Uranus veckobrev vecka

Hej på er alla Uranus familjer,

No – kroppen

Torsdagen bjöd på expertbesök av Havannas mamma Anne som kom och berättade om skelettet. Hon berättade massor med spännande saker tillsammans med sin vän Ben Rangel som tydligt kunde visa oss alla hanns olika ben.

Vi fick räkna revbenen, se ryggradens alla kotor och få höra vad som finns inne i ryggraden, titta in i skallbenet och höra varför vi behöver ett skelett. Vi fick även höra att vi som barn har fler ben i kroppen än vad vi har som vuxen. Vi fick även höra hur musklerna hjälper skelettet att röra sig och mycket mer.

Det Anne även berättade som kanske var det allra mest spännande var att om vi människor går sönder så finns det reservdelar till kroppen som Anne säljer. Vi fick känna och se hur dessa delar ser ut och även hur det går till då vi byter ut delarna i vår kropp till dessa reservdelar. Det var spännande men även lite läskigt att höra hur läkarna lagar vår kropp.
Under fredagen tittade vi vidare på alla saker som vi fått låna och några elever fick även testa på att sy med riktiga nålar som Anne hade visat dagen innan. Signe hade även med sina spikar som hon hade haft inne i sin arm då hon tidigare brutit sin arm. Fråga gärna ert barn om vad just ditt barn fastnade för.

                     

   

So/Sv – Tro och väsen

Vi har under veckan bjudit in ytterligare ett väsen till oss i Uranus, denna vecka fick vi höra om trollen och alla underliga saker som kan ske när ett troll är i närheten samt hur lätt ett troll kan skadas trotts sin storlek. Då vi tillsammans fått höra alla dessa fantastiska fakta fick eleverna möjlighet att skapa deras egna troll och tänk vad lite fantasi och kreativitet kan göra i trollens värld. Hela gården förvandlades till en värld full av troll här och där, stora som små.
Dessa troll kom sedan till liv inne i klassrummet då eleverna började beskriva sina troll genom en tankekarta. Våra troll och alla vår fantasi bildade tillslut fantastiska sagor.

Här är några av våra troll.

Nästa vecka

Måndag: FN-läxa lämnas in, idrott för alla
Tisdag:
Onsdag: Läsläxan lämnas in, Studiebesök under matte-lektionen.
Torsdag: Alla tar med ett speciellt gosedjur till skolan.
Fredag: FN-samling, friluftsliv

FN-vecka och extra läxa som lämnas in på måndag

Nästa vecka är det FN-dagen vilket gör att veckan till stor del kommer att handla om FN och Barnkonventionen. Vi kommer under veckan samtala om de 10 grundläggande artiklarna ur barnkonventionen. Vi kommer här titta på vilka rättigheter vi har som barn men även vilka skyldigheter vi har gentemot våra kompisar för att alla ska få möjlighet till sina rättigheter.
Inför denna vecka har ni fått en liten extra läxa som ska lämnas in på måndag. Denna läxa ger er möjlighet att samtala om ert barns namn, alla barn är lika mycket värda samt hitta det där speciella gosedjuret som har betytt något alldeles speciellt för ert barn. Dessa tre frågor får ni tillsammans samtala kring för att sedan skriva ned några meningar om så att ert barn kan berätta för oss då vi ses på måndag. Gosedjuret vill vi att ni tar med till skolan under torsdag och fredag då det även denna vecka är nalledagen. Om ditt gosedjur vill sova kvar på skolan får den gärna ta med sig en liten skokartong eller liknande så ordnar vi med övernattning 😉
Alla har under torsdagen fått med sig läxa inför FN veckan hem om denna av någon anledning kommit bort hittar ni läxan här. Läxa till måndag 23oktober

Trevlig helg

Camilla, Marie, Desirée och Agneta

 

Uranus veckobrev vecka 40

Hej på er,

Naturen utanför oss har påbörjat sin förvandling och gården fylls just nu av mängder av färger av olika nyanser. Vi kan verkligen se att hösten är här. Även då det ännu tydligen inte höst på riktigt enligt våra meteorologer.
Höstlovet närmar sig även den med stormsteg då veckorna har tickat på i rasande fart. Agneta från fritids meddelar även hon att lovet är nära och vill påminna er all om att meddela närvaro under denna vecka. Ni hittar mer information i slutet av brevet. Här kommer en länk om du inte vill vänta: https://goo.gl/forms/97mGAEsxlwXKlZ2h1

Friluftsliv – Höstrensning

Under friluftslivslektionen har eleverna fått samla löv och naturföremål i höstens alla färger och efter art.  vi har även lekt ekorrarna byter bo.

No – Känslor i min kropp!

Den senaste veckorna har vi samtalat och gjort uppgifter utifrån de känslor som vi kan uppleva och känna i vår kropp.  Vi har tillsammans och enskilt fått fundera kring känslorna glad ledsen arg och rädd. Denna vecka har vi även tagit in känslan nöjd och samtalat hur vi kan känna oss då vi upplever oss nöjda över något. Vi har även funderat kring vilken färg som vi tycker passar bäst in på de olika känslorna.
Därefter tog vi in vår nya känslotavla till klassrummet som kommer följa oss under dagarna. Eleverna kan här visa genom olika färger vilken känsla som hen har för att kompisarna lättare ska kunna förstå hur hen mår just idag. Vi samtalade även kring hur vi som kompis kan hjälpa varandra i de olika känslorna. Inne grön kom de på att de kunde skapa en låda full av uppåtpuffar som man kunde öppna och läsa ur när man kände sig lite ledsen. Eleverna fick även skriva i sina böcker om vad just hen behöver vid de olika känslorna så att vi kan hjälpa till på rätt sätt.

            

Sv – Gosedjur på äventyr

 

I fredags så fick två elever ta med sig hem Uranus nya kompisar Giraffen Affe och Nallen Jösses. De två gosedjur är väldigt spända och lite nervösa över att nu äntligen få komma hem till er.
Gosedjuren kommer varje fredag åka hem med en elev för att sedan komma tillbaka till skolan under fredagen veckan efter. Du som har fått ta med dig hem Giraffen Affe eller Nallen Jösses kommer att hjälpa din nya vän att skriva i deras dagbok om vad ni hittar på tillsammans. Detta för att kunna läsa och berätta vad ni har gjort för klassen under fredagen.

 

 

Läsa och skriva (ur Lgr 11)

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

  • Handstil och att skriva på dator.

  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

 Matematik – Singma

Denna vecka har vi arbetat med problemlösning utifrån ”Blockmodellen”. Eleverna får här med hjälp av en bild av ett block kunna visa hur mycket vi har totalt och hur stora de olika delarna är. Eleverna tränar bland annat:

Samband och förändringar (ur lärarhandledningen i Singma utifrån det centrala innehållet i lgr 11)

  • Eleverna tränar på modelltänkande utifrån bilder på blocken och när de ritar egna block. De får förståelse för proportionalitet när de ritar och delar upp blocken i lämpliga delar samt jämför blockens längd.

Problemlösning

  • Eleverna tränar på att lösa problem med blockmodel­ len som bildstöd utifrån vardagsnära situationer.
  • Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.

Vid de olika uppgifter lär sig eleverna att visa med bild hur problemet utvecklar sig och vilket räknesätt de behöver använda sig av då det blir väldigt tydligt när de ser en bild framför sig.

Nästa vecka:

Måndag: idrott inne
Tisdag:
Onsdag: Läxa lämnas in kapitel 5
Torsdag: Läxa delas ut kapitel 6, vi går ut i skogen på NO-lektionen
Fredag: Friluftsliv kläder efter väder.

Övrig information:

Snart är det Höstlov!

För att kunna planera vår verksamhet vill vi veta vilket behov ni har av fritids under lovet.
Fyll i enkäten nedan. Tryck sedan spara efter ifylld enkät.
Glöm ej att det är ett sista anmälningsdatum 16/10.
Måndag 30/10 har fritids stängt för planering.
Fritids har öppet kl. 7.30-17.00 tisdag 31/10 – torsdag 2/11.
Dag före röd dag stänger fritids 15.00. Detta infaller fredag 3/11.
Mvh Fritids

https://goo.gl/forms/97mGAEsxlwXKlZ2h1

Kläder efter väder:

Nu har det börjat bli lite kallare och alla behöver därför tänka på att ta på sig lite varmare kläder då vi alltid är ute varje rast. Vid friluftsliv behöver även eleverna alltid ta på sig överdrag då vi ibland behöver kunna sitta ned i skogen för att utföra olika uppgifter.

Tack för den här veckan,

Camilla Marie Desireé och Agneta

Min kropp!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson, Marie Moberg

När, under vilka veckor? HT-17

Vad? Min kropp

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika känslor finns?
Behöver vi känslor?
Vad gör dig glad, ledsen, rädd och arg?
Vart känns de olika känslorna i kroppen?
Hur känns det i din kropp när du blir glad, ledsen, rädd och arg?

Hur ser vårt skelett ut?

Vilka olika organ behövs för att vi ska kunna?
Hur fungerar matspjälkningen?

Varför har vi blod?
Hur hjälper blodet vår kropp?
Vad får blodet att gå runt i vår kropp?

Hur kan vi andas?

Vad är det som gör att vi kan röra oss?
Hur kan vi påverka våra muskler?

Varför har vi skinn?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

SV

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

No

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen
Centralt innehåll från kursplanen

Sv:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Språkbruk

  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

No:

Kropp och hälsa

  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Kraft och rörelse

  • Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
  • Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer arbeta utifrån våra frågeställningar för att tillsammans i den stora gruppen fundera. Vi kommer även i mindre grupper genomföra olika uppgifter där eleverna får redovisa sina tankar för den större gruppen. Enskilt kommer eleven få samla sina egna tankar utifrån våra gemensamma diskussioner.

Vi kommer vara inomhus i klassrummet men även ute i naturen för att uppleva och samla material.

Praktiskt kommer eleverna tillsammans få bygga upp kroppen som ett gemensamt projekt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer under arbetets gång genom diskussioner och eget arbete få redovisa sin förståelse för oss pedagoger.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi tittar bilder med känslorna glad, ledsen, arg och arg. I den stora gruppen samtalar vi om vilka olika känslor som finns. Därefter delar vi upp oss i mindre grupper.
    Eleverna får sedan redovisa utifrån frågeställningarna: Vad känner de? Hur vet du det? Hur kan vi se att någon är glad, ledsen arg rädd?
    Skriv i din bok: Jag blir ledsen när… Jag blir glad när … Jag blir arg när … Jag blir rädd när ..
  2. Frågeställning: Hur skulle det vara om vi inte hade känslor? Think, pair, share
    Reflektion i No-boken· Rita en bild hur du ser ut utan någon känsla. Skriv ned vad ni samtalat om. Rubrik Hur skulle det vara om vi inte hade några känslor?
  3. Vi går ut i naturen och upplever. Eleverna får enskilt fundera kring frågorna Jag ser … Jag känner … Jag hör… medan de sitter ute i naturen. Därefter får eleverna gemensamt utföra två uppgifter där de får testa sin sinnen känsel och smak.
    1. En elev i taget får stoppa ned sin hand i en påse med olika saker. Eleven får sedan beskriva föremålet för resten av klassen. Klassen får därefter gissa.
    2. Eleverna får smaka på en äppelbit och en potatisbit samtidigt som de håller för näsan. Detta för att sedan försöka lista ut vad det kan varit de smakat på.
  4. Vart sitter våra känslor? I grupp får eleverna placera ut vart känslorna glad, arg, ledsen, rädd känns i kroppen. Samt reflektera kring varför de känner att känslan sitter just där. Alla får sedan enskilt klistra in en egen kropp i boken för att själv placera ut vart de olika känslorna sitter. Samt beskriva hur det känns i deras kropp vid dessa känslor.
  5. Eleverna får rita olika bilder till musik som de känner beskriver de olika känslorna för att sedan göra en gemensam bild.
  6. Vi tar in känslotavlan i samlingsringen. Vi berättar hur deras faddrar har använt sig av denna tavla tidigare.
    Samtalar om att vi tillsammans har tittat på hur vi kan se ut när vi upplever de olika känslorna vi har även funderat kring hur de känns i vår kropp för att lära oss känna oss själva bättre.
    VT rutin (Tänk själv samtala med kompisen vi pratar i gruppen) Frågeställning: Om vi vet hur någon känner sig antingen om vi kan se det genom vår känslotavla eller om vi ser genom att personen visar sin känsla. Hur kan vi då hjälpa till?
    Eleverna skriver i sin bok: När jag är glad vill jag … När jag är ledsen vill jag … När jag är rädd vill jag .. När jag är arg vill jag …
    Eleverna får lägga i sin känsla som de har just nu. Varje morgon under morgonsamlingen får eleven lägga i sin känsla.
  7. Vi samtalar tillsammans efter att vi haft känslotavlan under ca en vecka hur vi har använt oss av den och att vi nu kommer att ge er möjlighet att på egen hand i innan samlingen lägga i din känsla så att alla kan se. Om du någon gång under dagen upplever att din känsla förändras får du byta den.
  8. Vad vet vi och vad vill vi veta om vår kropp? I par får eleverna fundera kring vad de vet om våran kropp. Vi skapar ett gemensamt classroom där eleverna får skriva in allt de vet.
    Eleverna får därefter skriv ned på smala lappar frågor som de undrar. Dessa frågor sorterar vi tillsammans på ett stort papper.
  9. Vi går tillsammans ut på gården. Där samtalar vi om hur vi ser ut längst in i våra kroppar, vårt skelett. Eleverna får sedan gemensamt försöka skapa ett skelett av pinnar. Vi tar med oss vårt byggmaterial in i klassrummet. Vi sätter ihop delarna.
  10. Vi läser fakta om vårt skelett. Vi använder oss av Cowboyen och sammanfattar texten i våra No böcker. Eleverna får skriva ned minst tre meningar om skelettet utifrån våra frågeställningar eller saker som de upplevt intressant. Vi gör även en sammanställande text gemensamt som vi sätter upp på väggen bredvid vårt skelett.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från elevernas tidigare kunskaper och frågeställningar för att fördjupa oss inom ämnet. Vi använder oss av Visibel thinking rutiner och gemensamma samlingar för att synliggöra tänkandet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Uranus veckobrev vecka 39

Hej alla härliga elever och föräldrar i Uranus,

Vill tacka er alla som hade möjlighet att närvara under föräldramötet och bidrog om det var bara för en liten stund eller om ni lyckades stanna hela mötet. Det vår olyckligt att det var flera på skolan som hade lyckats boka in föräldramöte just denna kväll. Ni som pga detta eller av annan anledning inte kunde närvara, har vi självklart skrivit ned vad vi samtalade om under mötet. Ni hittar en länk här. Föräldramöte-Ht-17

So – Tro och väsen

 

Veckan inledes med en mystisk vandring ned till vår Lemshaga sjö. Eleverna fick i uppgift att under promenaden ned vara extra uppmärksamma på de mycket små och grå vättarna som vi har fått höra om i Jakten på Jack. Väl nere vid sjön samlades vi vid grillplatsen för att få lyssna till Bergarkungens sal av Edvard Grieg. Barnen lyssnade och några började hålla takten och försvann in i musiken. Därefter försvann vi in i magins värld för en tag och började prata om de olika väsen som finns och hur några av oss faktiskt har fått uppleva dessa på nära håll.

Livia berättade att hon hade fått syn på en älva och fångat denna på bild till och med. Signe och Alva berättade att de hade hittat ett skoavtryck på en ballong som de trodde var en vättes. Vilket de även hade med till samlingen för att visa oss. Hugo berättade om att han också hade sätt skuggor som inte någon kunde förklara. Alla dessa oförklarliga händelser och upplevelser tror vi beror på alla de väsen som lever där ute om vi nu tror förstås kanske de finns eller kanske de inte finns.

Vi fortsatte sedan med att läsa en faktatext om vättar och även en gammal berättelse för att förstå vad detta är för små varelser. När vi samtalat klart så började vi samla in grå föremål från naturen i olika skiftningar. Eleverna hittade stenar, fjäder, pinnar, gräs, löv etc.

Senare under veckan gjorde vi bilder utifrån alla dess gråa nyanser för att skapa liv från vår natur. Det blev fantastiska målningar där elevernas bilder fick fram stenblock, virvelvindar, vulkaner, hus och skog. Det var fantastisk att se hur bilder med bara svart och vit kunde bli så kontrastrika.

                    

Efter att fått upplevt och skapat tittade vi på Vättar ur serien Mytologerna som elever tycker är spännande.

Ma – addition och subtraktion med växling

Vi har under de senaste veckorna kämpat med våra nu något större tal än i årskurs ett. Vi har återigen tittat på olika strategier för att kunna addera eller subtrahera dessa tal. Vilket era barn är helt fantastiska på vi kommer på så fantastiskt många olika sätt tillsammans och vi lär av varandra genom att lyssna och se hur kompisen kan visa med hjälp av olika material. Vi har under detta kapitel fått upptäcka att vi kan använda oss av uppställning både med enklare tal utan växling men även med tal där eleverna blir uppmanade att växla tiotal till ental. Att använda sig av uppställning med växling har många elever haft lite svårt med och ni får gärna be ert barn att visa er hur man gör när de ställer upp olika tal. Fråga gärna varför de gör de olika stegen för fördjupa deras kunskap. Hjälp även till om ni märker att ert barn behöver testa lite till.

     

Nästa vecka:

Måndag: idrott inne! (Gottis meddelar att från och med denna vecka så kommer vi nu att vara inomhus under idrotten.)
Tisdag:
Onsdag: kör läxa in (vi läser denna vecka kapitel 4)
Torsdag: bild för gröna och engelska för röda. Vi delar ut läxan (kapitel 5)
Fredag: friluftsliv (ta gärna med ett sittunderlag och kläder efter väder eleverna kommer vara ute)

Tack för en trevlig vecka!

Camilla, Marie, Desirée och Agneta

Uranus veckobrev vecka 36

Hej på er,

Ännu en händelserik vecka har passerat i Uranus och vi pedagoger känner att gruppen har kommit in i den andra fasen i deras relationssökande som grupp. Enligt FIRO – modellen så befinner sig gruppen hela tiden i någon av de tre faserna  1. tillhöra, 2. rollsökning eller 3. öppenhetsfasen. I den första ”tillhöra” fasen är alla i gruppen måna om att bli accepterade i gruppen, samtidigt som alla har en fundering kring om hen vill ingå i denna grupp. Andra fasen är ”rollsökning” och här försöker nu gruppen formas utifrån individerna i gruppen och utifrån vilken position de vill utveckla i gruppen. Den här fasen är väldigt känslig och krävande av alla inblandade då alla är måna om att få den bästa positionen och få sin röst hörd. Här stannar många grupper en längre tid och det är här vi pedagoger och vuxna behöver vara som mest närvarande kring vad som sker och visa på hur vi vill att gruppen ska formas. Det är nu vi tittar tillbaka på de gemensamma förhållningssätt som gruppen tillsammans har satt upp för att alla ska komma ihåg vad gruppen vill. Därefter hamnar vi i ”tillhöra” fasen och det är nu våra Uranus kompisar har hittat sin plats i gruppen och kompisarna har accepterat allas positioner. Här kan eleverna lättare hantera konflikter och känner en större tillit till sina kompisar. Det är i denna fas vi helst vill vara i och ju tryggare gruppen är desto fortare går fas ett och två.

SV – Läxan har delats ut

I torsdag delades läxan ut till alla i Uranus, tänk vad spännande och att få läsa om Asta, Bea och Cesar och deras nya uppdrag som ABC-klubben. Vi fick även ta del av klassens första uppgift av Olle som handlade om en ”resande nalle” tänk vad spännande. Detta bara måste vi utveckla tillsammans i Uranus och vem vet kanske kommer du få besök.

Diamantjakten som boken heter i år är indelad i en A och en B bok. Böckerna ser utseende mässigt väldigt lika ut däremot så finns det en nivåskillnad i språket men även storleken på texten varierar. Självklart testar vi lärare och utvärderar varje vecka hur ert barn utvecklas i sin läsning och erbjuder nivå på bok utifrån detta.

Här kommer en liten påminnelse kring läsläxan:

Läxan läses tre gånger under veckan eller självklart fler. Eleverna övar här på att bli säker på att läsa ord och skapar en förutsättning för ortografisk läsning där eleverna lär sig att läsa helord istället för att ljuda sig fram ordet.

Under de dagar som ert barn inte läser ur Diamantjakten får ni gärna uppmuntra till annan läsning av olika texter.

Varje vecka följer även en läxbok med hem och här får eleven med ord eller hela meningar utifrån ert barns förutsättningar utveckla sitt svar. Påminn gärna ert barn om att använda sig av blyertspenna och sudd för att få det att bli så snyggt som möjligt.

 

Just nu pratar vi om vikten att använda sig av våra strategier som vi har lärt oss under Neptunus året då vi läste om Bokstavslandet. Vi fick då höra om Ambulansen (Sudd) som hjälper våra bokstäver att hamna rätt på raderna. Samt hur våra rader i skrivboken har namn som alla bokstäver behöver nå upp till beroende på om man är en versal eller gemen eller helt enkelt på hur man ser ut. Dessa linjer är källarlinjen, golvlinjen, fönsterlinjen och taklinjen. Försök att hjälpa ert barn att hitta dessa linjer om det blir jobbigt att skriva alla meningar på en gång ta en mening varje dag som ni läser läxan. Vi har även under veckan arbetat med hur vi bildar våra bokstäver och att de flesta av våra bokstäver börjar uppifrån. Stötta gärna ditt barn vid uppgifterna i läxboken och samtala om bokens innehåll.

 

När ni läser tillsammans är det självklart viktigt att ni hittar en härlig stund tillsammans där det känns bra för ert barn. Här får ni även fundera kring hur ni ska läsa tillsammans. Ska ni läsa varannan sida eller kanske varannan rad eller läser ni kanske varannat ord. Eller läser ni med olika röster för att få mer inlevelse i boken.

Det ska bli spännande att höra hur just ni har läst tillsammans. Läxan lämnas in på onsdag nästa vecka och på torsdag läser vi kapitel 2 tillsammans. Vi vet att det ibland kan varasoännande att gå vidare till nästa kapitel men försök att bara läsa ett kapitel i taget. Om ni vill läsa mer så ta gärna en annan bok.

Ma – Singma 2A

– Jag såg att det kommer vara mycket mera multiplikation och division i boken…

– Jag tror det kommer bli jätteroligt

-Får jag titta

– Å vilken fin bok den är grön …

Kommentarerna kring vår nya mattebok Singma 2 B var många och eleverna är spända på att få börja jobba i böckerna och få ta sig an nya utmaningar. Vi startade upp med additions uppställning vilket var ett helt nytt sätt att skriva våra tal. Be gärna era barn att visa hur de kan ställa upp olika tal ex 45 + 23 =. Nästa vecka tar vi oss an uppställning med tiotalsövergångar.

Ma – Bedömningsstöd från skolverket

Under fredagen fick alla elever ta del av skolverkets bedömningsstöd den skriftliga delen för år 2. Eleverna fick här testa på olika nivåer utifrån vart de ligger i sin utveckling, några hann även med att göra flera nivåer. Det ska bli spännande att rätta alla proven.

Information

Schema

Det kan fortfarande förekomma små ändringar i schemat. Vi hoppas att allt ska vara klart så fort som möjligt. Vi skriver i veckobrevet när det är helt klart.

Föräldramöte

Välkomna till höstens föräldramöte onsdagen den 27/9 ! Vi ses i Uranus klassrum på Mellangården kl.17.30-19

Utvecklingssamtalsdagar

Nu ligger tiderna ute för utvecklingssamtal. De ligger på schoolsoft under bokningar. Gå in och boka den tid som passar er. Kom även ihåg att fylla i samtalsunderlaget så snart som möjligt så att vi hinner titta igenom underlaget innan samtalet dock senast 2 dagar innan mötet. Varmt välkomna!

Avtal om datoranvändning samt bildpublicering

Vi vill att ni fyller i blanketten om datoranvändning och bildpublicering och lämnar in den till oss mentorer.

Specialkost

Du som behöver någon form av special kost behöver fylla i http://lemshaga.se/praktisk-info/avtal-blanketter-och-informationsblad/ blankett och lämna in till köket eller oss så snart som möjligt om ert barn behöver specialkost även detta år eller om något har uppkommit under sommaren.

Hörlurar

Allt eftersom kommer vi börja arbeta mer med våra Ipad utifrån gleerups webb baserade läromedel vilket gör att eleverna kommer kunna läsa texter men även få texter upplästa för dem. Vilket gör att ni som har möjlighet får gärna ta med egna hörlurar som ni kan förvara i era lådor i skolan för att kunna använda vid dessa tillfällen.

Nästa vecka

Måndag: Idrott och drama
Tisdag:
Onsdag: Kör, läxan lämnas in och läses för klassen.
Torsdag: Skolfotografenring, gröna gruppen 11.50-12.30 och röda gruppen 12.10-12.50 (engelska och bild utgår pga av skolfotograferingen)
Fredag: Friluftsliv, vi är alltid ute så det är viktigt med bra kläder efter väder.

Tack för en trevlig vecka

Camilla, Marie, Desiree och Agneta

Uranus – åk 2 – Statistik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 35-36

Vad? Statistik

I FOKUS
• läsa av tabeller och diagram
• beskriva och jämföra resultat
• skapa tabeller och diagram
• göra egna undersökningar

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi jämföra antalet stjärnorna? Kan vi lägga stjärnorna så det blir lättare att jämföra? Hur ska vi lägga dem då?
  • Vad visar diagrammet? Hur många bollar har varje barn? • Vem har flest bollar? Vem har minst antal bollar?
  • Hu kan vi visa antalet djur? På vilka olika sätt kan vi visa antalet djur, så det blir lättare att se hur många det är? Hur många djur är det av varje sort? Vilken sorts djur är det flest av? Vilken sorts djur är det minst antal av? Är det lika många av några djur? Vilken rubrik passar till tabellen/diagrammet?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför antal och tolkar resultat utifrån tabeller och diagram. De sorterar data och lär sig att symboler i diagram representerar ett värde.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som tabeller, diagram och avprickning. De använder bland annat begrepp som fler, färre och lika många när de beskriver och jämför innehåll i tabeller och diagram.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda och välja olika sätt att synliggöra information i diagram med bilder eller sym- boler samt i avprickningstabeller.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring fakta i tabeller och diagram. De resonerar kring valda metoder för att visa och tydliggöra information. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”på vilka olika sätt kan vi visa det?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda metoder.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att till exempel förklara på vilka olika sätt de visar sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio- ner för att ange och jämföra antal.

Eleverna gör enkla beräkningar med huvudräkning för att addera och subtrahera när de beskriver och jämför antal i diagram.

Sannolikhet och statistik

Eleverna tränar på att läsa av enkla tabeller och dia- gram. De jämför och beskriver resultatet. De sorterar data utifrån bilder och tabeller och skapar egna dia- gram med hjälp av konkret material. Eleverna gör egna undersökningar i klassen och presenterar resultatet i avprickningstabeller och diagram.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.

Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1.  Läsa av diagram
    • Kunna läsa av diagram med bilder.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  2. Läsa av tabeller och diagram
    • Kunna läsa av tabeller och diagram.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  3. Skapa tabeller och diagram
    • Kunna sortera data i tabeller.
    • Kunna utföra egna undersökningar.
    • Kunna skapa tabeller och diagram.
  4. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.