Saturnus veckobrev v. 20

Hej alla i Saturnus,

Nu har ännu en vecka gått och sommarlovet börjar närma sig med stormsteg. Vi har bara 12 skoldagar samt 6 lovdagar kvar av denna termin.

Ansvar och inflytande

SO – Teater

Nu har vi äntligen påbörjat vår teater om hur människorna levde förr. Eleverna har längtat så efter detta efter att vi frågade för några veckor sedan om de ville göra en teater. Alla har sin del och tar ett stort ansvar i att göra ett så bra jobb som möjligt.

Vi har en grupp som ordnar med ljudet, de tittar igenom alla gruppers manus för att se vart de behöver tillsätta ljud för att förstärka det som visas uppe på sen. De lägger även in bakgrundsljud till de sångerna. Allt i rätt ordning för att det ska vara lätt att spela upp.

Rekvisita gruppen jobbar med att ta fram material från naturen och hjälper till som statister när fler karaktärer i teatern behövs.

Berättare har vi som hjälper till att skapa ett sammanhang med hjälp till att förstärka vad som sker. De hjälper även till om skådespelarna tappar sina repliker.

Skådespelare som övar på repliker och funderar kring vad de behöver ha på sig samt meddelar rekvisitagruppen om det är något de behöver som kanske de skulle kunna ordna med.

Sång och musik skapar melodier till de låtar som ska sjungas och övar in sina låtar.

Eleverna har många ideér kring vad de behöver ta med inför att vi spelar upp denna teater. Hoppas de är ok att de tar med sig hemifrån.

Kunskaper

Matematik – Programmering

Den här veckan har vi tittat tillbaka på hur vi kan skriva stegvisa instruktioner för att kunna programmera varandra. Vi har även funderat kring hur vi skulle kunna förkorta en instruktion så vi inte behöver upprepa oss. För att kunna ge instruktioner i ett rutnät tittade vi även på hur vi skulle kunna använda oss av koordinater. För att testa på koordinater så spelade vi sänka skepp vilket många tyckte var väldigt roligt. Kanske ett spel att spela i helgen 😉

     

Därefter gick vi vidare för att se hur vi skulle kunna skriva en kod där vi använder oss av loopar. För att göra det fick alla elever göra varsitt armband där de skapade ett mönster som upprepade sig ett antal gånger för att sedan skriva sin kod. En kod kan ju ibland bli fel och då förstår ju inte datorn. Vad kallas det? För att fördjupa oss närmare så tittade vi närmare på buggar och försökte hitta felen i koden som vi skrivit till våra armband.

No – experiment kring jämnvikt och tyngdkraft

Fredagen fick eleverna reflektera kring jämnvikt och tyngdkraft. Vi tittade på filmer som skapade diskussioner därefter fick eleverna testa och skriva ned sin hypotes och sitt resultat till de olika experimentet.

 

 

 

Normer och världen

Konsert

Under torsdagen uppträdde alla våra kören elever den här terminen för oss på Mellangården. Vilken fantastisk show ni bjöd på. Ni är alla helt fantastiska på att sjunga och få oss andra att gunga med. Tack Jonas och Lisen för denna aktivitet som gav oss ett tillfälle att ses allihopa.

Nästa vecka:

Måndag: Fritids (Vi lärare rättar era NP)
Tisdag: Fritids (Vi lärare rättar era NP)
Onsdag: Idrott ute för alla
Torsdag: 
Fredag:

Läxa:

Ni fortsätter läsa lite varje dag och samtala om vad ni läst tillsammans med en vuxen ev skriver ned med hjälp av våra lässtrateger.

20-21/5 Samrättningsdagar NP; Skolan stängd, Fritids/klubben öppet.

Hello Klubben här!

I vanlig ordning samkör vi Klubben och Villan dessa dagar när den ordinarie undervisningen uteblir.

För er som anmält er som närvarande under studiedagarna måndag 20/5 samt tisdag 21/5 gäller följande planering:

Måndag förmiddag är vi på Klubben, spelar spel, pysslar och är ute på gården. Efter lunch tar vi med oss mellis och går till Södersved för lite skönt häng. Tipspromenad och volleyboll kommer att anordnas för den som vill. OBS! EJ BAD.

