 

idrottslektionen dansade vi Polka som uppvärmning för att sedan utmanas i en “gymnastikbana”. Vi tränade bl.a. på att balansera, hoppa, snurra och åla.

 

 

 

 

Hem och skola

 

Vi vill be om ursäkt för strulet som blev med kläderna i hallen. Vi var inte tydliga med att alla platser behövde tömmas inför julen så att det kunde städas. Allt som blev bortplockat blev dock förvarat hos vaktmästaren. Vi har lärt oss att till nästa längre lov vara tydligare.

 

100 dagar smartare!

Den 31 januari firar vi 100 dagar i Neptunus. Dagen kommer att firas genom att vi gör massor med saker som handlar om 100. Självklart blir det en hundraläxa också. Vi vill att alla kommer på något roligt ”100-bygge” hemma, som de tar med sig den dagen. Det kan tex vara ett makaronhalsband med 100 makaroner eller en teckning med 100 hjärtan. Alla ska ta med sig sitt “bygge” till skolan så att vi kan presentera våra ”byggen” för varandra.

 

Föreläsning Reggio Emilia den 6/2 kl.18.30

Några gånger om året utvidgar vi föräldrakoordinatorsmötet och går ut med en allmän inbjudan till en kväll med fokus på skolans pedagogiska profil. Denna gången är det Cecilia Högsveden-East som kommer att tala om skolans Reggio-Emiliainspiration. Om ni vill delta vill vi att ni anmäler er senast den 1:a februari via Schoolsoft. Detta för att kunna ordna lämplig lokal.
Välkomna! önskar Föräldrakoordinatorgruppen

 

Läxa:

  • Den magiska kulan – Läs kapitel 18 i läseboken med tillhörande sidor i läxboken.

 

Nästa vecka:

 

Måndag: Bokpåsen tillbaka till skolan.
Tisdag: Friluftsliv: Ta gärna med ett sittunderlag, en extra frukt och varm dryck.
Onsdag:
Torsdag: Idrott – Ombyte och handduk. Läsläxa lämnas in.
Fredag: Läxa lämnas ut.

 

Kommande händelser:

  • 30/1 Utvecklingssamtalsdag: Skolan stängd men fritids öppet.
  • 31/1 Vi firar 100 dagar i skolan.
  • Föreläsning: Reggio Emilia den 6/2 kl.18.30
  • 13/2 Allaktivitetsdag
  • Vecka 9 Sportlov

 

Trevlig helg!

 

Ann-Sophie, Lisa och Agnes

Klasstelefon: 08-586 313 01

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

agnes.jansson@lemshaga.se

Folktro och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering

När, under vilka veckor? V. 2-13

Vad?

Frågeställning:

  • Vad trodde människor på förr?
  • Vad har vår natur gett upphov till när det gäller folktro?
  • Vad är ett väsen och en sägen?
  • I vilka böcker kan vi hitta spår av folktro och väsen?
  • Vilka väsen känner vi till och vad vet vi om dem?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syfte:

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar.

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Förankring i kursplanens syfte

So

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Svenska

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på iPad.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar upp vårt projekt med ”Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har och vad de vill veta mer om. Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på ”Mytologerna”, UR skola. Vi läser historier kopplat till det vi undersöker närmare. Därefter skriver vi en enskilt eller gemensam en text om det vi har lärt oss eller en saga om det aktuella väsenet. Efter några veckor får eleverna skriva egna faktatexter med hjälp av ämnesspecifika ord om väsenet.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga för vad vi trodde på förr och varför. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:

Vi avslutar med att göra en gemensam utvärdering där vi undersöker vad vi kunde innan och efter.

 

Berättelsen om mig

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.36-V.5

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vem är jag i gruppen? Hur lever jag? Vilka är viktiga för mig? Hur ser min familj ut? Vilka yrken har mina föräldrar? Vad är viktigt för oss? Vad får oss att må bra?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Yrken och verksamheter i närområdet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav i So

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.

 

Kunskapskrav i svenska

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi lär känna varandra bättre genom gemensamma diskussioner där vi får berätta om oss själva. Vi visar på våra likheter och olikheter för att kunna hjälpa varandra att lyckas i skolan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen av eleverna kommer att ske vid gemensamma samlingar där eleverna kan visa sin förståelse till ämnet. Eleven kommer även i slutet av läsåret kunna läsa sin egen berättelse om sig själv och dela den med sina kamrater.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vad gör mig glad?
  2. Hur ser min familj ut?
  3. Vart bor jag? Vem bor jag tillsammans med?
  4. Min favoritplats på skolgården?
  5. Min favoritfärg?
  6. Min favoriträtt?
  7. Mitt namn?
  8. Min favoritbok?
  9. Mitt drömyrke?
  10. Vilka yrken har mina föräldrar? Vad betyder det?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi är intresserade av varandra och delar vårt liv med varandra för att fortsätta arbeta för en trygg grupp som är intresserad av våra olikheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Läsgrupper / Intensivläsningsveckor

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.3-8

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur utvecklar vi vår läsförmåga och läsförståelse?

