Dansprojekt – Skapa din egna dansvideo

Ansvarig: Henke F.

När, under vilka veckor? vecka 50-6

Frågeställning:

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen:

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :

Aktivitet/tema E C A
Välj den låt som passar dig bäst. 
Gå igenom musikanalysen.
Väljer en låt.
Repeterar musikanalysen där du hittar de stora dragen i din valda låt.
Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte.
Tittar på musikanalysen för att kunna dela in i de rörelser som du tänker använda.
Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet.
Förstår musikanalysens uppbyggnad och följer den då du gör ditt program.
Rörelse till musikKunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens teman. Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i. Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas. Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa och använder även rummet på ett bra sätt med olika förflyttningar.
Rörelse till musikSvarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.

 

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av mig samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dansprogram till musik.
Egna övningstillfällen där jag finns som handledare.

Egen danskoreograrfi år7

Att göra musikanalys

mall-musikanalys

mall musikanalys-PDF

Färdiga musikanalyser


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Spela in sig själv och om man vill visa upp sitt program. Skickas in senast fredag vecka 6.
Inlämning av rörelsebeskrivning – Senast idrottslektionen vecka 4.
Inlämning av reflektion.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 50

Onsdag: Grön (dubbelpass). Vi ses i L2 och kommer teoretiskt att börja titta på musikanalyser och olika rörelser. Det blir även egen tid till att börja välja låt och få ner tankar kring olika rörelser.

Vecka 51

Onsdag: Röd (dubbelpass). Vi ses i L2 och kommer teoretiskt att börja titta på musikanalyser och olika rörelser. Det blir även egen tid till att börja välja låt och få ner tankar kring olika rörelser.

Vecka 2

Onsdag: Grön (dubbelpass). BodyJoy i Hamnen. Samling 12:50 utanför. Vi kommer få en instruktör från BodyJoy som kommer hålla i ett danspass.

Fre: Lekar

Vecka 3

Onsdag: Röd (dubbelpass). BodyJoy i Hamnen. Samling 12:50 utanför. Vi kommer få en instruktör från BodyJoy som kommer hålla i ett danspass.

Mån/Fre: Eget jobb med den individuella dansen. Samt inlämning av rörelsebeskrivning.

Vecka 4

Onsdag:

Sammanhang och aktualitet:

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):


Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):

Venus veckobrev vecka 49

Hej Venusar!!

Så har vi då tagit oss in i årets sista månad med allt vad det innebär. Lucia, avslutning, jul och ledighet men också prov, inlämningar och betyg. Vilket betyg du får i de olika ämnena har kanske mindre betydelse, vi är alla olika, men det viktigaste är att du kan ha känslan ”Jag gjorde verkligen det allra bästa jag kunde”.

Veckan som gick: Tisdagen bjöd på en heldag nere på Ekvallen. De allra flesta gled ut på isen med skridskor och hjälm medans några stycken tog en rask promenad. Efter fikapauser och lunch så blev promenadgänget något större och på isen bjöds det på både matchspel, konståkning och straffläggning. Sammantaget en härlig dag med många röd kinder!! Under lektionstid har ni även hunnit med både idrottsprov och no-prov. Hoppas att det gick bra för alla. Terminens klassföräldrar bjöd sedan under torsdagskvällen in till Adventsfika i Ladan.

Veckan som kommer: Studietid på måndag morgon inleder veckan. Från 8:30 finns det hjälp och stöd från både speciallärare och annan lärare att få. UTNYTTJA DET!!!! Det väntar sedan både fransk- och matteprov.
På torsdag är det dags för Lemshagas årliga luciafirande. Vi samlas redan 07:45 utanför Ladan. Glöm inte att ta med er varsitt sittunderlag! För denna tidigare morgon får ni komp.ledigt under mentorstiden den 17/12.

Övrigt

OBS !  Glöm inte att ladda din Ipad på natten . Du måste ha den laddad när du kommer till skolan för att kunna använda den på lektionerna.

Adventskonsert.
Måndagen den 17 dec kl 18.00 kommer vi ha en liten adventskonsert med skolans körer i musikladan. Alla är välkomna men man måste ha biljett!
Det blir trångt men härligt! Från måndag den 3 dec kommer det finnas gratis biljetter på expeditionen för att vi inte ska överträda brandreglerna för musikladan (max 4 per familj).
Högstadiets kör Ladankören, mellanstadiets kör Mellankören och lågstadiets kör Lilla kören medverkar.
Betygen: Vi har pratat med er om det under terminen men det tål att upprepas. Eftersom ni nu börjar om med tomma matriser och nya kunskapskrav så är sannolikheten stor att även ditt betyg i de olika ämnena kommer att förändras. Ämnesvarningar relativt sent på terminen är inte ovanligt eftersom vi kanske inte arbetat med vissa kunskapskrav förrän nu. Vi kan/får ju inte gissa på att man kanske inte klarar av kommande moment. Våra förväntningar på er är ju alltid höga och utgångsläget är att ni, genom bra lektionsarbete och relevant undervisning, skall nå upp till de olika målen. Se ditt första betyg som ett avstamp mot den resa som vi tillsammans skall göra mot gymnasiet.

