Solens veckobrev v.21

Hej alla Solar!

Nu har vi genomfört alla nationella prov och det med bravur! Nu återstår endast några små uppgifter innan grundskolan är slut och det är dags för sommarlov. I svenskan håller vi som bäst på att skriva tal. Solen Röd har hunnit med sina inledningar och fått prova på att stå inför klassen och tala. Talen kommer handla om allt mellan från klädkonsumtion till tiden på Lemshaga Akademi.

Under de sista veckorna har vi många heldagar och klämdagar därför är det viktigt att du håller koll på vad som händer och om du har några restuppgifter som du inte är klar med.

På måndag nästa vecka kommer några vara med på SAM och PUG för att ta del av hur skolan styrs och få vara med och påverka beslut. SAM håller på med uppgifter som rör det praktiska som till exempel skolgård, maten, schema, lokaler och raster. PUG håller på med frågor som rör det pedagogiska som till exempel undervisning.

Lånade böcker?

Om du har några av skolans böcker hemma som du inte har lämnat tillbaka kommer du få en räkning hem på dessa. Se till att du tar med alla skolans böcker tillbaka så slipper du räkning!

Här kommer ett lista på kommande datum att ha koll på:

27 maj, elever med på SAM och PUG, samt redovisning av min tid på Lemshaga

29 maj, sista dagen att lämna in talet. (Lämnas i Classroom)

30 maj, lov

31 maj, lov

3 juni, Röd håller tal på mentorstimmen

4 juni, Grön redovisar tal

5 juni, Grön och Röd redovisar tal

6 juni, lov

7 juni, lov

10 juni, vanlig skoldag, genrep med kören

11 juni, friluftsdag, vi är på Södersved

12 juni, ni är hemma under dagen och kommer på avslutningsmiddag på kvällen

13 juni, Skolavslutning!

Ta hand om varandra!

Trevlig helg!

 

Från runor till rikssvenska

Från runor till rikssvenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.15- Skolavslutning

Vad?

Svenskans historia och framtid

Frågeställning och följdfrågor

Hur har språkets förändring sett ut genom historien?

Hur har lånord utvecklat det svenska språket?

Vad är skillnaden mellan talspråk och skriftspråk?

Hur många språk finns det?

Hur är språken släkt?

Hur snabbt förändras det svenska språket och finns det risk att det kommer att försvinna?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte

Syftet med arbetsområdet är att du ska lära dig om det svenska språkets historia och utveckling.

Du ska utveckla en förståelse för att språket hela tiden förändras och du ska kunna ge exempel på hur förändringen sett ut genom historien.

Centralt innehåll från kursplanen

Nya ord i språket, till exempel lånord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Se uppgiften på Schoolsoft!

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa och se korta filmer om det svenska språkets ursprung och historiska utveckling.

Vi kommer att arbeta med övningar från olika tidsepoker.

Vi kommer att titta på valda avsnitt ur Värsta språket som på ett underhållande sätt berättar om svenska språket. Vi kommer att se avsnitt 1 och 6.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer ska en egen presentation som du redovisar i grupp.

Material och texter

Texter om språket

20170110110900_001

Övningsuppgifter

20170110111800_001

20170110111900_001

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I motsatts till vad många tror så är svenskan ett stabilt språk som har förändrats mycket lite de senaste 100 åren. Vi ska tillsammans undersöka likheter och skillnader, nu och idag!

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vad är det ni ska lära er?

Fakta

  • Om de största språken i världen.
  • Om hur språken är släkt.
  • Om den indoeuropeiska folkvandringen.
  • Om det svenska språkets historia, något som är kännetecknande (typiskt) för varje epok.
  • Vad arvord, lånord och nyord är.
  • Vad Västgötalagen är.
  • Gustav Vasas bibel och Nya testamentet, varför är de viktiga i sammanhanget?
  • Then Swansea Argus.
  • Röda rummet
  • Om det svenska språkets framtidBegrepp och viktiga personer
  • Majoritetsspråk, minoritetsspråk, urspråk, sanskrit, folkvandring, germanska språk, uraliska språkfamiljen, språkträd, urnordiska, runsvenska, runor, diftonger, arvord, lånord, Operan, Dramatiska teatern, Svenska Akademien, Gustav Vasa, Gustav den III, Bellman, August Strindberg, talspråk, skriftspråk.

