Saturnus veckobrev v.36

Hej alla Saturnusar!

Kunskaper / Elevers ansvar och inflytande

SO- Valet

Nu är det dags för val och eleverna har under två tillfällen fått bekanta sig med sina faddrar i Merkurius och deras arbete med valet. En av dagarna fick våra elever vara med vid Merkurius debatt där de intog roller som de olika partiledare. Under fredagen fick vi även delta när eleverna i Ladan röstade i skolvalet för att även kunna göra vårt egna val i vårt Saturnusval. Nedan kan ni se hur eleverna har röstat.

        

Så här har eleverna i Saturnus röstat under dagen.Vi ser här att Miljöpartiet (8) fick flest röster (tyvärr är bilden lite missvisande då vi råkat göra två grupper av detta parti) och därefter Socialdemokraterna (7) följt av Moderaterna (6), Centerpartiet (4), Liberalerna (4) och Sverigedemokraterna (3). Några av partierna fick inga röster vilka är dessa partier?

Singma – matematiklektionerna

Vi arbetar nu med Kapitel 1Talen till 10 000. Vi började veckan med att titta på hur vi kan öka och minska med hjälp av hela ental, tiotal, hundratal och tusental. Vi fortsatte sedan att arbeta med Talföljder,  Avrunda tal och Avrundning och överslagsräkning inom det angivna talområdet.  I samband med arbetet i boken har eleverna även fått reflektera och tänka i sin matteloggbok utifrån dagens lektion. Här får de reflektera kring vad eleverna i boken behövde hjälp med  och vilken metod de själva tyckte var enklast att använda. Därefter får de skriva en problemlösning kopplat till dagens lektion. Eleverna får senare publicera den på Classroom där vi skapar en bank med uppgifter som klasskamraterna får klura vidare på.

Elevers ansvar och inflytande / Normer och värden / Kunskaper

Friluftsliv/SO – Saturnus historia om Ingarö

Vi har under veckan reflekterat kring området Malinsbo där den första bron till Ingarö byggdes.

År 1836 den 6 mars hölls en sockenstämma och det var här det beslöts att Ingarös första bro skulle byggas. Den här skulle vara en så kallad lösbro som skulle kunna lyftas undan när större fartyg skulle passera. Den bron byggdes emellertid inte utan ersattes av en annan typ av bro som vi tyvärr inte vet hur den såg ut. Däremot år 1855 togs en svängbro i bruk som användes fram till 1930 då en mer modern bro togs i bruk och var en så kallad klaffbro. Dagens högbro invigdes år 1992.

Vid vårt besök vid det gamla brofästet fick eleverna uppleva brofästet och även reflektera kring hur det kunde sett ut då svängbron var i bruk. Eleverna fick i par skriva en berättelse om deras tankar.

Hem och skola

Läxa

Eleverna kommer att få välja att läsa ur Nyckeln till Skatten eller ur en egen kapitelbok. Därefter får de svara på tillhörande frågor i ditt läxhäfte. Vi kommer även under veckorna erbjuda antingen eng/mattekluringar som extra läxor för de elever som önskar lite utmaning. 

  • Nyckeln till skatten (Läs ur boken så att du på fredag känner dig trygg att läsa tillsammans med en kompis.)
  • Besvara frågorna i din läxbok.
  • Utmaning gå in på glosor.eu logga in med Användarnamn: Villan lösenord: villan1819

 

 

Information inför nästa vecka:

Måndag: Skoldagen börjar kl.9.30. Röda gruppen börjar inte med dans i musikladan utan alla samlas i respektive klassrum
Tisdag: Grupp C går direkt till slöjdsalen (trä och metal slöjd) kl.8.20.
Onsdag: Idrott – alla elever har idrott utomhus. Tänk på att ha med ombyte och handduk. Gröna gruppen ska vara ombytta och klara kl.8.20. Gottis öppnar omklädningsrummen kl.8.10
Torsdag: Grupp A och B går direkt till slöjdsalen kl.8.20 eller tittar först in hos oss i Villan för att sedan gå till slöjden.
Fredag: Läxan lämnas in och ny lämnas ut.  Skolfotografering se utskick på schoolSoft från expeditionen.

Utvecklingssamtal

Nu är det dags för utvecklingssamtal. Vi kommer idag publicera tiderna och det är först till kvarn som gäller. Ingela kommer att ha samtal måndag 17/9 och onsdag den 19/9. Camilla kommer att ha samtal måndag 17/9 och onsdag 26/9. Eleverna håller på och förbereder sig med sina presentationer och gemensamt diskuterar vi nya mål. Inför vårt samtal vill vi att ni föräldrar tillsammans med ert barn svarar på frågorna i dokumentet “Inför utvecklingssamtal” (ligger på Schoolsoft). Välkomna hälsar eleverna och vi pedagoger!

Vi önskar er alla en trevlig helg!

Camilla, Ingela, Pernilla och Desirée

Konstruktion

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? 35-43

Vad? Konstruktion 

Frågeställning och följdfrågor

Hur gör vi för att följa en beskrivning?

Hur har bron till Ingarö sett ut genom tiderna?

Varför tror ni att människorna ville förändra bron?

Hur skulle du vilja att bron ser ut?

Varför skulle det vara viktigt att bron ser ut på det sättet?

Hur kan vi bygga en så stabil bro som möjligt?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
Tekniska lösningar
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna ska utifrån olika typer av beskrivningar konstruera och uppmanas bygga olika konstruktioner. Eleverna kommer få använda sig muntliga, text och film beskrivningar för att lösa uppgiften.

Eleverna kommer få uppleva Lemshagas historia genom Malinsbro på Ingarö. De kommer få se hur den gamla bron har växt fram under åren och reflektera över fördelar och nackdelar över de olika broarna.

De kommer även få konstruera sin egen bro och utmanas i att få en så hållbar bro som möjligt genom olika konstruktioner magiska triangeln, rättvisa  röret, den bärande bågen samt kanter och veck.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att bedömas under arbetets gång. Detta utifrån deras delaktighet i de olika konstellationer som arbetet kräver.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi skapar egna lådor i papper utifrån beskrivningar på youtube.
  2. Eleverna får upptäcka Malins bro och Ingaröbron som idag binder ihop Gustavsberg med Ingarö.
  3. De får reflektera över de olika typer av broar som funnits på platsen.
  4. Eleverna får skapa en skiss över en så hållbar bro som möjligt. Eleverna får då höra om hållbara konstruktioner.
  5. Eleverna får skriva en arbetsplan för deras gemensamma grupparbete.
  6. Vi går till platsen.
  7. Eleverna får konstruera en bro av glasspinnar och tandpetare.
  8. Eleverna får skriva en historisk text om hur de tre broarna har utvecklats genom tiden,
  9. Vi klistrar in vår text och ett foto på vår bro i vår Historiebok.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna utforskar just nu deras närmiljö ur ett historiskt perspektiv vilket gör att vi använder oss av Malins bron som sattes i bruk någon gång mellan 1836-1846. VI använder denna bro och dess efterföljare för att utmanas att tänka nytt och kreativt för att få en så hållbar bro som möjligt.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder en plats som alla har en relation till på något vis för att skapa och utveckla deras tankar i ämnet.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Talen till 10 000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? 34-36

Vad? Talen till 10 000

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1
• Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?
• Hur många hundratal bildar ett tusental?
• Hur många äpplen är det i tio staplar?
• Hur många tusental är ett tiotusental?
• Kan ni se något mönster?
• Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar tusen steg i taget. Håller ni med?

Lektion 2

• Hur många körsbär finns det i varje låda/stapel?
• Hur många ligger det i rader och löst bredvid?
• Hur många siffror finns det i 2 345?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Vilket värde har varje siffra i talet?
• På vilka olika sätt kan vi visa talet?

Lektion 3

• Hur kan vi jämföra massan på flodhästen och elefanten?
• Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra massan? Finns det fler sätt?
• Hur mycket väger flodhästen? Elefanten?
• Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är 2 500 och 5 800?
• Vad kan vi börja med att jämföra?
• Min kompis säger att hon kan avgöra vilket djur som är tyngst respektive är lättast genom att titta på de två första siffrorna i talen. Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 4

• Kan ni se något mönster i talföljderna?
• Kan ni beskriva talmönstret?
• Vilka tal saknas?
• På vilka olika sätt kan ni visa talföljderna?

