Neptunus veckobrev vecka 24

Hej alla blivande Uranus familjer,

Idag har vi haft en fantastiskt samling tillsammans med er  alla i Neptunus som om ”några veckor” kommer vara Lemshagas Uranus. Vi saknar er redan, tack för era värmande ord och kramar denna dag samt de fina presenterna från er alla.

Som vi berättade under vår samling så har vi gjort många roliga saker tillsammans detta läsår, vi hoppas ni har följt alla våra projekt i våra veckobrev. Om ni vill se vårt senaste Grön Flagg projekt  ”The Great Plant Hunt” så får ni gärna gå in på länken nedan.

https://greatplanthuntsweden.exposure.co/lemshaga-akademi

Vårt fjärilsprojekt har fått eleverna att bli nyfikna på att ta reda på andra arter och här ser ni hur eleverna hittade en fjäril på skolgården. Intresset för att ta reda på vad de var för fjäril var stort vilket gjorde att de sökte på nätet och det visade sig vara en Hogtornsfjäril.

  

Denna vecka har vi träffat våra kära faddrar, här kommer några bilder från denna dag.

        

 

Sommarläxan

Vi ser fram emot att ta del av alla era olika byggnader under sommarlovet och senaste den 6/8.
Här är en länk till sommarläxan som du ser ovan. Sommaruppgift Uranus 2

Ses igen den 22/8 vid Amfiteatern för upprop mer information kommer närmare skolstart.

 

 

 

 

 

Hoppas ni får en fantastisk sommar,

Camilla, Marie, Trixie och Agneta

 

 

Fjärilens livscykel

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 19-23

Vad? 

Fjärilens livscykel

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Vi får brev från England

  • Vilka är det vi har fått brev av?.

Lektion 2: Våra vänner kommer på besök

  • Vad tror du att de små larverna är för något?

Lektion 3:

  • Vad tror du att larven har varit innan hen blev en larv?
  • Eleverna får i grupp titta på bilden och fundera över

    • Varför är äggen på bladet?
    • Varför är det så många ägg?
    • Varför ligger äggen så nära varandra?

Lektion 8:

  • Vi gör VT – rutinen Jag ser, Jag tänker, Jag undrar

Lektion 10:

  • Vilken sorts fjäril vi tror du att det kommer att bli?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte

Normer och värden (2. 1)

  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Ur kursplanen för biologi åk 1-3

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Ur kursplanen för matematik åk 1-3

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Ur kursplanen för svenska åk 1-3

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Ur kursplanen för biologi åk 1-3

Året runt i naturen
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmassamt namn på några vanligt förekommande arter.
Metoder och arbetssätt
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur kursplanen för matematik åk 1-3

Geometri
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Sannolikhet och statistik
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

Ur kursplanen för svenska åk 1-3

Läsa och skriva
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Tala, lyssna och samtala
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Berättande texter och sakprosatexter
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Språkbruk
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi får ett brev från England där några vänner ber att få komma och besöka oss. Dessa nya vänner visar sig vara 10 stycken larver.

Vi följer våra nya vänner i deras olika stadier. Vi dokumenterar våra egna reflektioner och observationer. Vi läser faktatexter, tittar på olika klipp av fjärilens olika stadier som förtydligar och ger oss en större uppfattning kring fjärilens livscykel.

Vi skriver egna faktatexter och noterar våra observationer i tabeller och diagram.

Vi skapar fjärilar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra reflektioner gemensamt i samlingar men även enskilt i elevernas fjärilsbok. I fjärilsboken kommer eleverna föra observationer av vad som sker samt tydligt beskriva de olika stadierna genom att skriva egna eller gemensamma faktatexter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Vi får brev från England.

  • Vi reflekterar och funderar kring vilka dessa kan vara.

Lektion 2: Våra vänner kommer på besök

  • Vi presenterar våra nya vänner.
  • Vad tror du att de små larverna är för något?

  • Fundera tyst för dig själv.
  • Skriv och rita i din bok.
  • Vi berättar om vad vi tror och vad det är.

