Venus veckobrev v. 11

Hej Venus!

Nu längtar vi efter våren… Solen gjorde sig påmind flertalet gånger under veckan vilket gjorde alla lite extra glada, trots snön kom de härlig vårkänslorna på besök.

Veckan som gått har varit fullspäckad, simning, livskunskap, biskop på besök. Simningen och livskunskapen har gått jättebra och de elever som träffade biskopen fick mycket beröm för kloka kommentarer och frågor. Härligt Venus!

I No:n håller vi på att avsluta området grundläggande kemi. I veckan lärde vi oss om protoner, elektroner och neutroner och hur man genom att avläsa det periodiska systemet kan se hur många vardera ämne innehåller. Vidare stod även laboration på schemat och nu var det äntligen dags att gå in i labbet efter godkänt säkerhetsprov. Första laborationen i labbet gick ut på att vi skulle framställa en osynlig gas som släcker eld. Efter påsk kommer vår nya vikarie och då blir det fokus på teknik.

 

 

 

Vi vill bara påminna om följande info, en liten hint om att alla ska titta över att sina mobilnummer 🙂

Ny rutin vid oanmäld frånvaro på SchoolSoft
Från och med måndagen den 5:e mars kommer vårdnadshavare få ett SMS vid oanmäld frånvaro när läraren tar närvaron efter lektionens start.
SMS:et går till den vårdnadshavare som är ifylld överst i SchoolSoft och till telefonnumret i fältet ”Mobiltelefon”. Vårdnadshavare med varsitt Schoolsoft-konto får varsitt SMS.

Det är därför viktigt att vårdnadshavare ser till att mobilnumret som är inskrivet i Schoolsoft är korrekt. Logga därför gärna in på Schoolsoft redan nu och klicka på ”Min Profil” och säkerställ att all kontaktinformation är rätt.

Om man inte önskar få SMS så kan man, när man är inloggad i Schoolsoft på sidan ”Min Profil”, byta meddelandetyp så oanmäld frånvaro skickas till den angivna mailadressen istället för SMS.

När ett SMS eller mail-meddelande skickas ut för oanmäld frånvaro så ska vårdnadshavare logga in på Schoolsoft och få mer detaljerad information under ”Ta del av frånvaro”.

Om den oanmälda frånvaron är felaktig, t.ex om vårdnadshavare glömt att frånvaroanmäla vid sjukdom, så ska vårdnadshavaren logga in på Schoolsoft och korrigera anmälan, annars kontaktar man skolan.

Blänkare:

  • Fredag 30 mars: Lov Långfredag
  • V 14: Påsklov
  • Mån 30 april: Lov
  • Tis 1 Maj: Lov
  • Tors o Fre 10-11 Maj: Lov
  • Mån-Ons 14-16 Maj: Studiedagar
  • Ons 6 juni: Lov
  • Tors 14 juni: Sommaravslutning

 

Hoppas ni får en riktigt härlig helg!

/ Fia, Ninna, Fredrik, Sofia & Cristin

Grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 8 -13 (sportlov v. 9)

Keynote: Grundläggande Kemi pdf

Keynote inläst: 

Extra: Repetitionskompendium

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  •  Vad är en atom och en molekyl?
  •  Vad är en blandning?
  •  Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  •  Vilka egenskaper kan man beskriva ett ämne med?
  •  Vilka faser kan ett ämne vara i? Vad krävs för att ett ämne ska övergå till en annan fas? Vad heter de olika fysikaliska omvandlingarna? Hur betecknar man vilken fas ett ämne är i? (liquid (l), solid (s), gas (g))
  • Vad har följande ämnen för kemisk beteckning: Väte, Syre, Kväve, Kol, Järn, Magnesium, Helium, Guld, Silver, Koppar, Klor, Aluminium, Natrium, Zink, Kalcium och Svavel?
  • Hur skriver man ämnen och antal atomer/molekyler med kemispråk?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är en atom uppbyggd av för mindre delar? Vilka laddningar har delarna? Du ska även kunna ange/räkna fram antalet elektroner, neutroner och protoner för ett ämne
  • Vad menas med ett grundämnes atomnummer och masstal (atomvikt, atommassa)?
  • Hur rör sig elektronerna runt atomkärnan? Vad kallas de olika skalen och hur många elektroner får plats i skalen (tre första)? (Du ska kunna rita upp elektronskalen för grundämnena med atomnummer 1-18)
  • Vad innebär det periodiska systemet? Hur är det periodiska systemet indelat? (visa på fler sätt t ex grupper, perioder, icke-metaller – metaller, atomnummer). Hur många atomslag känner man till idag?
  • Vad är gemensamt för ämnen i samma period? Vad är gemensamt för ämnen i samma grupp?
  • Vem kom på det periodiska systemet? Vad kan man utläsa för information ur det periodiska systemet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga.
  • Att använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte

  • att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra enkla systematiskaundersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti i människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar och gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

• Prov
• Löpande genom aktivt deltagande i lektioner och diskussioner

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 8

Ons    Grundläggande kemi – vad handlar det om? Blandningar, egenskaper, faser-fasövergångar
Mån/tors Lab
Fr      Atomer, grundämnen, kemisk beteckning

v 10

Ons    Molekyler, kemisk förening  Övning: Uppgift 1 Ämnenas små byggstenar
Mån/tors Lab – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket.

Uppgift 2 Molekylmodeller,

Övningsblad kemiska förkortningar

Fr    Kemispråket, Marie Curie, övningsuppgifter på det vi gjort, genomgång prov.

v 11

Ons   Film om atomen. Genomgång Periodiska systemet elektroner, neutroner protoner, masstal, övningsuppgift Elektronskal
Mån/tors – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket.

Uppgift 2 Molekylmodeller,

Övningsblad kemiska förkortningar

Fr  Forts periodiska systemet

v 12

Ons     Eget arbete kring ett grundämne
Mån/tors Laboration- gas som släcker ett ljus
Fr    Repetition

v 13

Onsdag-Prov

Fre Påsklov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Få en bakgrund till hur kemin växt fram till vad det är idag och en förståelse för att kemin finns runt omkring oss i vår vardag och verklighet och inte bara i ett laboratorium.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte mi

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 8-12

Vad?

Läsanvisningar i Spektrum Biologi
Arvet och DNA s.366-390
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246

Keynote: Genetik keynote pdf

Frågeställning och följdfrågor

Provfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genetikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

skriftligt prov och aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.8

v.10

v.11

v.12

Prov fredag 13 april med vikarie

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Venus veckobrev v.7

Hej på er härliga Venus!

Ännu en vecka har gått till ända.  Allaktivitetsdag i tisdags, föreläsning av polarna, polisen mfl i onsdags, säkerhetsprov i fredags. Under Allaktivitetsdagen åkte de flesta av våra elever till Kungsberget. Det blev en solig dag som bjöd på riktigt bra skidåkning. Även för de elever som besökte Skansen blev dagen fin, solen strålade även på oss som var kvar hemma i Stockholm. Skansen djur var på bra humör och visade sig från sin bästa sida, kanske solens strålar även väckte vårkänslor hos dem:-) För de elever som var kvar på skolan och hade yoga och mindfulness, gick dagen i lugnets tecken. Vi arbetade med det inre, körde två pass yoga, pratade om vikten om att befinna sig i nuet, hur vi kan arbeta med jobbiga tankar, drack yogite och andades. Föreläsningen i onsdags var uppskattat och uppslutningen från er föräldrar var hög.

 

Lite ändringar gällande personal. Cristin kommer att arbeta fram till vecka 14 (påsklovet) om inget oväntat händer. Därefter kommer en vikarie komma in från vecka 15. Planen fram till påsklovet är att vi kommer att arbeta med grundläggande kemi. Därefter tar vikarien över och kommer att ansvara för ett teknikprojekt. Cristin kommer att sätt alla betygen för Venus. Självklart med visst stöd av vikarien när det gäller tekniken.

 

Veckan som kommer:

Onsdag: Föreläsning med Maria Dufva 21/2-2018 kl 18.00-19.00 i Lemshagas gympasal och därefter föräldramöte

(ca 19.10 i Ladan). Temat för föreläsningen är; Vad händer på Sociala medier?

