Veckobrev Tellus v.42

Hej alla Tellusar!

Nu är det bara en vecka kvar till lov och kallt börjar det att bli! Denna vecka har varit en riktigt bra vecka på alla fronter och vi märker att läget i Tellus definitivt går i rätt riktning. På rasterna har vi kommit igång med ett flertal nya aktiviteter och vi börjar bli vana vid alla de rutinerna som finns här på Lillgården. Vi har även avslutat veckan med ett gemensamt avsked för Alvin som nu ska fara till USA, där vi tackat honom för tiden han varit här med oss! Lycka till!

Svenska

De senaste veckorna har Charlotta läst högt ur boken Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson. Diskussioner, tankeskrivande och gemensamt skrivande utifrån det vi läst låg som grund inför veckans skrivuppgift där eleverna skrivit om att känna sig annorlunda. Bra jobbat alla elever som arbetat hårt! Ett stort tack till Charlotta som nu avslutat sin VFU för den här gången. Lycka till i din fortsatta utbildning!

Kommande veckor kommer vi samla ihop lite lösa trådar och avsluta påbörjat arbete med Fröken Europa och retorik. Vi kommer även förbereda oss lite inför den muntliga delen av nationella provet som genomförs den 22/11 genom att prova på uppgifter från tidigare år och utifrån dem diskutera bedömning.

Idrott

På tisdag har båda klasserna prov. På onsdag har de gröna praktiskt test och på fredag har den röda klassen sitt.

SO

På onsdag har den röda klassen kartprov och på torsdag har gröna klassen sitt.

Matematik

I matematik har vi börjat fokusera mer på problemlösning och textuppgifter. Annars har det varit mycket nötande kring multiplikation av decimaltal  och uppställningar.

NO

I kemi så börjar vi bli klara med våra laborationsrapporter där vi jobbar extra med bearbetningen baserat på all respons vi fått av både lärare och kamrater.

Nästa vecka:

På fredag ska vi på teater. Samling 9:15 vid Gustavsbergs Centrum (utanför teatern). Ha med bra varma kläder och bra skor då vi promenerar tillbaka till Lemshaga efter teatern. 

Så OBS: Sovmorgon fredag till 9:15

Här är lite blandade bilder från veckan:

     

Med detta önskar vi en:
Trevlig helg 

/Tellusteamet

Tellus Veckobrev v.41

Hej alla Tellusar!

Trots det relativt tråkiga vädret så har denna vecka varit bra och bara rullat på. Gällande läget i Tellus så ser vi en positiv förändring som vi fortsätter att arbeta med.  Idag (fredag) uppmärksammades även att det var fredag den 13 och att det inte är så långt kvar till halloween, vad tiden går snabbt nu! Ämnesmässigt så börjar vi i NO:n, nu att få bra koll på hur vi skriver en välutvecklad  laborationsrapport och har i detta börjat ge varandra konstruktiv kamratrespons, utöver den lärarrespons som också såklart ges! I och med detta så utvecklar vi vår förmåga att bearbeta våra texter samtidigt som vi hjälper varandra!

I matematiken så stannade vi upp lite, då vi har fokuserat mer på våra individuella utvecklingsområden för att också synliggöra vad det är vi skulle behöva träna mer på inom taluppfattning! Vi har fått återkoppling på diagnoserna och har också gått in närmare på de 5 förmågor som bedöms inom matematiken. Än så länge har det varit mycket fokus på begrepp och metod! Det nya som vi har jobbat med är multiplikation med tal som slutar på 0, inom detta har vi lärt oss nya strategier och övat på dessa.

På idrotten har det orienterats och sprungits i vår vackra miljö kring Lemshaga!
Kom ihåg att det nu börjar bli lite kyligt så att vi klär oss rätt både för raster och idrott. 

Med detta sagt så önskar vi i Tellusteamet alla en trevlig helg!

 

Tellus Vecka 40

Hej alla Tellusar!

Nu går veckorna fort liksom denna och ämnesmässigt så rullar det bara på!

I svenska och engelska så har vår VFU-student Charlotta kommit igång med att hålla undervisningen. I svenska så har vi börjat läsa ”Som om jag inte fanns” av Kerstin Johansson där vi har övat på att se på händelser ur olika perspektiv. I engelska så fortsätter vi med att använda vår kreativitet för att göra egna dikter.

