Solens veckobrev v.2

Hej alla i Solen!

Nu är vi äntligen tillbaka och har dragit igång vårterminen 2019!

Under våren kommer det vara en hel del datum att hålla reda på varför dessa kommer redan nu, så fram med din kalender, skriv in alla datum och börja planera.

28/1 Solen Dans i Brunn fm (Mer info på schoolsoft)

29/1 Solen Dans Hemmesta 18.30-21.00 (Föräldrar uppmanas att hämta)

30/1 Utvecklingssamtalsdag (Mer info i Schoolsoft)

31/1 Allaktivitetsdag (Välj aktivitet via länk)

4/2 Utvecklingssamtal under mentorstimmen. (Ni andra har sovmorgon)

6/2 Solen Skolbio kl.13

25/2 – 1 / 3 Sportlov

12/3 NP Svenska

14/3 NP Svenska

20/3 NP NO LABB halvdag

20/3 Inspirationsmässa på em i Ladan

26/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

27/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

2/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

3/4 NP NO åk 9

9/4 NP Engelska

11/4 NP Engelska

15/4-18/4 Påsklov

30/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

⅕ Lov

6/5 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

7/5 NP SO

8/5 Skolansdag, Lemshagaforum för eleverna på förmiddagen

9/5 NP SO

13/5 Lemshaga forum

15/5 NP Matematik

17/5 NP Matematik

19/3 NP NO

20/2 NP NO

20/5-21/5 Studiedagar

22/5 Omvärldsdag för åk 6-9

30/5-31/5 Lov

6/6 Lov Sveriges nationaldag

7/6 Lov 

11/6 Friluftsdag

12/6 Avslutninsmiddag, Solen (Ni är lediga under dagen och kommer på kvällen)

13/6 Sommaravslutning

(Var uppmärksam på att något datum kan komma att förändras)

Kompletterad och utvecklad policy kring mobiler och iPads.

Ipad – förhållningssätt/regler
På Lemshaga är iPad ett viktigt verktyg i elevernas vardag för att klara undervisning, kommunikation, planering, informationsinhämtning. Samtidigt har vi under alla år jobbat med att hantera utmaningarna med detta verktyg i form av t ex dess lockande möjligheter. Aktuell forskning lyfter också fram dessa utmaningar som grunder till fenomen som okoncentration, stress och ohälsa. Vi förtydligar nu att vi i klassrummet endast har skolrelaterade appar/program i gång på våra Ipads. I de fall det ändå sker att en elev använder ipaden till annat än skolarbete kommer vårdnadshavare och mentor få en notis i Schoolsoft. Detta sker utöver det samtal som vuxen/pedagog har med eleven i direkt i anslutning till att detta skett. Mentor och vårdnadshavare får sedan diskutera om man t ex ska begränsa appar/program.

/Ladans mentorer

Mobiler – arbetsmiljö
Ladan har sedan några år tillbaka varit mobilfritt, vilket innebär att eleverna har mobilerna i skåpen under dagtid. Vi har på detta sätt gett bättre förutsättningar för fokus och koncentration. Vi vill dessutom skydda våra elever från onödig stress som t ex sociala medier kan skapa.

I elevrådet har det sedan en tid tillbaka pågått en diskussion kring reglerna runt mobiltelefonerna. Tidigare har vårdnadshavare varit tvungna att komma och hämta ut sitt barns telefon om man har brutit mot reglerna. Detta har i många fall lett till onödig stress för både elever och föräldrar. Elevrådets förslag är nu istället att man som elev får hämta ut sin telefon i slutet av dagen. Vi kommer nu testa detta upplägg med start den 8/1-19.

Som tidigare förväntas man som elev lämna in sin telefon om man brutit mot någon av mobilreglerna. Skulle eleven mot förmodan inte lämna ifrån sig telefonen kontaktas vårdnadshavare omgående.

/mentorerna i Ladan

Ledigheter och nationella prov

Under vårterminen beviljar vi inte några ledigheter på grund av nationella prov. Vi ser att eleverna behöver vara närvarande så mycket som möjligt för att kunna tillgodogöra sig den undervisning de behöver för att utveckla sina kunskaper optimalt och kunna prestera efter bästa förmåga på proven. Vi hoppas att ni har överseende med detta.