Kommande viktiga datum

13 dec tors: Luciafirande. Samling 07:45 utanför Ladan
17 dec mån: Sista dagen för Betygsättning inför jul.
17 dec mån: Kompledighet på mentorstiden för alla som inte har några rester/omprov.
19 dec ons: Julbord för elever och personal. Ändrade lunchtider kan förekomma.
20 dec tors: Julavslutning kväll. Alla elever samlas 18:00 utanför Vårdcentralen för fackeltåg. I kyrkan är det sedan mellan 18:30-19:15.
21 dec fre: Kompledig för tors kväll.

Från oss alla till er alla, en riktigt härligt trevlig helg!!

//Ann, Johanna, Mia och Henrik

Venus Veckobrev vecka 47

Hej Gänget!!

Dag för dag bockas av i 2018-års kalender. Vi har alla våra egna utmaningar att handskas med men väldigt sällan gör man det bäst på egen hand. Vi är ett team! Vi tänker tillsammans och agerar ihop. Vilket sätt använder du för att synliggöra ditt tänkande och hur delar du med dig till din omgivning. Ni har så många fantastiska saker i er som bidrar till den tänkande kultur som vi eftersträvar att ha. Förädla, förfina och förgylla är saker vi ägnar lektionstid åt så nyttja varje lektion till att både ta in andras tankar och utveckla dina egna.

Veckan som gick: Under mentorstiden påbörjade vi ett mindre projekt om studieteknik. Vi använder material från UR och kommer återkomma till detta under några mentorstimmar framöver. Tyvärr har vi haft lite sjukdom och utbildningar bland personalen i veckan vilket medfört några lektionspass med vikarie. Tänk på att alla ordinarie undervisande lärare planerar ett innehåll till lektionen så med rätt inställning skall det ju inte spela någon större roll vem som tar närvaron i början och sedan leder lektionen!!

Veckan som kommer: Besök på kommunhuset inleder veckan. Se mer info nedan och på schoolsoft. Det är relativt mycket i skolan nu som skall hinnas med så håll koll på schoolsoft och planera din tid både i och utanför skolan väl.
På torsdag har det även blivit dags för vår omvärldsdag, där ni röstade fram två olika museum att besöka. Info med tider, samlingsplatser och ”bra att ta med sig saker” kommer publiceras på schoolsoft under nästa vecka.

Övrigt

Preventionsturnén: Som genom åren kallats Skolturnén har tidigare besökt alla åk 8, nu har vi valt att gå ned i åldrarna, då det är mer förebyggande att nå ut tidigare, from ht-18 vänder vi oss till åk 7.
Vilka är vi? Representanter från kommunens preventionsteam, Polarna, Mini Maria och
Stödcentrum, Värmdö Kommun.
Vi kommer ge åk 7 information om kommunens förebyggande verksamheter.
Detta görs i ett främjande och brottsförebyggande syfte. Vi lyfter bland annat frågor om
att de i år blir straffmyndiga, vilka brott som är mest förekommande bland unga på
Värmdö just nu samt vart det går att vända sig vid särskilda behov.

Skridskodag: Tisdagen den 4/12 kommer vi att befinna oss på Ekvallen för en härlig utedag tillsammans. Så det är hög tid att ge sig upp på vinden och leta fram skridskor, hjälm och kanske en klubba. Hittar man inga där så fråga runt bland kompisar. Det är endast vi i Venus som skall åka så alla fantastiska åttor och nior kanske kan låna ut. Om du bara frågar.

Föräldrakommunikation: För att underlätta den finns det nu två olika sätt för er föräldrar att kontakta varandra. Dels har vi nu förmedlat allas mailadresser och så har ni även facebooksidan som vi skrev om på schoolsoft.

Kommande viktiga datum

29 nov tors Omvärldsdag
4 dec tis Skridskodag på Ekvallen
20 dec tors julavslutning kväll.
21 dec fre kompledig för tors kväll.

Trevlig helg önskar vi i VenusTeamet 🙂

Venus veckobrev vecka 45

Hej Venusar!!