    Färdigheter, vad ska du kunna göra?

Du ska kunna resonera om orsaker och samband utifrån ett påstående om det svenska språkets historia. Det betyder bland annat att du ska kunna förklara och ge exempel på olika saker som har påverkat det svenska språkets utveckling.

  • Du ska på ett enkelt sätt kunna förklara hur språken är släkt med varandra.
  • Du ska på ett enkelt sätt kunna berätta om den indoeuropeiska folkvandringen.
  • Du ska kunna berätta om några viktiga historiska händelser som påverkat det svenska språkets utveckling.
  • Du ska kunna känna igen några arvord, lånord och nyord.
  • Du ska kunna tänka och resonera på ett enkelt sätt om det svenska språkets framtid.

Förstått, vad ska du ha förstått?

  • Du ska förstå hur det svenska språket kom till.
  • Du ska förstå skillnaden mellan arvord, lånord och nyord.
  • Du ska förstå och kunna berätta om olika faktorer/saker som påverkar ett språks utveckling.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Retorik, konsten att hålla tal

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.19 – Skolavslutning

Vad?

Hur skriver och håller du ett tal?

Frågeställning och följdfrågor
    • Vad är skillnaden mellan hyllningstal, argumenterande tal och informerande tal?
    • Vad är retoriska stilfigurer och hur använder vi dem?
    • Hur skriver och framför jag ett tal?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  •    Eleven ska genom undervisningen ges förutsättningar för att denne ska kunna utveckla sitt talspråk för att få tilltro till sin språkförmåga och kunna uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften (2011, s. 252).
  • Svenskämnet ska bidra  till att öka elevens förståelse för sättet att kommunicera och att detta kan ge konsekvenser för en själv och andra människor. (2011, s. 252)

Centralt innehåll från kursplanen

Tala, lyssna och samtala

  •         Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.

(2011,s. 256).

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika sammanhang.

(2011, s. 257)

Informationssökning och källkritik

  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

(2011, s. 258)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen, se Schoolsoft!

Kunskapskrav betyg E

  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

  • Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. (smidigt infogat i talet)
  • Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

(2011, s. 261)

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleven har i viss mån anpassat presentationen till mottagarna i form av språk, såsom ordval, och åhörarkontakt, såsom att titta upp, tala tydligt och visa ett visst engagemang.
  • Eleven har förberett ett i huvudsak fungerande strukturerat tal som är grundat i den retoriska arbetsprocessen. Eleven använder sig till viss del av retoriska stilfigurer för att framhäva presentationens, i huvudsak, underbyggda argument.
  • Om eleven använder källor lyckas dessa i viss mån stärka presentationen och dess argument

Samtal, diskussion och följdfrågor

För andra perioden och de sista momenten kommer du att övas och prövas på samtal och diskussion. Du kommer där, i mindre grupper, både få delta och leda samtal och diskussioner där du kommer bedömas i följande aspekter:

Varför?

Att kunna hålla tal har du nytta av hela livet!

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Material:

Gleerups, Retorik

Skriva och hålla tal
Skrivmall, argumenterande tal
Skrivmall, hyllningstal

Solens veckobrev v.18

Hej Solsken!

Nu är det inte många veckor kvar på ert sista år i grundskolan. Stämningen i klassen verkar vara på topp och det märks att ni har förstått hur mycket ni betyder för varandra. Trots en ganska hög press av nationella prov och andra inlämningsuppgifter verkar humöret vara på topp!

Nationella prov tis kl.9 torsdag kl.9

Nästa vecka har ni nationella prov i SO på tisdag och på torsdag. Tänk på att vara ordentligt utvilad och mätt och belåten (träna gärna innan). Mer information om proven finns på Schoolsoft.

Skolans dag 8 maj kl.13-16

På onsdag mellan kl.13-16 är det Skolans dag. Vi i Solen kommer att ha muntliga redovisningar av litteraturhistoriska epoker och vi hoppas att ni förälder, släkt och eller andra vänner kommer och tittar på oss! Vi vill ha många som kommer, så missa inte denna eftermiddag då ni kan få en uppfriskning i kunskaper kring hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen. De muntliga redovisningarna kommer bestå av allt mellan talk-shows, teater till resor i Förståelsekartan. Välkomna!

Trevlig helg önskar Annica, Madelene, Patrik och Charlotta

Solens veckobrev v.14

Hej SOLSKEN!

Veckorna springer iväg och nu är det bara en vecka kvar till påsklov, kämpa! Den här veckan har vi klarat av NP i Kemi och nästa vecka är det dags för NP i Engelska.

På svenskan håller vi på med litteraturhistoria, ett spännande ämnesområde som väcker många tankar och känslor. Den här veckan har vi zoomat in ”Renässansen”. Vi har läst om Shakespeare, Don Quiote och Moliere. Vi har även pratat om vad man ”Irriterar” sig på i samhället just nu, allt från ”nu blev jag kränkt” till all ”ego centrering” och ”titta vad snygg jag är” och ”här är JAG”. Lustigt nog handlade även delar av NP i svenska om detta tema. Några kom på idén att skriva en liten teater med en parodi på vad som gäller i samhället just nu. Om vi tänker vidare kanske det blir en liten teater framåt avslutningen, vi får se.

Under en av svensklektionerna blev ni indelade i grupper. Varje grupp fick ett texthäfte som sedan delades mellan gruppdeltagarna, man fick då 1-2 sidor var. Efter 10 minuters läsning och sammanfattande fick gruppen illustrera de mest centrala idéerna under Renässansen.

 

På mentorstimmen nästa vecka är det dags att börja summera er tid här på Lemshaga. Allt från åk 1-9 … det blir spännande!

Ha en riktigt skön helg nu!

//Annica, Madelene, Patrik och Charlotta

Litteraturhistoria, världen skapades inte när du föddes

Varför ska man läsa litteraturhistoria? För att världen skapades inte när du föddes …

Ansvarig lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor?
vecka 12-22

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vad kan jag lära mig om mig själv och världen genom att läsa litteraturhistoria?
Hur har litteraturen förändrats genom tiderna, från Antiken till idag?
Vad har påverkat olika författare genom tiderna och hur har författare påverkat tiden?
Hur har samhället påverkat litteraturen och hur har litteraturen påverkat samhället?

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur ska vi arbeta?

Läsa texter och se filmer.
Enskilt välja en författare och skriva en kort biografi.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
1. Ni kommer även lämna in ett enskilt författarporträtt på en valfri författare.
2. Dessutom kommer ni att för göra en kort muntlig enskild presentation av er författare. Här bedöms förmågan att kunna planera och genomföra en muntlig presentation.

Här ligger materialet du behöver för att skriva ditt författarporträtt

skrivmall:

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
vecka 12: Antiken.
vecka 13: Medeltiden
vecka 15: Renässansen.
vecka 16: Upplysningen
vecka 17: Romantiken. Fredag: påbörja att skriva författarporträtt av valfri författare.
vecka 18: Modernismen. Muntliga redovisningar av författarporträtt under fredagen.
vecka 19: Postmodernismen.
vecka 20: Muntliga redovisningar av författarporträtt under fredagen.
vecka 21: Muntliga redovisningar av författarporträtt under fredagen. Inlämning av författarporträttet senast fredag 25 maj.
vecka 22: prov och muntliga redovisningar.

Varför?
Det är viktigt att veta hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen och kanske därigenom få en ny upplevelse av att läsa.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation