Merkurius veckobrev v.6

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Det är väl ingen som har missat att vi håller vi på med ordklasser på svenskan?  Här får ni veckans utmaning, bestäm ordklasserna på följande ord. Tänk på att det är i vilket sammanhang ordet står som avgör. Skriv din lösning längst ner i kommentarsfältet.

På måndagen hade vi en extra lång sovmorgon.

Under tisdagen var det två långhåriga unga forskare från YAM här.

I onsdags hade vi en härlig studiedag och utvecklingssamtal.

När det var torsdag fick vi ett onödigt tjockt övningshäfte att öva i inför nästa veckas prov.

I fredags hade vi ett roligt No-prov.

Nu på lördag kommer vi titta på den fantastiskt spännande Melodifestivalen.

När söndagen kommer är det äntligen snart skolvecka igen.

Gör så här när du skriver din lösning:

På måndagen hade vi en extra lång sovmorgon.

preposition/adverb/verb/pronomen/räkneord/adverb/adjektiv/substantiv

 

Veckan som kommer

Måndag 12/2: vanlig dag

Tisdag 13/2 : Allaktivietsdag, var noga med att kolla upp vilka tider som gäller för just dig. Info finns på Schoolsoft.

Onsdag:Elevinformation + Föreläsning – onsdag 14/2 (v.7)
Nu på onsdag den 14/2 kommer vi att få besök av polisen, polarna och kommunen. Ett av syftena är att informera om deras arbete i kommunen och främja ett brottsförebyggande samarbete. Vi kommer att ha 90 minuterspass med båda klasserna. Röd har kl.8.20-10.15 och Grön har 12.30-14.15. Dagen avslutas med möjlighet för föräldrar att lyssna på en föreläsning. Denna äger rum kl.18 i Ladan. Samtliga föräldrar och andra som är intresserade är varmt välkomna. Vi ser detta som en stor möjlighet och chans, därför hoppas vi att så många som möjligt tar detta på allvar och kommer!
Plats: Ladan.

Lemshaga kväll

Övrig viktig info

Utvecklingssamtalen – v.7 och 8 för er som inte redan har haft
Tänk på att komma förberedd till ditt utvecklingssamtal. Du ska både ha fyllt i elevdokumentet på schoolsoft, förberett dig genom en keynote samt tittat igenom matriser. Om det är något särskilt som ni vill ta upp är det bra om ni mailar mentorn detta innan samtalet.

Föräldramöte & Föreläsning – Onsdag 21/2 (v.8)
Onsdag 21/2 är det föräldramöte. Det börjar med en föreläsning av Maria Dufva om ungdomar och sociala medier från kl 18.00-19.00. Föräldrar som har barn i åk 4-9 är välkomna. Mer info om föreläsningen se nedan. Därefter samlas vi i L4 för ett föräldramöte i Merkurius. Dagordning kommer längre fram. Välkomna!

Nya elever

I onsdags kom det två fyrbenta, stora håriga elever på besök. De hade mycket bråttom till skolan men också mycket bråttom därifrån när de insåg hur tufft det är att gå i årskurs 8.

 

Har du försökt låta 24 elever sitta utan stol? Här är resultatet:

  

 

Hej alla Merkuriusföräldrar,

Klassresegruppen här.

Före jul fick våra ungdomar rösta vart de ville åka 23-25/8 2018 och 100% svarade Gotland!
Vi har bokat båt och gruppresa enligt tidigare klassresors upplägg.
Följande behöver vi hjälp med:

1) Pengar
Vi behöver få in ca 1000:- till per elev, ju mer desto bättre. Vi föreslår i första hand gemensamma säljinsatser med klassaktivitetsföräldrars hjälp (se nedan), i andra hand att ungdomarna individuellt får jobba in pengarna och i tredje hand att föräldrarna betalar rakt av. Slutbetalning är 22/7, så det behöver vara klart vid skolavslutningen i juni.

2) Vilka föräldrar följer med?
Det vore bra om de föräldrar som följer med är spridda i de olika kompisgängen och gärna både pappor och mammor. Anmäl intresse till oss! (det är 3 hela dagar to-lö 23-25/8)

På Schoolsoft ligger nedanstående gruppindelning för klassaktiviteter, blev det någon aktivitet i höstas?