NO: Efter att ha utfört en väldigt mastig och intressant laboration så har vi nu lagt fokus på hur man skriver en laborationsrapport. Vad ska en sådan innehålla och hur skriver man de olika delarna? Detta gör vi med hjälp av samskrivning där vi hjälps åt med hur man kan formulera sig och utveckla sitt skrivande. Vi lär av varandra!

Matematik: Vi har nu haft en diagnos kring taluppfattning för att se om det nu finns några små luckor som vi behöver täcka innan vi går vidare. Vi kommer till att fortsätta med en del färdighets/mängdträning nästa vecka.

Gällande idrotten på tisdag nästa vecka så är det teori inför den kommande orienteringen, därför behövs inte något ombyte!

I tisdags denna vecka så var vi ute på vandring och gick ca 10km! Vilken härlig dag det blev och vi fick även besök av föräldralediga Marie mitt i allt! Vi känner också att läget i Tellus fortsättningsvis förbättras och märker att många nu har börjat landa i sig själva och sin omgivning. Dock fortsätter vi med detta arbete och lägger fokus på våra satta ramar kring klimatet och arbetsron.

Vi vill också passa på att tacka alla er föräldrar för ett bra föräldramöte trots att tiden var lite knapp och vi tar verkligen med oss all feedback ni gav via era Exit-tickets! Ett väldigt detaljerat och fint protokoll från mötet finns på SchoolSoft!

Här är lite bilder från vandringen:

 

Trevlig helg allihopa!

/Tellusteamet

Taluppfattning, decimal, bråk och procent

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Häggvik

När, under vilka veckor? 35-45

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Taluppfattning

Klicka och se över denna –> Avrundning uppg

Vad är ett decimaltal och när används decimaltal i vardagen?
Hur skriver man en tiondel, hundradel och tusendel?
Hur skriver man decimeter som tiondelar och centimeter som hundradelar av en meter?
Hur skriver man kronor och ören som decimaltal?
Hur storleksordnar man decimaltal, gör överslagsräkningar och avrundningar?
Vilka skriftliga räknemetoder använder du dig av när du adderar, subtraherar och multiplicerar enkla decimaltal?

Bråk/procent

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nödvändig kunskap. En viktig del när det gäller elevers taluppfattning är att kunna växla mellan olika uttrycksformer. Vi kommer att träna på att förstå att bråkform och procentform beskriver samma andel, men bara skrivs i olika former. Vi kommer försöka göra kopplingen tydlig mellan bråkräkning och procenträkning genom att använda begreppet andel.

Vi kommer arbeta med följande:
Grundläggande egenskaper hos bråk
Jämföra bråk utifrån taluppfattning
Skapa förståelse för bråks storlek.
Metoder för beräkningar med tal i bråkform och decimalform.
Förlänga och förkorta bråk.
Addera och subtrahera bråk
Procenträkning
Grundtyperna av procentproblem:
att beräkna andelen, delen och det hela
Vad är procent?
Hur hänger bråk och procent ihop?
Hur använder vi oss av bråk och procent i vardagen?
Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Förmågan att:
  • formulera och lösa problem
  • att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begreppen.
  • kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begreppen
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
Centralt innehåll från kursplanen
Taluppfattning och tals användning
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Tal i decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.

  • bråk som del av helhet, del av antal och del av värde t ex att en fjärdedel kan vara en hel som delas i fyra lika stora delar, ett antal som delas upp i fyra grupper med lika många i varje grupp eller att en fjärdedel av 28 är 7
  • att om man delar en helhet i t ex fjärdedelar så måste alla fjärdedelar vara lika stora men de kan ha olika form
  • att samma tal kan uttryckas på olika sätt i decimalform, bråkform, och procentform
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett välfungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerandematematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställanderesultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenligamatematiska metoder med relativt godanpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerandesätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis godanpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kör med gemensamma genomgångar och diskussioner, mindre grupp-uppgifter, och självständigt arbete i läromedlet Gamma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Avstämningar, diagnoser och prov, muntligt deltagande kring problemlösning och rutinuppgifter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 – 39

Kap 1.1 – 1.7

v. 35/36
Uppstart med grundläggande taluppfattning med fokus på positionssystemet och decimaltal.
Vi nämner binära talsystemet utan att gå in på potenser.
Repetition av räkning med bråk
v. 37
Fokus på bråk
Tangram
Repetition av räkning med bråk och procent
v. 38
De fyra räknesätten
Räkning med miniräknare
v. 39
Begreppsfokus
Prov (v.40)
v.40 – 44
Kap: 2.1 -2.6
v. 40 
Multiplikation med större tal
Division
v.41
Fortsättning med multiplikation och division
v.42
Problemlösning
Begreppsfokus
v.43
Prov på multiplikation, division.
v.44
Lov

v.45-

Här startar vi med geometri

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Tellus v.35

Hejsan alla Tellusar! 

