Solens veckobrev v.11

Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol i sinnet.

Då var de första, men inte sista nationella proven avklarade! Ni har verkligen visat kämparanda, glatt humör och positiv inställning. Tisdagen började med ett svettigt fyspass, sedan macka och juice för att kl.9 börja med provet. Torsdagen började likadant och jag tror att träningen var en starkt bidragande orsak till arbetsro, fokus och koncentration. Nu får vi hoppas att det också visar sig i era resultat!

Nästa vecka är det NP i NO. Ni har fått ett särskilt schema för det, se till att hålla koll på just din tid, dvs när just du ska göra din labb.

På onsdag eftermiddag har vi en inspirationsdag i Ladan med föreläsningar om allt från hur det ät i gymnasiet till att arbeta som mäklare eller psykolog. På måndag kommer ni få veta vilka föreläsning just ni kommer få gå på.

Nästa vecka kommer vi även genomföra en liten undersökning om hur du använder din tid under lektionerna. Du kommer få uppskatta hur mycket du lyssnar, är aktiv eller passiv. Mer om det på måndag.

Det var allt för denna gång och ha nu en riktigt skön helg så ses vi på måndag igen!

PS: jag lyckades inte få in några bilder, de tycks har fått fel filformat. Ni får se dem på måndag istället,

/Annica, Madelene och Patrik

 

Utreda och resonera, hur skriver man en utredande text?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.10-15

Din text ska lämnas in v. 14 för slutbedömning.

Vad? Texttyper, vad är det?

Vad är en utredande, förklarande, berättande, instruerande och beskrivande text?

Varför är det bra att veta hur man skriver utredande?

Du ska lära dig olika tekniker, tankeredskap, processer och skrivstrategier för att skriva en utredande text.

Vad är sändare, meddelande och mottagare?

Frågeställning och följdfrågor

-Hur skriver man en utredande text?

-Vad är textbindning?

-Hur söker, väljer ut och sammanställer man information från ett varierat urval källor?

-Hur för man resonemang om källornas och informationens trovärdighet?

-Hur beskriver och förklarar man något ur olika perspektiv?

-Vad är ett ämnesrelaterat språk?

-Hur skriver/hittar man strukturen/dispositionen på det man vill skriva?

-Hur skriver man citat och källhänvisningar?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • Kan lära och utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin egna skriftliga förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
  • Söka information från olika källor och värdera dessa
Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analyser texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Här sitter GODISTEXTEN

Godis, Venus vt-19

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi bygger upp kunskap om området

  1. På steg ett bygger vi tillsammans upp bakgrundskunskap om vad en utredande text är. Vi gör en gemensam tankekarta med hjälp av de kunskaper ni redan har. Vi skriver upp tankar och idéer om det ni redan vet. Vi gör en lista med frågor som ni vill ha svar på. Vi/ni väljer ut en utredande text och konkretiserar den i enkla bilder. Vi pratar och kommer överens om vad en utredande text är. Ni får i läxa att intervjua och skriva ner på datorn vad tre personer i er omgivning menar att en utredande text är. Vi skriver upp ämnesspecifika ord på ett stort papper.

Vi studerar texter inom genren för att få förebilder

  1. På steg två kommer vi tillsammans leta texter på nätet och läsa utredande texter från böcker. Vi läser utredande texter som andra elever har skrivit och tittar på textens innehåll och funktion. Med funktion menas om texten fungerar att läsa, om den fyller sitt syfte. Tillsammans kommer vi även att dekonstruera en utredande text. Det betyder att vi tittar på textens uppbyggnad/struktur och specifika språkliga drag/kännetecken hos en utredande text. Med hjälp av detta lär vi oss speciella ord för att tala om texter. Vi kommer också att titta på grammatik och satsdelar. Fokus är att titta på textens form och vilken funktion olika textavsnitt har. Tillsammans skriver vi ett ”faktablad” om vad och hur en utredande text kan vara/är uppbyggd.

Vi skriver en gemensam text

  1. På steg tre skriver vi tillsammans en gemensam utredande text. Till vår hjälp har vi skrivmallar. Texten skriver vi steg för steg. Den gemensamma texten kommer jag sedan att skriva rent och alla kommer att få varsitt exemplar att ha som modelltext. Syftet med detta är att ni ska få se själva processen att ställa samman en text och en produkt som liknar det ni själva ska skriva. Vi lär oss hur man skriver citat och hänvisar till källor.