Fredag: Vi går på en veckas välförtjänt sportlov!

 

Med önskan om en fin helg!

Venusteamet

 

 

 

 

Kraft och tryck

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 6-7

 

Keynotes och övningsuppgifter:

Solen kraft senaste version feb Pdff 2018

Tryck VT-18

Tippa rätt, uppgifter på tryck

Övningsuppgifter Solen kraft och tryck

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

 

  • Vad menas med kraft?
  • Vilken enhet mäter vi kraft i?
  • Hur ritar vi ut en kraft?
  • Vad är tyngdkraft?
  • Vad är motkraft?
  • Friktionskraft?
  • Hur ser formeln för kraft och tryck ut?
  • Vad menas med tryck?
  • Vad är lufttryck?
  • Vad är vattentryck?
  • Densitet?
  • Övertryck och undertryck
 Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv som vardagsliv

Förankring i kursplanens syfte

Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven kan föra

enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.

Eleven kan föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.

 

Eleven har kunskaper om…

Eleven har grundläggandekunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inomdessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven kan några centrala upptäckter…

Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa påsamband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar,  uträkningar/beräkningar och diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov,  lektionstillfällen

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.6  Vi startar med området kraft och tryck. Vi fortsätter lära oss om olika typer av krafter. Samt hur man kan beräkna krafter. Formeln F=m x g introduceras. Vi tittar även närmre på begrepp som fritt fall, gravitation , tyngd, massa. Viktiga personer inom kraft nämns som Galilei och Isaac Newton. Vi laborerar med dynamometer och vikter.

V.7 En lektion utgår pga allaktivitetsdagen. Vi tittar närmre på friktion och vad de innebär likväl hur man kan ritar ut kraftpilar på ett föremål. Vi kommer också gå in på vad tryck innebär och hur man kan räkna på tryck. Sam börja titta på att även vatten trycker.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vt-rutin

Venus veckobrev v.4

Hej alla i Venus!

I veckan besökte Venus röd kommunhuset. De fick träffa Mikael Lindström och prata om flyktingar och nyanlända. Fredrik berättar att många bra frågor ställdes av våra elever. Det blev ett givande besök och vi tror att flera av våra elever fick med sig nya bra tankar efter mötet med Mikael.

Kemi

Vidare har vi i veckan börjat med kemisäkerhet. Kemisäkerhet är något som är mycket viktigt att eleverna kan innan de börjar laborera. De ska veta hur de ska agera om olyckan är framme. I Lpp:n står planeringen för området och när vi ska göra vad. För er som är lite nyfikna är det bra att gå in och titta redan nu. Jag bifogar några bilder på vår tjusiga elever när de testar ögonduschen:-)

 
  

Viktig info

Utvecklingssamtalen 5/2 och 7/2

De flesta av samtalen kommer att äga rum under måndagen och onsdagen. Det finns fortfarande några tider kvar, så ni som ännu inte bokat gör det redan ikväll, så är det gjort!

Allaktivitetsdagen tisdag 13/2 

Är en av årets mest omtyckta dagar. Det finns ett flertal aktiviteter att välja mellan. Se mer information på Schoolsoft.

Föreläsning – onsdag 14/2 

Onsdag 14/2 kommer Polisen, Soc, Polarna och MiniMaria till Lemshaga.
Mellan 18.00 och 19.00 håller de ett föredrag kring hantering av brott, tidiga tecken och kommunikationsvägar.
Samtliga föräldrar och andra som är intresserade är välkomna!
Vi ser detta som en stor möjlighet och chans, därför hoppas vi att så många som möjligt kommer.
Plats: Ladan.

Föräldramöte & Föreläsning – Onsdag 21/2 

Onsdag 21/2 är det föräldramöte. Det börjar med en föreläsning av Maria Dufva om ungdomar och sociala medier från kl 18.00-19.00. Föräldrar som har barn i åk 4-9 är välkomna. Mer info om föreläsningen kommer snart.

Med önskan om en härlig helg!

/Team Venus