Hur hänger läsförståelse, skrivande och låttexter ihop?

För er som vill veta mer om det föreslår jag att ni går in och läser Lpp:n i svenska. Jag kan avslöja att det är ett mycket spännande projekt!

Vilka är orden vi oftast stavade fel på 2018?

Vet du vilket som är rätt, det vänstra eller det högra?

  1. 1  väll väl
  2. 2  förståss förstås
  3. 3  föresten förresten
  4. 4  lungt lugnt
  5. 5  tvugna tvungna
  6. 6  orginal original
  7. 7  försent för sent
  8. 8  hitills hittills
  9. 9  brevid bredvid
  10. 10  jasså jaså
  11. 11  tyvär tyvärr
  12. 12  åtminstonde åtminstone
  13. 13  endå ändå
  14. 14  tunnt tunt
  15. 15  cyckel cykel
  16. 16  överrens överens
  17. 17  igentligen egentligen
  18. 18  nogrann noggrann
  19. 19  ytterliggare ytterligare
  20. 20  imot emot
    Vi önskar er en vilsam helg!Annica, Madelene, Patrik och Charlotta

Utveckla ditt språk!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.3-8

Vad ska du lära dig?

Du ska få lära dig att utveckla och variera ditt språk så att texten får bättre flyt och blir mer effektiv.
Hur man använder adverb och prepositioner för att ange tid, läge och riktning, till exempel snart, där, hitåt, på, vid och under.
Hur man sätter samman och varierar meningar med hjälp av sambandsord och se vilken effekt det får.

Hur man använder personliga, possessiva, reflexion och relativa pronomen, till exempel vi, din, sig och som.

Hur betoningen i vissa uttryck påverkar betydelsen, till exempel: på och gå .

Hur man använder aktiv eller passiv form på ett effektivt sätt, till exempel: Han krossade fönstret/Fönstret krossades

Hur man skriver gestaltande, det vill säga hur man skapar bilder så att människor, platser och händelser känns levande, verkliga och spännande.

Texter blir lätta och spännande att läsa om den som skrivit dem valt orden med omsorg och konstruerat meningarna på ett effektivt sätt!

Frågeställning och följdfrågor

Vilka ord ska du välja?

Hur skapar du flyt i texten?

Hur får du texten att kännas levande?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
Förankring i kursplanens syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. I undervisningen ska eleverna få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen 

Språkbruk

  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Med olika läs- och skrivövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Litet läxförhör

Arbetet och utvecklingen under lektionstid, har du lärt dig något?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.2 Frågeord, adverb och prepositioner

V.3 Sätta ihop och utveckla meningar

v. 4 Huvudsats och bisats

v. 5 Personliga pronomen

v. 6 Hoppa på eller hoppa på, parikelverb

v. 7 Aktiv och passiv form

v. 8 Skapa bilder och gestalta + litet läxförhör!

v. 10  Texttyper, varför då?

v. 11

v. 12

v. 13

14.

15.

v. 16 Påsklov=Läslov.

v. 17

v. 19

v.20

v.21

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Forskning har visat att för att stimulera elevernas språkutveckling är det bra att använda sig av stödstrukturer/scaffolding. Exempel på stödstrukturer som används i det här projektet är de så kallade VT-rutinerna. Vi använder även lässtrategier som stödstrukturer. VT-rutinerna och lässtrategierna utmanar, vidgar och synliggör elever och lärares lärande.

Språket är allas ansvar. Ansvaret för att utveckla elevernas lärande och demokratiska kompetens genom goda språkkunskaper är inte knutet till några särskilda ämnen eller verksamheter, utan vilar på alla som arbetar i skolan. På Lemshaga är detta är något som praktiseras genom goda rutiner och stödstrukturer för tänkande och lärande.

