Jupiter v.8

 

 

Tjofadderittan alla Jupiterister:)

 

Sportlov, redan?

Tiden rullar på och vi fortsätter att lära oss om viktiga saker i skolan. Sista dagarna har vi mest försökt att knyta ihop säcken och se till att vi ligger i fas med våra arbetsuppgifter. Vikingaresor, sista kapitlet i romanprojektet och matte-spel har varit på agendan.

Vi, föräldrar och pedagoger, har även fått ta del av en mycket tänkvärd föreläsning med Maria Dufva innan jupiters föräldramöte timmen efter. Vet inte hur det är med er men mitt huvud och hjärta är fortfarande fyllt av många tankar och känslor…  

 

Protokoll från mötet finner ni här:

Föräldramöte 210218

 

Återkoppling från föräldramötet:

 

  1. Klassföräldrar Ht-18 är :

Familjer från röd grupp: William Zimmerman, Philip Schlosser och Thea Salomonsson

Familjer från grön grupp: Gaston Weineson, Edvard Veres Bergsten och Nils Sundqvist.

 

2. Torkskåp i hallen?

Ledningen hälsar att tyvärr har skolan tråkiga erfarenheter av förstörda torkskåp efter bara några få månader och har därför beslutat att inte ha några hos oss.  

 

 

3. Vem bokar Ängsholmen?

Ängsholmen har en statisk bokning från oss men kräver en bekräftelse. Det gör vi mentorer under våren i åk 5.

 

 

 

 

En liten fredagskluring: Hur lyckades huvudpersonen från “Den magiska dörren” besegra det onda?

 

 

Fokus denna vecka:  “Den magiska dörren” och “Grammatikboken”

Skrivprojektet “Den magiska dörren” har nu kommit till sitt sista kapitel och vi börjar nu att avrunda själva skrivmomentet. Men inte är vi klara än med projektet må tro. Snart kommer frökens favoritmoment, nämligen att bearbeta texterna, belysa lärprocessen och knyta ihop säcken så att säga.

Syfte med detta skrivprojekt är att eleverna ska öva upp den skriftliga förmågan och lära sig att brodera ut texterna med välformulerade person- och miljöbeskrivningar, få en längre mängd text som följer en välplanerad struktur och har ett fungerande språklig innehåll (skriv -och stavningsregler). Här har eleverna kommit långt. De har skrivit fantastiska texter med ett grymt spännande och kreativt innehåll. Fantasin är det inget fel på! Huvudsyftet är dock att belysa själva processen. Att för eleverna visa och synliggöra den egna lärandeprocessen.

Något vi har belyst mycket och fortfarande kommer att arbeta med är att låta arbetet ta tid. Många elever har “bråttom” när de skriver sina texter och det här med att bearbeta texterna och ändra och nöta-nöta-nöta kan vara frustrerande för många. Att bearbeta texter är ett centralt moment i kursplanen i svenska. Har ni någonsin sett eller hört en författare som bara skriver sin text, aldrig backar och lämnar in en bok efter första försöket?  .   Ja, så brukar vi diskutera i klassen. Så klart inte är svaret på frågan, och därför jobbar vi på det. Att bearbeta texter och nöta-nöta-nöta.

En annan del som vi arbetat med är att diskutera struktur och hur en berättande text är uppbyggd. Att berättande texter är uppbyggda efter strukturen:  en inledning, ett problem (eller flera), en lösning på problemet/en samt ett avslut på hela berättelsen där lösa trådar knyts ihop och obesvarade frågor ges svar på. Kan låta aningens lätt men med en berättelse på nio kapitel gäller det att veta vad som skett, vilka problem som uppstått och vad som ska lösas och på vilket sätt. Men också att veta skillnaden på en lösning och ett avslut. Det här är saker vi också arbetat mycket med och vi har flera gånger fått gå tillbaka i våra kapitel och justerat och ändrat för att den röda tråden ska flyta på och att berättelsen fortfarande följer den traditionella strukturen.