Vi fortsätter framåt med all den positiva energin vi samlat på oss från Ängsholmen och nu har också skolan satt igång på riktigt. Man skulle kunna säga att vi är i, ‘full rull’ då vi samtidig har kommit igång med lite rimmande och diktskapande på engelskan.

Och så lite annan ämnesinfo!

Svenska: För att knyta an till arbetet med Europa i SO:n har vi börjat läsa och arbeta med boken Fröken Europa av Kerstin Gavander. Vi läser ett par kapitel i veckan för att sedan diskutera och skriva om det vi läst.

Vi har även så smått startat upp ett arbete med muntlig framställning. Denna vecka har fokus legat på kontakt- och introduktionsövningar för att skapa ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat. Eleverna har även sett ett avsnitt av retorikmatchen och börjat fundera på vad som är viktigt att tänka på när man ska hålla ett tal.

I NO:n har vi börjat har vi börjat titta närmare på temat luft men också haft mycket snack om atomer och molekyler.

För att visualisera detta har vi använt oss av ”molymods” där vi fått bygga både vatten- och koldioxidmolekyler! Luftföroreningar har också varit ett hett ämne där vi alla delar med oss av tankar kring hur man som individ skulle kunna påverka de rådande klimatförändringarna.

 

I matten så har vi startat lugnt med fokus på repetition av de olika uttrycksformerna och vissa har fått rita egna slags tangrams för att fräscha upp minnet kring beräkningar med bråk, men också decimaltal och procent.

 

Bra att veta om idrotten är att vi kommer fortsätta med utegympa fram till höstlovet vilket gör att rätta kläder är viktigt att tänka på.

På tisdag är det också bad på gympalektionen och dit kommer vi att jogga!

 

Övrig men också viktig info!

Då vissa dagar kan upplevas som långa innan lunch så rekommenderar vi starkt att man har med sig något slags ”mellis” som vi då kan förvara i vårt kylskåp som vi har i Lillgården. Exempel på detta kan vara någon slags drickyoghurt eller liknande som man kan få i sig innan den sista lektionen före lunch.

Eftersom alla elever har ett eget skåp så vill vi också påminna alla om att få med sig ett lås så att vi kan förvara t.ex. mobiltelefoner eller andra saker man kanske är rädd om. (Nyckellås är också att föredra då kodlås har varit ett mindre lyckat koncept)

Är det så att man inte kan låsa in sin mobil p.g.a att man saknar lås så lämnar man helt enkelt in mobilen till oss i personalrummet då Lillgården är en mobilfri zon.

Nu börjar det även bli dags att boka in er för utvecklingssamtal. Detta gör ni via SchoolSoft under bokningar.

Vi vill även påminna alla om att lämna in alla lappar kring datoravtal och namn/bildpublicering så att bilder som denna kan bli lite roligare!

Och här kommer lite bilder från Ängsholmen:

Trevlig helg!

/Tellusteamet

 

Grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Häggvik

När, under vilka veckor? 34-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kommer det sig att vi kan bo på denna planet men inte andra?

Hur kan vi påverka miljön?

Vad kan det bli för konsekvenser och vad för konsekvenser kan vi redan se när det kommer till luftföroreningar?

Hur gör vi det osynliga synligt?

Hur kommer det sig att det blåser?

Hur använder vi lufttryck i olika sammanhang?

Vad är densitet och hur kan det synliggöras?

Vad är en kemisk reaktion?

Vad för kemikalier stöter vi redan på i vår vardag?

Vad är det som kan göra att ett ämne kanske klassificeras som farligt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Förankring i kursplanens syfte
  • Att tänka kritisk, granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle.
  • Att göra undersökningar.
  • Att använda kemins begrepp, teorier och modeller för att förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarnet, surt eller bassikt.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
Kemins metoder och arbetssätt
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller bilder och enkla skriftliga rapporter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enklaresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven har godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på enkla samband inom dessa med relativt godanvändning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.
Eleven kan relatera… enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
Dessutom kan eleven berätta om… Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, gruppdiskussioner, träna på att anteckna och organisera kunskap, laborationer, eget arbete och film.

