Saturnus veckobrev v. 43

Hej alla härliga Saturnus familjer,

Nu väntar ett efterlängtat läslov (höstlov) för oss alla. Några av oss kommer vara hemma eller ute på äventyr med familjen och några får följa den roliga planering som fritids gjort för er som anmält närvaro på fritids.
Veckan som varit har varit fylld med roliga händelser och en fantastisk överraskning som skapade både nyfikenhet och glädje. Vi fick även under onsdagen uppleva en enorm rörelseglädje hos eleverna och de visade stort ansvar i idrottsalen under deras gemensamma timme. 

Kunskaper 

Ma – Multiplikation och division

Vi har fortsatt se likheter och bilda talfamiljer med 4:ans och 8:ans multiplikationstabell och divisionstabell. Eleverna börjar bli allt bättre men fortsätt gärna öva så att de sitter helt. Uppgiften finns kvar på glosor.eu och om du vill hitta något annat så gå gärna in på nomp.se och öva multiplikation och division.

Engelska – diagnos

Under veckans engelska lektion så gjorde vi en skriftlig avstämning genom en diagnos och ett spel där de fick öva de mål som har tagits upp under de första 6 kapitel som vi gått igenom. Eleverna kända att diagnosen gärna fick vara lite klurigare nästa gång med uppgifter där de på egen hand fick läsa och skriva mer. Så vi får se hur vi kan utveckla diagnosen till nästa gång.

Vi uppmanar hela tiden eleverna att samtala på engelska och hjälpa varandra med att översätt ord så att alla förstår vad som sägs. Öva gärna att samtala på engelska genom att sätta in de ord som eleverna har haft i läxa i meningar.

  

Elevers ansvar och inflytande / Normer och värden

SO- FN

 

 

Vi har fortsatt uppmärksamma FN och deras fina arbete som de gör för att vi alla ska få möjlighet att utvecklas oavsett vem vi är. Denna vecka har vi uppmärksammat alla elevers unika egenskaper. Vi har skapat stjärnor där eleverna fått lyfta positiva saker om deras kompisar.

 

 

 

Vi har fått hört berättelsen om 15 åriga Bega från Brasilien som föddes blind. Eleverna fick här lyssna till berättelsen för att sedan fundera kring vilka rättigheter som Bega inte fick som barn. Eleverna fick därefter fundera kring varför det är så viktigt att få möjlighet att gå i skolan. Något som Bega inte fick från början vilket gjorde hennes livet till en början lite tråkigt.
Vi fortsatte sedan att uppmärksamma rätten till namn och födelsebevis där vi fick diskutera och reflektera kring vad ett födelsebevis kan ge oss.

Syfte:
– Att öka kunskapen om att varje barn har särskilda rättigheter som ska tillvaratas.
– Att ge eleverna en förståelse av vilken betydelse det har och hur viktigt det är att ha ett namn och bli registrerad vid födseln. Eleverna lär sig att alla födslar i Sverige noteras och registreras, men att barn på många platser i världen inte har samma möjligheter till att bli registrerade.

  

Vi blev även inbjudna till Uranus FN-Samling för Mellangården där de presenterade vad FN gör. De berättade även några av våra rättigheter som barn. Vi fick även höra kören sjunga och dansa tillsammans.

Vi på Mellangården – Nalledagen

Under fredagen uppmärksammade vi Nalledagen i våra blandade grupper från Neptunus, Uranus och Saturnus. Nallarna fick vara i centrum och vi gav alla nallar rätten till ett eget namn och skapade egna födelsebevis för våra nallar.

Hem och skola

Läxa

Den här veckan har vi ingen vanlig läxa då vi har läslov (höstlov). Ni får istället en ”Höstlovsutmaning” i uppgift. Varje dag får du i uppgift att läsa på ett eller annat sätt utifrån de punkter som eleverna har fått i sin läxbok. (Här är kopian för er som inte var på skolan i fredags. https://docs.wixstatic.com/ugd/e29dfb_95e53eeeb7fc45d8a593e3534280a379.pdf

Mailadress för röd: camilla.mauritzson@lemshaga.se
Mailadress för grön: ingela.eriksson@lemshaga.se

Nästa vecka v.44

Nästa vecka har fritids gjort ett härligt schema för er som anmält närvaro för lovet.