Parallellt med skrivprojektet har vi arbetat med olika stav- och skrivregler. Hitintills har vi gått igenom styckeindelning, dialoger och stor bokstav/punkt. Under kommande termin kommer vi fortsätta och fokusera på olika stavningsregler som skiljetecken, dubbelteckning, sj-ljudet, j-ljudet och mycket mycket mer. Arbetsgången med detta har varit att vi först går igenom regeln, sedan gör vi en tillhörande uppgift och till sist går vi igenom våra kapitel i den magiska dörren och ändrar/förbättrar. Allt material samlas i grammatikboken. Tanken med undervisningen i grammatik och själva boken är att eleverna skapar sitt egna uppslagsverk. Alla elever skapar en alldeles egen bok med reglerna i som de senare kan ha med sig i framtiden och använda efter behov. En mycket viktig bok!

 

Vad är kvar? (efter lovet…)

Det absolut finaste med projektet är när vi har blivit klara med alla kapitel och vi kan sätta oss och titta på själva innehållet. Vi jämför och analyser vad vi blivit bättre på och vad vi behöver öva mer på. Frökens favoritlektioner. Här brukar det komma upp flera ljus och det blir så tydlig för eleverna hur de har utvecklats genom hela processen. När vi har arbetat med kapitlena så har eleverna endast skrivit ut en första version. Därefter har vi varit inne i dokumenten flera gånger då vi arbetat med grammatik och dyligt och texterna har förbättrats. Det är detta vi nu tittar på. Vi jämför den första versionen jämfört med den sista för varje kapitel. Dessutom tittar vi på skillnaden mellan den första versionen i det första kapitlet jämfört med den sista versionen i det sista kapitlet. Gissa om det är skillnad? Så galet mäktigt att se elevernas reaktion och upptäckter på hur de har utvecklats genom projektets gång!

Förhoppningen är att vi kan göra både en digital bok samt en hederlig pappersbok. När detta är klart kommer vi samtala kring arbetsprocessen, utvärdera och ha spännande boksamtal tillsammans. Vi visar gärna upp resultaten för er därhemma när det närmar sig. Återkommer då:)

 

Övrig information:

 

Åsa-läxa!

Nu har jag tillsammans med eleverna gjort en avstämning vad gäller skoluppgifterna i mina ämnen (svenska och historia). Fokus är inte bedömning i första hand utan mer att uppgifterna faktiskt är gjorda så jag därefter har ett underlag för bedömning. Själva slutbedömningen kommer senare. Eleverna ska vet själva vad som är kvar och inte. De berörda eleverna har även fått ett separat mejl hem.

 

Hälsningar från Gottis!

Så blev det äntligen vinter med både snö och is. Vi startade tisdagens lektion med att se på en film om att vistas på natur-is. Vi lärde oss om issäkerhet och fick även se hur mysigt en tur på skridskor kan vara när man har förberett sig på rätt sätt. Be gärna ditt barn berätta:)

Sen gick vi ner till Lemshaga sjön. Där borrade vi i isen som denna dag var runt 20-30 cm. Alla fick sen prova att kasta säkerhetslina- den förlängda armen och dra sig fram med hjälp av isdubbar.

Onsdagens lektion var det dax för att prova skridskor på naturis. Den är inte som en spolad bana men ger ett annat värde. Vi kan göra saker som kan vara farligt men bara när vi har kunskap om hur vi ska förbereda oss och hur vi gör om något händer. Tänk att vi har en sjö på skolan som vi kan vara ute på och öva oss!

Många njöt även av sin varma dryck som oxå smakar så mycket bättre ute i naturen. Det är just vad friluftsliv handlar om.

Nu önskar jag er alla ett härligt sportlov med massor av aktivitet, mys och samvaro. Det kan bli mer skridskor efter lovet:).

 

Kommande datum:

V.9 Sportlov

V.14 Påsklov

 

Ha en härligt lov,

Önskar vi pedagoger i Jupiter genom Åsa

Jupiter v.6

  

 

Hello all you people in Jupiter!

 

Vilken härlig vecka vi haft. Asagudar, offerfester, matteproblem, småfestande och utvecklingssamtal… Allt ihopbakat i en enda vecka:) Nu har vi haft alla utvecklingssamtal och det är verkligen ett rent nöje att få träffa er tillsammans med era härliga ungar och få titta på alla stora framsteg eleverna gör, titta på allt vi lärt oss och få sätta nya spännande mål att sikta mot. Jag och Maria vill här passa på att tacka för den goda dialogen vi har tillsammans, den är ovärderlig!