Du skriver en individuell text

  1. Nu ska du skriva en text själv. Arbetsgången ser ut så här: ett första utkast, bearbetning, diskussion kring texten med klasskompisar och mig, sedan skriver du färdigt texten. Du får skriva om ett valfritt ämne. Ämnet ska du ha valt innan. För att leta information till din text ska du använda Internet, artiklar och intervjuer. Du ska referera till 3-5 olika källor i din text. Ska din text vara problemlösande ska du också ge förslag på lösningar. I din text ska det finnas citat och källhänvisningar.Du kommer skriva ett första utkast som dina kompisar kommer att ge dig respons på, jag kommer också att under ditt skrivande löpande ge dig stöd.SummativtJag kommer bedöma din utredande text efter en skrivmall/skrivmatris vi gått igenom och som du fått arbeta efter. I skrivmallen/matrisen kommer du kunna se vilka krav som ställs på texten.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag bedömer dels processen, dvs hur du arbetar under lektionerna och dels den färdiga texten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.10 -11 Vi skriver tillsammans om ämnet Godis

v.12-15 Vi övar på andra texttyper i ett häfte.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solens veckobrev v.8

Hej alla Solar!

Vi har haft en intensiv vecka med många inlämningar och prov. Nu ska det bli skönt för alla med ett sportlov. Passa på att göra sånt du tycker om och sånt du mår bra av! Efter sportlovet kommer det vara några sista intensiva veckor i grundskolan, men håll ut för snart, innan ni vet ordet av, slutar ni årskurs nio och sitter på avslutningsmiddagen i matsalen! Även om det känns lite tungt just nu så går vi mot ljusare tider och förhoppningsvis kommer ni känna er lite piggare och starkare redan efter sportlovet. Men, för att orka finns det fyra grundläggande saker att tänka på, fyra små men ack så svåra saker att göra för att må bra i knopp och själ. Dessa saker är: sömn, vila, mat och motion. Hemligheten är att man behöver balansera dessa fyra element. Jobbar vi hårt, behöver vi sova och vila mer. Tränar vi mycket, behöver vi mer mat, vila och sömn. Allting hänger ihop, men det visste ni ju redan, eller hur?!

I torsdags fick vi lärare lyssna på en föreläsning om psykisk ohälsa. Där fick vi lära oss om hur bland annat oro kan skapa onödig stress och press. Nu vet vi lärare att ni elever är lite oroliga inför alla nationella prov och att det kanske inte hjälper att oroa sig eftersom det snarare har motsatt effekt på ens prestationer. Även om nationella proven har (nytt för i år) fått en en ökad betydelse och ska därmed väga tyngre i slutbetyget så betyder det inte att det är ”kört” om man misslyckas. Efter proven betyder det inte heller att ni kan sluta att plugga och lägga ner studierna under resten av terminen, bara för att man fått ett visst betyg på provet. I slutbetyget vägs allting in som ni har gjort, men det ni gör sista terminen väger något tyngre.

Om ni vill läsa på lite extra under sportlovet så skickar jag här lite länkar till Skolverkets exempeltexter. Ni kan även gå in och kika i Lpp:n. Men, det viktigaste av allt när det gäller skrivdelen är att komma ihåg att alla texter, oavsett texttyp (frånsett novell) alltid har en form av rubrik, en inledning, en brödtext uppdelad i stycken (en tanke per stycke som du utvecklar), (varje stycke börjar med en kärnmening och avslutas med att knyta an till kärnmeningen) och du avslutar alltid texten men någon form av sammanfattning. TÄNK PÅ LÄSAREN!

Tänk alltid på mottagaren, vem är det som ska läsa texten?

I en argumenterande text ska du argumentera för eller mot något.

I en utredande/resonerande text ska du utgå från en fråga/frågeställning som du vrider och vänder på. Du försöker se fördelar/nackdelar, orsaker/samband, likheter/skillnader/ och ur vilkas perspektiv kan det vara intressant att tänka?

I en novell berättar du en kort berättelse som utspelar sig under en kort tid, med få karaktärer.

(Rubrik)

Inledning

Berätta för läsaren vad texten handlar om och om varför något är viktigt. (dvs ämnet)Innehåll

Uppdelat i stycken

En tanke per stycke.

Börja varje stycke med en kärnmening. Kärnmeningen kan vara till exempel vara ett påstående eller en fråga.

