Venus v.7

Hej alla Venusar med familjer!

Det är en hel del prov här precis innan lovet, lägg tid på att plugga och dela upp arbetet i flera små bitar. På schoolsoft finns all info.
Ni är väl förberedda om ni har varit aktiva på lektionerna, det är inte massor av nya saker ni ska lära er, det är att repetera det ni redan gjort som är att plugga till proven.

Viktigt!

  • Livskunskap på tisdag 19/2 för Venus Grön.

 

  • ”Mitt liv mina val” 20/3 vill du bidra?
Nu alla Venus-, Merkurius- och Solen-föräldrar är det dags för er att kliva fram…nästan ingen av er finns med på listan bland de som hört av sig för att dela med sig av sina erfarenheter och vi vet att ni har massor att bidra med! Under nästa vecka och helst senast onsdag 20/2 behöver vi få kännedom om ert intresse.
Detta är vad vi bjuder in er till:

”Mitt liv mina val” 20/3 vill du bidra?

Kort bakgrund – Vi vill att våra elever ska få syn på sig själv som person (vad är ens drivkraft), hur matchar det mot utbildningar och framtida jobb. Vi vill gärna gå lite utanför boxen – inte tänka typiska mans/kvinnoyrken! 

Vad vill vi göra 20 mars?

Vill du som förälder eller tidigare elev komma och berätta om vad du jobbar med eller vilka utbildningar du valt och varför?

Hur?

Vi kommer köra kort intro för alla sedan miniföreläsningar på 10-15 minuter för grupper på 13 elever och däremellan ”mässa” där 10-15 föräldrar/fd elever berättar om sina jobb/studieval.

Tid: 20/3 kl. 12.30-15.00

Plats: Ladan/gymnastisksalen Lemshaga

Deltagande elever: Årskurs 7-9 (156 elever)

Hör av er till fredrik.pettersson@lemshaga.se

 

Snart är det lov, då får ni pausa. Nu kör vi järnet och avslutar på topp!

varma hälsningar mentorer och pedagoger till Venus

Svenska djur på hjul

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt

Period: VT 2019

 

Beskrivning:

Med inspiration av arbetet i Geografi om Sverige kommer eleverna att skapa svenska landskapsdjur eller dalahästar på hjul. Elevernas djur ska ha en tydlig koppling till ursprungsdjuret men få ett eget estetiskt uttryck. Vi använder svenskt trä och metoder som påminner om det traditionella arbetssätt som används vid tillverkningen av Dalahästar vid Siljan.

Vi arbetar med hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

 

Frågeställningar:

  • Vad inspirerar dig? Vilken idé får du?
  • Hur ska du kunna förmedla din ide och form till läraren?
  • Vilka verktyg och moment behövs för att slutgiltigt forma ditt djur?
  • Hur fungerar pelarborrmaskinen? Rutiner, regler och risker.
  • Hur väljer du att kombinera färg och form?

 

Arbetsgång:

Arbetet startar med att vi går igenom slöjdprocessen, slöjd är så mycket mer än att fånga första bästa verktyg och sätta igång med vad som helst. Vi kommer sen att arbeta i samma ordning som slöjdprocessen nedan.

 

Tänk först – gör sen” myntas i salen och kommer att upprepas under arbetets gång.

 

Inspiration

Tillverkning av Dalahästar  https://www.youtube.com/watch?v=4Jxi46oEhBk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idé

Eleverna diskuterar utifrån det vi har sett tillsammans och väljer landskapsdjur eller dalahäst. De funderar även på hur de ska få in sin egen design i projektet.

 

Skiss

Skissa på A4 papper, gör flera skisser av samma djur med olika estetiska uttryck för att testa idéer.

 

Ritning

Rita i skala 1:1 på rutigt A5 papper, anpassa storleken på djuret till de färdigkapade träbitarna i respektive förvaringslåda.

Klipp ut ritningen och använd den som mall för att överföra formen till träbiten. Ayla sågar ut grundformen på bandsågen.

 

Arbete

För att forma om den kantiga och grovt utsågade formen ska eleverna använda rasp och fil. Innan arbetet med att putsa ytan har vi en gemensam genomgång av de olika grovlekar på slippapper som finns i salen, vi övar gemensamt på olika tekniker och jämför resultaten mellan slippapperna.

Eleverna slipar sen sitt djur med P60, P150 och till sist P240 slippapper. Lägg mycket pokus på att forma och putsa hela den tredimensionella ytan.

Öva på att borra med pelarborrmaskinen efter en gemensam säkerhetsgenomgång. Alla elever ska provborra minst 3 hål i en provbit under ledning av lärare innan de får borra i sitt djur. Provborrning kan ske löpande under arbetet med att forma djuret för att undvika kö och väntetid vid pelarborrmaskinen.

Borra med 4mm borr där hjulparen ska placeras. Om eleven inte vill att djuret ska rulla på hjul finns alternativet att bygga en fristående rullbräda med hjul på vilken djuret kan så och rulla eller borra hål för ögon, svans eller öron. Syftet med övningen är inte att djuret måste få hjul utan att kombinera kunskapen att borra med att skapa en produkt som innehåller hål.

Använd 4mm rundstav och färdiga trähjul, sammanfoga med trälim. Hjulen finns med olika diameter.

 

Innan de målar har vi en gemensam genomgång av rutinerna i målarrummet samt de olika färgerna som finns att tillgå.

Vid målningen ska eleverna fokusera på att måla detaljer hellre än att täcka hela ytan i en enda färg. Det går bra att grundmåla figuren för att sen måla på detaljer. Inspirera eleverna genom att visa kurbits och krusmålning, traditionella tekniker.

 

Gemensamt i gruppen reflekterar vi muntligt över arbetet och det estetiska uttrycket.

Arbetena dokumenteras i bilder och redovisningen sker inför gruppen.

 

 

(bilder kommer)

 

 

 

Kopplingar till Läroplanen:

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.

Centralt innehåll

I årskurs 4–6

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
  • Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
  • Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

Slöjden i samhället

  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

Akvarie och fiskar

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt

Period: VT 2019

 

Beskrivning:

Samtidigt som vi lär oss om och övar på att hantera slöjdsalens verktyg skapar vi fiskar i 2D och 3D samt ett tittskåpsakvarie. Eleverna målar bakgrundsbilden på bildlektionerna och tillsammans med skapandet i slöjden blir det en levande miljö för fantasi och kreativitet. Projektet kommer vidare att kombineras med Svenska och No för att skapa olika typer av texter, t.ex. sagor och faktatexter om fiskarnas liv.

 

Frågeställningar:

  • Vad är en rasp och en fil? Vilka skillnader och likheter finns det och vilka olika sätt kan vi använda de?  (handverktyg, spatialt tänkande, pröva och ompröva)
  • Hur kan en fantasifisk se ut? (idéskapande, skissteknik, kreativtet, fantasi och estetiskt uttryck)
  • Vad är 2D och 3D? Vilken skillnad är det och vilka likheter finns? (två- och tredimensinella skisser)
  • Varför finns det olika slippapper? och vilken ordning ska man använda de? (handverktyg, slöjdspecifika begrepp)
  • Vilka andra verktyg behöver vi? Var finns de i salen och hur fungerar de? (handverktyg, pröva och ompröva)

 

Arbetsgång:

Sporadiskt under arbetets gång, när eleverna arbetar självständigt spelas musik upp från filmer om havslevande varelser eller ljud från havet för att skapa stämning och sammanhang.

Varje nytt moment startar med en gemensam praktisk genomgång av läraren. Där får eleverna möta verktygen och teknikerna både med begrepp, synintryck och praktiskt förevisande av olika metoder och tekniker. Eleverna förväntas sen ÖVA på att använda verktyget eller tekniken i fråga. Det är träningsmoment som under arbetets gång växer till ett kunnande, de kan inte från början och ska gå in i uppgiften med inställningen att de övar och utforskar.

 

Skapa en 3D fisk ut en 25cm lång bit furu i 2″x 2″.

Med hjälp av rasp forma en spets samt en ”midja” där fiskkroppen tar slut. Utan bearbetas vidare med med fil och slippapper i olika grovlek till en putsad yta. Eleverna skissar stjärtfenans form på resterande bit, de får sen hjälp av läraren att såga ut den (på bandsågen) innan den putsas och fisken slutligen kan målas. Genomgång av vattenfärg, bets och vattenbaserad hobbyfärg samt rutiner i målarrummet.

 

Skapa en 2D fisk av tunnare skivmaterial, ca 5mm plywood.

Gör en ritning i verklig storlek (skala 1:1) på ett A6 papper. OBS! rita inte för litet! Klipp ut och rita av på skivan som ska bli fisken. Tänk materialsmart så att det blir lite spill. Använd sågplatta, tving och kontursåg för att såga ut formen. Pytsa ytan och kanterna med slippapper i olika grovlekar. Måla med valfri färg och teknik.

 

Bygg tittskåpet

Av långa bitar 22mm x 100mm furu ska eleverna mäta ut bitar med specifika mått med hjälp av linjal (2st 23m resp 2st 39cm) och rita vinkelräta kaplinjer med hjälp av vinkelhake. Efter en genomgång av de olika sågarnas namn och specifika egenskaper (ryggsåg och olika storlek på fogsvans) ska eleverna kapa bitarna de mätt upp. De kommer behöva använda skruvtving för att spänna fast de längre bitarna på bänken.