Utvecklingssamtal verkar tydligen vara poppis och lockar fram flera olika väsen. Dessa härliga varelser dök också upp på utvecklingssamtalen… Tyvärr fick vi avvisa dem från platsen:)

 

Obs!

Under samtalen har det framkommit att det under de senaste dagarna har pågått försäljningar av slime,  och andra typer av saker i gruppen. Vi har pratat med barnen om detta men önskar att även ni pratar med era barn om detta. Vi önskar få bukt med detta omgående. Inga pengar eller “varor” i skolan, Tack!

 

Engelska (Röd Grupp)

I engelskan, för den röda gruppen, hade vi något av ett oförberett litet prov som en sorts avslutning på temat “Questions”. Först såg jag skräcken i deras ögon när jag berättade att vi skulle har prov men då de såg min finurliga blick jag skickade tillbaka så förstod de att det var något lurt på gång… Lektionen startades dock med lite information från polisen:

“Yesterday at 10 pm there was a robbery at the bank in downtown Gustavsberg.”

 Här ser ni bankrånarna:)

 

Att skrämma upp eleverna med att säga “prov” är inte bara roligt:) utan har även en pedagogisk tanke bakom sig. Just ordet “prov” brukar vara något av en glädjedödare samt en stor igångsättare vad gäller ångest och oro hos en del elever. Min tanke var att visa att ett “prov” kan vara en rolig upplevelse och något man faktiskt kan längta till. Att avdramatisera och öva i olika bedömningstillfällen är något vi behöver få uppleva och träna oss i. Ju mer vi övar och förstår hur det går till, ju mindre oro det förhoppningsvis blir när det är dags för en bedömningssituation i form av ett “prov”. Till vår stora glädje kunde vi glatt konstatera att det blev en mycket rolig upplevelse och något eleverna gärna vill göra om. Se bara på vår utvärderinga av provet:

 

En liten fredagskluring: Vilken asagud skulle du offra till, och varför?

 

Fokus denna vecka:  Vikingarnas asatro

Då var det dags att gå vidare med vikingatemat. Djupdykningen denna gång handlade om asagudarna samt hur vikingarna anordnade olika offerfester för att tillbedja gudarna.

Tyvärr hade det gått lite dåligt med jakten på gården sedan Ansgar lämnade den för nya äventyr med vikingen Harad Blåskägg. Folket i byn bestämde sig för att anordna en offerfest och be till gudarna för att få bättre lycka med sin jakt. På festen offrades grisar och trälar. Blodet från offren kastades på väggarna i långhuset…

Efter berättelsen om Ansgar och offerfesten i byn tittade vi på “Odens Rike” för att få mer insyn och information om de olika asagudarna. Vi läste även i en otroligt spännande faktabok som Linnea tagit med sig. Vi fick även information från hemsidan:  

http://www.ungafakta.se/vikingar/tro/asagudar/ .

Efter införskaffandet av information var det dags för eleverna att skriva en egen berättelse om hur det gick till när deras viking anordnade en offerfest. Det skapande inslaget denna vecka bestod av en bild av den asagud som skulle tillbedjas. I elevernas “vikingaböcker” finner ni allt material. Kom gärna förbi klassrummet och kika in i boken. I klassrummet finner ni även alla byar och dockor. Välkomna!

 

 

Övrig information:

Matematikprov. Se Schoolsoft för mer information!

Torsdag (Röd Grupp) och   Fredag (Grön Grupp)

 

Föreläsning + föräldramöte:

Den 21/2 kl. 18:00 startar vi kvällen med en timmes föreläsning med Maria Dufva “Vad händer på sociala medier”. Därefter avslutar vi kvällen med ett föräldramöte. Beräknat avslut 20.00. Har ni några frågor ni funderar över så mejla mig eller Maria innan mötet så kan vi förbereda oss på bästa sätt och ge er genomtänkt feedback tillbaka på mötet.

 

Vid frånvaro:

Nu är det nya rutiner för rapportering av frånvaro. Var god läs följande information: Nya rutiner vid ”Oanmäld närvarorapportering”-3 (1)

 

 

Välkomna till årets Allaktivitetsdag!

Du behöver ett glatt humör och vilja att lära känna nya skolkompisar.

Slöjdgruppen är på skolan 8.20-14.00, vi äter lunch i matsalen och du behöver ta med dig lite nyfikenhet, skaparlust och glatt humör. Vi kommer att kombinera de bägge slöjdarterna och vara i bägge salarna under dagen.

Racketsport: Tillsammans åker vi till sporthallen med vår medhavda matsäck. Ta även med olika typer av racket som du skulle vilja prova på.

Slime-fabrik 8.20 – 14.00 på skolan. Samling i NO-salen. Du behöver en burk och gärna lite parfymerad hudkräm och glitter för att göra ditt slime personligt. Lunch i skolan.

Skridskoåkning 8.20 – ca 13. Samling vid Eken på skolan, därefter tar vi oss till Ekvallen. Du behöver skridskor, hjälm, varma kläder och gärna varm dryck i termos samt lite fika. Skolan grillar hamburgare till lunch. Du som vill bli hämtad på Ekvallen behöver mejla maria.holm@lemshaga.se om detta innan.

 

Kommande datum:

13/2 “Allaaktivitetsdagen”.

14/2 Inbjudan: Föreläsning 18:00-19:30. Soc, polisen m.m

21/2 Föräldramöte . Kvällen börjar med en föreläsning med Maria Dufva

V.9 Sportlov

 

Ha en skön helg,

Önskar vi pedagoger i Jupiter genom Åsa

Jupiter v.4

 

Hallojsan alla snögubbar och snögummor i Jupiter!

 

Äntligen har det kommit snö och här är aktivitetsnivån på topp och vi bygger snöhus för fullt tillsammans. Som den historielärare jag är så tolkar jag bygget som ett stort engagemang och utbyggnad på vårt vikingatema genom att att bygga verkliga “långhus” i snön. Här ska både hövdingen, vikingar och trälar få plats tillsammans. Tror kanske inte att eleverna fullt ut gör samma koppling som fröken men skoj, kreativitet och engagemang är det inte brist på i alla fall:)

Engelska (Röd Grupp)

När det gäller engelska har röd och grön grupp olika upplägg. Detta för att kunna nivåanpassa på bästa sätt gentemot eleverna. Eleverna har också olika lärare, de har sin mentor i ämnet. I röd grupp har vi arbetat med ett projekt vi kallar “Questions”. I tisdags var det dags för ett extra roligt inslag, nämligen Speed-dating. Sjuk kul hade vi och fröken skrattade så det kom glädjetårar! Se själva hur kul vi hade det:

Ett litet filmklipp:)  https://youtu.be/YhugIzF7jVg

 

 

 

 

 

En liten fredagskluring: Finns det någon grupp i dagens samhället som skulle kunna likställas med vikingarnas trälar?

 

Fokus denna vecka:  Vikingatiden

Då är vi i full gång med projektet och vi lär oss massor. Inledningsvis fick vi höra om vikingen Ansgar och hur han lämnade sitt trygga hem i byn och lyckades nästla sig in hos några vikingar och följde med dem ut på havet i deras vikingaskepp. Berättelsen avslutades precis innan vikingarna hade lagt till vid en hamn och förberedde ett angrepp på ett kloster. Vad ska hända nu?

 

När vi arbetar med detta tema utgår vi från en viss struktur. Temat utgår från en berättelse om vikingen Ansgar och dennes öden.

  1. Först läser vi berättelsen om Ansgar och hur det gått för honom.
  2. Därefter börjar den teoretiska delen, vi utforskar, diskuterar och införskaffar oss nya kunskaper inom ett visst område.
  3. Till sist befäster vi våra nya kunskaper genom att arbeta kreativt i någon form av skapande. Vi bygger, målar, limmar, ritar, klipper, skapar och skrattar.

 

Första veckan utforskade vi vikingarnas kläder och vilka namn som användes vid den här tiden. Eleverna fick i första uppdraget ta reda på vad vikingarna hade på sig. Vilka material? Färger? Skillnad mellan rika/fattiga, tjejer/killar, och barn/vuxna. Därefter gjorde vi vår alldeles egna vikingadocka, en släkting till Ansgar och de fick ge dockan ett namn. Här är resultatet:

 

   

 

 

 

 

 

Andra veckan var det dags att undersöka “livet på vikingatiden”. Hur bodde vikingarna? Vem bestämde i byn? Hur behandlades trälarna? Hur var det att vara barn på vikingatiden? Hur såg vikingarnas “fredagsmys” ut?  De här var frågor vi försökte finna svar på. Samtidigt jämförde vi vikingarnas liv med elevernas vardag. Vem bestämmer hemma hos dem, exempelvis? Vad tror ni att era barn svarade… mamma, pappa eller kanske båda?