Föräldrar som ansvarar för att genomföra klassaktiviteter ht-17
Stella (sammankallande), Julia H, Alexander, Saga W, Clara, Johan J, Mio, Ida, Ella, Ebba Å, Lycke, Erik

Föräldrar som ansvarar för att genomföra klassaktiviteter vt-18
Jockum (sammankallande), Emilia, Ebba K, Mathilda S, Lukas, Fredrik B, Wilhelm, Sanna, Alicia, Mathilda B, Thea

Om det blir gemensamma säljinsatser så har vi förslag på Newbody, parmesan, olivolja, och ev. tulpaner. Ordna föräldramiddag/skoldiscon. Delta som funktionärer på lopp så som vårruset, om möjligt.

Försök undvik ”svara alla” men svara gärna till klassresegruppen:
lisaforsberg73@gmail.com; brunnanderberit@gmail.com; carinjennypalm@gmail.com; pierre.dahl@budofitness.se; sara.varmdo@gmail.com; jenny.hall.nilson@gmail.com; Sonja.Schmitz@nacka.se; myra.aronsson@hotmail.com

Varma hälsningar & Trevlig helg! /
Loves mamma Lisa
Matilda B’s mamma Berit
Olles mamma Jenny
Zacharias pappa Pierre
Lisa E’s mamma Sara
Felix och Julias mamma Jenny
Pontus mamma Sonja
Fridas mamma Myra

PS. I ett senare skede kommer vi att gå ut med mer information om vad som gäller, be om era ungdomars särskilda önskemål (specialkost mm) och hur vi går tillväga rent praktiskt.
Om någon av ungdomarna inte följer med till Gotland så kommer de vara på skolan med personal. Mer information om Lemshagas skolresepolicy finns på hemsidan. DS

Kommande datum

  • Tis 13/2: Allaktivitetsdag
  • Ons 14/2: Elever träffar Polisen och polarna + Föreläsning för föräldrar (se info ovan)
  • Ons 21/2: Föräldramöte & Föreläsning, mer info kommer.
  • v 8 Prao
  • V 9: Sportlov

Trevlig helg önskar,

Madelene, Annica, Patrik och Charlotta

Hur skriver man ett reportage?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.7-10

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver man ett reportage?

Vilka genretypiska drag har ett reportage?

Hur gör man en intervju?

Hur samlar man dokumentation?

Hur arbetar och tänker en en journalist som ska göra ett reportage?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Vilka förmågor som bedöms ser du på Schoolsoft, i uppgiften.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under din prao ska du göra en intervju och samla dokumentation. Dokumentationen ska bestå av foton, ljud, ljus och synintryck.

I skolan läser vi några olika reportage och diskuterar genretypiska drag.

Efter din prao ska du när du är i skolan, ska du skriva ett reportage.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Ni kommer få sex lektioner på er att skriva ert eget reportage.

Två av dessa lektioner kommer gå åt till att läsa och ge respons till två klasskompisars reportage.

Till sist får ni ytterligare 1-2 lektioner på er att utveckla era texter innan ni lämnar in dem till mig.

Texten ska vara klar och lämnas in i Google Classroom den 15 mar för Röd och 16 mars för Grön.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 8 intervju och insamling av dokumentation.

Här ligger frågorna:

Praouppgift vt-18

v. 10 skriva

v.10+11 Skriva, respons och utveckla.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Antikrundan 2.0

Sv åk 9 ”Antikrundan 2.0”

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor?
vecka 6-20
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vad är litteraturhistoria och hur påverkar litteratur vårt samhälle idag?
Vilka spår av äldre litteratur kan vi se i samhället i form av ord, kultur, värderingar, bilder, filmer, låttexter och andra böcker?
Hur har litteraturen förändrats genom tiderna, från Antiken till idag?
Varför skrev en författare det han eller hon skrev? Vad påverkades han eller hon av?
Hur har samhället påverkat litteraturen och hur har litteraturen påverkat samhället?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.

Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Färdighet Steg E Steg C Steg A
Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra… Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med visskoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutveckladesammanfattningar av olika texters innehåll med godkoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Eleven drar… Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då relativt välunderbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsakfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutveckladtextbindning samt välfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa… Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
På lektionstid läsa om och jobba med de olika epokerna.
Se filmer på UR som behandlar några av epokerna
Enskilt välja en författare och skriva en kort biografi.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Ni kommer få göra en Talk Show, som heter ”Antikrundan” där ni bjuder in experter som pratar om ämnet.
Skriva ett prov på det vi jobbat med på lektionerna: epokerna, några kända verk/författare, viktiga litterära begrepp.