Så var ni då tillbaka igen efter vad vi hoppats varit ett skönt och avslappnande lov. Vi tar oss in i November med lite mer mörker utanför men då gäller det att vi tillsammans lyser upp tillvaron för varandra.

Veckan som gick: Mentorstid inledde veckan som vanligt och den här gången la vi störst fokus vid en mitterminsutvärdering av era uppsatta IUP mål. Ganska många hade svårt, men det är en otroligt viktig sak att lägga kraft och energi på. Hur skall vi annars veta att vi är på rätt spår? Titta gärna tillsammans igenom målen på nytt där hemma i lugn och ro. Under mentorstiden fick ni även rösta på vilket museum ni ville besöka under omvärldsdagen den 29/11. Mer info om samlingstider och övriga praktiska saker kommer läggas ut på schoolsoft när det närmar sig.
Tyvärr har det varit många borta från personalen den här veckan. Alltifrån föräldraledighet till utbildningar men det ser bättre ut inför nästa vecka.

Veckan som kommer: På måndag är vi inbjudna till våra fadderbarn på mentorstimman. Vi samlas som vanligt i L3/L4 för att sedan gå ”ner” till Uranus. Fadderbarnen kommer att ta med sig sin favoritbok och berätta om den. Vi och fadderbarnen vill att ni också ska ta med er en favoritbok och berätta om den. Det behöver inte vara en bok du läser nu utan kan även vara en bok som du läste när du var lite yngre. Veckan innehåller även ett par prov samt läxor/beting/arbetsuppgifter som vanligt. Lektionstiden är sååååååå otroligt viktig att utnyttja!!! För extra stöd och hjälp finns studietiden på måndagar 8:30-9:20 (jämna veckor är även vår speciallärare där) samt fördjupningstiden som varje elev har en gång i veckan. Provtiden på onsdagar (15:30-16:30) är till för alla som av olika anledningar skall göra ett prov, omprov.

Övrigt:

Mailadresser: Nu har vi fått svar från samtliga familjer att det är okej att lämna ut vårdnadshavares mailadress till övriga föräldrar i klassen. Dessa har nu skickats till en förälder bland denna termins klassföräldrar. Hoppas att det kan underlätta er kommunikation.

No: Som meddelats tidigare från skolledningen kommer eleverna att från och med måndag få en ny No-lärare. Han heter Björn är utbildad i ma/no och bosatt på Ingarö. Vi hoppas att det skall bli bra för klasserna trots ytterligare ett lärarbyte i ämnet. Vi hälsar Björn varmt välkommen till oss!!

Preventionsturnén: Den 26/11 kommer vi åka till kommunhuset som stått på kommande datum en längre tid. Här följer lite mer info om vad det är:
Skolturnén har tidigare besökt alla åk 8, nu har vi valt att gå ned i åldrarna, då det är mer förebyggande att nå ut tidigare, from ht-18 vänder vi oss till åk 7.
Vilka är vi? Representanter från kommunens preventionsteam, Polarna, Mini Maria och
Stödcentrum, Värmdö Kommun.
Vi kommer ge åk 7 information om kommunens förebyggande verksamheter.
Detta görs i ett främjande och brottsförebyggande syfte. Vi lyfter bland annat frågor om
att de i år blir straffmyndiga, vilka brott som är mest förkommande bland unga på
Värmdö just nu samt vart det går att vända sig vid särskilda behov.

Kommande datum:

26 Nov Mån Info av Värmdöpolarna mm
29 nov tors Omvärldsdag
20 dec tors julavslutning kväll.
21 dec fre kompledig för tors kväll.

Då återstår bara att önska er alla en magiskt härlig helg!!

//Ann, Johanna, Mia och Henrik

Algebra – Merkurius Röd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mr H. Forselius
När, under vilka veckor? v 45-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är algebra?
  • Hur och varför använder vi variabler? Vad är en obekant? Vad är en konstant?
  • Vad är ett uttryck (algebraiskt/numeriskt)? Vilka prioriteringsregler har vi?
  • Hur förenklar man?
  • Hur multiplicerar man med paranteser?
  • Vad betyder likhet inom algebra?
  • Hur går balansmetoden till? Finns det andra lika användbara metoder?
  • Vad innebär prövning?
  • Hur kan ekvationer bidra till effektivare problemlösning? Hur kan man ta hjälp av ekvationer i andra områden inom matematiken?
  • Hur kan man använda sig av algebra/ekvationer i vardagen?
  • Vad är en aritmetisk talföljd? Vad är en geometrisk talföljd?
  • Hur kan man se ett mönster och sedan uttrycka det?
  • Hur kan man hitta en formel till mönstret?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  •  formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  •  välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  •  föra och följa matematiska resonemang, och
  •  använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för   frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för ekvationslösning.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa… Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsakfungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt välfungerande sätt. Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för… Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
I redovisningar och diskussioner… I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Arbeta med problemlösningar som handlar om att hitta mönster. Skapa förutsättningar för alla att hitta egna strategier för att konstruera egna formler till mönster. Mycket eget tränande i att lösa ekvationer samt resonerande under lektionstid över hur man använder ekvationer vid problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Resonemang och problemlösning under lektionstid. Inlämning av läxor och lektionsuppgifter samt avslutande prov under v.50.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Facit övningsblad