Du hittar även fakta kring ämnet på Gleerups portal nedan:

https://gleerupsportal.se/gbook/startpage/startpage.php

Under fysik – kemi 4-6

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämningsuppgifter (t.ex. laborationsrapport), skriftliga prov, muntligt deltagande i olika slags diskussioner kring ämnet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 35

 

Vad är luft? Vad består det av och hur kan vi bevisa att det finns när det inte är synligt?

 

Vad är luftföroreningar och hur kan vi påverka detta?

 

Hur kan luftföroreningar påverka vårt klimat? Och hur går det till?

 

Kolmonoxid vs blodkroppar?

 

Hur kommer det sig att det blåser?

 

Lufttryck – Vad betyder det?

 

För att lära oss detta har vi diskussioner och genomgångar  kring människans påverkan på klimatet genom t.ex. utsläpp av växhusgaser.

 

Vecka 36

 

Fortsättning av lufttryck

 

Kan vi experimentera med lufttryck i klassrummet?

 

Vad är allting uppbyggt av?

 

Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl?

 

Vad är ett grundämne och en kemisk förening?

 

Vad består en atom av för mindre delar?

 

I vilka tillstånd kan ett ämne vara i? Hur rör sig molekylerna i de olika tillstånden? Och vad heter övergångarna mellan dem? Hur påverkas det?

 

För att lära oss detta utforskar utrymmen med olika lufttryck. Vi gör molekylmodeller och diskuterar kring hur molekylers rörelse (t.ex. värme) påverkar ett ämnes tillstånd.

Vi går även på djupet och ritar modeller av atomer och dess beståndsdelar.

 

Vecka 37

 

Avstämning kring luft, livets byggstenar och luftföroreningar och dess konsekvenser.

Densitet – vad är det?

Hur förhåller sig molekyler till varandra?

Finns det exempel vi kan använda oss av i hemmet?

Vecka 38

Vi börjar utforska begreppet densitet och börjar även planera en egen laboration kring detta.

Vi testar med demonstrationlabbar i klassrummet

Vecka 39-40

 Vi fortsätter att utforska begreppet densitet

Vad är Arkimedes princip och vem var han?

Vad är flytkraft och hur fungerar det?

Hur kommer det sig att stora fartyg gjorda av tunga metaller kan flyta?

Vi kör på med VT-rutiner (CSI) och utför laborationen för att sedan göra färdigt en laborationsrapport.

Vad behövs mer än en hypotes? Vi diskuterar resultat och slutsatser.

Vecka 41-44

Lika löser lika, vad menas med detta?

Vad är skillnaden mellan ett surt och basiskt ämne?

Kemi i hemmet.

Vad är det som sker när vi ”bakar” bröd? Eller när vi sprayar rengöringsmedel på smutts.

Kolsyra. Vad är det?

Vad händer  om övergången mellan ämnes olika tillstånd sker i stängd miljö? T.ex. i en burk

Vad är en kemisk reaktion?

Vad för kemiska reaktioner stöter vi på i vardagen?

För att lära oss mer om kemiska reaktioner tittar vi på en film om t.ex. fotosyntesen och förbränning. Vi experimenterar sedan med olika ämnen där kemiska reaktioner sker.

Repetition av några kemiska reaktioner och hur de går till

pH värde, Löslighet

Brännbarhet – brandtriangeln och hur handskas vi med eld?

Vi gör kopplingar till försurning och luftföroreningar och diskuterar kring vad vi som samhälle kan göra för att ”rädda” vårt klimat. Vi pratar och diskuterar förbränning.

Avstämning/prov på kemiska reaktioner, löslighet, och brännbarhet.

 

Vecka 44-51

 

Ekologi

 

VT17 

Teknikbygge

SK

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Idag lever vi i ett samhälle där vi måste börja jobba aktivt för att förebygga den ökande mängden av växhusgaser. Men för att påverka detta måste vi arbeta tillsammans men också övertyga de människor som fortfarande inte tror på vad som håller på att ske med vårt klimat här på jorden. Och för att kunna göra detta måste vi ha kunskap om vad som faktiskt sker. Då tilliten till vetenskapen har ökat dramatiskt de senaste åren så är det i den som vi måste bygga vår kunskap om naturen runt oss.

Genom att öka förståelsen för vad kemikalier är och vad de kan göra med oss människor och vår miljö, öva sig i att ta ställning till och göra aktiva val om vad som på sikt kan förbättra levnadsvillkoren för oss människor på individ nivå liksom för världen i övrigt. Tillsammans ska vi alla stäva efter en mer hållbar utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.