De kapade bitarnas kortsidor ska slipas med hjälp av skivputsen innan tittskåpet monteras. Eleverna får hjälp att förborra innan de limmar och för hand med stjärnskruvmejsel och gipsskruv, skruvar ihop skåpet.

Utsidan och insidan ska målas med vald teknik och färg. Insidan kan de välja att färgmatcha med bakgrunden som de har målat på bilden men redan finns i slöjdsalen.

Baksidan måttanpassas innan den limmas och häftas fast med häftpistol.

Fiskarna monteras på olika storlekar av rundstav genom att det borras ett 8mm hål i 3D fisken och 4mm hål på en liten kloss som monteras på baksidan av 2D fisken. Om någon av fiskarna ska hänga i snöre från taket borras ett 4mm hål rakt igenom fisken så att den hänger i balans. Slutligen borras genomgående hål genom titthålets tak eller botten där rundstaven (eller snöret) och fisken ska placeras. Rundstaven kan målas för att smälta in i bakgrunden.

Eleverna kan sen på ett fantasifullt sätt bygga dekorationer av restmaterial eller hämta naturmaterial som limmas fast i tittskåpet för att skapa en hel värld.

Tittskåpen tas hem i slutet av läsåret efter att de använts i andra ämnen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kopplingar till Läroplanen

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion.

 

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Materialens egenskaper och användningsområden.
  • Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel sågning.
  • Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen.
  • Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Slöjden i samhället

  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel svenska träslag.

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker åk 4-6

  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Veckobrev Venus v.4

Hej, Venus!

Först en liten smygtitt på de senaste veckornas No/Teknik, vi har byggt prototyper av fågelholkar och mobilställ samt vattenreningsverk i överlevnadsstil.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På måndag (v.5) byter vi period till P3. Håll koll i schemat!

Måndag 28/1 är det sovmorgon till 10.30 på grund av utvecklingssamtal.

30/1 Utveklingssamtal

Hoppas ni har bokat in en tid med mentor på utvecklingsamtalsdagen. Se också till att all information på schoolsoft är ifylld. Eleverna har haft flera mentorstimmar på sig att förbereda sig, det är de som håller i samtalet när vi ses. På samtalsdagen kommer det finnas listor i Ladan över vilken mentor som sitter i vilket rum.

Alla elever är lediga och du kommer bara in för ditt samtal (om du har samtal den dagen, annars är du ledig hela dagen).

 

31/1 Allaktivitetsdag

All information om respektive aktivitet finns på schoolsoft. Viktigt att du är på rätt plats vid rätt tid den här dagen!

 

 

Kommande händelser:

6/2. kl.18.30-19.

Föreläsning för föräldrakoordinatorsgruppen och alla övriga föräldrar om Reggio Emilia.

 

”Mitt liv mina val” 20/3

– vill du bidra?

Kort bakgrund – Vi vill att våra elever ska få syn på sig själv som person (vad är ens drivkraft), hur matchar det mot utbildningar och framtida jobb. Vi vill gärna gå lite utanför boxen – inte tänka typiska mans/kvinnoyrken!

Vad vill vi göra 20 mars?

Vill du som förälder eller tidigare elev komma och berätta om vad du jobbar med eller vilka utbildningar du valt och varför?

Hur?

Vi kommer köra kort intro för alla sedan miniföreläsningar på 10-15 minuter för grupper på 13 elever och däremellan ”mässa” där 10-15 föräldrar/fd elever berättar om sina jobb/studieval.

Tid: 20/3 kl. 12.30-15.00

Plats: Ladan/gymnastisksalen Lemshaga

Deltagande elever: Årskurs 7-9 (156 elever)

Kontakta Fredrik Pettersson om detta låter intressant

fredrik.pettersson@lemshaga.se

 

Trevlig helg!

Jupiter veckobrev v.52

Hej alla Jupiterfamiljer och elever!

 

Visst minns ni hur härligt vi hade det sista dagarna innan julavslutningen, vi träffade våra faddrar, pysslade, röjde i klassrummen och åt god mat. Vi hoppas att ni har haft ett underbart lov oavsett var ni varit och vad ni gjort!

 

Nu börjar den nya terminen och det är lite som ändras, mycket som är lika. Alla förändringar i schemat är uppdaterade, se schoolsoft eller schemalänken på hemsidan. Andra förändringar som rör klassen finns på schoolsoft som info eller nyheter, dags att gå in i schoolsoft och uppdatera sig.

Måndagen den 7 januari är skolan och Klubben stängd för planering, på tisdagen den 8 januari börjar vi enligt schema med vanliga lektioner hela dagen.

 

Varmt välkomna tillbaka till skolan!

Jupiter veckobrev v.48

Hej allihop!

.

Vi närmar oss snabbt lucia och jul så vi börjar med att flagga för en mysig adventskonsert framöver.

.

Måndagen den 17 dec kl 18.00 kommer vi ha en liten adventskonsert med skolans körer i musikladan.
Alla är välkomna men man måste ha biljett!
Det blir trångt men härligt!
Från måndag den 3 dec kommer det finnas gratis biljetter på expeditionen för att vi inte ska överträda brandreglerna för musikladan (max 4 per familj).
Högstadiets kör Ladankören, mellanstadiets kör Mellankören och lågstadiets kör Lilla kören medverkar.
Välkomna!
.
.
.
.
.
Mörkret och vädret gör sig tydligt påmint just nu, det är inte riktigt lika roligt ute som när det var sommar och varmt. Men här på Lemshaga har vi uterast alla raster upp till och med åk6. Det kan behövas en påminnelse för vissa hemifrån om att det är så. Hjälp gärna era barn att få med sig kläder efter väder så att de kan vara ute utan att frysa och bli blöta.
.
.
.
.

Trä- och metallslöjd

De elever som den här terminen har trä och metallslöjd har börjat med ett projekt som knyter an en hel del till matematik. Vi arbetar med geometriska former, vad de heter i 2D och 3D samt hur man kan kombinera de för att bygga nya former och även vad olika former kan symbolisera.
Eleverna har nu valt en form som de ritar upp i skala 1:1 och den klipper ut i koppar eller mässingsplåt. Den här lilla formen filas och slipas för att kunna bli ett smycke eller en dekoration av något slag.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Vi gör kopplingar till yrket som silver-, guldsmed och smyckesdesigner. Något som eleverna mycket väl skulle kunna plugga vidare inom eller rent av arbeta med som vuxna. Det är fantastiskt fokus och fina skapelser som tar form.
.
Den här veckans torsdagslektion hade vi textilslöjdsgruppen på besök under lektionen eftersom Åsa var iväg på utflykt med äldre elever. Då arbetade de med trådslöjd, i metalltråd. Tråd finns ju inte bara inom den textila slöjden. Det skapades hjärtan, stjärnor och lite julgranar som dekorerades och togs hem till julpyntet.

Matematik

Det är snart dags för multiplikationsprov, spännande! Se schoolsoft för datum, tid och övningsuppgifter.
Vi har som ni vet arbetat med multiplikation nu i fem veckor. Tabellträning, rita och visualisera uppgifterna samt lösa lästalsuppgifter, vi har även spelat Yatzy i grupp för att öva multiplikation. Lästalen har vi löst i grupper om tre eller fyra elever för att eleverna ska kunna dela med sig av sina olika tankar och kunna ha glädje av att alla kan olika saker.
För att lättare kunna arbeta i grupp behöver man förstå att alla är lika viktiga även om inte alla gör samma saker. Det är också viktigt att känna att man som individ bidrar till gruppen och att inte någon tar över allt. Därför har vi börjat med att man i grupperna får olika roller.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ALLA ska delta i samtalet och hjälpas åt att lösa problemet men andra saker delar vi upp.
.
Sekreteraren skriver och ritar det som gruppen kommer överens om (alla måste inte skriva och trängas på samma papper)
Tidshållaren håller reda på hur länge gruppen har på sig att lösa problemet så att man hinner bli klara i tid. En utveckling på tidshållarens roll är att se till att alla får samma talutrymme i gruppen under diskussionerna.
Materialansvarig hämtar och lämnar det material som gruppen behöver och är den som har störst ansvar i gruppen att laborera med materialet när gruppen diskuterar.
Ordförande beslutar om vilken uppgift gruppen ska lösa från det lösblad som Ayla delar ut eller ordning som uppgifterna ska lösas om det är flera uppgifter.
Ibland kan en person ha flera uppdrag och när vi har jobbat i grupper med tre elever i varje har det fungerat allra bäst.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Sista gruppuppgiften har gruppen redovisat på tavlan inför klassen och visat hur de har tänkt. Jättefina redovisningar och modigt att våga skriva på tavlan inför klassen tillsammans med gruppen. Fint också av de som var publik och både lyssnade, ställde frågor och var fokuserade på de som redovisade.
Jag är väldigt tacksam för alla er elever som vet vad som är rätt och gör rätt, tack!!