 

 

Övrig information:

Eventuell svenskläxa. I svenska har vi den här veckan skrivit på kapitel 7. För de elever som inte blev klara eller har missat av någon anledning får gärna (med stark vädjan från fröken) göra klart hemma. Här finns instruktionerna: Instruktioner kap 7 .

 

Hälsningar från Musik-Jonas:

Hej alla jupiterföräldrar! På musiken har vi rätt nyligen avslutat ett scenträningsprojekt. Man har i grupper om fyra små popstjärnor fått träna in en låt som spelas från Spotify. För att göra ett proffsigt framträdande är det viktigt att bjuda publiken på omväxling. Om du planerar var du ska stå och var du ska titta så ser du dessutom proffsig och säker ut även om du egentligen är nervös. Uppspelet skedde precis innan jul och blev ett riktigt klassparty!

Nu ägnar vi en del tid åt pianospel. Kärnan är förstås själva spelandet, att öva och till slut få fingrarna dit man vill. Jag utgår ifrån ackordsspel vilket ligger nära till hands i elevernas egen musiksmak. Här kryper även ett moment av musikteori in. Vad är ackord? Vilka instrument kan spela ackord? Hur är ett ackord uppbyggt? Sedan flera svårighetsgrader på spelandet så att du alltid kan utmana dig själv. Många kommer efter dessa veckor kunna spela ackord och baston samtidigt och kanske till och med kompa sig själva på piano när de sjunger. Just nu tittar vi på Aviciis Wake me up.

 

Skolbio på tisdagen. Innan lunch pågår dagen enligt schema. Vi äter en tidigare lunch i klassrummet (ej matsäck) och beger oss sedan mot Gustavsberg och biografen för ett trevligt biobesök. Vi beräknas vara åter på skolan runt 14:00, ungefär. Därefter slutar eleverna. Inget godis eller någon läsk får tas med. Vår ambition är även att lämna mobilerna i skolan.

I klassrummet kommer vi gå igenom och diskutera filmens innehåll och budskap för att få ut det mesta av besöket. Återkommer med resultatet:)

 

Utvecklingssamtal VT/18. Tider ligger ute. Skynda fynda, först till kvarn!

 

Allaktivitetsdagen. Då börjar vi närma oss en ny schemabrytande dag på Lemshaga som vi kallar allaktivitetsdagen och som syftar till dess namn: alla ska aktiveras. Vi pedagoger kommer att erbjuda eleverna olika alternativ som de sedan får välja utav. Det kan vara både språkutvecklande aktiviteter som fysiska. Återkommer när det närmar sig med lite mer ingående info.

 

Inbjudan till föredrag. Onsdag 14/2 kommer Polisen, Soc, Polarna och miniMaria till Lemshaga. Mellan 18.00 och 19.00 håller de ett föredrag kring hantering av brott, tidiga tecken och kommunikationsvägar.

Samtliga föräldrar och andra som är intresserade är välkommen.

Vi ser detta som en stor möjlighet och chans, därför hoppas vi så många som möjligt kommer. Plats Ladan.

 

Kommande datum:

30/1 Skolbio.

V. 6 utvecklingssamtal pågår under hela veckan men främst under onsdagen

7/2  Utvecklingssamtalsdag. Studiedag för eleverna

7/2 Föräldrakoordinatormöte kl.18.30

13/2 “Allaaktivitetsdagen”

14/2 Inbjudan: Föreläsning 18:00-

21/2 Föräldramöte . Mer info kommer

V.9 Sportlov

 

Många hälsningar,

Önskar vi pedagoger i Jupiter, genom Åsa

 

Engelska (Jupiter röd)

 

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

VT-17 och HT18

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka ord och fraser i vardagslivet behöver jag utveckla för att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga?