Vecka 45

Tisdag: Vi startar upp det nya området med att ta reda på vad vi kommer ihåg sedan år 7 (ord/begrepp som är bekanta). Vad är algebra? Repetition av uttryck – vad är ett uttryck? Vad är ett numeriskt vs algebraiskt uttryck? Prioriteringsreglerna. Hur skriver, förenklar och tolkar man ett uttryck?
Uttryck med parenteser. Hur gör vi för att ”plocka bort” parenteser?
Egen räkning:

Övningsblad 2.3A

Övningsblad 2.3 B

Förenkla uttryck med parenteser – Film 1
Förenkla uttryck med parentes – Film 2
Matteboken – En bra sida med förklaringar och uppgifter

Torsdag: Jag är på kurs så idag blir det egen tid att träna på tisdagens innehåll.

1. Jobba klart med övningsblad 2.3A och 2.3B
2. Göra uppgifter i boken sidan 55-58 (minst två nivåer)
3. Kunskapsmatrisen ”Addition och Subtraktion med parenteser”

Fredag: Vi kör en parvis aktivitet – algebradomino där ni kommer få tillverka en egen variant. Om det blir tid över så får du träna på egen hand.

Vecka 46

Tisdag: Vi går vidare med att förenkla uttryck. Nu blandar vi in multiplikation med en parentes. Hur och Varför det används är svar jag hoppas kunna ge er. Det är kapitel 2.4 på sidorna 59-62 i boken.

Film om hur man multiplicerar in i parentes

Läxa Fredag: Arbetsblad 2.4

Torsdag: Vi startar upp med att spela fyra i rad med hjälp av tärningar och uttryck. Därefter fördjupar man sig i algebra med hjälp av några olika interaktiva sidor.

Mattehjälpen

Kunskapsmatrisen

Fredag: Genomgång av överkursalgebra eller eget jobb i boken på veckans material.

Vecka 47

Tisdag: Introduktion av ekvationsbegreppet. En kort repetition och koll på vad ni kommer ihåg från sjuan om ekvationer och ekvationslösning. Vi tränar sedan på att lösa olika ekvationer med balansmetoden. Egen träning: Övningsblad 2.5

Film om balansmetoden

Torsdag: Mera ekvationslösning! Egen träning ger färdighet! Fortsättning från tisdags. Vi tittar även på ekvationer med x i båda leden
Egen räkning: Prio s 64-66

Film om X i båda leden

Fredag: Gymnasiemässan

Vecka 48

Tisdag: Hur kan vi lösa ett problem med hjälp av en ekvation? Vi tittar på strategier som man kan använda sig av. Ni får även lite tid till att träna på detta i par genom Arbetsblad 2.7 + sid 73-75.

Film 1 om problemlösning med ekvation.

Film 2 om problemlösning med ekvation.

Torsdag: OMVÄRLDSDAG (ingen matte).

Fredag: Egen tid att träna inför nästa veckas prov! Obs! Det här blir sista lektion innan provet.

Vecka 49

Tisdag: Föreläsning. Ingen matte.

Torsdag: Matteprov – Algebra Kapitel 2.3-2.7

Fredag: Idag kommer ni parvis att få träna på förmågan att resonera. Ni skall skriva ner ert resonemang på ett papper och lämna in när lektionen är slut.

Resonemangsträning

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna använda och växla mellan representationsformer som ord, tabell och formler är av betydelse för att senare kunna lösa problem även i andra sammanhang. Algebran är ett eget område inom matematiken, men också ett hjälpmedel inom många matematiska och naturvetenskapliga områden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Henrik

När, under vilka veckor? v 45-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka är våra längdenheter och hur omvandlar vi mellan dem?
Vad är det för skillnad på en storhet och en enhet?
Vilka prefix kan man använda sig av för att uttrycka stora och små tal?
När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?
Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?
Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?
Hur många grader är ett helt varv? halvt varv?
Vad är en bisektris?
Hur beräknar man okända vinklar?
Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?
Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?
När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?
Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?
Hur omvandlar man olika areaenheter?
När använder vi oss av begreppet area i vardagen?
Vad innebär begreppet area?
Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar)?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, romb.
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets.
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex kvadratcentimeter och kvadratdecimeter.
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex arean av en triangel.
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd på följande förmågor: Problemlösning, Begrepp, Metod och Kommunikation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer jobba mycket praktiskt kring geometrin för att upptäcka och förstå olika samband och mönster. Vi går igenom saker tillsammans för att skapa en grund att stå på. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning.