Nationella prov i svenska vt-19

Nationella prov, läsförståelse och genretypiska drag för olika texttyper

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor?
v.2-11
Datum för prov: 12 mars, läsförståelse
14 mars, skrivdel
Vad?
Nationella prov i svenska
Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är ”Synligt och osynligt”.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav: Låtanalys, muntlig presentation och skriva om texttyp

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Ni arbetar i grupper om 2-3 personer.
Varje grupp väljer en låt som sedan analyseras efter mallen får låtanalys.
Gruppen skriver om låten till en ny texttyp.
Gruppen gör en muntlig presentation av analysen och genretypiska drag i den nya texten.
Här ligger uppgiften och mallen för analysen:

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Dels kommer jag bedöma uppgiften och dels kommer bedömning ske på nationella proven.

Nationella proven är i svenska uppdelat på tre delar: del A – prövar muntlig förmåga, del B- prövar läsförmågan och del C – prövar den skriftliga förmågan.

Del B: Texthäftet innehåller skönlitterära texter, sakprosatexter samt dikter och bilder, vilka alla berör det aktuella temat på olika sätt. Till texterna hör ca 20 frågor som eleverna ska besvara. Eleverna får texthäftet vid provtillfället. Delprovet genomförs individuellt och materialet är inte känt för eleverna före provdagen.

Del C: Eleverna får tre skrivuppgifter där de väljer en att genomföra. Uppgifterna anknyter på olika sätt till temat för provet och de är inte kända för eleverna före provdatum. Texthäftet kan eleverna använda som inspiration till sitt skrivande. Hantering av källor och citatteknik kan komma att prövas i delprovet, och jag rekommenderar er att träna och se till att ni kan detta!
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.2 Genomgång av mallar/recept på olika texttyper. Ni sparar mallarna för att kunna analysera kommande texter vi arbetar med. Vi kommer parallellt med texterna arbeta med läs- och skrivstrategier, skrivregler och meningsbyggnad. I grupp kommer ni få välja en låttext, analysera den och skriva om den till en ny text i ett nytt format.

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen – Skolverket

frågor-för-perspektiv

Läsförmågor

Textkopplingar

v. 3 Noveller, Annica går igenom en novell och ni får arbeta vidare i era projekt.
Novellen, Keynote 

Att skriva en novell

v. 4  Noveller
Analys av en novell

v. 5 Lyrik, sångtexter och krönika

Krönika, Skolverket

v. 6 Sakprosa, nyhetsartikel, reportage

v. 7 Recension, insändare, debattartikel

v. 8 Debattartikel och utredande text

v. 10 Beskrivning och vetenskaplig text

v. 11: tisdag 12 mars kl. 8.20-12.00 del B (läsförståelsedelen)

torsdag 14 mars kl. 8.20-11.50 del C (skrivdelen)

Lathund-olika typer av texter

Keynote olika texttyper

Genretypiska drag

Kärleksbrev, keynote.key

Inför nationella proven

texttyper, schema

Här ligger finns fler presentationer:
Hur gör man källhänvisningar i texten?
Oavsett om man citerar eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit så ska såna textdelar alltid förses med källhänvisning! Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar och varifrån uppgifterna är hämtade. Läsaren ska med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original. Men det är viktigt att informationen inte stör läsaren.
Praxis för källhänvisning  i texten varierar. Idag rekommenderar de flesta ”Harvardsystemet”. Enligt detta system så ska källan anges genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes. Första gången man anger en källa bör man vara relativt fullständig. Läsaren bör få i princip samma upplysningar som ges i litteraturlistan. Andra gången kan det räcka med Kjell, s. 18)

Så här: I artikeln ”Mer mänsklighet i skolan” skriver Annica Kjell om att det saknas medkänsla och kritisk distans. (Kjell 2018)

Eller så här: Enligt Annica Kjell bör alla läsa minst en bok i månaden ( ”Läs fler böcker” Nacka Värmdö Posten 2018).
Eller så här: Annica Kjell skildrar i artikeln ”Ögonvittnets historia” (2018) hur några elever åt godis inne på toaletten.
Eller så här: I en skakande artikel (Uppsala Nya tidning 2018) beskriver Annica Kjell hur eleverna gång på gång äter godis, trots förbud.
Om du citerar, bör du även ange vilken sida du hittat citatet på.
”Det borde serveras godis innan lunch”. (SvDPopulära historier Kjell. Annica 2018 s 14)
Varför?
Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan.