Inför v. 45

Måndag: Felicia och Olle presenterar ”Min familj”
Tisdag: Vi fortsätter leta efter skatten och tar oss till Gustavsbergs hamn. Ta gärna med varm dryck och en frukt. Vid dåligt väder behöver vi tyvärr ställa in.
Onsdag: Idrott inomhus
Torsdag:
Fredag:

Tack för en trevlig vecka,

Camilla, Ingela, Pernilla och Desireé

FN

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? 42 och 43

Vad? FN 

Frågeställning och följdfrågor

Vad är barnkonventionen?
Vilka rättigheter och skyldigheter har jag som barn?
Vilka behov har vi? Vad måste vi tillgodose?
Vad gör en människa till en unik individ?
Hur kan vi dela in våra rättigheter i grupper?
Har jag rätt till ett namn?
Vad innebär att jag har ett namn?
Vad är en identitet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Förankring i kursplanens syfte
  • jämföra och reflektera över olika geografiska förhållanden, platser, regioner och levnadsvillkor,
  • reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,
  • söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och
Centralt innehåll från kursplanen

Att leva tillsammans

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och jämställdhet.
  • Konsekvenser av egna och andras handlingar och ställningstaganden.
  • Hur demokratiska beslut fattas i skolan. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

Att leva i Sverige

  • Vad närmiljön kan berätta om människors levnadsvillkor under olika perioder.

Att leva i världen

  • Alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Aktuella samhällsfrågor som är betydelsefulla för eleven.

Ämnesspecifika begrepp

  • Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Kunskapskrav
Kommentar
0 – Eleven har grundläggande kunskaper…
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
0 – Eleven kan samtala om…
Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta i mindre diskussionsgrupper. Har övar eleverna på att reflektera tillsammans för att tillsammans komma fram till en gemensam lösning kring olika frågor. Varje grupp presenterar även sitt arbete under lektionen för att framföra gruppens tankar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt och sker i gruppen men även vid redovisningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi tittar på ”Alla barns rätt” En app med barns rättigheter.
    Övning 1 ”Rättigheter något vi inte kan avstå från”.

    • Syfte: Barnen lär sig förstå skillnaden mellan rättigheter, individuella behov och att vilja ha. Vi märker att vissa behov är viktigare än andra och att det är svårt att avstå från dessa. Vi diskuterar hur olika människors behov är och funderar över orsaker till detta. Vi märker att basbehov kan klassas som rättigheter. Vi lär oss att människor har mänskliga rättigheter och att barn dessutom har speciella rättigheter.
  2. Vi fortsätter övning 1. Vi går därefter vidare med övning 2 ”Rättigheter tillhör alla barn”
    • Syfte: Att öka kunskapen om att varje barn har särskilda rättigheter som ska tillvaratas.
  3. Övning 3 ”Barns rättigheter kan delas in i grupper.”
    • Syfte: Att undersöka artiklarna i barnkonventionen noggrant och visa att de kan delas in i grupper, som: hälsa, utbildning, skydd och deltagande
  4. FN – Samling på Mellangården
  5. Övning 4 ”Rätt till namn och födelsebevis”.
    • Att ge eleverna en förståelse av vilken betydelse det har och hur viktigt det är att ha ett namn och bli registrerad vid födseln. Eleverna lär sig att alla födslar i Sverige noteras och registreras, men att barn på många platser i världen inte har samma möjligheter till att bli registrerade.
  6. Min nalle ”Vi skapar ett födelsebevis till nallen”

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Varje år så firar vi i Sverige FN dagen en dag som vi på Mellangården uppmärksammar med en gemensam samling i Musikladan. Vid denna samling presenteras FN:s barnkonvention, vi sjunger sånger och funderar kring FN tillsammans.
Vi vill även ge elverna ett fördjupat lärande vad FN står för och få eleverna uppmärksammade på FN.s arbete.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Multiplikation och division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? 42-45

Vad? Multiplikation och Division

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Kan ni se några mönster i bilden?
Hur många grupper är det?
Hur många grupper är det i varje grupp?
Hur många fiskar är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2
Hur många grupper är det?
Hur många munkar är  det i varje grupp?
Hur många munkar är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
Min kompis berättade att hon kunde räkna både grupper om 4 och 8. Hur gjorde hon?

