Saturnus veckobrev v. 3

Hej alla i Saturnus,

Nu har det blivit halt på skolgården och vi har valt att spärra av vissa delar på skolgården där det har blivit isbanor för att ingen ska göra sig illa. Vi har pratat med eleverna om detta för att alla ska visa hänsyn till avspärrningarna. När vi pratade om detta inne i röd var det så härligt att höra er elevers förståelse kring dessa avspärrningar då ni uttryckte att ni förstod att dessa avspärrningar är för er säkerhet. Hoppas nu att det kommer lite snö istället så vi slipper dessa isbanor och istället får åka skärlapp i backen samt skapa och bygga i snön.

Bild tillsammans med Cissi – John Bauer

Inspiration från John Bauer. Under hela vårterminen kommer vi att inspireras av den kände svenska konstnären John Bauer.

Ni vet han som fascinerades av skogen och illustrerade alla fantasifulla väsen som lever där…

Under sommaren läste jag (Cissi) en roman om honom och hans liv. Dessutom har jag tagit del av olika material, tex artiklar om den tragiska olyckan på Vättern i november 1918 (för 100 år sedan) då båten Per Brahe sjönk och hela familjen Bauer och resten av passagerarna dog under en stormfylld resa på Vättern.

Under vår första lektion har vi fått lära oss mer om hans liv och sett ett klipp från en film om John Bauer samt en intervju med Margareta Bauer, hans brorsdotter. Vi såg även på ett bildspel med hans fina målningar med olika väsen från skogen.

Vi komma att lära oss mer om John Bauer och inspireras av hans konst. Detta gör vi bl a genom att använda vår fantastiska miljö runt Lemshaga som lockar fram vår fantasi.

Vi kommer att teckna med skisspennor och tusch samt måla i akvarell. När våren kommer går vi ut och fotograferar samt tecknar och målar utomhus.

Inför nästa veckas bildlektion (och veckan därpå för andra gruppen) får eleverna gärna ta med sig ett gammalt föremål som de ska teckna av.

Ett tips som jag vill ge er föräldrar redan nu är att besöka Jönköpings läns museum där ni kan se hans fins skisser. Dessutom kan man åka på ”Trolska båtturer” på sjön Brunn, nära Gränna, där John Bauer och hans familj bodde sommartid.

Friluftsliv – Skridskor

 

 

Tisdagen bjöd på fantastisk skridskoåkning i solen på Ekvallen. Eleverna i Saturnus och Uranus åkte tillsammans i det fina vädret. Vi lekte lekar, körde lite skridskoteknik, körde lite passningsspel med klubbor. Några körde även match. När det sedan blev dags för lunch så njöt vi av vår medhavda matsäck och varma dryck som värmde oss lite till.

 

 

 

 

 

Information från skolan:

21/1-6/2 Enkäten VÅGA VISA
På måndag kommer vi att dela ut enkäten Våga visa som vi lyfte under vårt föräldramöte under Ht-terminen där ni föräldrar och elever kommer att få svara på ett antal frågor. Undersökningen pågår mellan den 21 jan – 6 feb ni kan göra den digitalt eller genom att fylla i dokumentet ni får och därefter lämna in till oss.

Utvecklingssamtal VT 2019
Den 28 och 30/1 så erbjuder vi er föräldrar och elever utvecklingssamtal. Ni kommer även bli erbjuden ytterligare samtal i samband med att de Nationella proven har blivit rättade. Inför utvecklingssamtalet ska ni fyllt i det dokument som finns på school soft senast 2 arbetsdagar före samtalet.

30/1 – Utvecklings-samtalsdag
Onsdag den 30/1 är det utvecklings-samtalsdag och ordinarie lektioner utgår.
Fritids och Klubben ansvarar för verksamheten denna dag. För att kunna planera inför dagen behöver vi veta om ditt barn ska vara närvarande denna dag.

Var god skriv en kommentar i schoolsoft under mina tider: Ledig alt. Närvaro senast onsdag den 23/1. 
Hälsningar Fritids och Klubben

Föreläsning Reggio Emilia den 6/2 kl.18.30 
Några gånger om året utvidgar vi föräldrakoordinatorsmötet och går ut med en allmän inbjudan till en kväll med fokus på skolans pedagogiska profil. Denna gången är det Cecilia Högsveden-East som kommer att tala om skolans Reggio-Emiliainspiration. Om ni vill delta vill vi att ni anmäler er senast den 1:a februari via Schoolsoft. Detta för att kunna
ordna lämplig lokal.
Välkomna!
önskar Föräldrakoordinatorgruppen

Blänkare:

28/1 – Utvecklingssamtal pågår
30/1 – Utvecklingssamtalsdag
31/1  – Klassträff i Villan – Utmaningar, Lotteri, Korv & Fika Inträde 25 kr. Meddela gärna hur många ni är som kommer så klassföräldrarna kan planera inköp.
6/2  – Föreläsning Reggio Emilia kl.18.30
8/2  – Vi i Mellangården startar upp igen och nu är alla på Mellangården med från Pluto till Saturnus
13/2 – Allaktivitetsdagen på Mellangården,
18/2 – Skolbio i Gustavsberg

Nästa vecka:

Måndag:
Tisdag:
Onsdag: Idrott
Torsdag:
Fredag: Nytt kapitel i Nyckeln till skatten

Läxa vecka 3-4
Nu kör vi igång med läsläxan igen.
Vi kommer nu att ge er möjlighet att delge varandra om era tankar kring veckans kapitel genom Google Classroom. Ni kommer här använda er av våra lässtrategier precis som vi gjort i läxboken men istället för att enbart skriva till oss mentorer kommer du nu även få ta del av alla kompisars tankar.
Du kan även såklart välja att läsa en valfri bok och berätta om denna för dina kompisar med hjälp av lässtrategierna.

Det finns två uppgifter att göra en för ”Skattjakten del 2” samt en för ”Valfri bok” Vi testar detta och självklart utvärderar vi tillsammans med eleverna om någon vecka.

Du går in på Google Classroom antingen via din dator genom att skriva Google Classroom i sökfönstret eller genom att ladda ned Classroom på din läsplatta. Alla elever har sitt eget användarnamn och lösenord. Användarnamnet är namn.efternamn@lemshaga.se lösenord är ….09.

Schackutmaning

Vi fortsätter vårt arbete med schack både under skoltid samt fritidstid mån och torsdagar 15-16.

Nu har vi äntligen fått våra fina schackbräden och är en riktigt schackklubb!

Veckans kluring

Veckans kluring – facit

Tack för den här veckan,

Camilla, Ingela, Maria, Pernilla och Nils

Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson Ingela Eriksson 

När, under vilka veckor? 49-4

Vad? Bråk 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Tal i bråkform

 

Lektion 2 – Del av helhet

 

Lektion 3 – Jämföra och storleksordna bråk

 

Lektion 4 – Dela i tiondelar

 

Lektion 5 – Addera bråk

 

Lektion 6 – Addera bråk

 

Lektion 7 – Subtrahera bråk

 

Lektion 8 – Del av antal

 

Lektion 9 – Del av antal

 

Lektion 10 – Kunskapslogg

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem, samt värderar valda strategier kopplat till bråk. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text och bilduppgifter.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som bråk, täljare, nämnare, halvor, tredjedelar och så vidare upp till tiondelar. De lär sig begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på olika sätt att dela en helhet i exempelvis halvor, fjärdedelar och tiondelar. De övar på olika metoder för att jämföra bråk och på att addera och subtrahera bråk. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De följer kompisars resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eller hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar tal i bråkform konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna tränar på bråk utifrån perspektivet del av helhet och del av antal. De använder naturliga tal i vardagsnära situationer och utvecklar förståelse för hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. De lär sig begrepp och symboler knutna till bråk, hur man uttrycker tal i bråkform och jämför bråk. Eleverna tränar även på att använda addition och subtraktion för att göra beräkningar med bråk.

Algebra:
Eleverna utvecklar förståelse för likhetstecknet innebörd kopplat till bråkuttryck. De tränar på att se vilket bråk som saknas för att det tillsammans ska bli en hel och skriver likheter med bråk inom räknesätten addition och subtraktion. De tränar även på att se mönster och beskriva vilka bråk som saknas i talföljder med bråk.

Samband och förändring:
Eleverna tränar på att se enkla proportionella samband kopplat till del av helhet och del av anta, till exempel halvor och fjärdedelar, och hur de förhåller sig till varandra.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa problem kopplat till bråk i vardagsnära situationer. De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt, genom att visa med konkret material, genom att rita och dela block, samt genom att skriva tal i bråkform.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 fortsätter eleverna att arbeta med bråk. De börjar med att dela figurer i halvor, tredjedelar och fjärdedelar. Eleverna tränar på att skriva tal i bråkform och stor vikt läggs vid att förstå innebörden av begreppet täljare och nämnare. Stambråken från en halv till en tiondel presenteras och de tränar på hu ren hel kan delas i lika stora delar på olika sätt, samt på att se vilket bråk som saknas för att det tillsammans ska bli en hel.

Eleverna får även jämföra och storleksordna bråk med stöd av bilder och konkret material. De börjar med att jämföra bråk med gemensam nämnare och olika täljare. Därefter jämför de bråk som har olika nämnare men samma täljare.

Eleverna introduceras också till addition och subtraktion av bråk med gemensam nämnare.

De möter perspektivet del av antal och tränar på att dela ipp ett antal föremål i tredjedelar och fjärde delar. Här synliggörs kopplingen mellan bråk och division. Kapitlet innehåller många praktiska moment och eleverna använder konkret material, bilder och tallinjen för att underlätta förståelsen för bråk.

I FOKUS

  • tal i bråkform
  • jämföra och storleksordna bråk
  • del av helhet och del av antal
  • addera bråk
  • subtrahera bråk
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 – Tal i bråkform

  • Kunna dela en hel på olika sätt i lika stora delar.
  • Kunna uttrycka delar av en hel i bråkform.
  • Förstå innebörden av att kunna ange täljare och nämnare

Lektion 2 – Del av helhet

  • Kunna ange vilka bråk som saknas för att bilda en hel.
  • Upptäcka att olika bråk kan ha lika värde.

Lektion 3 – Jämföra och storleksordna bråk

  • Kunna jämföra bråk med gemensam nämnare.
  • Kunna storleksordna flera bråk med gemensam nämnare.

Lektion 4 – Dela i tiondelar

  • Kunna jämföra bråk med olika nämnare.
  • Kunna storleksordna flera bråk med olika nämnare.

Lektion 5 – Addera bråk

  • Kunna dela en helhet i tiondelar.
  • Kunna placera tiondelar på en tallinje och se mönster i talföljder med bråk.

Lektion 6 – Addera bråk

  • Kunna addera bråk med gemensam nämnare.

Lektion 7 – Subtrahera bråk

  • Kunna subtrahera bråk med gemensam nämnare.

Lektion 8 – Del av antal

  • Kunna dela in olika antal föremål i tredjedelar.
  • Kunna beräkna en tredjedel av ett antal.

Lektion 9 – Del av antal

  • Kunna dela in olika antal föremål i fjärdedelar.
  • Kunna beräkna en fjärdedel av ett antal.

Lektion 10 – Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om bråk.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Massa och volym

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? vecka 47-49

Vad? Massa och volym

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Mäta i kilogram och gram 

  • Vad påstår Oliver/Lovisa att melonen väger?
  • Vad väger melonen mer eller minder än 1 kilo? HUr vet vi det?
  • Hur många mellanrum(lika stora delar) är det mellan 0 kg och 1 kg på vågens skala?
  • Vad betyder varje markering? Hur kan vi ta reda på det?
  • Vad vet ni om sambandet mellan kilogram och gram?
  • Vilken massa har vattenmelonen?

Lektion 2 -Mäta i hektogram

  • Hur kan vi ta reda på vad apelsinerna väger?
  • Apelsinerna väger mer än 3 kg. Hur vet vi det?
  • Hur många mellanrum är det mellan 0 kg och 1 kg på vågens skala?
  • Vad betyder varje markering? Hur tar vi reda på det?
  • Vilken massa har apelsinerna?
  • På vilken massa har apelsinerna?
  • På vilka sätt kan vi beskriva massan?

Lektion 3 – Problemlösning massa

  • Vad väger burken utan bönor?
  • Vilken massa visar vågen?
  • Hur ska vi ta reda på massan av bara bönorna?
  • Vilka räknesätt ska vi använda?
  • Hur kan ni visa uppgifterna med blockmodellen?

Lektion 4 – Mäta i milliliter

  • Kan ni uppskatta volymen vatten i flaskorna? är det mer eller mindre än 1 l?
  • I vilken flaska är det minst vatten? I vilken är det mest vatten?
  • Hur kan vi ta reda på volymen vatten i flaskorna?
  • Finns det fler sätt?
  • Minkompis säger att man kan titta på höjden på vattennivån? Håller ni med?

Lektion 5 – Mäta i liter och milliliter

  • Kan ni uppskatta volymen vatten i dunken? är det mer eller mindre än 1 l?
  • Hur kan vi ta reda på volymen vatten i dunken?
  • På vilka olika sätt kan vi beskriva volymen?
  • Vad kan ni säga om sambandet mellan milliliter och liter?

Lektion 6 – Problemlösning – volym

  • Hur mycket vatten finns det i bägaren? Hur vet vi det?
  • Är det mer eller mindre vatten i hinken? Hur mycket?
  • Hur kan ni visa uppgiften med blockmodellen?
  • Vilket block ska vara längst? Varför?
  • Hur ska vi ta reda på hur mycket vatten hinken innehåller?
  • Min kompis säger att han subtraherar eftersom det står ”mindre” stämmer det?

Lektion 7 – Kunskapsloggen

  • Hur mäter vi massa i kilogram och gram?
  • Hur mäter vi massa i hektogram?
  • Hur mäter vi i liter och milliliter?
  • Hur kan vi omvandla mellan olika enheter?
  • Vilka ord använder vi när vi beskriver och jämför massa/volym?
  • Hur kan vi använda blockmodellen som stöd vid problemlösning?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser flerstegsproblem kopplade till begreppen massa och volym, samt värderar valda lösningsstrategier. De tränar på att lösa problem utifrån textuppgifter som handlar om massa och volym och använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan:
Eleverna möter begrep som kilogram, gram,hektogram, liter och milliliter. De utforskar och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av massa och volym.

Metodförmågan:
Eleverna lär sig olika metoder för att mäta och jämföra massa och volym. De uppskattar massa och volym, samt läser av och mäter med hjälp av vågar och olika mätredskap. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa problemlösningsförmågan.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att beskriva och resonera om hur de löser uppgifter som handlar om massa och volym. De lyssnar på och följer även kompisars resonemang och diskuterar olika strategier. Frågor som ”Hur kan ci ta reda på det?” och ”På vilka sätt kan vi jämföra?” uppmuntrar eleven till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om massa och volym på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material eller genom att rita med blockmodellen.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal inom talområdet 0 till 10 000 i uppgifter som handlar om massa och volym.
Eleverna använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.
Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar och kontrollerar sina svar genom att väga och mäta massa och volym.

Geometri:
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta massa och volym. De utvecklar förståelse för enheterna kilogram, hektogram, gram, liter och milliliter och hur de används vid mätning, samt för hur olika mätredskap används.

Sannolikhet och statistik:
Eleverna undersöker massa och volymen hos olika föremål genom att uppskatta och mäta. De använder tabeller för att redovisa sina resultat.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa och volym. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem i flera steg och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollera sin asvar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitel 5 fortsätter eleverna att arbeta med begreppen massa och volym utifrån den grund som lagts tidigare. Här ingår flera praktiska moment där eleverna uppskattar, mäter och resonerar om både massa och volym.

Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att mäta massa och kilogram och gram. De introduceras också till enheten hektogram. De tränar på att uppskatta massa och att läsa av på vågar hur mycket olika föremål väger. Eleverna uttrycker massa i kilogram, hektogram och gram och tränar på att omvandla mellan dessa enheter.

Kapitlet fortsätter sedan med volym och eleverna introduceras till enheten milliliter. De tränar på att mäta volym i liter och milliliter, samt på att omvandla mellan dessa enheter. De använder olika bägare för att mäta hur mycket något rymmer eller innehåller.

Eleverna tränar också på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till begreppen massa och volym. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa problem i flera steg. Eleverna använder begrepp som mer än och mindre än.

I FOKUS

  • mäta massa i kiliogram och gram
  • mäta massa i hektogram
  • mäta volym i liter och milliliter
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

Lektion 1 – Mäta i kilogram och gram 

  • Kunna uppskatta och mäta massa i kilometer och gram.
  • Kunna läsa av vågar som visar skalor i kilogram och gram.
  • Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram

Lektion 2 -Mäta i hektogram

  • Kunna uppskatta och mäta i massa i hektogram.
  • kunna läsa av vågar som visar skalor i kilogram och hektogram/gram.
  • Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Lektion 3 – Problemlösning massa

  • Kunna lösa textuppgifter som handlar om massa.
  • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.

Lektion 4 – Mäta i milliliter

  • Kunna uppskatta och mäta volym i milliliter.
  • Kunna läsa av volym i olika bägare med gradering i milliliter.

Lektion 5 – Mäta i liter och milliliter

  • Kunna uppskatta och mäta volym i liter och milliliter.
  • Kunna läsa av volym i olika bägare med gradering i milliliter.
  • Kunna omvandla mellan enheterna liter och milliliter.

Lektion 6 – Problemlösning – volym

  • Kunna lösa textuppgifter som handlar om volym.
  • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.

Lektion 7 – Kunskapsloggen

  • Reflektera över och visa sin kunskap om massa och volym.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson 

När, under vilka veckor? vecka 45-47

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Mäta i meter och centimeter

  • Hur mäter vi med måttbandet?
  • Hur mäter vi med meterlinjalen?
  • Hur beskriver vi längden på bordet?
  • Är bordet kortare eller längre än en meter?
  • Min kompis säger att 100 cm är lika mycket som 1 meter. Stämmer det?
  • Finns det fler sätt att mäta längder?

Lektion 2 – Mäta i decimeter

  • Hur lång är kammen på bilen?
  • Min kompis säger att den är 11 cm stämmer det?
  • Hur kan ni göra för att ta reda på längden?
  • Kan ni beskriva längden med någon annan enhet?

Lektion 3 – Mäta i meter och kilometer

  • Vilka slags parker är det? Vad står det på skyltarna?
  • Finns det någon ledtråd i texten som kan hjälpa er att uppskatta hur långt det är?
  • Hur lång tid tar det att åka bil mellan parkerna?
  • Vad frågar David i pratbubblorna?
  • Vad står km för?
  • Vilken sträcka är mest rimlig 19 cm, 19 m eller 19 km?

Lektion 4 – Jämföra längd

  • Vilka barn finns med i tabellen. Hur länga är de?
  • Hur gör ni för att jämföra barnens längd?
  • Om ni exempelvis ska jämföra Oliver och Fatima, hur gör ni?
  • Vem är längst? Vem är kortast?
  • Kan ni ordna alla barnen i storleksordning från kortast till längst?

Lektion 5 – Problemlösning

  • Hur mycket garn har Elin från början?
  • Hur mycket använder hon?
  • Hur tar vi reda på hur mycket garn hon har kvar?
  • Min kompis föreslår att ni subtraherar 5 från 74 genom att skriva 74-5=69 cam. Håller ni med?
  • Hur gör vi för att subtrahera 74 cm från 5 m?
  • Hur kan vi visa med blockmodellen?

Lektion 6 – Kunskapsloggen

  • Vilka mätredskap kan vi använda för att mäta längd och höjd?
  • Vad behöver vi tänka på när vi mäter?
  • Kan ni visa ungefär hur lång en centimeter, en decimeter och en meter är?
  • Hur många centimeter är en meter?
  • Hur många centimeter är en decimeter?
  • Hur många decimeter är en meter?
  • Hur många meter är en kilometer?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi jämför längd?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi löser textuppgifter?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplade till längd och höjd. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån bilder och textuppgifter. De tränar även på att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp relaterade till att jämföra och mäta längd och höjd. De använder jämförelseord som längre, kortare, högre och lägre samt bygger förståelse för enheterna centimeter, meter, decimeter och kilometer.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De mäter med hjälp av olika mätredskap, tränar på att använda olika måttenheter och att göra omvandlingar mellan enheterna. De använder också olika räknemetoder för att lösa uppgifterna.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om hur de kan uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd. Frågor som ”Hur kan vi mäta det?” och ”Finns det fler sätt att beskriva längden?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om längd och höjd på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika längder med varandra, samt genom att redovisa sin lösningar både muntligt och skriftligt. De använder olika uttrycksformer och visar till exempel konkret med mätredskap, ritar med blockmodellen och visar hur de omvandlar mellan olika måttenheter.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer i uppgifter kopplade till längd och höjd. Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att omvandla och beräkna längd och höjd.
Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Geometri:
Eleverna uppskattar, mäter och jämför längd respektive höjd. De arbetar praktiskt och använder olika mätredskap och enheter som centimeter, meter, decimeter och kilometer. De tränar på att välja lämplig enhet beroende på situationen och får lära sig att omvandla mellan olika längdenheter.

Sannolikhet och statistik
Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker, uppskattar och mäter längd och höjd i sin omgivning.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem kopplade till längd och höjd. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgifter och lösa problem samt resonerar om hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Singma 1A och 1B har eleverna tränat på att uppskatta och mäta längs och höjd med både icke-standardiserade och standardiserade måttenheter, som centimeter och meter. 

I detta kapitel fortsätter eleverna att uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd i meter och centimeter. Måttenheterna decimeter och kilometer presenteras för första gången och eleverna tränar på att beskriva längre sträckor i både meter och kilometer. Eleverna introduceras till att göra enhetsomvandlingar och använda sammansatta enheter som meter och centimeter, samt kilometer och meter.

Eleverna gör många praktiska övningar där de får uppskatta och mäta längd och höjd på olika föremål i deras omgivning. De gör uppskattningar innan de mäter den faktiska längden för att få en känsla av vad de mäter och vilken måttenhet de bör använda. De tränar på att läsa av och använda olika mätredskap som linjal, måttband och tumstock. De läser även av längdangivelser i bilder och på enkla kartor samt längden på sträckor mellan två punkter. Dessutom tränar eleverna på att jämföra längd och höjd och använda begrepp som längre, kortar, högre och lägre. De möter situationer där de först behöver omvandla måtten på längd och höjd till samma enhet innan de jämför.

Kapitlet avslutat med textuppgifter som handlar om längd och höjd i vardagliga situationer. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra uppgifterna, omvandlar mellan enheter och väljer lämpliga räknesätt för att lösa dem.

I FOKUS

  • uppskatta och mäta längd och höjd
  • mäta i centimeter, meter decimeter
  • beskriva en sträcka i kilometer och meter
  • jämföra och omvandla längd
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Mäta i meter och centimeter 
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i meter och centimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  2. Mäta i decimeter
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i decimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  3. Mäta i meter och kilometer
    • Kunna ange längd i kilometer och meter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.
  4. Jämföra längd
    • Kunna jämföra längd som anges i olika enheter.
    • Kunna omvandla mellan enheter för att göra jämförelser.
  5. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter som handlar om längd och höjd.
    • Kunna omvandla till en gemensam enhet som ett led i att lösa uppgiften.
    • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
  6. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om längd och höjd.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Saturnus veckobrev v. 50

Hej alla Saturnusar,

Nu har vi bara fyra dagar kvar på denna termin och sen har vi ett efterlängtat jullov. Därför har vi denna vecka inte delat ut någon läxa. Vi önskar däremot att ni fortsätter läser på egen hand.

Tänk på att ta hem alla dina kläder från hyllan när du går på jullov så att städarna kan hjälpa oss att få det extra fint till efter jul.

13/12 Lucia på Lemshaga

Tack alla ni som deltog och gjorde allas morgon så speciell även detta år.

Friluftsliv – Skridskor på Ekvallen

Dubbeltimme friluftsliv blev det under tisdagen då vi tog oss med buss till Ekvallen för att åka skridskor. En fantastisk härlig dag tillsammans. Ni är så fantastiskt omtänksamma allihopa och tillsammans gjorde ni denna dag helt magisk. Redan dagen efter frågade ni om när vi skulle åka till Ekvallen igen. Så tror alla kände att denna dag var rolig.

För att utmana er lite på skridskorna så fick ni alla utföra 4 uppdrag för att få diplomet eller utmärkelsen att du tagit Lemshaga klassikern 2018. De uppdrag du skulle ta dig an under dagen var, skridskoteknik där du uppmanades köra runt, mellan och över olika föremål som var placerade på isen. Du fick även dra dig fram med hjälp av isdubbar på isen för att öva dig om olyckan någon gång skulle vara framme. Du fick köra två varv runt bandyplanen på skridskor samt leka en lek tillsammans med dina kompisar. Det är så härligt att se hur ni hjälper utmanar er själva till att våga.

NO – Adventskalender

Lucka 10/12 – Lavalampa
Måndagen bjöds på något väldig fint och häftigt. Vi skapade en gemensam lavalampa tillsammans. Innan vi hjälptes åt att blanda ihop våra ingredienser så funderade vi på vad som skulle hända vi ställde en Hypotes för att sätta ord på vad vi trodde skulle hända.

  

Lucka 12/12 – Pärla med hjälp av Koordinater
Eleverna fick här i uppgift att i par pärla en pärlplatta efter ett mönster med koordinater. Den ena elever ritade mönstret ovh berättade till de andra var klara.

13/12 – Kissande flaskan
Hur fungerar egentligen lufttrycket och hur kan vi se och känna tryck. Vi testade idag med hjälp av en flaska som vi gjorde ett litet hål i. Som vi sedan fyllde med vatten. Som ni förstår så började vatten rinna ut ur hålet men då vi skruvade på korken på flaskan så slutade vattnet rinna. Vad var det som hände?

 

14/12
Vad består vatten av och hur kan vi bygga oss en vattenmolekyl. Vi tittade på serien Vattenmannen och Speed som handlade om H2O och vattnets olika former. Därefter pratade vi om de olika formerna fast flytande och gasform och vart vi kan hitta dessa just nu. Därefter så

Nästa vecka:
Ta med till senast tisdag: En tom liten glasburk med lock. 1-3 små figurer i plast. Alla figurer ska samtidigt kunna stå i locket.  Detta är till tisdagens lucköppning för att alla ska kunna få skapa en egen … .

Bildresultat för glasburk med lock  Bildresultat för julfigurer i plast

Måndag: Min familj presenteras av Georg och Siri, Julkonsert kl 18.00, Lemshaga idrottsalen biljetter hämtas på expeditionen.
Tisdag: Alla tar med en liten glasburk och 1-3 plast figurer som får plats i locket på burken.
Onsdag: Alla har idrott från ca 8.20-10.40. Tryggisar och kamratstödjare på skolan har gemensamt möte.
Torsdag: Julavslutning i Gustavsbergs kyrka kl: 17.15. OBS endast för elever i Saturnus: Lyssna

Info från bilden

Hej!

Den här veckan och nästa vecka kommer eleverna att få ta hem sina fina bilder från bildlektionerna.
Jag vill att ni tipsar föräldrarna att köpa en ram 40X48 cm (enkel glasram) till deras fina målningar av det sjungande trädet.
M v h Cissi
Blänkare:

7/1 – Planeringsdag för alla pedagoger på Lemshaga – skolan är stängd för elever
8/1 – Skolstart
11/1 – Biblioteket (Glöm ej ditt bibliotekskort)
28/1 – Utvecklingssamtal påbörjas
30/1 – Utvecklingssamtalsdag, fritids är öppet för de elever som behöver omsorg.

 

Trevlig helg

Camilla, Ingela, Pernilla och Nils

 

Saturnus veckobrev v. 48

Hej alla härliga Saturnus familjer,

 

Nu är äntligen snart julen här på måndag börjar vi nedräkningen till jullovet. Vi har 14 juluppdrag att utföra tillsammans.

 

 

 

 

 

Nötknäpparen

Vi fick under måndagen ta del av en fantastisk föreställning där några av våra kompisar deltog. Det var stolta elever som hejade på sina klasskompisar på scenen. Vi valde även att läsa boken för att eleverna skulle få en större förståelse kring vad som pågått under föreställningen. När vi läste boken så var det så många som fick inre bilder av föreställningen och bara var tvungna reflektera tillsammans.

Teknik – Hur kan vi skapa oss vår egna Styluspenna?

Det var förväntansfulla elever som kom in i klassrummet under tisdagens tekniklektion. Eleverna hade i förväg fått höra om att vi skulle skapa vår egna Styluspennor för att kunna använda dessa på våra IPads. Men vilka material fungerar? Varför fungerar vissa material bara tillsammans med andra?

Vi började lektionen med att samlas på mattan där eleverna fick se vilka material som vi skulle använda oss av för att kunna skapa våra pennor. Materialet alla elever fick ta hjälp av: Folie, svamp, ståltråd, bläckpenna, häftstift, topps, batteri och vatten. Vi funderade lite i samlingen och testade några av materialen men inget verkade fungera förutom vissa men ibland fungerade de inte. Eleverna fick därefter gå till deras bänkar och i par utforska de olika materialen för att försöka förstå vad det är som krävs för att vi ska kunna få en fungerande Styluspenna. Samtidigt fick de skriva ned sina olika försök och även ställa en hypotes kring om vilka material som skulle fungera. Därefter fick de ett resultat och även reflektera kring en slutsats. Varför fungerade materialen och varför fungerade vissa material bara tillsammans med ett annat material. De fick även skapa sin penna utifrån deras bästa resultat. Vi fick flera olika typer av styluspennor. Några behöver vatten medan andra inte behöver vatten för att kunna användas. Det är spännande att se deras upptäckarglädje och nyfikenhet då de testar deras teorier.

När vi testat en stund fick vi lite inspiration ”Engineer Your Own Stylus” här kunde vi se hur vi kunde använda oss av materialet och kanske även få en liten insikt i varför vissa material fungerade bättre. Videon är på engelska men med våra elever är inte detta svårt då vi tillsammans hjälps åt att översätta under tiden vi tittar.

 

SO – Anita på besök

Under torsdagen så fick vi expertbesök av Anita som är väldigt intresserad av Lemshagas historia. Hon berättade historier från förr som gjorde oss både lite skrämda men även nyfikna på att veta mer om Lemshaga. Vi fick även se bilder från förr och jämför dessa mot dagens hus. Vi fick även höra om Lemshaga eken som vid ombyggnationerna nästan dog. Hur de rädde eken med hjälp av våra brandmän som kom.

Det var roligt att få höra henne berätta och vi hoppas att vi nu kan lägga pusselbitarna till skatten.

Här kan ni se bilder från förr och nu! Kan ni se vilka olika hus det är?

 

Matematik – Volym

Som ni kanske redan fått höra så har vi under veckan kommit in på Volym. Vi har under slutet av veckan jobbat med: liter dl msk tsk krm och ml. Vi har jämför de olika enheterna och undersökt hur vi kan mäta volymen i olika burkar. Självklart upptäckte vi även då ytspänningen vilket var fantastiskt roligt och spännande. Så vi hoppas veckans matteläxa ger dig möjlighet att fortsätta testa de olika måtten.

Hur många dl msk krm går det egentligen i ett dricksglas? Hur kan vi addera de olika måtten för att kunna ta reda på hur många ml det finns i glaset?

Matvecka – Svensk husmanskost

Nästa vecka har vi i Saturnus planerat maten och funderat kring hur vi kan dekorera vår matsal tillsammans. Lunchen nästa vecka blir:

Eleverna har även dekorerat matsalen med svenska flaggor, dalahästar, älgar, violer och renar. Vi har även bilder på maträtterna uppsatt så att alla ser vilka maträtter som kommer under veckan.

Något som gör att vi kommer in på veckans matteläxa. Eleverna tyckte nämligen att Jordgubbstårta var en viktig del i Svensk husmanskost. Så självklart så ska eleverna få uppleva svenskt fika under denna vecka. Vi kom därför på att vi tillsammans kan baka och bjuda våra kompisar.

Så här kommer läxan: I din läxbok har du fått klistra in ett recept på en jordgubbsrulltårta antingen följer du detta recept eller så hittar du ett eget hemma alternativt hittar på ett eget.

Tills på fredag ska du: Bakat på egen hand, de vuxna får bara hjälpa till med att stoppa in och ta ut ut ugnen. Foto mailas till oss mentorer. Tre bitar fryser du in och tar med tills på fredag då vi kommer fika tillsammans. En bit till dig och de två andra kommer två kompisar att få. Totalt kommer alla få tre smakbitar. (Så inga jättebitar) Du som har valt ett eget recept eller frångått det recept som skickats med ska ta med receptet. Detta för att vi har allergier i klassen och vi behöver se till så att ingen får i sig fel saker. Om du kan baka mjökfritt, glutenfritt eller fritt från ägg så är det bra.

Ser fram emot att se era bakverk på fredag!

Nästa vecka:

Måndag: Min familj presenteras av Max och Lenore.
Tisdag: Vi åker till Biblioteket efter lunch, glöm ej ditt bibliotekskort.
Onsdag: Idrott
Torsdag: 
Fredag: Vi fikar tillsammans. Ny läsläxa och engelska läxa ges ut.

SV – Biblioteksbesök på tisdag, glöm ej ditt bibliotekskort!

Nästa vecka åker vi till biblioteket, allt fler av er börjar ta med sitt bibliotekskort som ni fick i Pluto. Något som är väldigt bra då biblioteket kräver att dessa kort ska vara med för att eleverna ska få låna böcker. Detta har förändrats i och med den nya lagen kring GDPR. Så viktigt att även du har ett fungerande kort! Om du inte har ett bibliotekskort så vill vi att du innan tisdag ordnar med ett nytt kort eller fyller i en lapp inför nästa besök. Lapp om detta finns i hallen i Villan. Se även till att ditt barn lär sig koden som hör till bibliotekskortet så kan de även låna på egen hand.

https://bibliotek.varmdo.se/web/arena/skaffa-lanekort

Information:
Kör – Adventskonsert
Måndagen den 17 dec kl 18.00 kommer vi ha en liten adventskonsert med skolans körer i musikladan.
Alla är välkomna men man måste ha biljett!
Det blir trångt men härligt! Från måndag den 3 dec kommer det finnas gratis biljetter på expeditionen för att vi inte ska överträda brandreglerna för musikladan (max 4 per familj).
Högstadiets kör Ladankören, mellanstadiets kör Mellankören och lågstadiets kör Lilla kören medverkar.
Välkomna!
Kör – Lucia 2018 – 13 december
På Lemshaga finns sedan länge en tradition med ett stort Luciatåg. I år är Stora kören, Mellankören, Lilla kören och Pluto med! Även i år är det hela utomhus. Det är därför viktigt med flera lager under lucialinnet. Jag (Jonas) har elljus till alla stjärngossar och tärnor, men en del annat är det bra om eleverna kan få hjälp med hemifrån. Här kommer en checklista till luciatåget.
– 2 lager underställ minst (gärna ull)
– Ullstrumpor o varma kängor
– Strut men inte stjärna (sjärngossar)
– Glitter till hår och midja (tärnor)
– Fingervantar, gärna i en ljus grå, beige el vit ton
– Lucialinne i en storlek så man får plats med ett par underställ under. (billiga finns på Coop, Brisak, Rusta, Lindex, Kappahl, HM osv om man är ute i tid)
På morgonen den 13/12 samlas Stora kören och Mellankören kl 07.00 i musikladan!
Lilla kören ses kl 7.20 i mellangården!
För föräldrar som skjutsar tidigt finns det kaffe i värmen i matsalen till självkostnadspris om man vill stanna o vänta in tåget.
Tack för er hjälp! /Jonas
Nedan finns en länk till information och texter samt några övningsinspelningar inför luciatåget.
Fritids

JULLOV
Vi behöver få reda på om ditt barn är i behov av omsorg i form av fritids under jullovet. Ska ditt barn vara på fritids på jullovet ber vi dig att skriva in barnets aktuella tider i schoolsoft. Ska ditt barn däremot vara ledigt så ber vi dig ta bort eventuella tider och istället skriva ”ledig” under kommentar från vårdnadshavare.
Lemshaga fritids/fritidsklubb stängt: 27-28 december. Samt 7 januari.
Lemshaga fritids/fritidsklubb öppet: 21 december. Samt 2-4 januari.
Vi behöver få in ditt svar senast söndagen den 25 november, gällande 21/12 samt 2-4/1.
Detta gäller alla barn som är inskrivna på fritids.

Hälsningar Fritids och Klubben

Blänkare:

11/12 – Skridskodag på Ekvallen, Skolan bjuder på lunch eleverna tar med sig varm dryck, vatten, frukt och smörgås. Skridskor, hjälm och varma kläder för att kunna vara ute hela dagen.
13/12 – Lucia på Lemshaga 8.00 Amfiteatern (Glöm ej sittunderlag inför denna samling).
14/12 – Julspel vid Ingarö kyrka.
17/12 – Julkonsert kl 18.00, Lemshaga
20/12 – Julavslutning i Gustavsbergs kyrka 17.15. OBS endast för elever i Saturnus: Lyssna
8/1 – Skolstart

 

Trevlig första Advent önskar vi!

Camilla, Ingela, Pernilla och Desireé