Lämna in enskild biografi på vald författare.

Planering, när ska vi göra vad?
v.6-7 Grupparbete och förberedelse av ”Talk Show” Antikrundan.
v.8-10 Forsätter vi med övningar inför nationella prov.
v.11 Medeltiden
v.12 Renässansen
v.13 Upplysningen
v.14 Påsklov
v.15 Romantiken och Realismen
v.16 Prov

Merkurius veckobrev v.4

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

(Ni måste inte läsa allt, ni kan börja med info från Judith och sen läsa resten.)

Grammatikundervisning, ska det verkligen vara nödvändigt i dagens moderna skola?Sedan en lång tid tillbaka har jag verkligen dragit mig för att undervisa er elever i grammatik. Ska det vara nödvändigt att kunna substantiv, adjektiv, verb, pronomen, räkneord, konjunktioner, interjektioner, prepositioner och subjunktioner? Jag har även ställt mig frågor som: När det är bäst i tid att undervisa om grammatik? Vad behöver ni elever egentligen kunna? Vad står det i kursplanen att ni ska kunna? Och, vad säger forskningen om grammatikundervisning?

”Grammatikundervisning har ingen påvisad effekt på elevers skrivundervisning.” (Nilsson 2000) Visserligen är det 18 år sedan jag fick lära mig detta på lärarutbildningen men forskningen är än idag överens. Isolerad undervisning i grammatik leder inte till att eleverna blir bättre skribenter …

För mig känns renodlad, traditionell grammatikundervisning så oerhört förlegat. Ungdomar idag vill ju allra helst hålla på med skapandet av sin identitet. Det vill säga att de vill ta reda på vilka de är i förhållande till andra. Jag är dock inte ensam om mina känslor för grammatikundervisning. ”Vårt sätt att förhålla oss till undervisning baseras i många fall på traditioner som vi bara delvis är medvetna om” skriver Sten-Olof Ullström i indelningen till boken ”Retoriken kring grammatiken”. Även om boken har 20 år på nacken, så känns det som om själva grammatikundervisningen i dagens moderna skola fortfarande till (viss del) står och stampar.

Det som fortfarande saknas är läromedel med en tydlig koppling mellan grammatik och texttyper. Jag som lärare vet vad vi ska göra, forskningen vet hur det bör gå till, men varför finns det då inga sådana läromedel? Själv har jag varken tid, lust eller ork att uppfinna allt. Det räcker med att vara ”mamma” till Läsguiden som ligger på Gleerups. (Läsguiden är en liten digital bok som handlar om hur det går till när man läser och faktiskt förstår det man läser) Så därför mina kära elever, just nu blir det inte roligare än så här, inte precis just nu iallafall. När ni har baskunskaperna kanske vi kan gå in och titta på autentiska texter för att se vilken roll olika grammatiska val får. Vi får se lite längre fram när er fröken kommit på något smartare sätt, men det kan ta sin tid!

Det krävs en explicit undervisning om hur grammatiska val bidrar till meningsskapande. Enligt Debrah Myhill (Skolverket 2016) som är en relativt känd didaktiker inom språkforskningen, krävs det en explicit undervisning om hur grammatiska val bidrar till meningsskapande. Hon menar att jag som lärare måste visa hur grammatiken konkret tar sig uttryck i en given text, till exempel val av tempus eller vilka funktioner prepositionsfraser fyller. Myhill betonar hur viktigt det är att vi i skolan använder autentiska texter från olika verksamheter i samhället så att ni elever får en inblick i vilka grammatiska resurser som är typiska för olika slags texter. Det kan exempelvis handla om att se hur adjektivfraser används för att öka detaljskärpan i en skönlitterär text. Så, nu är det dags att hitta lite autentiska texter. Vilka texter ska vi börja med tycker ni?

Måste man kunna grammatik om man vill lära sig ett nytt språk? ja, till viss del kanske. Här är forskningen inte överens. Forskningen är heller inte överens om det är svenskläraren eller språkläraren som ska tillhanda ha grammatikundervisningen.

Läroplanen då, vad säger den om grammatiken?

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor.”