Lektion 3
Kan ni se något mönster i bilden?
Hur många spindlar finns det?
Hur många ben har varje spindel?
Hur många ben har spindlarna tillsammans?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
Hur kan vi uttrycka det med multiplikation?

Lektion 4
Hur många muffins finns det sammanlagt?
Hur kan vi dela upp muffinsen i fyra lika stora grupper?
Hur många muffins är det i varje grupp?
Hur kan vi uttrycka det med division?

Lektion 5
Hur många äpplen finns det sammanlagt?
Hur kan vi dela upp äpplen i fyra respektive 8 lika stora grupper?
Hur många äpplen är det i varje grupp?
Hur kan vi uttrycka det med division?
Finns det fler sätt att dela upp äpplen i lika stora grupper?
Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar.

Lektion 6
Hur många körsbär är det sammanlagt?
Hur kan Lovisa fördela dem lika på fyra tårtor?
Om det i stället är 5 tårtor, hur ånga körsbär blir det då på varje tårta?
Hur kan vi beskriva det med division och multiplikation?
Vilken talfamilj passar till uppgiften?

Lektion 7
Vad berättar Oliver?
Vad berättar Lovisa?
Hur kan vi ta reda på hur många klistermärken Lovisa har?
Hur kan vi visa med blockmodellen?
Hur många klistermärken skulle Lovisa ha om hon hade tre gånger så mycket. 

Lektion 8
Vilka färger kan nallens byxor ha?
På hur många olika sätt kan vi måla nallens byxor?
Vilka färger kan nallens tröjor ha?
På hur många olika sätt kan vi måla nallens tröjor?
Hur många kombinationer finns det sammanlagt?
Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 9 Kunskapsloggen
Hur gör vi när vi multiplicerar med 4?
Hur gör vi när vi multiplicerar med 8?
Hur kopplar 4:ans och 8:ans multiplikationstabell till varandra?
Hur gör vi när vi dividerar med 4 och 8?
Hur hänger division och multiplikation ihop?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleven möter matematiska problem i vardagsnära situationer som löser de med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, produkt och kvot, samt hur man uttrycker en likhet med multiplikation respektive division. De tränar också på att göra kopplingar mellan multiplikation och division.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera med 4 och 8. De använder tallinjen, konkret material och bilder för att upptäcka mönster i multiplikationstabellerna och se samband mellan 4:ans och 8:ans tabell. De kopplar samman räknesätten multiplikation, division och skriver likheter utifrån talfamiljer.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division.

Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att multiplicera och dividera.

Algebra
Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter, samt på att se mönster och göra färdiga talföljder och likheter.

Sannolikhet oh statistik
Eleverna introduceras till enkel kombinatorik i konkreta och vardagsnära situationer. De tar reda på hur många olika valmöjligheter de har när de exempelvis kan välja att kombinera olika färger på kläder. De använder flera metoder och utforskar med hjälp av konkret material, genom att rita tabeller och genom att använda multiplikation.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt med bilder, samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 arbetar eleverna med multiplikation och division utifrån multiplikationstabellerna 4 och 8. Eleverna tränar på att se samband mellan tabellerna och de bygger förståelse genom att utforska med hjälp av konkret material, samt genom att se mönster i bilder och i talföljder. De övar på att använda olika strategier och att se multiplikation ur fler perspektiv.

Eleverna tränar både delningsdivision och innehållsdivision med 4 och 8. De övar också på att se samband mellan multiplikation och division.

De atbetar även med problemlösning utifrån vardagsnära situationer kopplade till division och multiplikation med 4 och 8. I den avslutande lektionen introduceras enkel kombinationer som finns när de exempelvis ska välja kläder i olika färger.

I FOKUS
– Multiplicera med 4 och 8
– dividera med 4 och 8
– se samband mellan multiplikation och division
– problemlösning
– kombinatorik

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Multiplicera med 4  

– Bygga förståelse för att upptäcka mönster i 4:ans multiplikationstabell.
– Kunna multiplicera med 4

2 Multiplicera me 4 och 8 

– Se samband mellan multiplikation med 4 och multiplikation med 8.
– Bygga förståelse för och upptäcka mönster i 8:ans multiplikationstabell. 

3 Multiplicera med 8 

– Kunna multiplicera med 8
– Kunna använda olika strategier vid multiplikation med 8.