Tisdag förmiddag bakar vi något gott till eftermiddagens filmvisning. Vi är ute och leker och tar med oss lite pyssel ut för den som är sugen.

Vi ser fram emot två härliga dagar med er!

Blänkare: Nu närmar vi oss sommaren med stormsteg…

29/5 Denna dag får vi besök av de nya klasskompisarna inför Jupiter. De nya eleverna kommer kl.8.30 och stannar fram till kl.12. Eleverna kommer att vara i olika grupper för att kunna gå till tre stationer med olika aktiviteter. Därefter kommer vi äta lunch tillsammans. Vi ser fram emot en rolig dag där både de nya och gamla eleverna ges chans att lära känna varandra.

29/5  Fritids stänger kl.15.00.

30/5  Kristihimmelsfärd; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.

31/5 Klämdag; Skolan stängt, Fritids/klubben öppet.

5/6 Stänger fritids/klubben 15.00.

6/6 Nationaldagen; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.

7/6 Planeringsdag; Skolan och Fritids/klubben stängt.

13/6 Skolavslutning fm, Fritids/klubben öppet. I år se vi utanför Villan för att säga hej då samt få uppleva en trevlig stund tillsammans mer info kommer.

Trevlig helg på er,

Camilla, Ingela, Nils och Pernilla

Saturnus veckobrev v. 17

Hej alla familjer i Saturnus

Det är så roligt att få starta upp nya projekt tillsammans med era barn. De är alltid så positiva till att lära sig något nytt och ger sig in i projekt med fantastisk lust och glädje. Den här veckan har mycket skett, vi fått ta del av Olles morfar som berättat om getingar. Vi har startat upp läsgrupper i engelska och tagit oss tillbaka till istiden och Stenåldern i so.

Engelska – läsprojekt

Vi har under veckan delat upp oss i par/mindre grupper om tre elever. Här har vi tillsammans fått välja en engelsk bok att läsa tillsammans. Eleverna har därefter fått fundera utifrån vår lässtrategi ”Spågumman” vad de tror boken kommer att handla om. Några valde här att utmana sig själva genom att skriva på engelska medan några skrev på svenska. De har även fått rita en bild som representerar boken de ska läsa. Några valde att rita av framsidan medan andra valde att rita delar av någon bild de hittat i boken. Vi har även tittat på vilka författare och Illustratörer våra böcker har. Något som förundrade många var att en av våra böcker hade Illustratören Emma Clarke vilket påminner om vår klasskompis i röd.

 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Lgr 11 Engelska – syfte.

No – Expert besök av Olles morfar

Måndagen gästades av Olles morfar som hade med sig något väldigt spännande, nämligen tre stycken getingbon. Han berättade om getingens liv under ett år. Samt hur getingarna pollinerar våra växter. Vilket skapade många funderingar och frågor från eleverna. Vi fick även kika in i getingboerna för att se hur fint getingarna hade byggt. Han klippte även upp så vi fick se vilket fantastiska bobyggare getingen är med alla de rum och våningar som de gör i deras bon.
Det är inte bara getingar som pollinerar utan även bin och getingar. Så för att även få höra om dessa tittade vi på en film från Naturskyddsföreningen Bin Vi tittade även på ett avsnitt från Nyhetsmorgon på tv 4 där de berättar om hur jobbigt våra pollinerare har det just nu och hur vi kan hjälpa till genom att bygga bon och skapa bi-spa. Så vi har vid villan nu satt upp både ett bihotell och ett bi-spa för att ge våra kompisar lite extra hjälp med deras viktiga arbete.

      

Därefter för att få lite rörelse lekte vi tillsammans.

 

Bild – brev från Cissi

Veckans fokus var färg och form. Vi hade en härligt inspirerande bildlektion. Vi startade lektionen tillsammans på mattan. Jag hade gömt en massa föremål under en duk. På mattan låg färgade papper som ett rutmönster. Det var en riktig explosion i form och färg som väntade. Ett och ett plockades föremålen fram och eleverna fick hjälpa till att placera dem på de färgade pappren. Tanken var att kombinera olika färger för att skapa en speciell effekt, t ex genom att använda färgerna ton i ton, eller komplementfärger.