Läsning av egen bok

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.3-21

Läsning

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen – Skolverket

frågor-för-perspektiv

Läsförmågor

Textkopplingar

Fram till sommarlovet kommer ni läsa valfria böcker. Läsningen gör du hemma och i skolan pratar och skriver vi om det du läst. Du ska läsa minst 30 sidor, helst 50 sidor varje vecka! Det är viktigt att du gör detta för att du ska kunna vara delaktig i samtalen och arbetsuppgifterna vi har i skolan. Läsningen är till fredagar!

När vi skriver kommer vi att öva på hur man synliggör sitt tänkande.

Frågeställningarna nedan kommer från kunskapskraven i svenska. Om du tittar i matrisen kommer du känna igen dem.

Frågeställning och följdfrågor

Hur använder man lässtrategier och vilka finns det?

Hur skriver man en sammanfattning?

Vad betyder ”budskap” i en text och hur läser man ”mellan raderna”?

Hur ”drar man slutsater” om hur en text har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i?

Vad är skillnaden mellan citat och referat?

Hur samtalar man, ställer frågor och för fram egna åsikter om en text?

Hur använder man underbyggda argument för sina åsikter om en text?

Vad betyder språkliga drag?

Vad betyder uppbyggnad och berättarperspektiv?

Vad betyder parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
Förankring i kursplanens syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. I undervisningen ska eleverna få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen 

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

  • Hur man citerar (och gör källhänvisningar).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Varje fredagslektion kommer vi arbeta med något av ovanstående. Det kan vara en lässtrategi, hur man gör personbeskrivningar, vad ett citat är, hur man sammanfattar, hur man läser mellan raderna,vad parallellhandling eller tillbakablick är, hur man förutspår eller hur man gör när man stöter på ett ord som man inte förstår.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer få lära dig hur man skriver en läslogg. Genom läsloggen kommer du få träna på att välja ut meningar som du sedan skriver om till citat. Dessa citat ska du sedan skriva dina egna tankar om.

Du ska skriva alla uppgifter i ett och samma dokument. Dokumentet ska heta ”Fredagsarbete med min bok”. Jag kommer då och då stämma av att du gjort alla uppgifter och ligger i fas.

Jag kommer bedöma hur du deltar på lektionerna. Som exempel kan det betyda att jag tittar på hur du ställer frågor, hur du ställer följdfrågor och hur du kopplar dina frågor eller kommentarer till vad jag eller någon elev sagt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Här ligger det vi arbetat med under lektionerna. Klicka på länken. Det står Venus ht-16, det spelar ingen roll.

venus-läsning

Alla dessa skrivuppgifter kommer jag bedöma i förhållande till kunskapskrav i matrisen. Ibland kan det hända att någon uppgift passar bättre för ett annat tillfälle, så det är inte säkert att planeringen kommer att ske spikrakt enligt nedan, men på ett ungefär. Det kan läggas till uppgifter och det kan försvinna uppgifter.

V.3 Lässtrategier, att kunna förutspå och gissa vad man tror kommer hända.

v. 4 Lässtrategier, att kunna tänka sig in i något. Vi låtsas att vi hamnar i samma situation som personen i boken och skriver vad vi själva skulle ha gjort.

v. 5 Citat-Tanke, du väljer ut citat som du skriver dina tankar, känslor, åsikter eller frågor om.

v. 6 Illustratören-Att se i bilder. Du väljer utdrag ur texten som du beskriver i bilder. Du väljer bilder från nätet som du klistra in i dokumentet under rubriken Illustratören.

v. 7 Inre och yttre dialoger, vad betyder det? Du ger exempel utifrån boken.

v. 8 Att samtala och ställa frågor till text. Hur ställer man frågor? ”Frågeställaren”. Du ska med hjälp av lässtrategin ”Frågeställaren” skriva frågor till innehållet i boken. Frågorna ska du själv besvara. Det är viktigt att du förklarar hur du hittat och hur du tänkt kring svaren. ”Ordexperten”. Hur man gör när man inte förstår ett ord. Du beskriver strategien och visar hur du använder den. Du gör exempel utifrån boken.