Vilka ord och vardagliga fraser behöver jag för att kunna formulera mig och samspela med andra i tal och skrift?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Eleven

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommuni­kativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta tematisk i olika projekt med exempelvis: “The Day The Crayons Quit”, “Christmas play”, “Questions” , “Superheros” med mera.

Under arbetets gång kommer vi att öva våra språkliga förmågor såsom att lyssna, tala, och skriva. Vi kommer att ha genomgångar, praktiska språkövningar, lekar, dramaövningar, skrivuppgifter och högläsning där vi diskuterar och reflekterar över innehållet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning och bedömning sker formativt genom olika aktiviteter i klassrummet. Det kan ske genom uppgifter som syftar till muntlig och skriftlig kommunikation likväl som prov eller andra större uppgifter i anslutning till ett specifikt tema.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvar var och ens unika egenskaper och sätt att lära. Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Utvärdering

Utvärdering sker kontinuerligt tillsammans med eleverna.

 

”Den magiska dörren” – ett skrivprojekt

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

Start VT-17 med fortsättning HT-18

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver jag en berättelse som förmedlar upplevelser och får läsaren att vilja läsa mer?

Hur gör man “fylliga” personbeskrivningar?

Hur gör man “fylliga” miljöbeskrivningar?

Hur skriver man en berättelse med en tydlig struktur och en röd tråd genom hela berättelsen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (grundläggande nivå)

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att skriva en kapitelbok som heter “Den magiska dörren” och är en skönlitterär roman. Varje vecka skriver vi ett kapitel men ibland stannar vi upp och bearbetar de kapitel vi gjort genom olika infallsvinklar. Varje vecka har en gemensam struktur:

  1. Genomgång av kapitlets innehåll och speciella fokusområde.
  2. Eleverna skriver version 1.
  3. Eleverna gör en självvärdering utifrån bestämda kriterier.
  4. Eleverna har nu en version 2 som skrivs ut.

Ett stort fokus i projektet med den magiska dörren är att kunna bearbeta texter. Därför kommer vi att lägga stor vikt vid att återkomma till våra kapitel och bearbeta dem gång på gång. När vi gör detta kommer vi att ha speciella fokusområden. Det kan handla om allt från hur vi kan bygga ut våra person- och miljöbeskrivningar till att titta på enskilda skrivregler och hur man kan göra styckeindelningar med mera.

 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När vi är klara med alla kapitel kommer vi att undersöka och  jämföra våra texter. Vi kommer också att ha boksamtal och andra typer av redovisningar både under och efter projektets gång. På detta sätt ska vi undersöka och synliggöra vår egen lärandeprocess. När vi jämför och undersöker våra texter tittar vi på följande:  

  • Vad har jag lärt mig?
  • Hur har jag utvecklats?
  • Vilka är mina styrkor?
  • Hur kan jag utvecklas vidare? Vad är nästa steg?

Att skriva är en process och i  arbetet med den magiska dörren är det inte själva slutresultat som är det viktigaste, utan vägen dit!

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

Grammatik

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

Vårterminen 2018

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är grammatik?
  • Vad är det bra för?
  • Vad är vokaler och konsonanter?
  • Hur gör man styckeindelning?
  • Hur och när använder man skiljetecken?
  • När ska det vara e eller ä?
  • Vilka är stavningsreglerna för dubbelteckning, ng-ljudet, j-ljudet, tj-ljudet och sj-ljudet?
  • Hur ska jag kunna hjälpa mig själv att upptäcka eventuella stavfel?  

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (grundläggande nivå)

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer under terminens gång att gå igenom olika stavningsregler, en i taget, och därefter färdighetsträna genom olika uppgifter. Repetition är ju kunskapens moder och därför kommer vi att repetera våra regler och ständigt reflektera kring dessa när vi arbetar med vårt skrivande i olika sammanhang och ämnen.

Varje elev sammanställer de regler vi går igenom i en alldeles egen grammatikbok som sedan ska kunna fungera som ett uppslagsverk i deras framtida skrivande.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker kontinuerligt genom de uppgifter vi genomför i skolan och som knyter an till detta.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Alla elever har rätt till “sitt” språk. Att kunna förstå och bli förstådd. För att kunna utveckla sitt språk behöver man ha kunskap om och förståelse kring språkliga normer och språkets struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.