Dåligt språk hos ungdomarna beror på för lite grammatikundervisning! Det var var man trodde förr i tiden. Därför var en omsorgsfull inlärning av normer för rättstavning och interpunktion lika viktigt som formlära och syntax.  Idag vet vi att det inte är så. Idag vet vi bättre. Idag vet vi vet att människan utvecklar sitt språk genom att använda det i meningsfulla sammanhang. Vi vet också att språklig medvetenhet inte kan skiljas från förmågan att att reflektera över hur det egna språket byggs upp för att förmedla innebörder till andra. Vi vet också att kraven på kunskaper om språk ökar då vi alla är medborgare i ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle och olika klassrum. Så sammanfattningsvis, visst är det en självklarhet att eleverna måste få kunskaper om svenska språket, det hör till allmänbildningen och för att tala om ett språk, så behövs ju ett språk, som sätter ord på språket. Därför grammatik!

Du som längtar efter ordklasserna substantiv, adjektiv, verb, adverb, pronomen och räkneord, här får du en intressant elevpresentation att ta del av. Fler kommer att läggas upp i Lpp:n. Målet är att det även ska ligga texter som vi analyserat utifrån ett grammatiskt perspektiv där, så småningom.

Substantiv

Info från vår skolsköterska Judith finns nu på Schoolsoft. Det handlar om hälsoundersökning/samtal och vaccinationer. Se mer info på Schoolsoft!

Utvecklingssamtal den 7/2

Tiderna för utvecklingssamtal ligger nu ute på schoolsoft. De flesta samtalen kommer att äga rum  v 6 och onsdagen den 7/2 är det en hel utvecklingssamtalsdag. Om ni har speciella frågor behöver ni maila dem till oss mentorer innan samtalet.

Allaktivitetsdag den 13/2 2018

Att tänka på inför skidresan till Kungsberget:
* Det är bara elever i åk 7-9 som åker med våra 2 bussar dvs inga föräldrar eller elever i yngre åldrar som åker med oss. Obs! Elever i åk 6 kommer ha en egen bokning
* Vi kan inte åka med fler bussar då vi inte har fler pedagoger som kan följa med och ansvara.
* Vi har ett fast antal platser vilket innebär att det kommer finnas ett litet moment av ”först till kvarn”. Vi kan inte ge förtur till några pga t ex ålder. Vi kan inte heller byta de bussar vi bokat.
* Vi kommer inte finnas med eleverna i backarna, men vi har fasta återsamlingsplatser där det alltid finns personal. Vi har vuxna som åker skidor men de kan förstås ej vara med överallt.
* Vi kommer kunna erbjuda en enkel men kul skidskola under 1 tim av fm för nybörjare.
* Det är alltid pedagogerna som beslutar i vilken buss som eleverna ska åka i.
* Dagen varar från 6.00 – ca 19.30.
I anslutning till att eleverna får information om alla olika fantastiska val man kan göra skickas mer information ut i Schoolsoft. Där ser man även tidsplanen för när man kan börja boka.

Efter detta kommer all info skickas vi Schoolsoft då det är den kanal vi kan nå ut till alla som går i åk 7-9

Viktigt möte 14/2 kl.18, vi räknar med er närvaro!

Den 14/2 kommer vi att få besök av polisen polarna och kommunen. Ett av syftena är att informera och främja brottsförebyggande. Vi kommer att ha 90 minuterspass med båda klasserna och dagen avslutas med möjlighet för föräldrar att lyssna på en föreläsning. Denna äger rum kl.18 i Ladan.

Föräldramöte den 21/2. Innan mötet erbjuds ni en föreläsning av Maria Dufwa om sociala medier och nätet.

Vi önskar er en trevlig helg!

/Annica, Madelene, Patrik och Charlotta

Ordklasser och olika texttyper

Ansvarig: Annica Kjell
När, under vilka veckor? v. 49-50 2017 + v. 2-7 2018
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vilka ordklasser har vi i svenska språket?
Hur kan man känna igen ordklasserna i olika genrer och texttyper?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Förmågan att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Centralt innehåll från kursplanen:
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
E: Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
C: Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
A: Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer öva på ordklasser i Gleerups svenska. Sök på grammatik och klicka fram till ordklasser.
Vi kommer att öva i skrivhäften.
Vi kommer parallellt att läsa olika textutdrag och samtidigt öva på att känna igen ordklasserna.
Vi kommer spela små mini sketcher.
Vi kommer göra planscher.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Prov vecka v.7

Tidsplan, när ska vi göra vad?

v.2 Vi läser ett utdrag berättelsen ”Frankensteins monster” och övar på ordklasserna substantiv, adjektiv och verb.

v. 3 Vi läser utdrag ur självbiografin ”13 dygn i rymden” och övar på räkneord, adverb och pronomen.

v.4. Vi läser krönikan ”Jag klarar inte Riobornas nakenfobi” och övar på prepositioner, interjektioner och konjunktioner.

v.5 Vi läser sagan ”Ra, den gyllene solguden” och repeterar ordklasserna. (Gör färdigt de övningar man inte är klar med)

v. 6 Vi läser beskrivningen av ”Sydamerika” och repeterar ordklasserna. (Gör färdigt de övningar man inte är klar med)

v. 7 Vi läser debattartikeln ”Funktionshindrade får inte jobb – utan sysselsättning. Prov i slutet av veckan.