Formelblad

Facit till övningsbladen

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner,  veckoläxor och skriftligt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 45

Lektion 1: Intro av kapitel. Efter en kort uppvärmning tittar vi lite på enheter och prefix. I boken är det kap.3.1 på sidorna 80-83.

Film om enhetsomvandling-längd

Film om enhetsomvandling – volym

Läxa: Tal 1-5 på sidan 112. Tänk på att göra de i din läxbok.

Lektion 2: Egen träning på enheter och prefix. Boken eller arbetsblad.

Arbetsblad 3.1A

Arbetsblad 3.1B

Lektion 3: Kort gemensam aktivitet följt av egen färdighetsträning. Boken sidan 82-83 samt båda arbetsbladen skall vara klara när veckan är slut.

Vecka 46

Lektion 1: Vi fortsätter nu med att prata om lite olika geometriska begrepp som vi har användning av. Boken sidan 84-86

Film om de geometriska begreppen

Läxa: Tal 8-13 (nivå 2) på sidan 86

Lektion 2: Nu är det dags att börja titta på vinklar. Hur mäter man? Hur ritar man? Finns det olika namn på de? Vi reder ut frågetecken och lär oss tillsammans.

Film om vinklar

Lektion 3: Egen tid att träna på olika vinkeluppgifter. Boken sidan 88-90 eller på några av nedanstående arbetsblad.

Arbetsblad – vinklar

Arbetsblad – vinklar 2

Vecka 47

Lektion 1: Vi lär oss de rätta begreppen för olika månghörningar. Vad skiljer de olika 3- och 4-hörningarna åt? Vad menas med vinkelsumma och hur kan den räknas ut?
I boken är det kapitel 3.4 på sidorna 91-94

Film om triangelns vinkelsumma

Film om olika typer av trianglar

Film om olika typer av fyrhörningar

LÄXA till onsdag (röd), fredag (grön): Stencil om vinkelbekymmer.

Lektion 2: Dagens pass blir som följer.

1. Ta ett djupt andetag, vässa pennan för nu blir det åka av.
2. Du skall göra två nivåer på kapitel 3.4. Antingen 1 & 2 eller 2 & 3.
3. Rätta med facit längst bak i boken.
4. Om du får tid över så jobba med detta extra material. Mer-om-vinklar
5. Packa ihop och se till att du har koll på läxan.

Lektion 3: Idag sätter vi tänderna i två olika aktiviteter. En liten tävling om vinklar och en där vi skall försöka beskriva geometriska figurer. Finns det tid över så kommer jag förse er med andra uppgifter.

Vecka 48

Lektion 1: Vi har nu kommit fram till omkrets – Kapitel 3.5. Vi börjar med en liten tävling och sedan blir det eget jobb i boken på sid. 96-98.

Film om omkrets

LÄXA: Tal 18-24 på sidan 113.

Lektion 2 (endast röd): En lektion för egen färdighetsträning på allt som vi hittills har arbetat med inom Geometrin. Sidan 80-98 i boken, Arbetsblad i LPP:n samt kunskapsmatrisen.

Arbetsblad 3.5

Lektion 3: Har figurer med lika stor omkrets även lika stor area? Vi tittar på vad areabegreppet betyder samt vilka enheter vi använder inom area. Kapitel 3.6 i boken på sidorna 99-100.

Vecka 49

Lektion 1: Idag bekantar vi oss med hur man räknar ut arean av rektanglar och parallellogram.
Film om area på parallellogrammet

Arbetsblad Areaenheter

Arbetsblad area rektangel:paralellogram

LÄXA: Ingen inlämningsläxa utan jag förväntar mig att man gör minst 10-15 uppgifter i boken som träning inför provet.

Lektion 2: Vi går vidare med area och fördjupar oss idag i triangeln. Hur var det nu? Är det en halv fyrhörning kanske?
Det är kapitel 3.8 i boken.

Film om triangelns area

Arbetsblad 3.8

Vecka 50

Lektion 1: Egen träning inför provet.

Lektion 2: Egen träning inför provet.

Lektion 3: PROV på Kapitel 3 – Geometri

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas: