Uranus veckobrev v. 20

Hej alla i Uranus,

Vi hoppas ni alla har haft fantastiska dagar denna vecka. På fritids har ni varit på flera olika utflykter i vår härliga omgivning runt Lemshaga. Ni har varit på Södersved och lekt, varit i skogen och även tagit er ännu en gång till Södersved och då fått uppleva ett utsläpp av öring. Vi fortsatte därefter veckan med våra fåglar.

NO/Sv Fåglar i luften

Denna vecka har vi alla fått välja en valfri fågel som vi i en mindre grupp om 2-3 kompisar ska ta reda på lite mer om. Eleverna har fått börja skapa sin egen presentation om sin fågel där de beskriver, kännetecken, boplats, föda, hur fågeln kommunicerar samt häckning och ruvning. För att lära känna de olika begreppen som vi skulle använda i vår presentation och eventuellt andra begrepp som kanske skulle kunna dyka upp i de faktatexter som vi behöver läsa för att kunna skriva om vår fågel så fick alla elever höra 24 olika begrepp. Några av dessa kunde vi gissa oss till medan andra var lite svårare. För att lära oss dessa så gjorde vi en liten lek, ”Fråga fråga byt”. Leken gick ut på att alla elever fick ett kort med ett begrepp på ena sidan och på andra sidan en förklaring till begreppsordet. Därefter fick kompisarna gå runt till varandra och fråga en kompis i taget om de kunde förklara ordet. Om båda kompisarna kunde förklara så byter eleverna kort med varandra och går vidare med ett nytt kort. Om de inte lyckades så fick de höra beskrivning av den andra eleven för att vid nästa tillfälle kunna förklara ordet.

    

Elina hade varit iväg på lite ”Storksafari” under ledigheten i Schweiz som hon visade upp för kompisarna.

       

Max hade under en av fritidsdagarna fått höra av några ettor att det fanns äggskal ute på gården som han hade sparat på sin hylla i hallen för att kunna visa oss. Vi tror att det kan vara en talgoxe då det är vitt med små svarta prickar på. Vi jämförde även skalet med skal som vi vet kommer från en blåmes vilket hade en liten annan.

 

SV Biblioteket

Nu har vi varit på biblioteket för sista gången på terminen vilket alltid är lite knepigt men då vi har några veckor kvar bestämde vi oss för att alla fick låna en bok till skolan. De elever som lyckas läsa ut sin bok innan sommaren kommer kunna lämna sin bok till Camilla eller Eva som i slutet av terminen lämnar tillbaka allas böcker. De elever som inte riktigt har hunnit läsa ut sin bok får möjlighet att ta hem boken för att kunna läsa klart och får då på egen hand lämna tillbaka till något av Värmdös bibliotek.

Nästa vecka v. 21:

 

Måndag: Idrott och Drama
Tisdag: Vi skapar fågelholkar och fågelmatare (ta med en diskad mjölk- eller juicekartong)
Onsdag: Viktors pappa kommer på besök och berättar om programmering. Läxa in
Torsdag: Besök av vår nya klasskompis Alice och vår nya lärare i Saturnus. Vi delar ut läxa (Tid och Läsläxa)
Fredag: Studiebesök för Uranus röd under mattelektionen, Friluftsliv

 

 

 

Blänkare:

Vecka 22
30/5 Mellangårdskören bjuder in till Konsert se bilaga: Konsert pop svenska affisch 2018
31/5 Klassträff kl 17.00 brännboll, grillning och fika. Klassföräldrarna återkommer med mer info om kvällen.
1/6 Planetspelen

Vecka 23
6/6 Sveriges nationaldag, skola och fritids stängt
8/6 ”Clean Up Coast” Utflykt till Hemmesta sjöäng för att städa och titta på fåglar Alla tar med lunchmatsäck och vatten för dagen, kikare och handskar för att kunna städa. Kläder efter väder.

Vecka 24
14/6 Skolavslutning, Mer info om denna dag kommer.

Vecka 34
20/8 Skolan startar efter sommaren.

Tack för den här veckan,

Camilla, Eva, Agneta, Desirée och Betina

Uranus veckobrev v. 19

Hej alla Uranus elever och föräldrar,

Hem och skolan:

Tack för en fantastisk dag tillsammans på skolans dag, det är så roligt att få träffa så många av er och kunna gå runt med era barn på skolan och på så sett få uppleva denna dag med er. Vi hoppas att så många som möjligt kunde ta sig runt på skolan och besökte de olika husen. Jag följde med några av eleverna i Uranus på lite äventyr runt på skolan. Vi besökte Villan och Ladan. Villan för att kunna få uppleva våra nya lokaler inför nästa termin och Ladan där vi fick se våra faddrars arbete med deras tidslinje bakåt i tiden. Vi fick höra Jesper berätta om deras projekt och lära oss mer om deras tidslinje.

   

   

  

       

Vi fick även några av oss träffa vår nya klasskompis Alice som kommer börja med oss efter sommaren i Saturnus grön. Detta då skolan har valt att öka elevantalet i år F-3 med två elever per årsgrupp så att vi blir 19 elever i varje klass. Vi hälsa Alice välkommen till oss även den 24/5 då hon kommer på besök till klassen igen för att lära känna oss lite bättre.

No – Fåglar i luften

Vi har under veckan besökt skogen för att lyssna och försökt få syn på alla de fåglar som just nu finns ute i skogen. Innan vi gick ut så fick eleverna även i uppgift att fundera kring vilken fågel som de skulle vilja skriva en faktatext kring. Vi hoppas under nästa vecka kunna påbörja vårt arbete med våra faktatexter.

     

 

Eleverna har under veckan fått fundera kring vilken sorts fågel som de tror kan ha flyttat in i en liten fågelholk hemma hos Camilla. Eleverna fick se en bild där fågeln sitter och sover, de fick även höra att den varje dag strax efter klockan sju flyger in i sitt lilla hem för att sova för att tidigt nästa morgon flyga ut i skogen igen. Vi funderade då på vad vi tror den lilla fågeln gör under dagen i skogen nu på våren. Eleverna tog då upp att de har ju hört hur fåglarna kvittrar och att de vet att det snart kommer titta fram små nya fåglar. Något som gjorde att vi fick höra ett nytt ord från en av våra kompisar som visste att fåglarna just nu häckar. Vilket är perioden innan fåglarna får sin ägg och påbörjar ruvningen. Nu kvittrar de och lockar till sig varandra genom deras läten och visar upp sina bra förmågor. Nu är många väldigt spända på att ta reda på vilken typ av fågel det är några säger sig vara ganska säkra då vilken typ det kan vara då de har jämfört färger och kunnat urskilja mönster i fågelns fjäderdräkt. Det är inte lätt att se vilken fågel det är då fåglarna ofta burrar upp sig till en liten boll då de sover för att hålla värmen.

När vi samtalat en stund så fick alla skriva i sin bok vilken typ av fågel som de tror har börjat flytta in. Samt varför de tror att det är just den här fågeln som har flyttat in. De fick även skriva om vad häckning innebär.

    

Eleverna började även fundera kring vilket typ av äggskal som Havanna hade haft med sig under förra veckan. Vi tror att det kan vara en koltrast.

Vi fick även ta del av Viktors strutsägg som var jättestort och betydligt större än Havannas lilla ägg. Tänk att storleken på äggen kan variera så mycket.

 

 

 

 

 

 

 

Nästa vecka v. 20:

Måndag: Fritids/Studiedag
Tisdag: Fritids/Studiedag
Onsdag: Fritids/Studiedag
Torsdag: Vi delar ut läxa (Massa och Läsläxa) Besöker biblioteket i Brunn
Fredag: Besöker biblioteket i Brunn Friluftsliv

Vattenflaska till hyllan i hallen:
Nu är värmen här och eleverna behöver dricka mer för att kunna hålla humöret uppe  Så ta gärna med en vattenflaska och en liten frukt för att hålla humöret uppe!

Idrott:
Gottis informerar att vi nu har idrott utomhus så tänk på att ta med kläder efter väder och bra skor för aktivitet.

Blänkare:

Vecka 22
30/5 Mellangårdskören bjuder in till Konsert se bilaga: Konsert pop svenska affisch 2018
31/5 Klassträff kl 17.00 brännboll, grillning och fika. Klassföräldrarna återkommer med mer info om kvällen.
1/6 Planetspelen

Vecka 23
6/6 Sveriges nationaldag, skola och fritids stängt
8/6 ”Clean Up Coast” Utflykt till Hemmesta sjöäng för att städa och titta på fåglar Alla tar med lunchmatsäck och vatten för dagen, kikare och handskar för att kunna städa. Kläder efter väder.

Vecka 24
14/6 Skolavslutning, Mer info om denna dag kommer.

Vecka 34
20/8 Skolan startar efter sommaren.

Tack för den här veckan,

Camilla, Eva, Agneta, Desirée och Betina

Programmering med scratch Jr

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Eva Lorne

När, under vilka veckor? v.19-24

Vad? Programmering med Scratch

Frågeställning och följdfrågor

Vad är scratch?

Hur fungerar scratch?

Vad betyder scratch?

Vilka ord och begrepp kommer vi stöta på då vi använder oss av scratch?

Hur kan vi skapa en berättelse med hjälp av scratch?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Svenska:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Matematik:

 

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Teknik:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

 

Centralt innehåll från kursplanen
Matematik:
Algebra
  • Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
Svenska:
Berättande texter och sakprosatexter
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Teknik
Tekniska lösningar
  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Att styra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matematik:

0 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
3 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Svenska:

 

1 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
1 – I texterna kan eleven… I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
1 – De berättande texter eleven skriver… De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
1 – Genom att kombinera… Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska samtala om olika begrepp som vi behöver kunna för att förstå hur vi kan bygga en berättelse med text och bilder som rör sig. Vi kommer arbeta med programmet scratch för att skapa en berättelse om våra fåglar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt genom samlingar i den stora gruppen. Vi tittar även på hur eleverna samarbetar och reflekterar under arbetets gång. Hur de har byggt upp deras saga med inledning, handling och avslut.  Samt hur de presenterar sitt arbete och ger respons till andra grupper.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi presenterar scratch som en app på projektorn.

Vi går igenom orden:

scen = ytan där allt sker,

sprites (uttalas sprajts) = karaktärer, (Ett objekt som kan förflyttas. Scratch bygger på att man programmerar sprites att göra olika saker.)

bakgrunder = miljön (läggs till på scenen),

script = får vi våra sprites att röra sig,

block = instruktioner som bygger script

Algoritm = En serie stegvisa instruktioner som följs upp för att utföra en uppgift. exempelvis ett program.

loop = En programbit som upprepas automatiskt så att man slipper skriva samma kod flera gånger.

Maskinkod = Det språk som datorer förstår direkt. Kod skriven på programmeringsspråk översätts till maskinkod.

Eleverna får testa att göra en av uppgifterna från scratch jr. http://scratchjr.org/teach/activities/run-a-race

  1. Förälder kommer för att presentera sitt arbete som programmerare. Visar vad man kan använda Databaser till samt det han just nu arbetar med “internet of thinks”.
  2. Vi samtalar om vad scratch är. Fråga, fråga byt med orden ovan.
  3. Eleverna delas in i par och skapar en tankekarta över hur deras berättelse om en fågelfamilj ska utformas genom våra “Sagoprickar”.
  4. Eleverna skapar en berättelse i par om fåglar.
  5. Eleverna presenterar sin berättelse för sina kompisar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna har avslutat ett kapitel om grundläggande programmering i Singma 2B. Här fick eleverna möjlighet att omvandla språket till pilar och kunna ge en tydlig instruktion för att programmera ett objekt från en punkt till en annan. De fick även hitta felkoder och lägga upp en kod med hjälp av pilar. Eleverna har även arbetat med program som kodable och Beebot samt några har även vid tidigare använt scratch vid eget arbete eller tillsammans med deras faddrar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 19-21

Vad? Massa 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vilka olika föremål ser vi på bilden? Är de lätta eller tunga?
Ungefär hur mycket väger varje föremål?
Är 100g mer eller mindre än 1 kg?
Hur mycket bönor ska vi hälla på fatet för att det ska väga ungefär 100 g?

Lektion 2

Hur kan vi ta reda på vad mangon och mjölpåsen väger?
Ser ni någon skillnad mellan de två vågarna?
Hur mycket väger mangon?
Hur mycket väger mjölpåsen?
Vilken väger mest?

Lektion 3

Hur kan vi jämföra massan av de båda lådorna?
Vilka ord använder vi när vi jämför?
Vilken symboler använder vi när vi jämför?
Vilken låda väger mest?
Hur stor är skillnaden i massa?
Vilket räknesätt använder vi för att ta reda på det?

Lektion 4

Vad ska vi ta reda på?
Vad vet vi om skålen och vindruvorna?
Hur kan vi ta reda på vad vindruvorna väger?
Vilket räknesätt ska vi använda?
Hur kan vi visa det med blockmodellen?

Lektion 5

Hur mäter vi massa i gram?
Hur mäter vi massa i kilogram?
Vad är det för skillnad mellan gram och kilogram?
Hur kan vi jämföra massa?
Vilka ord använder vi när vi beskriver och jämför massa?
Hur kan vi använda blockmodellen som stöd vid problemlösning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna formulerar och löser problem kopplade till massa, samt värderar valda lösningsstrategier som t handlar om massa och använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan
Eleverna möter begrepp som massa. lättare, tyngre, kilogram och gram. De utforskar och resonerar om begreppens innebörd, samt tränar på att använda dem i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan
Eleverna lär sig olika metoder för att mäta och jämföra massa. De jämför och uppskattar massa genom att hålla föremål i händerna, samt läser av och mäter massa med hjälp av olika slags vågar. De tränar även på att använda olika slags vågar. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa textuppgifter med addition och subtraktion.

Resonemangsförmågan 
Eleverna tränar på att beskriva och resonera om hur de löser uppgifter som handlar om massa. De lyssnar och följer även kompisars resonemang och diskuterar olika strategier. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ” På vilka olika sätt kan vi jämföra?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna uttrycker sina tankar om massa på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material eller genom att rita med blockmodellen.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal inom talområdet 0 till 1000 i uppgifter som handlar om massa.Eleverna använder addition och subtraktion för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar och kontrollerar sina svar genom att väga och mäta massan.Eleverna tränar på avrundning till hela kilogram när de läser av vågen.

Geometri
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta massa. De bygger förståelse för enheterna kilogram och gram och hur de används vid mätning av massa, samt för hur olika vågar används som mätinstrument.

Sannolikhet och statistik
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa textuppgifter och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollera sina svar.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa textuppgifter och de använder blockmodeller som stöd för att lösa uppgifter och kontrollera sina svar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Kapitel 6 arbetar eleverna vidare med begreppet massa utifrån den grund som lades i Singma 1B. Kapitlet inleds med att eleverna introduceras till enheten gram. De tränar på att uppskatta massa, samt att väga lätta föremål och anger massa i gram. Därefter arbetar de med både gram och kilogram och resonerar om när vi använder de olika enheterna. De tränar på att jämföra massa och att väga olika föremål, samt att läsa av såväl manuella som digitala vågar. Kapitlet innehåller flera praktiska moment där eleverna för öva på att uppskatta, mäta och resonera om massa.

I slutet av kapitlet tränar eleverna på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till begreppet massa. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa olika slags uppgifter.

I fokus
– mäta massa i gram
– mäta massa i kilogram
– jämföra massa
– problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Mäta massa i gram:
    • Kunna uppskatta och mäta massa i gram.
    • Förstå att enheten gram är mindre än enheten kilogram.
  2. Mäta massa i kg och g
    • Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram och gram.
    • Kunna läsa av vågar sam visar skalor i gram och kilogram.
  3. Jämföra massa
    • Kunna jämföra massa av olika föremål.
    • Kunna använda vanliga jämförelseord.
  4. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter som handlar om massa.
    • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
  5. Kunskaplogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om massa.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Uranus veckobrev v. 18

Hej alla fina Uranus elever,

En kort vecka har bara susat förbi. Det känns så roligt att våren är här och att vi har kommit igång med ett nytt projekt tillsammans ”Fåglar i luften”. Nästa vecka har ni möjlighet att komma till skolan under skolans dag för att vara med under en del av dagen 12-15 (Vi börjar städa ca 14.45). Program för dagen hittar ni lite längre ned. Inför denna dag är det viktigt att du som förälder har meddelat oss på school soft under MINA TIDER vilken tid du kommer till skolan för att vara med eller hämta ditt barn. Detta då vi genom åren sett att barnen gärna vill veta när ni kommer denna dag.

Ser fram emot att träffa er antingen under någon aktivitet eller för att hämta ert barn. Vi pedagoger är på plats till 15.00 därefter stänger skolan då det är dag före röd dag.  

Skolans dag 2018

Kunskaper / Ansvar och inflytande

NO – Fåglar i luften

Som eleverna planerade under förra veckan så tog vi oss i onsdags ned till Lemshaga sjön. Eleverna fick här på nära håll uppleva vilket rikt fågelliv vi har på Lemshaga. Vi fick höra Grågåsen och se de flyga genom luften. Eleverna tittade i deras kikare och fick syn på många olika typer av fåglar. Vi hade även med oss planscher med olika sjöfåglar så att eleverna kunde bestämma vilken sorts fågel de såg. Vi tror vi såg svan, svartvit flugsnappare, grågås, knölsvan, vigg, sothöna, kanadagås, trana, fiskmås, hackspett, gräsand, dopping, gäss och koltrast. På Värmdös fågelklubb kan vi även läsa oss till hur många olika typer av fåglar som har upptäckts hos oss på Lemshaga. (https://www.artportalen.se/search/sightings/taxon/4000104/area/315)

När vi var nere vid sjön passade vi även på att rita av våra fåglar med hjälp av kolkrita något som skapade fantastiska bilder som nu pryder våra väggar i Uranus.

Nästa vecka fortsätter vi gå ut i vår närmiljö för att upptäcka våra småfåglar i skogen. Så ta gärna med era kikare igen om ni vill se på riktigt nära håll. Havanna har idag visat ett äggskal som hon hittat utan för hennes hus.

Nästa vecka fortsätter vi gå ut i vår närmiljö för att upptäcka våra småfåglar i skogen. Så ta gärna med era kikare igen om ni vill se på riktigt nära håll.

Havanna har idag visat ett äggskal som hon hittat utan för hennes hus. Det är så roligt att se det som eleverna tar med som gör att vi kan fördjupa oss i ämnet. Vi placerade sedan ägget i ett fågelbo som Camilla hade.

Friluftsliv – stormkök

Denna vecka har eleverna varit ute i skogen och undersökt hur ett stormkök fungerar. De har fått höra om den osynliga lågan och hur viktigt det är att vara försiktig med elden. De har även fått se och testa på hur det kan vara att plocka fram alla saker i ett stormkök.

Nästa vecka vecka 19:

Måndag: Idrott och drama för alla.
Tisdag: Vi går ut i skogen
Onsdag: Skolans dag 12-15.00 Skolan stänger kl 15.00!
Torsdag: Kristi himmelfärds röd dag, skola och fritids stängt
Fredag: Lovdag (fritids öppet)

Läxa till onsdag v.19:

Här kommer den läxa som eleverna fick utdelat under torsdagen om det är någon som har missat att få med sig den hem.

Läxa v.18 MA SV

Blänkare:

Vecka 20
14-16/5 Studiedagar (fritids öppet)

Skolchefen informerar: Vi vill uppmärksamma alla vårdnadshavare att skolan, i samband med Kristi Himmelsfärd, kommer att ha tre studiedagar. I praktiken innebär det att eleverna har lov 10-11 maj och studiedagar 14-16/5. Fritids/Klubben håller öppet dessa studiedagar. Anledningen till att det kommer 3 studiedagar i följd är att de Nationella proven ska rättas i alla ämnen samt ytterligare en fortbildningsdag för lärarna som inte handlar om rättning.

Vecka 22
30/5 Mellangårdskören bjuder in till Konsert se bilaga: Konsert pop svenska affisch 2018

Vecka 23
6/6 Sveriges nationaldag, skola och fritids stängt

Vecka 24
14/6 Skolavslutning, Mer info om denna dag kommer.

Vecka 34
20/8 Skolan startar efter sommaren.

Tack för den här veckan,

Camilla, Eva, Agneta, Desirée och Betina

Fåglar i luften

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 17-24

Vad? Fåglar i luften

Frågeställning och följdfrågor

Vilka fåglar kan vi se runt Lemshaga?
Vad vet vi om våra fåglar på Lemshaga?
Hur kan fåglar flyga?

Vad är luft?
Finns det olika typer av luft?
Hur rör sig luften?
Hur kan vi få föremål att glida på bästa sätt i luften?
Hur fungerar en fallskärm?

Elevernas frågeställningar:

Ta reda på vad fåglarna heter.
Vad gör fåglarna på dagen (förmiddagen/eftermiddagen)?
Jag vill ta reda på hur många mil fåglarna flyger/dag.
Hur mycket fåglar väger i förhållande till deras vingspann.
Jag undrar vad fåglar äter?
Jag vill veta om den fågeln som flyger och sover samtidigt.
Hur flyger fåglar?Vet fåglar att de flyger? Jag vill ta reda på hur många vingslag fåglar tar på en dag?
Sover fåglar? Hur länge sover fåglarna? När sover
Jag vill ta reda på om alla fåglar gör bon. Hur ofta lägger fåglarna ägg? Jag vill ta reda på hur många ägg fåglarna
Jag vill ta reda på mer om
Vad finns i luften?
Finns det bakterier i luften?
Moln?
Jag vill ta reda på hur träd skapar luft.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • an använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll. I årskurs 1–3

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll.

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Undervisningen i bild ska behandla följande centrala innehåll.

Bildframställning

  • Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Undervisningen i matmatik ska behandla följande centrala innehåll.

Sannolikhet och statistik

  • Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

No:

0 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
0 – Eleven kan berätta om… Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.
1 – Utifrån tydliga instruktioner… Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
1 – Eleven gör enkla… Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.
1 – Eleven dokumenterar… Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Svenska:

0 – Genom att kommentera… Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
0 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
1 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
1 – I texterna kan eleven… I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
1 – De berättande texter eleven skriver… De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
1 – Eleven kan söka information… Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
1 – Texterna innehåller… Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
1 – Genom att kombinera… Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
1 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
2 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
2 – När eleven berättar om… När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
2 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Matematik:

0 – Eleven kan lösa enkla problem… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
3 – Eleven kan dessutom… Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska undersöka och upptäcka våra fåglar i vår närmiljö och deras värld i luften. Vi utför experiment där vi upptäcker och synliggör vår luft runt omkring oss. Vi besöker olika platser i vår närmiljö för att upptäcka nya fågelarter.Vi tittar på Skrutts Fågelbok för att få syn på våra fåglar på nära håll. 

Elevernas tankar kring vad de önskar göra:

Att göra bon till fåglarna. Bygga en fågelholk.
Jag vill göra en teater med manus där hela klassen är med.
Jag vill göra en saga om fåglar.
Jag vill måla fåglar.
Jag vill gå ned till Lemshaga sjön och titta på fåglar där.
Jag vill veta mer om fåglar.
Titta på film.
Göra sånger.
Jag vill gå ut i skogen och titta på fåglar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt genom samlingar i klassen samt diskussioner i mindre grupper. Även genom den dokumentation som eleverna skapar genom olika typer av rapporter och faktatexter samt då de konstruerar och målar under våra exkusioner.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi frågar eleverna vilka fåglar de har upptäckt här på Lemshaga. Vi skapar en tankekarta (griffeltavlan) på en karta över Lemshaga vad vi vet om fåglar och vad vi tror oss veta om fåglar. Eleverna får även skriva hur de skulle vilja arbeta med projektet för att ge dem möjlighet till delaktighet i projektets uppstart. Vi tittar på Skrutts fågelbok om fåglar (https://urskola.se/Produkter/174524-Skrutts-fagelbok-Faglar-som-badar ).
  2. Vi går ned till Lemshaga sjön för att upptäcka våra fåglar där. Vi uppmanar eleverna att ta med kikare inför denna lektion. Vi fotograferar de fåglar vi ser räknar och räknar hur många vi ser. Eleverna noterar vilka fåglar de ser och hur många de ser i deras bok. Eleverna väljer att rita av en fågel.
  3. Eleverna får klistra in klassens gemensamma tankar i sin bok. Eleverna får rita en valfri fantasifågel på framsidan.Vi samtalar om vilka fåglar vi fått se och dokumenterar i vår bok. Vi funderar på vilka fåglar som skulle kunna finnas i skogen. Finns de som var vid vattnet även i skogen. Vi lyssnar på fågelläten från fåglar som vi tror finns i skogen.
  4. Vi går ut i skogen “raketen” för att upptäcka och lyssna efter de fåglar som vi tror ska finnas här. Vi leker fågel lekar där vi får öva på hur de ser ut.
  5. Alla får välja sin favorit fågel att skriva en faktatext om. Vi tittar på Skrutts fågelbok.
  6. Vi visa upp våra faktatexter (Keynote presentation/Chatterkid) i par och ger varandra respons.
  7. Vi skapar en presentation av våra faktatexter på ipaden via Keynote eller appen chatterkid. Eleverna tar kort på sin fågel och spelar in ljud.
  8. Samling: Hur kan fåglar flyga? Vi viker falkar flygplan mfl och testar vilket typ av modell som flyger bäst och ställer hypotes kring varför.
  9. Vi funderar kring luft, griffeltavlan. Experiment colaburk sugrör ballong. Vi gör en labbrapport. Hypotes utförande resultat slutsats.
  10. Vi besöker hemmesta sjöäng. Städar, leker och picknick. Vi pratar om vilka risker som finns för fåglarna då vi människor råkar slänga skräpet i vår natur.  https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ater-havsfaglar-plast
  11. Vi målar stora bilder av fåglar
  12. Vi skapar berättelser om våra fåglar vi genom scratch jr.
  13. Vi fortsätter våra berättelser
  14. Vi fortsätter genom att ge varandra respons.
  15. Vi visar upp

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under våren arbetat med tidslinjen och då fått höra att våra fåglar är nutidens dinosaurier. Något vi tyckte var roligt och spännande. Vi såg även våra fåglar på Lemshaga sjön och förundrades över att de var här igen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi samtalar och reflekterar utifrån våra kunskaper för att lära av varandra. Vi använder oss av vt rutiner för att få fatt på våra tankar och funderingar. Vi skapar och försöker använda oss av så många olika språk vi kan genom, samtal, konstruktion, skriva, observera, måla för att kunna synliggöra våra tankar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.