v. 10  Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar. Detta fortsätter vi med ytterligare en vecka.

sprakliga-drag-i-berattande-text

v. 11 Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera din egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar.

v. 12 Att koppla på känslor. Du väljer utdrag ur din bok, ca 4-5 citat som väcker känslor hos dig. Du argumenterar och förklarar varför. Vi samlar på ord för känslor och gör en känslotermometer.

v. 13 Att förutspå. Med hjälp av olika ledtrådar i texten ska du förutspå vad du tror kommer hända längre fram. Det viktigaste är att du hittar ledtrådarna.

14. Liknelser och metaforer, vad är det och vad är skillnaden?

15. Vad är skillnaden mellan ett citat och ett referat? Vi tränar på att skriva citat och referat utifrån boken du läser. Vad betyder det att en text eller att en författare har ett budskap? Vi försöker tolka budskap och läsa mellan raderna. Du ska själv välja ut några exempel från texten, ca 4-5 stycken som du själv försöker tolka och förklara. Det ska vara meningar som man skulle kunna ”läsa mellan raderna”.

v. 16 Påsklov

v. 17 Miljöbeskrivningar. Välj en av miljöerna som hittills beskrivits i boken. Gör en miljöbeskrivning på en halv A4.

v. 18 Lässtrategier.”Sammanfatta”. Hur återberättar man och hur gör man en enkel sammanfattning? Du gör en sammanfattning på ca en halv A4. Mer om detta senare.

v. 19 Att gå i dialog med texten. Om du hade varit en av karaktärerna, vem hade du varit? Vad hade du gjort? Tänkt? Velat ändra på?

v.20 Hur skriver man en recension? Vi börjar skriva tillsammans

v.21 Du skriver färdigt din recension

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Forskning har visat att för att stimulera elevernas språkutveckling är det bra att använda sig av stödstrukturer/scaffolding. Exempel på stödstrukturer som används i det här projektet är de så kallade VT-rutinerna. Vi använder även lässtrategier som stödstrukturer. VT-rutinerna och lässtrategierna utmanar, vidgar och synliggör elever och lärares lärande.

Språket är allas ansvar. Ansvaret för att utveckla elevernas lärande och demokratiska kompetens genom goda språkkunskaper är inte knutet till några särskilda ämnen eller verksamheter, utan vilar på alla som arbetar i skolan. På Lemshaga är detta är något som praktiseras genom goda rutiner och stödstrukturer för tänkande och lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solens veckobrev v.48

Hej!

Nu har vi äntligen genomfört den muntliga delen av de nationella proven. Alla elever var på plats och vi kan verkligen se att ni har gjort ert allra, allra bästa. Stämningen var på topp och alla grupper samarbetade, peppade och stöttade varandra på ett alldeles utomordentligt vis. Bra kämpat allihop! Däremot märktes det att proven hade tagit på era krafter … eftersom det var VÄLDIGT många borta dagen efter …Vi får hoppas att ni har vilat upp er under helgen.

I svenska har vi nästan lyssnat klart på alla sommarprat och nästan läst ut boken ”Stjärnlösa nätter”. Vi har även hunnit med att skriva en resonerande text om vad det innebär att vara kille eller tjej. Min tanke med era resonerande texter är att vi ska gå på djupet med meningsbyggnad, styckeindelning, styckemarkering, kärnmeningar och sambandsord. Just nu håller jag på att bedöma era texter för att se var ni står just nu i er skrivutveckling för att sedan kunna ta nästa steg. Därför kommer du få en chans att utveckla, förbättra och putsa på din text en gång till. Det är just detta som kallas för ”formativ bedömning”, att utifrån där man står i sin kunskap få utvecklas genom feedback.

LÄSLÄXA!