Därefter fick eleverna välja en form som de ritade av, klippte ut och klistrade på ett vitt papper.
Här tränade vi ögat, att verkligen försöka upptäcka och gestalta den yttre form som föremålet hade.

Vissa former krävde också mycket koncentration för att kunna klippas ut på bästa sätt.
Några elever hann rita av och klippa ut flera föremål och kunder göra ett litet collage.

Hälsningar Cissi

 

Ma – Multiplicera och dividera med 6, 7 och 9.

Det är så roligt att se hur eleverna reflekterar tillsammans och hittar nya strategier för att få större förståelse kring multiplikation och division.

Vi har den här veckan utforskat kring hur vi på olika sätt kan räkna ut olika tal i tabellerna 6, 7 och 9. Eleverna har under veckan hittat strategier för att räkna ut olika tal genom att gruppera grupper med 6, 7 och 9 för att sedan enkelt kunna duplicera talet för att räkna ut en högre multiplikation. Ex då eleverna ska räkna ut 8* 7 så har de kunnat se att de får samma svar genom att dubbla 4* 7 vilket har gjort det lättare att räkna ut. De har även hittat strategier i 9:ans tabell där de kan med hjälp av mönster räkna på fingrarna. Jag visade här ett sätt att räkna på fingrarna med nians tabell vilket eleverna tog sig an med glädje. Några av kompisarna ville sen själv hitta på en metod för nians tabell med hjälp av fingrarna och hittade på sin egen. Veckans ma- läxa återkopplar till veckans mattelektioner och är att självklart att befästa tabellerna 6,7 och 9. Detta kan du såklart göra på flera olika sätt. Be dina föräldrar att förhöra dig i bilen till eller från skolan eller någon aktivitet. Eller kanske gå in på appen nomp alternativ gå in på elevspel.se.

      

Nästa vecka:

Måndag: Hattar tillverkas till hattparaden årets tema som eleverna har bestämt är världen! Om du vill ta med en grund för din hatt så är det helt ok ex en mössa eller keps.
Tisdag: Hattparad OBS! Fritids stänger kl 15.00 (dag före röd dag)
Onsdag: Lediga
Torsdag:
Fredag: Skolloppet

Läxa vecka 17-18

Svenska:

  1. Läs kapitel 23  “Kanske datorer och en massa spel?”
  2. Träna på orden nedan så att du känner dig säker på hur de stavas.
  3. Hitta meningarna där orden finns med i kapitlet.
  4. Skriv av meningarna på ett papper för att därefter skriva in meningarna i det här dokumentet.
  5. Kontrollera att du har stavat alla orden rätt och att du har använt stor bokstav och punkt.
  6. Be en vuxen förhöra dig på orden och titta igenom dina meningar.  På fredag blir det läxförhör! Din lärare kommer läsa meningarna högt och du får samtidigt skriva ned meningarna eller ordet i din finskrivningsbok.

Ord: Kummelstjärna, Försvunnit, Skyndade, Tjuvgömma, Ställde, Lämnade, Upptäckt, Förtjänst, Tillsammans och Diskutera. 

Matematik: Öva på tabellerna 6, 7 och 9.

Info från fritids

Från 29/4 så är det utefritids på måndagar mellan 8.00-9.30 då skolan börjar.

Blänkare: Nu närmar vi oss sommaren med stormsteg…

8/5 Skolansdag, Lemshaga öppnar upp för er alla 13-16.00. Se inbjudan på schoolsoft och på hemsidan. Välkommen till Skolans dag på Mellangården 2019
13/5 Lemshagaforum, skolan stängd fritids/klubben öppet
15/5 Stänger fritids/klubben kl 15.00
20-21/5 Samrättningsdagar NP, skolan stängd, fritids/klubben öppet.
24/5 Planetspelen på MG
29/5 Dag före röd dag fritids/klubben stänger 15.00
30-31/5 Kristerhimmelfärd = röd dag, hela skolan stängd
6-7/6 Lov
11/6 Friluftsdag
13/6 Skolavslutning fm, fritids öppet som vanligt till 17.