Lektion 3:

  • Vad tror du att larven har varit innan hen blev en larv?
  • Eleverna får i grupp titta på bilden och fundera över

    • Varför är äggen på bladet?
    • Varför är det så många ägg?
    • Varför ligger äggen så nära varandra?
    • Egna tankar
  • Vi skriver en faktatext om ägget
  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 4:

  • Vi läser om fjärilslarven
  • Vi skriver en faktatext om fjärilslarven.
  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 5:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 6:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 7:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 8:

  • Vi tittar på ett klipp som visar hur larven förvandlas till en puppa.
  • Vi gör VT – rutinen Jag ser, Jag tänker, Jag undrar

Lektion 9:

  • Vi läser om puppan
  • Vi använder oss av cowboyen och stryker under ord från faktatexten om puppan.
  • Eleverna skriver en egen faktatext utifrån de ord som hen har strykt under.

Lektion 10:

  • Vi funderar vilken sorts fjäril vi tror att det kommer att bli.
  • Vi skapar symmetri fjärilar med hjälp av vattenfärg.
  • Vi färglägger fjärilar.
  • Vi tittar på bilder av olika fjärilar som finns i Sverige.

Lektion 11:

  • Vi läser faktatext om fjärilen.
  • Vi tittar på fjärilens anatomi.
  • Vi skriver en faktatext om fjärilen.

Lektion 12:

  • Vi pratar om fjärilens alla stadier och ritar och skriver kortfattat hur lång tid de olika stadierna har tagit på ett ungefär.
  • Vi pratar om fjärilar som påminner om Tistelfjärilen.

Lektion 13:

  • Vi funderar och skapar en plats för våra fjärilar att släppas ut på.

Lektion 14:

  • Vi släpper ut våra fjärilar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under en tid arbetat med The Great Plant Hunt där vi har fått observera vår närmiljö. Vi har här fått studera våra växter på nära håll men även fått ta del av Maskrosens livscykel vilket gjorde att vi blev nyfikna på att även få se hur våra djur fungerar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi samtalar tillsammans för att skapa möjlighet att utveckla varandras tankar.  Vi använder oss utav Vt rutiner för att verkligen synliggöra elevernas tankar på ett strukturerat sätt.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 22-23

Vad?

Tid

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

Hur tar vi reda på vad klockan är när Elsa går till skolan? • Vad visar klockan? Kan ni visa samma tid på era egna klockor? • Hur skiljer vi på minutvisaren och timvisaren? • Min kompis säger att klockan är 12. Har han rätt? • Är det morgon eller kväll? Kan vi se det när vi tittar på klockan?

Lektion 2:

Hur kan vi ta reda på när Elin och Oliver går och lägger sig? • Hur mycket är klockorna på bilden? Kan ni visa på er klocka? • Är det morgon eller kväll? Hur vet vi det? • Min kompis säger att Elins klocka är 12 och Olivers klocka är 6. Stämmer det? • Varför pekar minutvisaren nedåt på Olivers klocka?

Lektion 3:

Vad ser vi på bilderna? • Ligger bilderna i ordning? • Hur vet vi när Gustav gör de olika sakerna? • Hur kan vi sortera händelserna i tidsordning? • Tittar vi på minutvisaren eller timvisaren först? • Vad gör Gustav först? Vad gör Gustav sedan? • Vad gör Gustav före- och efter badet?

Lektion 4:

Vad gör barnen på bilderna? • Hur lång tid tror ni att de olika aktiviteterna tar? • Hur lång är en sekund? • Hur lång är en minut? • Hur lång är en timme? • Min kompis säger att en minut är längre än en timme, stämmer det? • Kan ni ge fler exempel på aktiviteter som tar en sekund, en minut och en timme?

Lektion 5:

Vem var snabbast? • Vem var långsammast? • Hur vet vi det? • Startade vi med att vika planen samtidigt? • Varför är det viktigt att starta samtidigt när vi jämför tid?

Lektion 6:

Vad är en kalender? • Vad heter veckodagarna? • Var hittar vi veckodagarna på kalendern? • Vilken är första dagen i en vecka? • Vilken är sista dagen i en vecka? • Kan vi säga att första dagen i en månad alltid är en måndag? Förklara. • Kan ni se hur många dagar det är i april? • Kan ni någon sång eller ramsa med veckodagarna?

Lektion 7:

Hur visar vi hel timme på klockan? • Hur visar vi halv timme? • Kan ni ge exempel på saker som tar en sekund, en minut och en timme? • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tid? • Vilka är veckodagarna? Hur många veckodagar går det på en vecka? • Vilka är årets alla månader? Hur många månader går det på ett år?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till olika aspekter av begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: Eleverna möter begrepp som sekunder, minuter och timmar samt före, efter, tidigare och senare. De använder och resonerar kring begreppen, tränar på att se samband mellan dem och sätter in begreppen i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: Eleverna tränar på hur de använder en klocka för att läsa av och visa klockslag, med fokus på hel- och halv timme. De lär sig även att använda en kalender för att få information om datum, veckodagar och månader.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika tidsbegrepp och uppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur vet du det?” och ”hur lång tid tar det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: Eleverna får många tillfällen att samtala och uttrycka sina tankar om tid. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna använder både numeriska tal och ordningstal när de arbetar med kalendern. De samtalar exempelvis om att en vecka har sju dagar och att den sjunde veckodagen heter söndag.

Geometri: Eleverna tränar på läsa av, jämföra och uppskatta tid samt att visa tider genom att rita tim- och minutvisare på en analog klocka. Eleverna bygger förståelse för tidsenheter som sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor och månader och tränar på att använda begreppen i vardagliga sammanhang.

Problemlösning: Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till tidsbegrepp och får till exempel resonera kring hur de kan uppskatta tidsåtgång och ta reda på information genom att koppla ihop bild, text och klockslag. De möter problem som handlar om att sortera händelser i rätt tidsordning och får formulera egna händelser i tidsordning.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid ur olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur de visar det på klockan, hur de tidsordnar händelser och hur de tidsuppskattar en aktivitet. Eleverna tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klocka, med fokus på hel och halv timme. De beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidsföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. De tränar också på att jämföra tid genom att använda begrepp som snabbare och långsammare, tidigare och senare. Eleverna utvecklar sin tidsuppfattning, och bygger en känsla för hur lång tid olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika tidsenheter. De använder då begrepp som timme, minut och sekund för att uppskatta tidsåtgången för aktiviteter som de känner igen i sin vardag. I slutet av kapitlet tränar eleverna på att använda kalendern och får förståelse för hur den är uppbyggd, med fokus på veckodagar och månader. Eleverna arbetar både med ordningstal och numeriska tal kopplade till kalendern.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Klockan – hel timme

• Kunna läsa av hel timme på en analog klocka.
• Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel timme.

Lektion 2: Klockan – halv timme

• Kunna läsa av hel- och halv timme på en analog klocka.
• Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel- och halv timme

Lektion 3: Tidsordning

• Kunna ordna och beskriva händelser i tidsordning.

Lektion 4: Uppskatta tid

• Kunna uppskatta hur lång tid olika saker tar.
• Kunna använda tidsenheterna sekunder, minuter och timmar.

Lektion 5: Jämföra tid

• Bygga förståelse för begrepp som används för att jämföra tid.

Lektion 6: Använda kalendern

• Lära sig veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd.
• Kunna använda en kalender

Lektion 7: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Talen till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? v. 21-22

Vad?

Talen till 100

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

• Är det en lämplig metod att räkna alla? Varför? Varför inte? • Varför är det svårt att räkna när kritorna ligger löst? • Min kompis föreslog att lägga kritorna i grupper om tio. Kan det vara användbart? Vad menar min kompis? • Finns det fler sätt?

Lektion 2:

Vilket tal visar tiobasmaterialet? Hur vet vi att det är just det talet? • Hur många tiotal är det? • Hur många ental är det? • Vad står varje siffra i talet för? • Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell? • Min kompis säger att det är talet 65 som visas för att det är sex tiotal och fem ental. Stämmer det?

Lektion 3:

Hur många mynt var har Gustav, Elin och Tom? • Hur kan vi lägga mynten för att det ska bli lättare att jämföra antalet? • Kan det vara användbart att skapa högar med tio mynt i varje? • Behöver vi räkna tio mynt igen för att göra en ny hög? • På vilka olika sätt kan vi jämföra mynten? • Vad kan vi använda för material för att jämföra?

Lektion 4:

Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar längs raderna? • Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar i varje kolumn? • Ser ni några mönster? • Min kompis säger att talen ökar med tio varje gång. Stämmer det? • Kan ni se ett mönster där talen minskar?

Lektion 5:

Vad lägger ni märke till i lådorna med chokladmuffins? • Vad lägger ni märke till i lådorna med jordgubbsmuffins? • Kan vi dela chokladmuffinsen i två lika stora grupper? • Kan vi dela jordgubbsmuffinsen i två lika stora grupper?

Lektion 6:

• Hur kan vi räkna antal upp till 100? • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal? • Hur gör vi när vi storleksordnar tal? • Vad är en talföljd? • Hur kan vi beskriva udda och jämna tal?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder.

Begreppsförmågan: Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppen udda och jämna tal.

Metodförmågan: Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda tio, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen ental och tiotal samt udda och jämna tal. De resonerar kring valda strategier för att beräkna och jämföra antal och vad som kännetecknar de olika begreppen. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan: Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 100 och innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 och tränar på hur de kan delas upp i tiotal och ental, och i udda och jämna tal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tiotal och ental. De bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har. Talen 0 till 100 används i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra: Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder samt fortsätter talföljder

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 5 arbetar eleverna med talområdet 0 till 100 och fortsätter träna på begrepp och metoder som de mött tidigare. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att öva på att känna igen talen upp till 100. De lär sig att bilda grupper om tio och att räkna tio steg i taget både framåt och bakåt. Eleverna förstärker förståelsen för positionssystemet och använder konkret material, tiobasmaterial och positionstabeller för att räkna och dela upp tvåsiffriga tal i tiotal och ental. De tränar även på hur denna uppdelning av tvåsiffriga tal kan presenteras med hjälp av talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper i positionssystemet när de jämför och storleksordnar tal. De möter symbolerna för större än och mindre än. Eleverna beskriver mönster i talföljder för att se vad som saknas i dem och kunna fortsätta dem. I slutet av kapitlet introduceras eleverna för udda och jämna tal, och utforskar vad som kännetecknar dessa tal.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Räkna till 100

• Kunna räkna och känna igen talen till 100.
• Kunna bilda tio för att räkna antal.
• Kunna räkna framåt och bakåt tio steg i taget.

Lektion 2: Tiotal och ental

• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna visa tal med tiobasmaterial.
• Kunna dela upp tal i tiotal och ental

Lektion 3: Jämföra och storleksordna tal

• Kunna jämföra tal utifrån tiotal och ental.
• Kunna använda symbolerna för större än och mindre än.
• Kunna storleksordna tal.

Lektion 4: Talföljder

• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder

Lektion 5: Udda och jämna tal

• Upptäcka och beskriva udda och jämna tal.
• Förstå om ett tal är udda eller jämnt.

Lektion 6: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 100.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Ordningstal

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? v. 20

Vad?

Ordningstal

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

Kan ni se vem som kommer på första plats? • På vilka platser kommer de andra barnen? • Vilka ord använder vi för att beskriva ordningen? • Varför är mållinjen viktig?

Lektion 2:

Kan ni beskriva vilka platser barnen står på? • Hur vet vi vem som är först och vem som är sist? • Skulle kön kunna börja från andra hållet? Hur skulle det se ut då? • Kan vi beskriva barnens platser med några andra ord? (före, efter, mellan)

Lektion 3:

Vad ser ni på bilden? • Vilket djur står först? • Kan vi beskriva ordningen på flera sätt? • Vilken plats står djuren på från vänster? • Vilken plats står djuren på från höger? • Varför blir ordningstalen olika när vi börjar från höger istället för vänster?

Lektion 4:

När använder vi ordningstal? • Kan ni ge några exempel på ordningstal? • När använder vi lägesord? • Kan ni ge några exempel på lägesord?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna löser problem som bygger på förståelse för ordningstal och lägesord. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text och bilduppgifter, och får exempelvis öva på att skilja på antal och ordning.

Begreppsförmågan: Eleverna möter begrepp som ordningstalen från första till tionde samt flera vanliga lägesord. De använder och resonerar kring begreppen, och tränar på att sätta in dem i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: Eleverna möter olika sätt att ordna och beskriva ordning. De tränar exempelvis på att beskriva ordning från både vänster och höger.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att föra egna resonemang samt att följa andras beskrivningar av ordning och läge i olika situationer.

Kommunikationsförmågan: Eleverna samtalar och uttrycker sin kunskap om ordning och läge. De tränar på att kommunicera med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna bygger förståelse för ordningstal och hur de kan användas för att ange ordning.

Geometri: Eleverna använder vanliga lägesord i vardagliga sammanhang för att beskriva såväl personers som föremåls läge.

Problemlösning: Eleverna tränar på att lösa problem utifrån vardagsnära situationer, där det gäller att ha förståelse för ordningstal och lägesord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 bygger eleverna förståelse för ordningstal och hur de används i vardagliga sammanhang. Kapitlet inleds med att eleverna använder ordningstal för att beskriva vilken plats några barn kommer på i en tävling. De upptäcker att ordningstal används för ange ordning i förhållande till något/någon, till exempel en mållinje eller till andra personer i en kö. Eleverna övar också på att se samband mellan grundtal och ordningstal och hur talen skrivs med siffror och bokstäver. Eleverna använder olika lägesord som före, efter och mellan för att beskriva en persons placering i förhållande till en annan person. De beskriver också hur olika föremål är placerade i förhållande till varandra med hjälp av lägesord som framför, bakom, över, under och mellan. Avslutningsvis tränar eleverna på ordning från vänster och höger, och upptäcker att samma person kan beskrivas på olika sätt beroende på vilket håll de utgår ifrån. Kapitlet innehåller många praktiska moment för att ge eleverna möjlighet att känna igen och samtala om ordningstal och lägesord i vardagliga situationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Ordningstal

• Förstå innebörden av ordningstal.
• Kunna använda ordningstalen första till tionde.

Lektion 2: Ordningstal och lägesord

• Förstå hur vanliga lägesord används för att beskriva läge.
• Kunna använda både ordningstal och lägesord för att beskriva plats eller läge.

Lektion 3: Ordna från vänster och höger

• Kunna beskriva ordning från både vänster och höger.

Lektion 4: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om ordningstal och lägesord.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Multiplikation och division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? v 18-20

Vad?

Multiplikation och division

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

Vad ser vi på bilden? • Vad betyder lika stora grupper av kakor? • Hur kan vi ta reda på vem som har lika stora grupper? • Min kompis säger att Elsas grupper ser olika ut, så därför kan de inte vara lika stora. Stämmer det? • Hur många kakor är det på Elsas fat? • Hur många kakor är det på Olivers fat? • Vem har lika stora grupper?

Lektion 2:

Vad ser vi på bilden? • Hur många brickor är det? • Är det lika många flaskor på varje bricka? • Hjälper det oss att flaskorna är grupperade lika när vi ska ta reda på det totala antalet flaskor? • Hur många flaskor är det sammanlagt? • Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 3:

• Hur många rader är det? • Hur många kakor är det i varje rad? • Är det lika många kakor i varje rad? Hur vet vi det? • Hur kan vi ta reda på hur många kakor det är totalt? • Finns det flera sätt? • Hur kan vi beskriva vad vi har upptäckt?

Lektion 4:

Vad ser vi på bilden? • Vad använder vi en kopieringsmaskin till? • Hur många hus är det på pojkens papper från början? • Hur många hus blir det om vi dubblerar antalet? • Vad händer när vi dubblerar?

Lektion 5:

• Hur många burkar ser vi på bilden? • Hur många burkar lägger Anna i varje låda? • Hur många lådor behöver Anna? Hur kan vi visa det?

Lektion 6:

Hur många kakor är det totalt? • Hur kan vi dela upp kakorna så att det blir rättvist? • Hur många kakor var får barnen om de delar lika? Hur kan vi visa det?

Lektion 7:

• Hur många blommor är det sammanlagt? • Hur många blommor ger Elsa bort om hon ger hälften till Samir? • Hur många blommor var får Elsa och Samir? Hur kan vi ta reda på det? Finns det fler sätt? • Vad lägger ni märke till?

Lektion 8:

Hur många lådor ser vi på bilden? • Hur många kulor är det i den öppna lådan? • Vad berättar pojken i pratbubblan? • Hur många kulor är det i den stängda lådan om det är lika många i varje? • Hur många kulor är det sammanlagt? På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 9:

Hur kan vi bilda lika stora grupper? • Hur kan vi addera lika stora grupper? • Vad betyder dubbelt så många? • Vad betyder hälften så många? • Hur gör vi när vi grupperar lika? • Hur gör vi när vi delar lika?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna formulerar och löser problem, samt värderar valda strategier för multiplikation och division. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: Eleverna möter begrepp som dubbelt och hälften, lika stora samt dela lika. De använder och resonerar kring begreppen och tränar på att se sambanden mellan dessa. De får en första inblick och förståelse för begreppen multiplikation och division.

Metodförmågan: Eleverna tränar på välja och använda olika metoder för att lägga samman antal i lika stora grupper, som till exempel räkna alla, räkna stegvis och addera lika grupper. De övar också på att dela lika genom att gruppera med hjälp av konkret material, eller rita och ringa in grupper.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser uppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter perspektiven del av helhet och del av antal när de delar en helhet i lika stora grupper, samt delar lika mellan personer eller grupper. Eleverna lägger grunden till förståelsen för multiplikation och division, samt deras egenskaper och samband. De tränar på att bilda lika stora grupper och lägga samman dessa till en helhet. De tränar också på att utifrån en helhet både gruppera och dela lika.

Samband och förändringar: Eleverna möter och tränar på proportionella samband som dubbelt och hälften.

Problemlösning: Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd och möter begrepp som dubbelt och hälften så många, dela lika och sammanlagt. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser utifrån en bild.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna lär sig att gruppera i lika stora grupper och addera grupperna för att ta reda på det totala antalet – det vill säga multiplikation som upprepad addtition. De möter också multiplikation ur ett tvådimensionellt perspektiv när de övar på att se föremål i rader och kolumner och tar reda på hur många det är sammanlagt. Eleverna arbetar med begreppet dubbelt så många och övar på att dubblera antalet saker. För att lägga grunden för division tränar eleverna på att dela upp föremål i lika stora grupper för att se hur många grupper det blir. De övar också på att dela lika mellan ett antal personer för att se hur många saker varje person får, samt möter begreppet hälften och övar på att dela så att det blir hälften så många i varje grupp. Avslutningsvis tränar eleverna på problemlösning utifrån vardagsnära situationer, med koppling till både multiplikation och division.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Bilda lika stora grupper

• Kunna se och bilda lika stora grupper.
• Kunna beskriva antal grupper och antal saker i varje grupp.

Lektion 2: Addera lika stora grupper

• Kunna addera lika stora grupper.
• Kunna beskriva antal grupper, antal saker i varje grupp och hur många det är sammanlagt.
• Kunna räkna stegvis.

Lektion 3: Lägga i lika rader

• Kunna gruppera och lägga saker i rader med lika många i varje. • Kunna räkna stegvis utifrån lika rader.

Lektion 4: Dubbelt

• Förstå vad begreppet dubbelt betyder
• Kunna dubblera antal saker och tal.

Lektion 5: Gruppera lika

• Förstå vad gruppera lika innebär.
• Kunna beskriva hur många grupper som bildas.

Lektion 6: Dela lika

• Kunna dela ett jämnt antal saker lika i ett antal grupper.
• Kunna beskriva hur många saker det är i varje grupp.

Lektion 7: Hälften

• Förstå vad begreppet hälften betyder.
• Kunna dela ett jämt antal saker och tal på hälften.

Lektionen 8: Problemlösning

• Kunna lösa problem baserade på vardagsnära situationer.

Lektion 9: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.