Om man är klar ska man fundera på innehåll och struktur till att skriva en egen krönika.

Ladda ner dokumentet "Substantiv.pdf"
Ladda ner dokumentet "Adjektiv.pdf"
Ladda ner dokumentet "Verb.pdf"
Ladda ner dokumentet "Räkneord.pdf"
Ladda ner dokumentet "Adverb.pdf"
Ladda ner dokumentet "Pronomen.pdf"
Ladda ner dokumentet "Prepositioner.pdf"
Ladda ner dokumentet "Interjektioner.pdf"
Ladda ner dokumentet "Konjunktioner.pdf"
vecka 5 och 6: Repetition
 Här ligger vår gemensamma Keynote:
Här ligger era planscher och Keynotes:

 

Här finns  extra övningshäften med facit, det är även så här provet kommer att se ut:

vecka 7: Prov Merkurius grön 15 februari, Merkurius röd 16 februari.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
För att kunna utveckla sitt språk behöver man ha kunskap om och förståelse kring språkliga normer och språkets struktur.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Utvärdering
Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Pedagogisk dokumentation

Nationella prov, läsförståelse och genretypiska drag för olika texttyper

Nationella prov, läsförståelse och genretypiska drag för olika texttyper

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor? v.2-11, proven genomförs v.11
Vad?
Nationella prov i svenska
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi förbereder oss genom att titta på gamla prov, göra delar av gamla prov, få lite tips på vad man ska tänka på, tittar på olika typer av texter som kan komma på skrivdelen, provar på att leda muntlig diskussion osv.
Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är ”Mänskligt”.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Nationella proven är i svenska uppdelat på tre delar: del A – prövar muntlig förmåga, del B- prövar läsförmågan och del C – prövar den skriftliga förmågan.
Del A: Delprovet är uppdelat på tre delar och eleverna bedöms utifrån tre aspekter: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt att delta i diskussion. Utgångspunkten för presentationerna och samtalen är textutdrag från såväl skönlitteratur som sakprosa, men även andra typer av texter som till exempel en serie eller en filmsekvens kan förekomma.
Del B: Texthäftet innehåller skönlitterära texter, sakprosatexter samt dikter och bilder, vilka alla berör det aktuella temat på olika sätt. Till texterna hör ca 20 frågor som eleverna ska besvara. Eleverna får texthäftet vid provtillfället. Delprovet genomförs individuellt och materialet är inte känt för eleverna före provdagen.
Del C: Eleverna får tre skrivuppgifter där de väljer en att genomföra. Uppgifterna anknyter på olika sätt till temat för provet och de är inte kända för eleverna före provdatum. Texthäftet kan eleverna använda som inspiration till sitt skrivande. Hantering av källor och citatteknik prövas endast i begränsad omfattning i delprovet.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

vecka 2-11 Vi samtalar om och läser olika texter. Eventuellt kommer ni även att få skriva en egen krönika.

v.2 Berättelsen om Frankenstein, ett textutdrag och självbiografin ”13 dygn i rymden”

v. 3 Personliga brev och självbiografier
v. 4 Noveller
v. 5 Lyrik, sångtexter och serier
v. 6 Sakprosa, notis, nyhetsartikel, reportage
v. 7 Recension, insändare, debattartikel
v. 8 Debattartikel, utredande text och instruktion
v. 10 Beskrivning och vetenskaplig text
v. 11: tisdag 11 mars kl. 8.20-12.00 del B (läsförståelsedelen)

torsdag 15 mars kl. 8.20-11.50 del C (skrivdelen)

Lathund-olika typer av texter

Keynote olika texttyper

 

 

Se gärna filmen: http://bloggar.ur.se/orkaplugga/tips-infor-uppsatsskrivande
Här ligger era texter och era presentationer:
Varför?
Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan.