Mars v. 37

 

Hej alla Marsipaner på planeten Lemshaga!

 

Återigen en fantastisk vecka tillsammans med er härliga kids! Den här veckan pratade vi i samhällskunskapen om Regeringen och Riksdagen, vad skiljer dem åt och vad händer nu i Svensk politik? Vem ska nu bilda Regering och kommer den nya Regeringen att kunna få igenom några beslut i Riksdagen. Viktigt är i alla fall vem eller vilka som får igenom sin budget… Fråga era barn vad de tror kommer hända nu…

En annan sak vi funderat på är om vi ska inför en “klädkod”…blink blink…då vi blev lite inspirerad av dessa härliga killar…

 

 

Och så fick vi även en trevlig stund och en god dialog med er föräldrar i onsdags på föräldramötet. Det tackar vi för och för er som inte var med kan ni här läsa protokollet:  180912

 

Ett förtydligande vill vi dock göra angående frånvaro och ledigheter:

Frånvaro:

Är man sjuk är man sjuk, och då vill vi att ni är hemma den tid som krävs. Då är det viktigt att man också följer skolsköterskans rekommendationer. Här exempelvis kan ni finna mer information kring detta: http://www.bt.se/nyheter/guide-sa-lange-ska-barnet-stanna-hemma-vid-sjukdom/

Det vi ville förmedla var att om ert barn har lite ont i huvudet eller tån eller så (absolut inget som smittar) och ni velar om man ska gå eller inte så kan ni skicka era barn till skolan och så tar vi en sak i taget. Vi har skolsköterska oftas på plats och man kan alltid gå hem om man sedan ser att det behövs. Det handlar alltså inte om att barnen ska komma tillbaka tidigare efter sjukdom eller komma till skolan om man är sjuk! 

Ledigheter: Vi uppmuntrar INTE till ledighet, utan tvärt om, och vi vill att era barn ska vara här så mycket som de bara kan. Däremot ser vi av erfarenhet att familjer som söker ledighet ofta åker oavsett beviljad ledighet eller ej. Vid ledigheter är det ni föräldrar som ansvarar för det skolarbete som missas, inte skolan. Men vi pedagoger tänker dock alltid på eleverna först och vet också att en ledighet kan skapa stress då de missar mycket. Därför vill vi så klart hjälpa till och vi kan då också ge uppgifter till de elever som har missat när de är åter tillbaka. Dessa ska dock göras hemma och det finns ingen tid på skolan till detta. Det är också så att mycket av det vi gör i skolan består av diskussioner och grupparbeten, vilket inte kan “hinnas ikapp hemma” och det arbetet missas helt enkelt. Detta är olyckligt och därför uppmuntrar vi inte till ledigheter utanför loven. Barnen lär sig i skolan och då behöver de vara här! 

Kan även tipsa om storgårdens läxhjälp som är på tisdagar och torsdagar klockan 15:30-16:30. Här kan man med fördel ta ikapp saker som missats.

 

 

Vad gäller er fråga om läxor i engelskan och hur det fungerar med det ber vi att få återkomma i nästa veckobrev.

 

 

Fredagskluringen:  Många frågor idag….:)

På vilket sätt lär du dig bäst? Vilka studietekniks-tips har du att dela med dig av? Lär du dig bäst i en tyst miljö eller kanske när det är lite liv och rörelse runt omkring dig? Är arbeten med en kompis, i grupp eller enskilt bäst för dig? Hur tar du dig an en större mängd text för att kunna tillgodogöra dig innehållet och lär dig något? Vad behöver du för att kunna koncentrera dig på din uppgift?

 

Fokus denna vecka:  Studieteknik – Alla ämnen!

Det finns mycket vi ska arbeta med i skolan och kunskapsinhämtningen och dess nivåer bara ökar och ökar för varje läsår som går. Det krävs mycket av eleverna för att klara av skolan och vi har högt ställda krav här. Det beror inte bara på att forskning visar att högt ställda krav och förväntningar resulterar i ett högre resultat, utan det det handlar också om att vi tror på era barn. Vi vet att de kan!

DÄREMOT behöver vi förse eleverna med olika typer av verktyg för att kunna ta sig an alla utmaningar som skolan ställer på dem. Som jag nämnt tidigare så ser jag att min uppgift är främst att lära eleverna att hjälpa sig själva. Med det menar jag att jag exempelvis inte går in och rättar elevernas texter varje vecka (alla gånger men ibland så klart…) utan ger dem verktyg att rätta sig själva. Vi tittar på grammatiken, strukturen och innehållet. Hur kan vi förbättra oss själva? Hur kan jag på ett bra sätt använda mig av mina kamrater för att förbättra mina egna texter osv.

När det gäller elevernas “här och nu” så växer kraven, textmängden, stoffet och processen blir det viktigaste och mellanstadiet kräver en större utmaning än vad de tidigare har haft erfarenhet av. Därav behöver de även få strategier för att ta sig an detta och kunna utvecklas på bästa sätt.

 

  • Hur kan jag anteckna på ett mer effektivt sätt?

 

  • Hur kan jag ta mig an en större mängt text och samtidigt tillgodogöra mig informationen?
  • Hur kan jag få en bättre koncentration?
  • Hur kan jag plugga inför ett prov på ett effektiv sätt? Med mera…

 

 

Med detta i ryggen så har vi nu påbörjat ett tema som vi kallar just “studieteknik” och där syftet är just att få eleverna att reflektera över sitt egna lärande och ge dem verktyg för att kunna plugga bättre helt enkelt. Och detta i alla ämnen! Vi kommer att på en svensklektion varje veckan, i 8 veckor framöver, arbeta explicit med studieteknik. Vi kommer att göra detta genom att utgå från en filmserie från UR.skola som heter “Plugga bättre”. Varje vecka kommer vi att gå igenom ett nytt avsnitt ur serien och därefter få en mindre övningsuppgift för att kunna prova de olika teknikerna och se om det är något som kan passa oss? Avslutningsvis går vi igenom dagens teknik och reflekterar på vilket sätt detta kan hjälpa oss. Vad tar vi med oss och vad kan vi låta ligga därhän?…  Ingen av dessa lektioner har någon form av bedömning utan syftar främst till att ge eleverna verktyg för att kunna plugga bättre men även att börja reflektera över det egna lärandet och därefter kunna avgöra vad som fungerar bra för en själv och vad som inte fungerar. Allt för att bli så bra som de faktiskt har kapacitet för! Som sagt, vi vet att de kan!

En liten påminnelse av alla tekniker vi går igenom sätter vi upp i klassrummet så vi kommer ihåg all bra tips och tekniker..

 

Övrig information:

 

Kvarglömt!

Saknar du något klädesplagg eller kanske rent av ett barn?

Vill då tipsa om att det ibland kan vara bra att titta i den kvarglömda lådan som finns i kapprummet på nedre plan. Alltid kan man hitta något…kläder eller barn:)

 

Teater!

På tisdagen den 18/9 kommer vi att ta oss till Gustavsbergsteatern för att kultivera oss lite genom att njuta av en teaterföreställning.

OBS! När vi har tittat närmare på restiderna så ser vi att vi inte kommer att hinna tillbaka till skolan i tid för lunch. Därför behöver eleverna matsäck denna dag!

 

Kommande datum:

Måndagen den 17/9 . Eleverna börjar dagen 10:30. Mentorstiden uteblir då vi har samtal den tiden.

Tisdagen den 18/9. Teater i Gustavsberg. OBS! Matsäck

Onsdagen 19/9. Studiedag med utvecklingssamtal. Är du inskriven på klubben och behöver omsorg denna dag – kontakta Mentor.

V.39

Måndagen den 24/9 . Eleverna börjar dagen 10:30. Mentorstiden uteblir då vi har samtal den tiden.

 

Ha en underbar helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Åsa

Läsförståelse ”Bakom Masken”

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Läsåret 2018/2019

Vad?

LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER

Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi läser. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter // ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen ska bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.  
  • Att argumentera i olika samtalssituationer.  
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
  • Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.  
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.  
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.  
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare.
  • Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.  
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter //. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Detta ska du kunna:

Du ska kunna använda de fem olika läsförståelsestrategierna när du läser olika typer av text:

– att förutsäga (Spågumman)

– att ställa frågor (Reportern)

– att utreda oklarheter (Detektiven)

– att sammanfatta (Cowboyen)

– att se inre bilder (Konstnären)

– Nytt för i år: att göra referenser. Kunna koppla texten till egna erfarenheter, andra texter men även till omvärlden. Men även att kunna tolka och dra slutsatser utifrån ledtrådar i texten, egna erfarenheter och inre bilder.

 

Du ska kunna berätta om innehållet i texten muntligt. Du ska kunna resonera om budskapet i texten och koppla det du läst till egna erfarenheter och åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta? Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med detta genom lärarledda lektioner där vi läser och reflekterar kring boken “Bakom Masken” av författaren Kerstin Lundberg Hahn. Vi kommer under läsåret att i halvklass, varannan vecka, läsa några kapitel tillsammans ur boken och samtidigt använda oss av strategierna för att förstå och uppleva texten bättre.