Lite förinformation om en viktig aktivitet fredagen den 3/5.
Fredagen den 3 maj ska vi på Mellangården/ Villan springa Skolloppet för Barncancerfonden. Vi medverkar tillsammans med flera tusen elever i Sverige och Team Rinkeby är arrangörer.( se information på https://www.team-rynkeby.se )
Tanken är att under en timme springa så mkt man orkar/vill. Som vi alla vet är rörelse något som är viktigt för vår kropp. Både för hjärtat och hjärnan. Så vi gör något gott för oss själv.  Samtidigt springer vi detta lopp för en chans till mer forskning för cancer och i detta fall forskning för cancer som barn/ungdomar får. Även där vet vi att detta verkligen gör stor skillnad. När timmen är slut räknar vi antal varv vi har gjort tillsammans och ser hur många mil detta blir. Målet är att ta oss ända till Paris där Team Rinkeby har sin slut destination efter flera mils cyklande.
I samband med detta lopp har vi på skolan ett material där vi jobbar med sjukdomen cancer. Vi ser filmer, diskuterar och pratar. Nedan finns även länkar till en del av materialet som ni där hemma kan se tillsammans. Självklart väcker ett ämne som detta frågor och funderingar. Men oxå viktigt att prata om.
https://youtu.be/0RwPXMvJjTA – vad är egentligen cancer
https://youtu.be/IVOyj5kle80 – helt uni/strålbehandling
https://vimeo.com/260021541 – team rinkeby/skolloppet
Mer information kommer med nästa veckobrev. Nu önskar jag alla ett Gott, Glatt och förhoppningsvis Vårigt Påsklov. / Gottis
Tack för den här veckan
Camilla, Ingela, Pernilla och Nils

Saturnus veckobrev v.15

Hej alla fina Saturnusar,

Nu är äntligen påsklovet här och vi har alla kämpat hårt de senaste veckorna med de nationella proven i både svenska och matematik vilket gör att detta lov verkligen behövs för att fylla på med lite energi. Så vi hoppas ni får ett härligt lov med massor av lek.

Kunskaper

SO – Världen

Att leva i världen. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. (Centralt innehåll i kursplanen för SO från Lgr 11)

Nu har vi nästan avslutat vår resa genom världen genom att nästan alla elever under fredagen fick presentera sitt land som hen har undersökt kring. Det var roligt att se hur fina redovisningar ni hade gjort. Några hade gjort broschyrer andra hade gjort planscher och många hade gjort presentationer. Några elever hade även tagit med sig olika typer av material eller bakverk/godis hemifrån som var kopplat till deras land och stolt visade upp för att ge en tydligare presentation. Eleverna lyssnade aktivt och ställde bra frågor för att lära sig ännu mer.

    

 

Ma – Statistik och sannolikhet

Sannolikhet och statistik – Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

Samband och förändring – Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. (Centralt innehåll i kursplanen för MA från Lgr 11)

Den här veckan har vi jobbat med olika typer av tabeller och diagram. Vi har fått utforska och prova på att läsa av stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. Vi har även fått göra egna diagram utifrån egna undersökningar.

Eleverna har även fått fundera kring hur stor sannolikhet det är att få en viss figur på en snurra. Eller få ett visst tal när du slår en tärning.

 

Påskpyssel

Vi har under veckan tagit paus från de dagliga ämnena för att ta in Påsken i klassrummet. Varför firar vi påsk? Hur göra du hemma för att minnas Påsken? Vi har tillsammans i klassrummet fått skapa olika typer av pyssel för att få uppleva påsken.

Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. (Centralt innehåll från kursplanen i SO från Lgr 11)

Nästa vecka är det lov!
Vecka 17 ses vi igen:

Härligt ned nystart efter lovet och nu tänkte vi köra i gång några nya spännande projekt. I engelska kör vi igång med läsgrupper under våra halvklasstimmar på tisdag och torsdagar istället för på torsdagseftermiddagar. Detta då vi vill att elverna ska kunna få sprida ut sig i Villan för att kunna läsa högt för varandra i par. Vi startar även upp ett nytt NO projekt ”Livet i havet och på land” där vi ska titta på hur livet hänger ihop, vi kommer här prata om kretslopp. Detta projekt kommer inledas med att Olles morfar kommer på besök. Vi kommer även ge en ny start på vårt So projekt kring historia ”Forntiden” genom att vi nu backar tillbaka där vi lite slutade i Uranus med vår tidslinje kring jorden. För att nu skapa forntidens tidslinje och här hoppas vi även kunna bjuda in er så småningom på en föreställning då vi känner oss redo.

Måndag: Annandag påsk = Påsklov
Tisdag: Vi får experbesök av Olles morfar, Engelska läsgrupper startas upp grupp A och B
Onsdag: Forntiden startas upp
Torsdag: Kör, Engelska läsgrupper startas upp grupp C
Fredag: Vi i Mellangården

Läxa – Utmaning under lovet

Nu är det äntligen PÅSKLOV och jakten på påskäggen har startat. I fredags fick ni en liten liten utmaning att gå på äggjakt runt om i världen. Så logga in på PÅSKLOVSJAKT varje dag och utmana dig själv att hitta alla äggen. Alla har ni fått denna uppgift Påsklovsjakt där ni uppmanas att logga in via länken ovan. För att visa att ni är med så skriver ni in er mentors mailadress. camilla.mauritzson@lemshaga.se eller ingela.eriksson@lemshaga.se. Vi hoppas ni alla tar er ut i världen och gör denna utmaning.

 

Info från fritids

För att vi ska kunna få det riktigt fint och storstädat i våra kapprum ber vi er att tömma hyllor, krokar, korgar och stövelställ på kläder och skor innan påsklovet,  senast fredag 12/4.

Kläder/skor som inte tas hem under lovet kommer att förflyttas till säckar som i sin tur flyttas till vår uppsamlingscontainer. Detta för att möjliggöra en storstädning som är beställt under påsklovet, hoppas på överseende.

Blänkare: Nu närmar vi oss sommaren med stormsteg…

30/4 Hattparad för MG, dag före röd dag fritids/klubben stänger 15.00. Valborgsmässoafton på Lemshaga inbjudan finns på SchoolSoft
1/5 Första maj = röd dag, hela skolan stängd
3/5 Skolloppet för F-4 på Lemshaga se info nedan
8/5 Skolansdag, Lemshaga öppnar upp för er alla 13-16.00. Se inbjudan som kommer.
13/5 Lemshagaforum, skolan stängd fritids/klubben öppet
15/5 Stänger fritids/klubben kl 15.00
20-21/5 Samrättningsdagar NP, skolan stängd, fritids/klubben öppet.
24/5 Planetspelen på MG
29/5 Dag före röd dag fritids/klubben stänger 15.00
30-31/5 Kristerhimmelfärd = röd dag, hela skolan stängd
6-7/6 Lov
11/6 Friluftsdag
13/6 Skolavslutning fm, fritids öppet som vanligt till 17.

Lite förinformation om en viktig aktivitet fredagen den 3/5.
Fredagen den 3 maj ska vi på Mellangården/ Villan springa Skolloppet för Barncancerfonden. Vi medverkar tillsammans med flera tusen elever i Sverige och Team Rinkeby är arrangörer.( se information på https://www.team-rynkeby.se )
Tanken är att under en timme springa så mkt man orkar/vill. Som vi alla vet är rörelse något som är viktigt för vår kropp. Både för hjärtat och hjärnan. Så vi gör något gott för oss själv.  Samtidigt springer vi detta lopp för en chans till mer forskning för cancer och i detta fall forskning för cancer som barn/ungdomar får. Även där vet vi att detta verkligen gör stor skillnad. När timmen är slut räknar vi antal varv vi har gjort tillsammans och ser hur många mil detta blir. Målet är att ta oss ända till Paris där Team Rinkeby har sin slut destination efter flera mils cyklande.
I samband med detta lopp har vi på skolan ett material där vi jobbar med sjukdomen cancer. Vi ser filmer, diskuterar och pratar. Nedan finns även länkar till en del av materialet som ni där hemma kan se tillsammans. Självklart väcker ett ämne som detta frågor och funderingar. Men oxå viktigt att prata om.
https://youtu.be/0RwPXMvJjTA – vad är egentligen cancer
https://youtu.be/IVOyj5kle80 – helt uni/strålbehandling
https://vimeo.com/260021541 – team rinkeby/skolloppet
Mer information kommer med nästa veckobrev. Nu önskar jag alla ett Gott, Glatt och förhoppningsvis Vårigt Påsklov. / Gottis

Tack för den här veckan,

Camilla, Ingela, Pernilla och Nils

 

Statistik och sannolikhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson 

När, under vilka veckor? vecka 14-17

Vad? Statistik och sannolikhet

I FOKUS

  • Läsa av och skapa tabeller och diagram
  • stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.
  • göra egna undersökningar.
  • slumpmässiga händelser i spel.
  • beskriva sannolikhet.
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

  • Hur kan vi sortera matcha efter antal mål?
  • Hur kan vi visa resultatet i en tabell/ett diagram
  • På vilket sätt kan vi beskriva resultatet?

Lektion 2

  • Vad visar tabellen?
  • Hur kan vi visa resultatet i ett diagram?
  • Kan vi använda oss av olika diagram?
  • Vad kan vi berätta om resultatet?

Lektion 3

  • Vad har eleverna röstat om?
  • Hur kan vi se hur många som har röstat på varje färg?
  • Hur kan vi visa resultatet i en tabell och i ett diagram?
  • Vad kan vi berätta om resultatet?

Lektion 4

  • Hur fungerar ett lyckohjul?
  • Hur många delar är lyckohjulet uppdelat i?
  • I hur många delar finns det en nalle på hjulet A/B?
  • På vilket hjul är det störst chans att hjulet stannar på en nalle? Varför är det så?

Lektion 5

  • Hur många sidor har tärningen?
  • Hur många tvåor finns det på tärningen?
  • Hur stor är sannolikheten att slå en tvåa?
  • Hur vet vi det?
  • Min kompis sa att slår man sex gånger så får man alltid en tvåa eller den siffra man önskar. Stämmer det?

Lektion 6

  • Hur läser vi av och skapar en tabell?
  • Hur läser vi av ett stapeldiagram ? Linjediagram? Cirkeldiagram?
  • Vilka ord kan vi använda för att jämföra och beskriva ett resultat?
  • Hur gör vi en egen undersökning?
  • Vad är sannolikhet?
  • Hur kan vi beskriva sannolikhet?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de tolkar och drar slutsatser utifrån information i tabeller och diagram, samt när de jämför och värderar vilka diagram som visar ett korrekt resultat. De tränar även sin problemlösningsförmåga när de bedömer sannolikheten för olika utfall i slumpmässiga händelser i spel.

Begreppsförmåga
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till statistik och sannolikhet. De använder exempelvis begreppen fler, färre och lika många när de beskriver och jämför resultatet i tabeller och diagram. De bedömer och beskriver sannolikheten för olika utfall i spel och använder uttryck som ”sannolikheten är 1 av 6 att tärningen visar 4 prickar”.

Metodförmåga
Eleverna tränar på att läsa av och presentera data i tabeller och diagram. De sorterar data och använder avprickningstabeller, skapar stapeldiagram och läser av resultat i linjediagram och cirkeldiagram. Eleverna tränar på att beskriva sannolikhet genom att jämföra antalet önskade utfall med antalet möjliga utfall.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om statistik genom att jämföra och tolka resultat i olika tabeller och diagram. De följer och för även resonemang om sannolikhet och hur stor chans det är för vinst i olika spel. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ” Finns det fler sätt?” uppmanar till eget tänkande och resonemang om valda strategier.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att tolka, jämföra och beskriva resultatet för andra. De uttrycker sina tankar om sannolikhet kopplat till slumpmässiga händelser i spel. De kommunicerar sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i vardagsnära situationer när de jämför och beskriver antal. Eleverna gör enkla beräkningar med huvudräkning när de svarar på frågor och beskriver resultat utifrån tabeller och diagram. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

Sannolikhet och statistik
Eleverna upptäcker och beskriver sannolikhet genom vardagliga och konkreta situationer kopplade till spel och experiment. De prövar även praktiskt hur stor chans eller sannolikhet det är för olika utfall i samband med slumpmässiga händelser i spel.
Eleverna tränar på att läsa av och tolka information som presenteras i tabeller, samt i stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De jämför och beskriver resultat i tabeller och stapeldiagram.
Eleverna gör egna undersökningar där de samlar in och sorterar data, samt presenterar resultatet i tabeller och stapeldiagram.

Samband och förändring
Eleverna tränas på att se enkla proportionella samband och använder exempelvis begrepp som dubbelt och hälften när de läser av diagram. De beskriver även förändring över tid och när de läser av diagram. De beskriver även förändring över tid när de läser av linjediagram.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till statistik och sannolikhet i vardagsnära situationer. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem. De synliggör och löser problem med hjälp av konkret material.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 fortsätter eleverna att arbeta med statistik utifrån den grund som lagts tidigare. Kapitlet inleds med att eleverna sorterar data som de presenterar i tabeller och i diagram. De tränar på att läsa av, beskriva och jämföra resultat samt att göra egna undersökningar och redovisa resultatet i tabeller och i stapeldiagram. De tränar på att läsa och presentera i tabeller och i diagram. De tränar på att läsa av, beskriva och jämföra resultat, samt att göra egna undersökningar och redovisa resultat i tabeller och i stapeldiagram.
Därefter introduceras linjediagram och cirkeldiagram. Eleverna övar på att läsa av och beskriva resultat som presenteras i dessa diagram och diskuterar i vilka sammanhang de används.
I kapitlet introduceras också begreppet sannolikhet. Eleverna bekantar sig med sannolikhet i form av slumpmässiga händelser i spel. De beskriver hur stor chans det är att vinna i olika spel. De tränar också på att beskriva sannolikhet genom att jämföra antalet önskade utfall med antalet möjliga utfall.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Tabeller och diagram
– Kunna sortera data och redovisa resultatet i tabeller och stapeldiagram.
– Kunna läsa av tabeller och diagram, samt jämföra och beskriva resultat.
– Kunna göra egna undersökningar.

Lektion 2: Använda linjediagram
– Känna till vad ett linjediagram är och när det används.
– Kunna läsa av, beskriva och jämföra resultat utifrån linjediagram.

Kapitel 3: Använda cirkeldiagram
– Känna till vad ett cirkeldiagram är och när de används.
– Kunna läsa av, beskriva och jämföra resultat utifrån cirkeldiagram.
– Skapa enkla cirkeldiagram.

Lektion 4: Upptäcka sannolikhet
– Upptäcka vad sannolikhet är.
– Kunna uttrycka hur stor chans det är att något ska inträffa och förklara varför.

Lektion 5 Beskriva sannolikhet
– Kunna beskriva sannolikhet utifrån slumpmässiga händelser.
– Kunna beskriva sannolikhet som del av antal.

Lektion 6 Kunskapslogg
– Reflektera över och visa sin kunskap om statistik och sannolikhet.
Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Livet i en näringskedja

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? 17-20

Vad? Livet i en näringskedja

Frågeställning och följdfrågor

Vad är en näringskedja?

Hur kan vi skapa en näringskedja?

Hur kan livet i en näringskedja påverkas av den nedskräpning av miljö vi har idag?

Hur kan vi separera partiklarna i vattnet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen
Året runt i naturen
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Material och ämnen i vår omgivning
  • Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
Metoder och arbetssätt
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven kan beskriva…

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

 

Eleven beskriver…

Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras.

 

Utifrån tydliga instruktioner…

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.

 

Eleven gör enkla…

Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.

 

Eleven kan sortera…

Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder.

 

I det undersökande arbetet…

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.

 

Eleven dokumenterar…

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska tillsammans utforska i vår närmiljö för att upptäcka och reflektera kring våra djur runt omkring oss. Vi kommer även samtala om hur våra djur påverkas av människan och hur vi kan hjälpa våra djur.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna bedöms kontinuerligt i deras arbete och även i den slutprodukt som görs.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. 17

Vi pratar om vad en näringskedja är.

Tittar på: https://www.schoolido.se/a/ekologi/naeringskedja-och-naeringsvaev

https://www.youtube.com/watch?v=sPbHEe9iwjg

 

Vilka olika näringskedjor kan vi se?

Vi delar in oss i grupper. Gruppen tar del av kompisarnas näringskedjor.

De väljer en eller gör en egen. Den de väljer ska de sedan göra ett kollage av.

 

  1. 18

Eleverna gör ett kollage av sin näringskedja. Som de får visa upp genom att eleverna går runt i sina grupper och läser och reflekterar inom gruppen kring vad de ser och tänker.

 

  1. 19

Vi pratar om vad vi skulle kunna göra för att våra näringskedjor skulle kunna må bättre.

Vi tittar på:

 

  1. 20

Vi går ned till Lemshaga sjön och funderar på hur vi skulle kunna separera de olika partiklarna vi får upp ur vattnet.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Då vi tidigare under åren har forskat kring olika typer av djur och växter vill vi nu se sambandet mellan alla djur och växter för att se hur livet på jorden hänger ihop.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Då vi är en grön flagg skola så vill vi i vårt arbete kring livet på jorden även få in den miljöpåverkan vi människor har i vårt sätt att leva idag. Eleverna får utifrån deras egna erfarenheter och gemensamma diskussioner reflektera kring livet på jorden.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Ett läsprojekt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v. 17-21

Vad? Ett läsprojekt

Frågeställning och följdfrågor

Spågumman: Vad tror du boken kommer att handla om?
Cowboyen: Kan du sammanfatta den text du har läst?
Reportern: Vilka frågor kan du ställa på texten?
Konstnären: Kan du rita en händelse ur boken?
Detektiven: Hittar du några ord som du tycker är svåra att uttala eller stava?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
Centralt innehåll från kursplanen
Kommunikationens innehåll
  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Lyssna och läsa – reception
  • Enkla instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
  • Enkla presentationer.
  • Enkla beskrivningar och meddelanden.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta i mindre grupper där eleverna kommer få möjlighet att läsa olika skönlitterära böcker som är anpassade utifrån deras nivå. Varje lektion kommer eleverna att få läsa inom deras grupp för att därefter tillsammans besvara frågor utifrån läsförståelsestrategierna, Spågumman: Vad tror du boken kommer att handla om? Cowboyen: Kan du sammanfatta den text du har läst? Reportern: Vilka frågor kan du ställa på texten? Konstnären: Kan du rita en händelse ur boken? Detektiven: Hittar du några ord som du tycker är svåra att uttala eller stava?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer bedömas under grupparbetet genom observationer av oss lärare. Elevernas gemensamma och enskilda reflektioner kring bokens innehåll redovisas till läraren och bedöms.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 17
Vi delar in eleverna i mindre grupper utifrån elevernas kunskaper så att eleverna får en bok som de känner är väl anpassad till dem.

Eleverna tittar på framsidan av boken och funderar tillsammans kring vad boken kommer att handla om samt ritar en bild.

v. 18
Eleverna läser ca 10-15 minuter i deras bok tillsammans. Därefter samtalar de utifrån en lässtrategi.

v.19
Eleverna läser ca 10-15 minuter i deras bok tillsammans. Därefter samtalar de utifrån en lässtrategi.

v. 20
Eleverna läser ca 10-15 minuter i deras bok tillsammans. Därefter samtalar de utifrån en lässtrategi.

v. 21
Eleverna presenterar sina anteckningar och bokens innehåll för klassen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Då många elever har på eget bevåg lånat engelsk litteratur på biblioteket valde vi att utmana alla i att få ta del av litteratur på engelska. Vi har vid tidigare tillfällen gjort liknande upplägg med litteratur på svenska vilket göra att eleverna kommer känna igen sig i upplägget.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från eleverna intresse för ett nytt språk för att kunna utmana och inspirera till en ny värld.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.