Avsluta varje stycke med att knyta an till kärnmeningen genom att nämna det som stod i kärnmeningen igen.

Avslutning 

Sammanfatta det du har sagt, avsluta med en uppmaning!

Krönika, Skolverket

Utredande text

debattartikel-

naturvetenskap-teknik-gymnasiet

 

Hotel California – novell

 

Solens veckobrev v.5

Hej alla i Solen!

Vi har haft en annorlunda vecka med många roliga aktiviteter och äventyr! I måndags dansade vi på Brunns skolan, i tisdagskväll dansade vi med alla nior på Värmdö på Hemmesta, och i onsdags hade vi utvecklingssamtal och i torsdags Allaktivitetsdag.

Dansen
Ni var så magiskt duktiga, trevliga, artiga och glada. Alla dansade med alla och vi pedagoger var så stolta över att eleverna på Lemshaga var dem som dansade allra mest. Ni skötte er dessutom allra bäst.

Kungsberget
Bussresan till Kungsberget gick alldeles utmärkt och skidåkningen gick som på räls. Det märks att ni börjar bli lite större nu och klarar att ta ansvar själva.

Tårtbakning

Tårtbakningen gick som smort och tårtorna blev saftiga och goda. Vi i personalen har fått smaka på allihopa och de blev med beröm godkända. Fem Lemshagastjärnor av fem.


Kan du stava veckans ord?

ordpar för att träna sj-ljudet och långt å-ljud-2

Ut och sju av snön nu så ses vi på måndag igen!

/Annica, Patrik, Madelene och Charlotta

Solen, samtal om det lästa (din bok du läser hemma)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.3-21

Läsning

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen – Skolverket

frågor-för-perspektiv

Läsförmågor

Textkopplingar

Fram till sommarlovet kommer ni läsa valfria böcker. Läsningen gör du hemma och i skolan pratar och skriver vi om det du läst. Du ska läsa minst 50 sidor, helst 100 sidor varje vecka! Det är viktigt att du gör detta för att du ska kunna vara delaktig i samtalen och arbetsuppgifterna vi har i skolan. Läsningen är till tisdagar för Grön och fredagar för röd! Ta med boken!!!

Frågeställning och följdfrågor

Hur använder man lässtrategier och vilka finns det?

Hur skriver man en sammanfattning?

Vad betyder ”budskap” i en text och hur läser man ”mellan raderna”?

Hur ”drar man slutsater” om hur en text har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i?

Vad är skillnaden mellan citat och referat?

Hur samtalar man, ställer frågor och för fram egna åsikter om en text?

Hur använder man underbyggda argument för sina åsikter om en text?

Vad betyder språkliga drag?

Vad betyder uppbyggnad och berättarperspektiv?

Vad betyder parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
Förankring i kursplanens syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. I undervisningen ska eleverna få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen 

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

  • Hur man citerar (och gör källhänvisningar).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (Finns även på Schoolsoft)

Matris, läsning


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Varje ”läslektion” kommer vi arbeta med något av ovanstående. Det kan vara en lässtrategi, hur man gör personbeskrivningar, vad ett citat är, hur man sammanfattar, hur man läser mellan raderna,vad parallellhandling eller tillbakablick är, hur man förutspår eller hur man gör när man stöter på ett ord som man inte förstår.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer få lära dig hur man skriver en läslogg. Genom läsloggen kommer du få träna på att välja ut meningar som du sedan skriver om till citat. Dessa citat ska du sedan skriva dina egna tankar om.

Du ska skriva alla uppgifter i ett och samma dokument. Dokumentet ska heta ”Läsning”. Jag kommer då och då stämma av att du gjort alla uppgifter och ligger i fas.

Jag kommer bedöma hur du deltar på lektionerna. Som exempel kan det betyda att jag tittar på hur du ställer frågor, hur du ställer följdfrågor och hur du kopplar dina frågor eller kommentarer till vad jag eller någon elev sagt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Alla dessa skrivuppgifter kommer jag bedöma i förhållande till kunskapskrav i matrisen. Ibland kan det hända att någon uppgift passar bättre för ett annat tillfälle, så det är inte säkert att planeringen kommer att ske spikrakt enligt nedan, men på ett ungefär. Det kan läggas till uppgifter och det kan försvinna uppgifter. Vi kommer prata mycket om det lästa varför jag förväntar mig att du kommer förberedd!