Lektion 5

• Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och Reykjavik?
• Varför tror ni Samir säger 2 000 km?
• Varför tror ni att Fatima säger 3 000 km?
• Var på tallinjen ligger 2 135?
• Hur kan vi avrunda 2 135?

Lektion 6

• Hur mycket kostar väskan/hjälmen/cykeln?
• Hur kan vi avrunda och räkna ut ungefär vad David handlar för sammanlagt?
• Vad kostar sakerna ungefär?

Lektion 7

• Hur visade egyptierna talet 3 412?
• Kan ni gissa vad varje talsymbol står för?
• Vilket är det andra talet som visas?

Lektion 8

• Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?
• Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?
• Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
• Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
• Vad är en talföljd?
• Hur avrundar vi tal till närmaste tusental, hundratal och tiotal?
• Hur använder vi överslagsräkning?
• Hur kan andra talsystem se ut?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur olika talsystem för historiska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppet avrundning.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda grupper om tusen, använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal, samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 10 000 och tränar på att dela upp dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samt bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med egyptiernas talsymboler och talsystem. Eleverna jämför egyptiernas talsystem med vårt positionssystem. Eleverna tränar på att använda talen 0 till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang. De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med talområdet 0 till 10 000. Kapitlet inleds med att de utforskar, läser och skriver för att lära sig känna igen talen upp till 10 000. De tränar på att räkna stora antal genom att bilda grupper om 1 000 som de räknar stegvis. Eleverna utvecklar sina kunskaper om positionssystemet och använder tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller och talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal och de beskriver även mönster och gör klart talföljder.

Eleverna tränar också på att avrunda till närmaste tiotal, hundratal och tusental med tallinjen som stöd. De använder avrundning i vardagliga sammanhang och gör överslagsberäkningar. Eleverna lär sig mer om den historiska utvecklingen av tals representationer och jämför egyptiernas talsymboler och deras sätt att bilda tal med dagens symboler och postionssystem.

I FOKUS
• räkna och skriva talen till 10 000
• tusental, hundratal, tiotal och ental
• jämföra och storleksordna tal
• beskriva och göra klart talföljder
• avrundning och överslagsräkning
• talens historia

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

1.Räkna till 10 000

• Kunna räkna och känna igen talen till 10 000.
• Kunna bilda tusen för att räkna antal.
• Kunna räkna antal stegvis.

2. Tusental, hundratal, tiotal och ental

• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.
• Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

3. Jämföra och storleksordna tal

• Kunna jämföra tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental.
• Kunna visa jämförelser med symbolerna > och <.
• Kunna storleksordna tal.

4. Talföljder

• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder.

5. Avrunda tal

• Kunna avrunda tal till närmaste tusental.
• Kunna använda symbolen ungefär lika med, ≈.
• Kunna placera ut tal på tallinjen.

6. Avrundning och överslagsräkning

• Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda avrundning för att göra ett rimligt överslag.
• Kunna placera ut tal på tallinjen.

7. Historiska talsymboler

• Förstå hur tidiga kulturer visade tal.
• Utveckla förståelse för andra talsystem.
• Förstå nollans betydelse i positionssystemet.

8. Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 10 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Saturnus historia om livet på Ingarö

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? HT och VT 2018/19

Vad? Saturnus historia om livet på Ingarö

Frågeställning och följdfrågor

Fornborgen:

Vad är en fornborg?

Hur tror ni att fornborgen på Ingarö såg ut när den var i bruk?

Vad gjorde människorna här?

Varför gick de hit?

Hur såg landskapet ut för 3000 år sedan?

Malinsbro:

Hur har bron vid Ingarö kyrka utvecklats under åren?

Hur kan en bro byggas?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Att leva i närområdet

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

Att leva i världen

  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i Svenska ska behandla följande centrala innehåll

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer under projektet försöka få in så många olika “språk” som möjligt för att alla elever ska kunna känna att de får utmanas där hen befinner sig. Vi ger eleverna möjlighet till att använda sin fantasi och upptäckarglädje genom att besöka platser där arkeologer har hittat fynd från forntiden. Vi kommer bjuda in elevernas familjer i projektet genom att alla elever får ta med deras släktträd för att återberätta deras historia. Eleverna kommer få möjlighet att söka information i böcker och på internet för att kunna skapa sig en bild hur de såg ut under forntiden här på Lemshaga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna bedöms genom deras texter och muntliga reflektioner och redovisningar under lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi startar upp projektet under HT lägerdagar.

  • Eleverna får i uppgift att ta med deras armband som de fick under avslutningen i år 2 (Uranus) där de tillsammans har fått ett gemensamt meddelande. Meddelandet kan endast lösas genom att elever tar med sin bokstav och tillsammans sätter ihop bokstäverna till två gemensamma meningar..
  • Vad innebär meningarna?
  • Eleverna får se en karta över Lemshaga och närliggande betydande platser för vår närmiljö. Vi berättar att vi idag ska besöka fornborgen.

https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6576774&xMin=693334&yMax=6578774&xMax=695334

https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=10&sd_base=lm01&sd_ktun=0003ld0i&mdat=20160928221135120482

  • När eleverna kommer till fornborgen delas de in i tre grupper för att gå runt och upptäcka platsen. En grupp får höra om platsen då den var i bruk och varför människorna kom till denna plats. En annan får utifrån ordet Fornborgen gör vt rutinen griffeltavlan. De sista gruppen gör vt rutinen jag ser jag tänker jag undrar.
  • När vi kommer tillbaka till skolan skriver vi en gemensam text som alla får möjlighet att skriva av på sin Ipad. För att alla elever ska utmanas där hen är så uppmanas de att utveckla den gemensamma texten utifrån det material som skapades under utflykten. Vi klistrar in bilder och brev från utflykten.
  • Vi tar oss vidare till Malinsbro. Eleverna får höra berättas om denna bro vi visar bilder på hur bron har sett ut. Vi pratar kring bygger in detta projekt till tekniken där vi även skapar och pratar om vad vi bör tänka på vid brobygge. Se Lpp i Teknik.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna fortsätter deras resa genom tiden. I år två avslutade vi vår tidslinje om jordens utveckling där människan kom och vi vill nu ge eleverna möjlighet att få blicka in i människornas tid på jorden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att arbeta utforskande tillsammans med eleverna där de få möjlighet att upptäcka och lär utifrån frågeställningar som de själva uttrycker. Eleverna kommer även att få jobba med olika strategier för att lyfta deras tankar och utveckla dessa tillsammans. Allt för att skapa ett så meningsfullt lärande som möjligt som finns kvar inom eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Saturnus veckobrev v. 34

Hej alla Saturnusar!

Tack för en härlig vecka tillsammans. Nu har vi äntligen flyttat in i Villan och blivit de äldsta eleverna på Mellangården och kallas nu mer Saturnus. Under veckan har eleverna hunnit bekanta sig med Villan. Vi tror att favoritrummet är vårt nya bibliotek/mysrum.

Kunskaper / Elevers ansvar och inflytande

So – Lemshagas historia

Nu är vi igång med att utforska vår närmiljö runt Lemshaga.  Det är så roligt att se elevernas lust till lärande och äventyr under dessa uppstartsdagar. Vi skapar en vi känsla och tillhörighet till gruppen där alla får vara med och ge sina tankar till allt vi får uppleva.

Vi började torsdagen med att alla elever fick avslöja sin bokstav genom att skriva ned den på ett litet papper. När eleverna sedan visste alla bokstäver fick de möjlighet att i mindre grupper få experimentera med orden för att lösa meningen.

Grupperna hjälpte varandra och till slut hade alla grupper löst meningarna.

“En resa genom tid och rum.

Ger oss spår till skatten.”

När vi sedan hade löst vårt uppdrag tog vi oss vidare ut på äventyr för att besöka Lemshagas Fornborg som ligger vid scoutstugan, Norrängsudden. Väl på plats kunde vi se lämningar från forntiden. Vi såg stenar som var placerade runt platsen, för att som vi tror kunna skydda borgen från fienden. Eller kanske begrava människor eller värdefulla saker under. Till denna borg tror vi människor kom som sökte skydd från krig. Vi har även fått berättat för oss att denna plats låg omgiven av vatten då havsytan var ca 10-15 m högre när denna plats användes. Eleverna funderade även varför vi inte kunde se borgen idag och kom fram till att det troligen var då den inte längre behövdes av människorna på samma sätt eller att de flyttade. I par fick eleverna gå fram tillsammans med Ingela lite närmare kanten för att se hur brant det verkligen är.

 

Vi undersökte vår plats genom VT rutinerna griffeltavlan och Jag ser / jag tänker / jag undrar. Där eleverna själva fick fundera kring vad de upplevde på plats under dagen. De fick även höra oss berätta om denna plats för att få en större förståelse kring vad som kan hänt för flera tusen år sedan.

Precis innan vi skulle lämna fornborgen hittade vi en flaskpost med ett meddelande från Anno år 1709. Detta meddelande gav oss ytterligare en ledtråd att hitta Lemshaga skatten.

    

Vi avslutade sedan veckan med att rita och skriva om borgen. Vi ritade en bild kring hur vi tror denna borg såg ut för ca 2500 år sedan för att sedan skriva en text tillsammans där vi fick reflektera om platsen utifrån bilder och minnen som vi fått under torsdagen.

Elevers ansvar och inflytande / Normer och värden

Idrott och hälsa

Under onsdagen promenerade vi till Södersved något som kändes hos de flesta eleverna. På hemvägen var det många trötta ben som kämpade. Väl på Södersved kunde eleverna välja mellan lek och bad. Eleverna spelade fotboll, kastade frisbee  och lekte i lekparken. Alla eleverna fick även möjlighet att visa Gottis deras vattenvana genom att hoppa från kanten och simma mellan bryggorna. Gottis berömde alla eleverna för deras fantastiska insats i vattnet trots att morgonen var lite kylig.

Friluftsliv

Bild grön flagg teman

Vi har under veckan funderat tillsammans med eleverna utifrån två av de tema som grön flagg utmanar oss skolor att utveckla under året. Detta år har vi på Lemshaga valt Livsstil och hälsa under Friluftslivet har vi även valt temat Djur och Natur. Eleverna har här fått titta på de ord som Grön flagg skrivit om dessa teman (se bilder ovan) Därefter har de fått plocka ut ord som de känt har varit viktiga för dem och formulerat vad vi som klass skulle kunna utveckla kring detta ord under friluftslivs lektionerna. Detta för att få större elevinflytande i deras undervisning även under friluftslivet. Vi ger med detta eleverna möjlighet att påverka undervisningen som vi även gör i de andra ämnen.

Teknik/NO

Inför detta läsår har vi även fått teknik på schemat där vi kommer utifrån skolverkets centrala innehåll utveckla elevernas känsla för teknik.  Denna vecka har eleverna fått konstruera sina egna lådor utifrån en beskrivning på youtube. De fick först se instruktionsfilmen för att sedan fundera kring hur stort papper de skulle behöva för att få plats med penna, sax, lim och sudd ev linjal som alla har i sina bänkar. När storleken var vald så tog alla elever sin Ipad för att kunna skapa sin låda utifrån beskrivning i sin takt.

Centralt innehåll för teknik år 1-3

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.

Hem och skola

Läxa:

Ingen läxa denna vecka.

Information inför nästa vecka:

Måndag: Skoldagen börjar kl.9.30.  Ingen dans. Den börjar först v.36 Vi har vanlig lektion i klassrummet.

Tisdag: Vi möts alla i klassrummen för en gemensam samling för att sedan gå för en gemensam introduktion i slöjdsalarna. Den röda gruppen går till träslöjden först och gröna gruppen går till syslöjden, därefter byter vi sal.

Onsdag: Idrott – eleverna kommer att ha idrott utomhus. Tänk på att ha med ombyte och handduk. Gröna gruppen ska vara ombytta och klara kl.8.20. Gottis öppnar omklädningsrummen kl.8.10

Torsdag: Du som har slöjd går direkt till slöjdsalen kl.8.20 eller tittar först in hos oss i Villan för att sedan gå till Slöjden.

Fredag: Vi åker till biblioteket ta med ditt lånekort samt kod till kortet så att du kan låna på egen hand.

Blänkare:

17/9 Utvecklingssamtal kan bokas inom kort.

19/9 Utvecklingssamtalsdag  – eleverna är välkomna till Fritids hela dagen då lärarna sitter i utvecklingssamtal hela dagen. Fritids kommer skicka ut info om denna dag.

Datoravtal / bild och namnpublicering

http://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Datoravtal-fsk-3-2015-16.pdf

Ett avtal som ni som vårdnadshavare behöver läsa igenom och skriva under tillsammans med ert barn. För att sedan lämna in till oss mentorer.

Specialkost

http://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Specialkost-blankett.pdf

Du som har behov av specialkost på något vis behöver förnya denna blankett och lämna in till oss mentorer så att vi kan informera köket.

Förväntans avtal som ni alla har skrivit under.

http://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/F%C3%B6rv%C3%A4ntansavtal-2015.pdf

Information från fritids:

När ni hämtar ert barn från fritids är det viktigt att ni alltid går in i Villan och ser till att ert barn blir utcheckade. Det blir annars svårt att hålla koll på vilka barn som gått för dagen.

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

Camilla, Ingela, Pernilla och Desirée

Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 15-16

Vad? Geometri

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Vilka olika former ser vi på bilden?
Vad heter formerna?
Hur kan vi beskriva formerna?
Vad finns det för likheter och skillnader?
Har formerna plana eller böjda ytor?
Vilken form har inga plana ytor alls?

Lektion 2
Vilka tredmensionella former viker Fatima?
Hur vet vi det?
Hur kan vi beskriva formerna?
Vad är sidoyta?
Vad är hörn och kant?
Hur många sidytor, hörn och kanter har de olika formerna?

Lektion 3
Hur gör vi när vi sorterar?
Vilka former ser vi på bilden?
På vilka sätt är formerna lika?
Hur kan vi sortera formerna? Kan vi sortera efter form?
På vilka fler sätt kan vi sortera?

Lektion 4
Vilka former visas i den övre raden?
Kan ni beskriva mönstret och mönsterdelen?
Vilken form saknas i mönstret?
Vilken form saknas i mittenraden?
Vilken form saknas?
Kan ni beskriva mönstret i den undre raden?
Vilken form saknas?

Lektion 5
Vilka former ser vi på bilden=
Kan vi dela in formerna på mitten och få två likadana delar? Hur vet vi att delarna är likadana?
Finns det fler sätt att dela formerna på mitten?
Är det någon form eller några former som inte kan delas i två likadana delar?

Lektion 6
Vad är symmetrilinje?
Kan vi hitta någon symmetrilinje i formen?
Hur vet vi att det är en symmetrilinje?
Finns det fler symmetrilinjer?

Lektion 7
Vilka tredimensionella former har vi arbetat med i kapitlet?
Hur kan vi beskriva formerna?
På vilka sätt kan vi sortera former?
Vad är ett mönster? Visa ett exempel.
Kan du ringa in mönsterdelen?
Vad är symmetri?
Vad är en symmetrilinje?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de arbetar med att skapa tredimensionella former och göra mönster. Eleverna arbetar även med symmetri och symmetrilinjer utifrån ett problemlösande förhållningssätt.

Begreppsförmågan:
Eleverna arbetar med olika begrepp relaterat till symmetri och till tredimensionella former. De använder bland annat begreppen sidyta, hörn och kant för att beskriva formerna. De jämför och diskuterar innebörden av begreppen, utforskar dem med hjälp av konkret material och använder dem i vardagsnära sammanhang.

Metodförmågan:
Eleverna sorterar och grupperar former efter deras egenskaper. De hjälper dem att se likheter och skillnader mellan formerna. De tränar på att vika former i två likadana delar för att kunna avgöra om delarna är symmetriska. De ritar även symmetrilinjer som en metod att visa att olika former är symmetriska.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om hur de kan beskriva, sorter och bilda mönster med tredimensionella former. De resonerar om symmetri och hur de ritar symmetrilinjer. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ” Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmåga:
Eleverna uttrycker sina tankar om tredimentionella former, bland annat fenom att visa, rita, kontruera och berätta om formernas egenskaper. De kommunicerar även sina kunskaper om symmetri och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material och genom att rita.

Centralt innehåll från kursplanen

Algebra:
Eleverna upptäcker och beskriver geometriska mönster utifrån form, färg och storlek. De tränar på att se mönsterdelar och att identifiera vad som saknar i ett mönster. De skapar även egna mönster med tredimensionella former.

Geometri:
Eleverna lär sig namnge och beskriva tredimensionella geometriska objekt som klot, kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid, och prisma. De jämför och beskriver deras egenskaper , diskuterar likheter och skillnader, sorterar och skapar mönster, samt konstruerar egna tredimensionella former. Genom att bygga geometriska objekt utvecklas elevernas rumsuppfattning och känsla för proportioner.
Eleverna utgår från vardagsnära benämningar, som till exempel boll och låda, för att bygga en förståelse för de matematiska benämningarna, rätblock och klot.
Eleverna arbetar med symmetri och lär sig vad begreppet innebär och tränar på att hitta symmetri i geometriska former, i vardagsnära bilder och i vår omgivning. De lära sig att symmetriska former har minst en symmetrilinje och tränar på att rita symmetrilinjer.

Problemlösning:
Eleverna prövar och resonerar om vilka olika strategier för att lösa problem när de arbetar med att upptäcka vad som saknas i geometriska mönster och skapar egna mönster med tredimensionella former. De arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande perspektiv när de prövar och resonerar om olika tillvägagångssätt för att utforska och förklara symmetri.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 arbetar eleverna med tredimensionella geometriska former och lär sig känna igen, namnge och beskriva formerna klot, kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid och prisma. De utforskar formernas ytor och tar reda på om de är plana eller böjda, samt beskriver hur många kanter hörn och sidytor formerna har. De skapar egna tredimensionella former och tränar på att sortera formerna på olika sätt. De övar också på att beskriva och skapa mönster med tredimensionella former.
I slutet av kapitlet introduceras begreppet symmetri och eleverna utforskar vad det innebär. De tränar på att särskilja geometriska former som är symmetriska från sådana som inte är det. De möter begreppet symmetrilinje och tränar på att hitta symmetrilinjer i olika former. De letar även efter symmetri i vår omgivning och upptäcker att det finns många växter och föremål runt om kring oss som ser symmetriska ut.

I FOKUS
– namnge och beskriv tredimensionella former.
– skapa tredimensionella former
– jämföra och sortera tredimensionella former
– beskriva och göra färdigt mönster
– symmetri och symmetrilinjer

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Tredimensionella former
    • Kunna känna igen och namnge tredimensionella former
    • Kunna resonera om likheter och skillnader mellan olika tredimensionella former.
  2. Beskriva och skapa former
    • Kunna beskriva tredimensionella former.
    • Kunna använda begrepp som hörn, kant och sidoyta.
    • Skapa egna tredimensionella former.
  3. Sortera former
    • Kunna sortera tredimensionella former på olika sätt.
    • Kunna beskriva utifrån vilka egenskaper som former har sorterats.
  4. Upptäcka och skapa mönster
    • Kunna se och beskriva mönster med tredimensionella former.
    • Kunna se vilken form som saknas i ett mönster, fortsätta mönster och skapa egna mönster.
  5. Upptäcka symmetri
    • Upptäcka symmetri och förstå vad symmetri innebär.
    • Kunna se och visa vilka geometriska former som är symmetriska.
  6. Hitta symmetrilinjer
    • Kunna hitta och visa symmetrilinjer i olika former.
    • Kunna beskriva symmetri i vår omgivning.
  7. Kunsapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om tredimensionella geometriska former och symmetri.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.