4 Dividera med 4

– Kunna dividera med 4
– Se samband mellan division och multiplikation med 4.

5 Dividera med 4 och 8

– Kunna dividera med 4 och 8
– Se samband mellan division och multiplikation med 4 och 8.

6 Multiplikation och Division

– Se och använda samband mellan multiplikation och division.
– Uttrycka likheter med multiplikation och division utifrån talfamiljer. 

7 Problemlösning

– Kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division.
– Kunna hitta på egna uppgifter med multiplikation och division.

8 Kombinatorik

– Bygga förståelse för enkel kombinatorik.
– Kunna multiplicera för att hitta antalet möjliga kombinationer. 

9 Kunskapslogg

– Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division med 4 och 8.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Saturnus veckobrev v.41

Hej alla Saturnusar!

Saturnus bus med Pluto har under veckan fortsatt och denna vecka har Saturnus grön stått för lekarna. Det har varit roligt att se hur de har förklarat och hjälpt Pluto eleverna att komma in i leken. Det är även roligt att se hur dessa två veckors lek har skapat kära relationer mellan eleverna. Detta ser vi varje dag då eleverna under promenaden till lunchen möts av kramar och förväntningar inför dagens lek av Pluto eleverna. När det börjar närma sig lek kommer även Pluto fram till oss i Saturnus för att visa sitt intresse. 

OBS! Glöm inte bort att anmäla närvaro eller frånvaro genom att lägga in tider eller skriva ledig under höstlovet på SchoolSoft. Detta för att fritids ska kunna planera sin verksamhet på bästa sätt. 

Kunskaper / Elevers ansvar och inflytande

Sv – Den Magiska Dörren

Denna vecka har vi startat upp ett nytt projekt under halvklasserna på tisdag och torsdag i klassrummet. ”Den Magiska dörren” av eleverna i Saturnus. Alla elever kommer under de kommande veckorna ta sig in i fantasin värld och skriva sin egen första kapitelbok. Vi kommer varje vecka starta upp ett nytt kapitel. Vad kapitlet kan innehålla, samt vad vi kommer att öva på går vi tillsammans igenom inför varje kapitel för att alla elever ska kunna få hjälpa att komma vidare i sin bok. Detta även för att öva på hur vi kan använda oss av skriftspråket. Vi kommer under projektets gång öva på personbeskrivningar, skriva brev, skapa spänning, miljöbeskrivning, dialog (talstreck), punktlistor, kunna förstärka ord med adjektiv, skapa en röd tråd i berättelsen, få ett tydligt slut och knyta ihop lösa trådar.

Den här veckan skapade vi framsidan till vår bok. Eleverna fick bli inspirerade av olika dörrar som finns på Lemshaga. Vi ritade av dörren och skrev vår titel och även författare och illustratör.

Ma- Singma

Den här veckan har vi jobbat vidare med addition och subtraktion. Här har  eleverna fått ta sig an tvåstegs problemlösningar där eleverna behöver räkna ut flera steg för att komma fram till rätt svar.

Vi har vid dessa uppgifter vill boken att använda oss av 4 steg.

  1. Förstå problemet (stryk under det viktigaste)
  2. Gör en plan (hur ska vi tänka vilka siffror är viktiga att addera eller subtrahera och hur ska det göras för komma fram till en lösning.
  3. Genomför planen (rita upp problemet med ex. blockmodellen)
  4. Kontrollera svaret (uppställning, miniräknare, överslagsräkning är mitt svar rimligt)

  

Elevers ansvar och inflytande / Normer och värden

Regler på fotbollsplan

Då eleverna upplever att de inte har några skrivna regler på fotbollsplan var det dags att sätta dem. Några elever från respektive grupp blev utsedda att representera klassen och tillsammans med Desirée gå igenom vilka regler vi kan tänkas ha. Det blev en hel del regler som vi under onsdagen gick igenom med hela klassen. Eleverna kände sig enade och våra förhållningssätt kommer att sättas upp på fotbollsplanen under nästa vecka.

Matråd

Under tisdagen gick Tryggisarna från Saturnus iväg för att delta i skolans matråd. Här tog det upp mycket matnyttigt och eleverna kände sig stolta över att få vara delaktiga i något så viktigt. Tryggisarna gick därefter och informerade i Pluto, Uranus ochNeptunus för att alla på Mellangården skulle vara informerade vad som tagits upp under matrådet denna gång.

Hem och skola

Läxa

Eleverna kommer att få välja att läsa ur Nyckeln till Skatten eller ur en egen kapitelbok. Därefter får de svara på tillhörande frågor i ditt läxhäfte. Vi kommer även under veckorna erbjuda antingen eng/mattekluringar som extra läxor för de elever som önskar lite utmaning.

  • Nyckeln till skatten (Läs ur boken så att du på fredag känner dig trygg att läsa tillsammans med en kompis.)
  • Besvara frågorna i din läxbok.
  • Utmaning: Glosor på glosor.eu v.41 – unit numbers eller v.41 – unit London (användarnamn: Villan lösenord: villan1819)

När vi jobbar vidare i Happy year 3 (vårt engelska material för åk 3) så har eleverna börjat märka att orden som vi lärt oss förväntas vi nu kunna stava till. Så det är viktigt att alla övar på orden så att eleverna slipper hoppa mellan kapitlen. För att vi ska kunna skriva texter i framtiden så behöver vi ett bra ordförråd så att det inte blir så kämpigt att bara hitta orden. Tack för att ni övar så flitigt där hemma. 

Information inför nästa vecka: (vi går enligt schema)

Måndag: Min familj presenteras av Edit och Alva
Tisdag:  Friluftsliv, vi går till södersved och fiskar, hovar och leker lekar. Ta gärna med varm dricka, smörgås/frukt att mumsa på under utflykten. Tips är även: stövlar, överdragsbyxor och en varmare tröja under jackan. Just nu är prognosen bra men man vet aldrig.
OnsdagFöräldramöte 17.30-19.00 vi ses i Villan
Torsdag:
Fredag: Blandade grupper “Vi på Mellangården”.

Praktikant i Saturnus

Under nästa vecka kommer vi i Saturnus få besök av en gammal Lemshagaelev som kommer att göra sin praktik hos oss under vecka 42. Ludwig går sitt första år på gymnasieprogrammet Idrott och Hälsa med inriktning innebandy.  

Tack för en trevlig vecka tillsammans

Camilla, Ingela, Pernilla, Desiree 

Tryggisar på Mellangården

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson håller i Trygghetsmötet på Mellangården.  Sara Sandström, Cecilia Högsveden- East, Ingela Ericsson, Ann-Sophie Petersen, Lisa Webering, Maria Jones och Daniel Ekmark håller i klassråd med sina klasser. 

När, under vilka veckor? HT 2018 och VT 2019

Vad? Tryggisar på Mellangården

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka är Trygghetsteamet på skolan?
  • Vad gör Trygghetsteamet på skolan för elever?
  • Vad är Tryggisgruppen på Mellangården?
  • Vilka skulle vilja bli en Tryggis på Mellangården?
  • Hur är en bra kompis?
  • Vad gör man om man känner sig ensam?
  • Vad kan man göra om någon i ens närhet är ensam?
  • Hur är man en bra kompis på sociala medier?
  • Platser på skolgården där jag känner mig mindre trygg.
  • Vad är Likabehandlingsplanen?
  • Hur kan vi pedagoger skapa en större trygghet på de platser där eleverna känner sig mindre trygg?
  • Hur kan vi skapa en större trivsel i matsalen?
  • Vad innehåller dokumentet ”Viktigt”
  • Vad är Fredspriset?
  • Hur ska vi uppmärksamma Alla hjärtans dag den 14/2
  • Hur kan vi skapa en trevlig stund för Mellangårderns elever?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.1 och 2.2

2.1 Normer och värden

Mål

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan ska

  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
  • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor,
  • i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet,
  • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper,
  • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, och
  • i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

Läraren ska

  • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
  • synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor,
  • planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,
  • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
  • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
  • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
  • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

2.2 Kunskaper

Mål

  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer i Tryggisgruppen arbeta med frågeställningar angående trygghet och trivsel på Mellangården. Klasserna kommer inför varje möte tillsammans med Tryggisarna på Mellangården samtala kring olika frågeställningar. Detta för att få allas tankar och ideér till att skapa större trygghet och gemensamhet på Mellangården.
Tryggisarna kommer att ta upp gemensamma mål och skapa aktiviteter på för Mellangården. Eleverna kommer vid de 6 tillfällen under läsåret diskutera och praktiskt dokumentera arbetet för att nå ut till alla på Mellangården.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 39 Besök i klasserna av representanter från Trygghetsteamet·

  • Årets Trygghetsteamet presenteras.
  • Vi berättar vad Trygghetsteamet gör på skolan.
  • Vi presenterar vad Tryggisarna gjorde under förra året på Mellangården.
  • Vi ger eleverna möjlighet att lämna in en ansökan till att bli en Tryggis på Mellangården.

v. 40
Torsdag 8.30-9.30
Inför mötet har alla klasser diskuterat:

  • Hur är en bra kompis?
  • Vad gör man om man känner sig ensam?
  • Vad kan man göra om någon i ens närhet är ensam?
  • Hur är man en bra kompis på sociala medier?
  • Platser på skolgården där jag känner mig mindre trygg.

Under mötet träffas alla nya Tryggisar för detta läsår.

  • Vi presenterar oss för varandra. Alla får en namnskylt.
  • Vi pratar om varför eleverna valt att bli en Tryggis, vad innebär det att vara en Tryggis.
  • Vi delar in oss i grupper där en elev från varje årskurs är representerad för att skapa planscher utifrån frågeställningarna som eleverna har diskuterat i klassen. (Hur är en bra kompis? Vad gör man om man känner sig ensam? Vad kan man göra om någon i ens närhet är ensam? Hur är man en bra kompis på sociala medier?)
  • Vi funderar på vad vi ska berätta då vi kommer tillbaka till klassen. (Elevernas svar)
    • Titta gemensamt på planscherna i klassen.
    • Säga att dessa planscher är våra gemensamma tankar om hur vi vill att alla ska vara på Mellangården.
  • Vi funderar kring vilka frågor vi ska ta upp i klassen till nästa möte.
    • Likabehandlingsplanen
    • Läsa igenom dokumentet ”Viktigt” (om trygghetsarbetet på skolan) Är det något vi vill förändra?
    • Otrygga platser förslagen som hade tagits upp inför detta möte har nu tagit upp med pedagoger på skolan hur går vi vidare.
  • Vi tar ett gemensamt gruppfoto.

v.45
Torsdag 8.30-9.30

Inför mötet har alla klasser diskuterat:

  • Likabehandlingsplanen
  • Läsa igenom dokumentet ”Viktigt” (om trygghetsarbetet på skolan) Är det något vi vill förändra?
  • Fredspriset

Under mötet:

  • Vi funderar kring ”Fredspriset”

v. 49
Torsdag 8.30-9.30

Inför mötet har alla klasser diskuterat:

  • Fredspriset,

Under mötet:

  • Fredspriset, vi skapar en del av priset
  • Aktivitet för Mellangården

v. 5
Torsdag 8.30-9-30

Inför mötet har alla klasser diskuterat:

  • Platser på skolgården där jag känner mig mindre trygg.
  • Ta upp de planscher som vi arbetade fram under första mötet.
  • Alla hjärtans dag.

Under mötet:

  • Ser ni någon förändring i de tidigare otrygga platserna på skolgården.
  • Alla hjärtans dag

v. 11
Torsdag 8.30-9.30

v.21
Torsdag 8.30-9.30

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa en större trygghet och samhörighet på Mellangården.

Under detta läsår har pedagogerna på Mellangården även som mål att skapa en större gemensamhet på Mellangården. Där vi hoppas få alla elever att känna större tillit och respekt för varandra. För att skapa detta har vi skapat blandade grupper för år Neptunus, Urnaus och Saturnus under HT 2018. Detta kommer sedan utvecklas till att bli Pluto, Neptunus, Uranus och Saturnus under VT 2018.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ger alla elever möjlighet att reflektera och diskutera aktuella frågeställningar för eleverna.

Utvärdering

Arbetet utvärderas i arbetslaget Mellangården vid slutet av terminen. Vi utvärderar även kontinuerligt arbetet i trygghetsteamet på skolan för att få en röd tråd genom hela skolan i grupperna Tryggis och Kamratstödjare Storgården och Kamratstödjare i Ladan.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

I slutet av terminen utvärderar vi tillsammans med eleverna arbetet som vi har gjort under läsåret och funderar kring vad vi tar med oss till nästa läsår.

Addition och subtraktion 0-10000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson.

När, under vilka veckor? 38-41

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
• Hur mycket pengar sparar Anna?
• Hur mycket mer pengar sparar Tom?
• Vad betyder mer än?
• Hur mycket pengar sparar Tom?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 2
• Hur många biljetter såldes i förväg?
• Hur många biljetter såldes på konsertdagen?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som såldes sammanlagt?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur räknar vi ut exakt hur många biljetter som såldes?

Lektion 3
• Hur många människor bor i staden från början?
• Hur många människor flyttar till staden?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor i staden nu?
• Hur räknar vi ut exakt hur många som bor i staden?

Lektion 4
• Vilken metod använder ni för att räkna ut summan?
• På vilka olika sätt kan vi addera?
• Kan ni räkna ut summan med huvudräkning?
• Använder ni samma metod till alla uppgifterna?

Lektion 5
• Hur många kvinnor är det?
• Hur många män är det?
• Hur många fler kvinnor än män är det?
• Hur tar vi reda på skillnaden?
• Ska vi addera eller subtrahera?

Lektion 6
• Hur mycket pengar behövs till klasskassan?
• Hur mycket har de redan samlat in?
• Hur tar vi reda på ungefär hur mycket som saknas?
• Hur kan vi räkna ut exakt hur mycket som saknas?
• Vad gör vi om entalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 7
• Hur många personer anmäler sig till tävlingen?
• Hur många är barn?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur ska vi ta reda på hur många som är vuxna?
• Vilket räknesätt ska vi använda?
• Vad kan vi göra om entalen och tiotalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 8
• Vilka metoder använder barnen för att subtrahera?
• Hur många olika strategier är det?
• Finns det fler metoder för att subtrahera?
• Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 9
• Hur många chokladkakor bakar bagaren?
• Hur många havrekakor bakar bagaren?
• Hur många kakor sålde bagaren?
• Kan vi synliggöra problemet med blockmodellen?
• Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på hur många kakor som är kvar?

Lektion 10
• På vilka olika sätt kan vi addera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• Hur adderar vi med växling?
• Hur subtraherar vi med växling?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem, i vardagsnära situationer, som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och visar olika sätt att lösa problemuppgifterna.
Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tusental, hundratal, tiotal och ental.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder vid addition och subtraktion, bland annat olika huvudräkningsstrategier, samt att använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial. Resonemangsförmågan Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen addition och subtraktion, samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.
Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel att visa med konkret material, blockmodellen och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer.
Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning, överslagsräkning och skriftliga metoder samt digitala verktyg, för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.
Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sitt sammanhang.
Problemlösning
Eleverna tränar på olika strategier för att lösa problem i flera steg utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa textuppgifter. Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
I kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder metoder som de mött tidigare och visar dessa med hjälp av tiobasmaterial. Eleverna adderar och subtraherar fyrsiffriga tal, både med och utan växling. De tränar också på att använda och välja olika huvudräkningsstrategier och att använda avrundning för att bedöma rimligheten i sina svar. Eleverna löser vardagsnära problemuppgifter som kräveruträkningar i flera steg. De använder blockmodellen som stöd när de löser uppgifterna och tränar på att följa en viss struktur vid problemlösning.

I FOKUS
• addera ental, tiotal, hundratal och tusental
• addition med växling • subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental
• subtraktion med växling
• olika strategier vid addition och subtraktion
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

1 Addition utan växling s. 36 s. 30
• Kunna addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
2 Addition med växling  s.39 s. 32
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
3 Addition med växling s.42 s.34
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental och tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
4 Välja strategi – addition s.46 s.36
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid addition.
• Kunna förklara och använda olika additionsstrategier.
5 Subtraktion utan växling s. 49 s.38
• Kunna subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
6 Subtraktion med växling s.52 s. 40
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
7 Subtraktion med växling  s.55 s. 42
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal och hundratal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
8 Välja strategi – subtraktion s. 58 s. 44
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid subtraktion.
• Kunna förklara och använda olika subtraktionsstrategier.
9 Problemlösning  s. 61 s. 46
• Kunna lösa textuppgifter med addition och subtraktion.
• Kunna lösa problem i flera steg.
10 Kunskapslogg s. 64 s. 50
• Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 10 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.