V.3 Lässtrategier, att kunna förutspå och gissa vad man tror kommer hända.

v. 4 Samtal om det lästa utifrån läsförmågor.

v. 5 Citat-Tanke, du väljer ut citat som du skriver dina tankar, känslor, åsikter eller frågor om. Lässtrategier, att kunna tänka sig in i något. Vi låtsas att vi hamnar i samma situation som personen i boken och skriver vad vi själva skulle ha gjort.

v. 6 Stildrag, vad är det?

v. 7 Inre och yttre dialoger, vad betyder det? Du ger exempel utifrån boken.

v. 8 Att samtala och ställa frågor till text. Hur ställer man frågor? ”Frågeställaren”. Du ska med hjälp av lässtrategin ”Frågeställaren” skriva frågor till innehållet i boken. Frågorna ska du själv besvara. Det är viktigt att du förklarar hur du hittat och hur du tänkt kring svaren. ”Ordexperten”. Hur man gör när man inte förstår ett ord. Du beskriver strategien och visar hur du använder den. Du gör exempel utifrån boken.

v. 10  Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar. Detta fortsätter vi med ytterligare en vecka.

sprakliga-drag-i-berattande-text

v. 11 Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera din egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar.

v. 12 Att koppla på känslor. Du väljer utdrag ur din bok, ca 4-5 citat som väcker känslor hos dig. Du argumenterar och förklarar varför. Vi samlar på ord för känslor och gör en känslotermometer.

v. 13 Att förutspå. Med hjälp av olika ledtrådar i texten ska du förutspå vad du tror kommer hända längre fram. Det viktigaste är att du hittar ledtrådarna.

14. Liknelser och metaforer, vad är det och vad är skillnaden?

15. Vad är skillnaden mellan ett citat och ett referat? Vi tränar på att skriva citat och referat utifrån boken du läser. Vad betyder det att en text eller att en författare har ett budskap? Vi försöker tolka budskap och läsa mellan raderna. Du ska själv välja ut några exempel från texten, ca 4-5 stycken som du själv försöker tolka och förklara. Det ska vara meningar som man skulle kunna ”läsa mellan raderna”.

v. 16 Påsklov

v. 17 Miljöbeskrivningar. Välj en av miljöerna som hittills beskrivits i boken. Gör en miljöbeskrivning på en halv A4.

v. 18 Lässtrategier.”Sammanfatta”. Hur återberättar man och hur gör man en enkel sammanfattning? Du gör en sammanfattning på ca en halv A4. Mer om detta senare.

v. 19 Att gå i dialog med texten. Om du hade varit en av karaktärerna, vem hade du varit? Vad hade du gjort? Tänkt? Velat ändra på?

v.20 Hur skriver man en recension? Vi börjar skriva tillsammans

v.21 Du skriver färdigt din recension

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Forskning har visat att för att stimulera elevernas språkutveckling är det bra att använda sig av stödstrukturer/scaffolding. Exempel på stödstrukturer som används i det här projektet är de så kallade VT-rutinerna. Vi använder även lässtrategier som stödstrukturer. VT-rutinerna och lässtrategierna utmanar, vidgar och synliggör elever och lärares lärande.

Språket är allas ansvar. Ansvaret för att utveckla elevernas lärande och demokratiska kompetens genom goda språkkunskaper är inte knutet till några särskilda ämnen eller verksamheter, utan vilar på alla som arbetar i skolan. På Lemshaga är detta är något som praktiseras genom goda rutiner och stödstrukturer för tänkande och lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solens veckobrev v.2

Hej alla i Solen!

Nu är vi äntligen tillbaka och har dragit igång vårterminen 2019!

Under våren kommer det vara en hel del datum att hålla reda på varför dessa kommer redan nu, så fram med din kalender, skriv in alla datum och börja planera.

28/1 Solen Dans i Brunn fm (Mer info på schoolsoft)

29/1 Solen Dans Hemmesta 18.30-21.00 (Föräldrar uppmanas att hämta)

30/1 Utvecklingssamtalsdag (Mer info i Schoolsoft)

31/1 Allaktivitetsdag (Välj aktivitet via länk)

4/2 Utvecklingssamtal under mentorstimmen. (Ni andra har sovmorgon)

6/2 Solen Skolbio kl.13

25/2 – 1 / 3 Sportlov

12/3 NP Svenska

14/3 NP Svenska

20/3 NP NO LABB halvdag

20/3 Inspirationsmässa på em i Ladan

26/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

27/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

2/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

3/4 NP NO åk 9

9/4 NP Engelska

11/4 NP Engelska

15/4-18/4 Påsklov

30/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

⅕ Lov

6/5 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)