Ja, du läste rätt. Läsläxa, ska man verkligen behöva ha det i årskurs nio? Ja, jag tror det. Ni vet ju hur mycket jag har tjatat på er om att läsa, eller hur? Nu lägger vi i en växel till när det gäller läsningen och satsar på att läsa minst 100 sidor i veckan. Om man mot förmodan inte skulle orka det, så kan man få komma undan med 50. Men, målet är 100. Ni vet ju att läsning är som att träna vilken sport som helst, eller spela vilket musikinstrument som helst, desto mer man övar, desto mer tid man lägger ner, desto bättre kommer man bli, inte konstigare än så! Till förra veckan hade ni i läxa att hitta en bok, nu är alltså läxan att läsa. Röd har läsläxa till fredagar och Grön har sin läsläxa till tisdagar. Till läsläxan kommer det vara några enklare uppgifter. Dessa ska överenskommelse med er (röd) skrivas i Classroom. Först hade jag tänkt att ni skulle få skriva i en Loggbok, men när ni sa att ni hellre ville skriva i Classroom ändrade jag mig. Röds läsläxa är till nu på fredag, medan Gröns är till nästa tisdag.

Adventskonsert

Måndagen den 17 dec kl 18.00 kommer vi ha en liten adventskonsert med skolans körer i musikladan.
Alla är välkomna men man måste ha biljett!
Det blir trångt men härligt! Från måndag den 3 dec kommer det finnas gratis biljetter på expeditionen för att vi inte ska överträda brandreglerna för musikladan (max 4 per familj).
Högstadiets kör Ladankören, mellanstadiets kör Mellankören och lågstadiets kör Lilla kören medverkar.
 

Kommande datum

Tisdag 4/12 – Besök av Tobias Rawet. Överlevare från förintelsens terror besöker skolan

Tisdag 11/12 – Livskunskap Solen grön, mer info kommer.

Torsdag 13/12 – Luciatåg 7.45 TA MED SITTUNDERLAG!!!

Torsdag 20/12 – Skolavslutning i Gustavsbergs kyrka kl.18.30-19.15. Obligatorisk närvaro. (Obs i år kommer ni få era betyg digitalt, dvs på Schoolsoft. Dessa kommer att publiceras under kvällen den 20:e)

Ha nu en härlig helg!

Veckobrev v.45

Hej alla elever och föräldrar i Solen!

Nu är vi tillbaka igen efter ett välförtjänt höstlov. Mörkret faller utanför men inne lyser Solarna! Ni elever är positiva, starka och optimistiska. Ni peppar varandra och ni tar verkligen hand om varandra. Det märks att ni börjar förstå att grundskolan går mot sitt slut och att er tid här på Lemshaga snart är över. Den här veckan tror jag faktiskt att ni har kommit ännu lite närmare varandra. Om jag får gissa så tror jag att en av orsakerna kan vara era sommarprat. Wow, vilka prat ni har gjort. Det känns även som jag lärt känna er ännu lite bättre tack vare praten. Ibland önskar jag att ni föräldrar kunde få sitta som osynliga flugor på väggen och bara njuta av stämningen i klassrummet när ni lyssnar på varandras prat. Ni bjuder verkligen på er själva och det tror jag inte att ni hade vågat göra om ni inte hade haft den fina sammanhållning och stämning som ni har. Bedömningen av praten är klar, men jag vill avvakta med att publicera den tills vi har lyssnat på allas prat.

Parallellt med sommarpraten läser, lyssnar, skriver och pratar vi om boken ”Stjärnlösa nätter”. Jag måste även här säga hur imponerad jag är av er. Ni har verkligen tagit boken till er och ni är mycket duktiga på att prata om det lästa.

I No och teknik vet jag att ni nu har fått tillbaka bedömningen av teknikprojektet. Madelene berättar att ni har kämpat på riktigt bra och att hon ser att ni har gjort en fin utveckling även där, jättekul!

Kommande datum:

Fredag 23/11 – Gymnasiemässan. Uppgifter att göra hemma innan mässan kommer nästa vecka!
Torsdag 29/11  – Muntliga nationella prov. Info finns på Schoolsoft!
Tisdag 4/12 – Överlevande från förintelsen Tobias Rawet gästföreläser för åk 8 och 9

Trevlig helg!

/Annica, Madelene, Patrik och Charlotta