Du visar vad du lär/lärt dig genom att du aktivt deltar i textsamtal och visar att du förstår de skriftliga arbetsuppgifter (arbetsblad) du arbetar med.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Vi vill vara en arena för mötet mellan forskning och praktik
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

”Ingen panik, det är bara Grammatik”

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

Hela läsåret 2018/2019

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är grammatik?
  • Vad är det bra för?
  • Vilka är stavningsreglerna för ng-ljudet, j-ljudet, tj-ljudet och sj-ljudet?
  • Hur ska jag kunna hjälpa mig själv att upptäcka eventuella stavfel?
  • Vilka ordklasser har vi svenska språket?  
  • Varför behöver jag kunna det här? 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (grundläggande nivå)

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer under terminens gång att gå igenom olika stavningsregler och olika ordklasser, en i taget, och därefter färdighetsträna genom olika uppgifter. Repetition är ju kunskapens moder och därför kommer vi att repetera våra regler och ständigt reflektera kring dessa när vi arbetar med vårt skrivande i olika sammanhang och ämnen.

Varje elev sammanställer de regler vi går igenom i en alldeles egen grammatikbok som sedan ska kunna fungera som ett uppslagsverk i deras framtida skrivande.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker kontinuerligt genom de uppgifter vi genomför i skolan och som knyter an till detta.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Alla elever har rätt till “sitt” språk. Att kunna förstå och bli förstådd. För att kunna utveckla sitt språk behöver man ha kunskap om och förståelse kring språkliga normer och språkets struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

Läsprojekt: ”Häxorna”

 

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

v.43-51

Vad?

Under sista delen av höstterminen kommer vi att tillsammans läsa och njuta av Roald Dahls bok ”Häxorna”. Läslust önskar vi alla och vi börjar här!

Frågeställning och följdfrågor
  1. Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  2. Hur kan jag jobba med en bok?
  3. Vad kan jag lära mig utav att läsa en skönlitterär bok?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att tillsammans läsa olika avsnitt i boken “häxorna” under lektionstid. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där eleverna läser högt för varandra. Frågor och läslogg diskuteras både i mindre grupp och i helklass. Efter avslutad läsning skriver alla elever en sammanfattning av boken.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Bedömning sker löpande under lektionstid och du kommer att kunna visa dina kunskaper genom att delta aktiv på lektionerna samt att genomföra de uppgifter vi arbetar med.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

”Ett bok du sent ska att glömma…”

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Start HT18 med  fortsättning VT-19

 

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver jag en berättelse som förmedlar upplevelser och får läsaren att vilja läsa mer?

Hur gör man “fylliga” personbeskrivningar?

Hur gör man “fylliga” miljöbeskrivningar?

Hur skriver man en berättelse med en tydlig struktur och en röd tråd genom hela berättelsen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (grundläggande nivå)

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att skriva en kapitelbok som heter “En bok du sent ska glömma” och är en roman inom fantasygenren. Varje vecka skriver vi ett kapitel men ibland stannar vi upp och bearbetar de kapitel vi gjort genom olika infallsvinklar. Varje vecka har en gemensam struktur:

  1. Genomgång av kapitlets innehåll och speciella fokusområde.
  2. Eleverna skriver version 1.
  3. Eleverna gör en självvärdering utifrån bestämda kriterier.
  4. Eleverna har nu en version 2 som skrivs ut.

Ett stort fokus i projektet med romanen är att kunna bearbeta texter. Därför kommer vi att lägga stor vikt vid att återkomma till våra kapitel och bearbeta dem gång på gång. När vi gör detta kommer vi att ha speciella fokusområden. Det kan handla om allt från hur vi kan bygga ut våra person- och miljöbeskrivningar till att titta på enskilda skrivregler.

 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När vi är klara med alla kapitel kommer vi att undersöka och  jämföra våra texter. Vi kommer också att ha boksamtal och andra typer av redovisningar både under och efter projektets gång. På detta sätt ska vi undersöka och synliggöra vår egen lärandeprocess. När vi jämför och undersöker våra texter tittar vi på följande:  

  • Vad har jag lärt mig?
  • Hur har jag utvecklats?
  • Vilka är mina styrkor?
  • Hur kan jag utvecklas vidare? Vad är nästa steg?

Att skriva är en process och i  arbetet med denna roman är det inte själva slutresultat som är det viktigaste, utan vägen dit!

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

Ekonomi och barns olika villkor i världen

 .   

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

vecka: 40 – 43

 

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är offentlig ekonomi?

Vem bestämmer över den offentliga ekonomin?

Hur gick vi från byteshandel till swish?

Vad är privatekonomi?

Vad är inkomster och utgifter?

Hur ser min privata ekonomi ut?

Vilka är de bästa argumenten för att kunna förhandla (upp) om veckopengen?

Hur ser barns olika villkor ut i världen?

Vad är välstånd och fattigdom?

Finns det fattiga människor i Sverige?

Orsaker och konsekvenser till fattigdom.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
  • Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett fungerande sätt.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa.

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltliga prov vi kommer att ha innan höstlovet.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.