7/5 NP SO

8/5 Skolansdag, Lemshagaforum för eleverna på förmiddagen

9/5 NP SO

13/5 Lemshaga forum

15/5 NP Matematik

17/5 NP Matematik

19/3 NP NO

20/2 NP NO

20/5-21/5 Studiedagar

22/5 Omvärldsdag för åk 6-9

30/5-31/5 Lov

6/6 Lov Sveriges nationaldag

7/6 Lov 

11/6 Friluftsdag

12/6 Avslutninsmiddag, Solen (Ni är lediga under dagen och kommer på kvällen)

13/6 Sommaravslutning

(Var uppmärksam på att något datum kan komma att förändras)

Kompletterad och utvecklad policy kring mobiler och iPads.

Ipad – förhållningssätt/regler
På Lemshaga är iPad ett viktigt verktyg i elevernas vardag för att klara undervisning, kommunikation, planering, informationsinhämtning. Samtidigt har vi under alla år jobbat med att hantera utmaningarna med detta verktyg i form av t ex dess lockande möjligheter. Aktuell forskning lyfter också fram dessa utmaningar som grunder till fenomen som okoncentration, stress och ohälsa. Vi förtydligar nu att vi i klassrummet endast har skolrelaterade appar/program i gång på våra Ipads. I de fall det ändå sker att en elev använder ipaden till annat än skolarbete kommer vårdnadshavare och mentor få en notis i Schoolsoft. Detta sker utöver det samtal som vuxen/pedagog har med eleven i direkt i anslutning till att detta skett. Mentor och vårdnadshavare får sedan diskutera om man t ex ska begränsa appar/program.

/Ladans mentorer

Mobiler – arbetsmiljö
Ladan har sedan några år tillbaka varit mobilfritt, vilket innebär att eleverna har mobilerna i skåpen under dagtid. Vi har på detta sätt gett bättre förutsättningar för fokus och koncentration. Vi vill dessutom skydda våra elever från onödig stress som t ex sociala medier kan skapa.

I elevrådet har det sedan en tid tillbaka pågått en diskussion kring reglerna runt mobiltelefonerna. Tidigare har vårdnadshavare varit tvungna att komma och hämta ut sitt barns telefon om man har brutit mot reglerna. Detta har i många fall lett till onödig stress för både elever och föräldrar. Elevrådets förslag är nu istället att man som elev får hämta ut sin telefon i slutet av dagen. Vi kommer nu testa detta upplägg med start den 8/1-19.

Som tidigare förväntas man som elev lämna in sin telefon om man brutit mot någon av mobilreglerna. Skulle eleven mot förmodan inte lämna ifrån sig telefonen kontaktas vårdnadshavare omgående.

/mentorerna i Ladan

Ledigheter och nationella prov

Under vårterminen beviljar vi inte några ledigheter på grund av nationella prov. Vi ser att eleverna behöver vara närvarande så mycket som möjligt för att kunna tillgodogöra sig den undervisning de behöver för att utveckla sina kunskaper optimalt och kunna prestera efter bästa förmåga på proven. Vi hoppas att ni har överseende med detta.

Hur hänger läsförståelse, skrivande och låttexter ihop?

För er som vill veta mer om det föreslår jag att ni går in och läser Lpp:n i svenska. Jag kan avslöja att det är ett mycket spännande projekt!

Vilka är orden vi oftast stavade fel på 2018?

Vet du vilket som är rätt, det vänstra eller det högra?

  1. 1  väll väl
  2. 2  förståss förstås
  3. 3  föresten förresten
  4. 4  lungt lugnt
  5. 5  tvugna tvungna
  6. 6  orginal original
  7. 7  försent för sent
  8. 8  hitills hittills
  9. 9  brevid bredvid
  10. 10  jasså jaså
  11. 11  tyvär tyvärr
  12. 12  åtminstonde åtminstone
  13. 13  endå ändå
  14. 14  tunnt tunt
  15. 15  cyckel cykel
  16. 16  överrens överens
  17. 17  igentligen egentligen
  18. 18  nogrann noggrann
  19. 19  ytterliggare ytterligare
  20. 20  imot emot
    Vi önskar er en vilsam helg!Annica, Madelene, Patrik och Charlotta