Utvecklar vi läsförståelsen när vi arbetar med lässtrategierna spågumman, konstnären, detektiven, reportern och Cowboyen?

Kan vi vara hjälpta av att använda dessa figurer för att få ett gemensamt språk?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva

Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Tala
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi skapar grupper om 3-4 elever. De får varsin gemensam bok som de ska läsa.

Eleverna sätter en timer på 15 min.

De turas om att läsa, stafettläsning. Alla följer med i texten när kompisarna läser.

De samtalar om texten.

Utifrån en frågeställning, läsförståelseuppgift de fått från oss skapar eleverna en gemensam tankekarta/bild.

Vi använder oss av lässtrategierna, spågumman, konstnären, detektiven, reportern och cowboyen.

Innan varje nya lässtrategi har vi modellektioner då vi presenterar en i taget. Vi högläser texter och visar hur vi använder oss av dessa lässtrategier. Vi använder oss av bilder som stöd.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker genom observationer och dokumentation av läsningen och skriftlig dokumentation.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi upprepar denna planering under veckorna 3-8

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår ambition är att alla elever ska nå sin största potential i läsning och läsförståelse innan läsåret i åk 1 är slut. Vi ser fördelen med att vara en god läsare med god förståelse inför fortsatta studier.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Neptunus V2

Hej alla Neptunusar!

 

Vad roligt det var att träffa alla elever efter lovet! Veckan som varit har varit ganska blöt och isig. Många roliga isbanor att åka på runt gården. En dag kom det dock lite snö, då passade vi på att använda den som byggmaterial.

 

Vi välkomnar Emilia till Neptunus som tar över Adrians arbetsuppgifter. Hon har tidigare varit här som vikarie så att barnen känner henne lite redan.

 

I slutet av månaden kommer vi att erbjuda er ett utvecklingssamtal. Tiderna lägger vi ut på schoolsoft idag och då är det först till kvarn som gäller. Vi kommer inte att erbjuda några andra tider än dessa. 

Senast 2 dagar innan samtalet ska ni ha fyllt i ”Inför utvecklingssamtalet”, som ni hittar på SchoolSoft tillsammans med era barn.

 

Kunskaper

 

Under veckans matematiklektioner har vi öppnat upp nya böcker – Övningsbok 1B. Det första kapitlet handlar om talen 0 till 40. I fokus står räkna och skriva talen till 40, tiotal och ental, jämföra och storleksordna tal, beskriva och fortsätta talföljder. Viktiga begrepp är talen 20 till 40, att bilda 10 och räkna vidare, räkna stegvis och tallinje. Vi har tränat på att räkna två- och tio steg i taget. Vi tränar också på att förstå hur tal är uppbyggda i tiotal och ental genom att till exempel kunna dela upp talet.

 

Under svenskalektionerna har vi bekantat oss med bokstaven Hh. I bokstavspåsen fanns hörlurar, hörselskydd, huvudvärkstablett, hårsnodd och hårstrå.

Röd grupp har börjat med med en skrivövning som handlar om att skriva så många ord som möjligt på 5 minuter inom ett valt område. Vi har bland annat skrivit olika färger och olika bilmärken. Det är inte en tävling utan ett sätt att träna på att skriva mer och komma igång med skrivandet på att roligt sätt. Gröna gruppen har gjort en övning som vi kallade “Läs, sök, finn, skriv”, med samma syfte och som går ut på att läsa ett ord, hitta bilden och skriva ordet.

Vi har också startat upp terminen med att prata om tid och hur vi delar upp året i årstider, månader och dagar. Vi har gjort januari i vår almanacka som vi kommer att fylla på under året.

 

 

 

Denna vecka har vi på SO-lektionen startat upp med ett nytt arbetsområde: Folktro och väsen. Följande frågeställningar kommer vi att arbeta med:

  • Vad trodde människor på förr?
  • Vad har vår natur gett upphov till när det gäller folktro?
  • Vad är ett väsen och en sägen?
  • I vilka böcker kan vi hitta spår av folktro och väsen?
  • Vilka väsen känner vi till och vad vet vi om dem?

 

Denna vecka har vi bekantat oss med Gårdstomten, en grinig och arbetsam figur. I smyg håller han koll så att människorna är snälla mot djuren och tar hand om gården på ett bra sätt. Om människorna sköter sig kan de få hjälp av hustomten med många av gårdens sysslor och tomten skapar trygghet på gården. Men om människorna till exempel inte ger djuren tillräckligt med mat kan de plötsligt få en spark i rumpan, eller en örfil från någon de inte ser. Då är det hustomten som är i farten och vill att de ska skärpa sig.

Eleverna har skapat fantastiska bilder i akvarell samt skrivit en kort text om tomten.

 

 

NO-lektionerna har vi lärt oss mer om skogsharen. Vi lärde oss bland annat att en hare kan skutta så fort som 70 kilometer i timmen kortare sträckor.

 

Friluftslivet tog Gottis med oss bort till Scoutstugan där vi tittade på naturen och hur den ser ut på vintern. Vi kokade varm saft som var gott att dricka efter promenaden.

     

 

 

idrottslektionen lärde vi oss att dansa en polka som är en rysk dans. Sedan lekte vi en lek som heter svartmyror och rödmyror. Leken är ett första steg i att spela handboll men med massor av bollar istället för en. Gottis förklarade att det inte spelar någon roll vilket lag som fick i mest bollar och att vi inte behövde räkna bollarna eftersom det är träningen som är vinsten i leken. Alla som kastade eller fångade en boll eller prickade målet var vinnare.

 

 

Hem och skola

Vi vill bara påminna om att vi från och med denna termin kommer att registrera sen ankomst om man inte kommer i tid till när skolan börjar.

Till dem som har frågat om kvarglömda kläder finns dessa nu i säckar i hallen. Gå igenom dessa snarast möjligt dock senast onsdag em.

Läxa:

  • Den magiska kulan – Läs kapitel 17 i läseboken med tillhörande sidor i läxboken.

 

Nästa vecka:

 

Måndag: Bokpåsen tillbaka till skolan.
Tisdag: Bild och Engelska
Onsdag:
Torsdag: Idrott – Ombyte och handduk. Läsläxa lämnas in.
Fredag: Läxa lämnas ut.

 

Kommande händelser:

  • 30/1 Utvecklingssamtalsdag: Skolan stängd med fritids öppet.
  • 31/1 Vi firar 100 dagar i skolan.
  • 13/2 Allaktivitetsdag
  • Vecka 9 Sportlov

 

Trevlig helg!

 

Ann-Sophie, Lisa och Agnes

Klasstelefon: 08-586 313 01

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

agnes.jansson@lemshaga.se

Neptunus v 51

God jul och gott nytt år alla Neptunusar!

 

Julen är här och lyser frid på jorden

glädjen är stor i ett barns klara ögon bor den.

Julen är här i våra mörka länder

kom låt oss ta varandras händer

när julen är här.  

 

Vi vill nu passa på och tacka för denna termin. Tack även för den fina julgåva vi pedagoger fick! Vi hoppas att ni alla får ett härligt jullov.

  

 

Äntligen kom snön! Hoppas att det nu får ligga kvar över jul och nyårshelgerna. Eleverna har haft mycket kul att göra på rasterna som att åka kana och bygga snögubbar. I onsdags bjöd köket på ett julbord med massor av god rätter och så en jultomte som serverade julmust.

 

 

Vi har under veckan haft en del lektioner som vanligt, men också arbetat klart, klistrat in dokumentation och städat. Vi har idag tittat på lite film och myst och vi pedagoger har lämnat en liten present till eleverna som uppmanar till läsning. Läs mer under Läxan.

Under veckans matematiklektioner har vi fortsatt träna på addition och subtraktion. Josefine var återigen på besök i våra klassrum för att utmana eleverna med olika övningar och kluringar. Vi har också tränat på 10-kompisarna lite extra mycket. Det är viktigt att 10-kompisarna sitter när vi efter jullovet börjar med talområdet 0 till 40.

Under svenskalektionerna har vi bekantat oss med bokstaven Uu. Det var klurigt att hitta på ord med bokstaven men våra elever hade med sig flera spännande saker i bokstavspåsen som t.ex. underbyxor, ull, uggla, ur och undulat.

 

 

 

 

 

Vi har också haft en sista bildlektion för terminen och eleverna fick chans att avsluta sina vackra målningar på “Det sjungande trädet”. Glöm inte ta hem dessa. När de var klara fick de en vacker målarbild som Cissi ritat.

 

 

 

Vår sista idrottslektion hade vi tillsammans hela Neptunus i hela två timmar. Vi hann både leka massor med roliga lekar och träna på framträdandet i kyrkan.

 

 

 

Hem och skola

 

Läxa:

  • Läs under lovet! – Läs sammanhängande minst 10 minuter om dagen för att få kryssa i en bingoruta. Du kan läsa skönlitteratur, faktaböcker eller tidningar t.ex. Det har smugit in en liten luring på lappen och ni behöver hitta felet. Vilket år är det i år och vilket år blir det efter nyår? Ni kan ändra till rätt årtal på lappen. Lämna lappen till din lärare efter jullovet. Läsbingo jul

 

Kommande händelser:

  • 21/12- 7/1 – Jullov (Fritids öppet från 2/1) Måndagen den 7/1 är fritids och skola stängt.
  • 8/1-2019 Skolstart

 

God Jul och Gott Nytt År!

 

Ann-Sophie, Lisa och Agnes

Klasstelefon: 08-586 313 01

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

agnes.jansson@lemshaga.se