Saturnus v.41

Hej alla Saturnusar!

 

Då vi inte riktigt blivit av med lössen ber vi er föräldrar att titta igenom era barns hår. Har man hittat och behandlat för löss är det viktigt att varje dag luskamma i upp till 10 dagar efter eftersom äggen kan kläckas eftersom. Följ de rekommendationer som finns.

 

Kunskaper

I svenskan har vi arbetat med läsfixarna som eleverna sedan tidigare är bekanta med. Läsfixarna representerar fyra huvudstrategier som man kan använda sig av för att kontrollera sin förståelse av texten, där man förutspår handlingen, gör hypoteser, ställer frågor på texten, klargör otydligheter och sammanfattar texten. Vi har även arbetat med att det finns olika nivåer av textfrågor: Vissa svar kan man hitta direkt i texten, andra frågor kräver mer eftertanke. I arbetsboken  repeterades frågenivåerna genom att eleverna läste en fabel och därefter besvarade på frågor på olika nivåer. Vi lärde oss också vad en Fabel är för typ av saga och slutligen provade vi att skriva egna fabler med en sensmoral/lärdom på slutet. Det blev många fina sagor med tänkvärda visdomsord och de som ville fick läsa upp sin Fabel för klassen.

 

   

 

engelskalektionen har vi denna vecka arbetat med berättelsen “Wet paint”. Vi har läst och gemensamt försökt översätta berättelsen. Därefter har eleverna fått fylla i meningar från berättelsen med ett ord som saknas.

 

Under en av matematiklektionerna har vi haft besök av Josefin Rejler. Flera av er som har äldre syskon på skolan känner säkert igen henne. Hon är matematikutvecklare på skolan samt en av författarna till Singma matematikböcker. Under hennes lektion fick eleverna diskutera och resonera matematik. Josefin kommer att komma till vår klass varannan vecka på onsdagar. Utöver det har vi testat våra kunskaper i subtraktion med uppställning och med växling genom testet “Kan du”. Vi hade även en inspirerande lektion där vi utmanade varandra att komma på många olika metoder att lösa ett problem. Vi hade en supersmart lektion med flera kreativa metoder.    

   

  

 

SO: Vilken fantastisk utflykt vi hade till Beatelund på måndagen. Både Sten Westerberg och hans fru Birgitta mötte upp oss vid herrgården. Vi fick dessutom komma in i deras hem. Båda berättade om Beatelund och dess historia. De berättade om Clas Rålamb och Bror Rålamb, Gustav III och hur det kom sig att herrgården fick namnet Beatelund. Eleverna hade förberett frågor och vi känner att vi fick svar på flera av dessa. Enligt appen på mobilen så promenerade vi 8,4 km under denna utflykt. Inte illa! Åter på skolan återberättade vi vårt besök både muntligt och i skrift. Tack familjen Westerberg för att ni tog er tid att ta emot oss!

 

   

   

   

   

 

I NO har vi läst en text om Järnåldern och lärt oss mer om hur man gjorde en järnyxa. I den röda gruppen provade vi också att spela “Kvarn”, ett gammalt brädspel som spelats ända sedan Järnåldern.

 

Musik: Till alla pianistföräldrar!

Du har förstås märkt att ditt barn oprovocerat börjat prata ackord och bastoner plötsligt vid matbordet. Att t.ex. tummens ton dubbleras för att få en mer kraftfull klang där helheten låter lite mer proffsig.

Vi spelar nämligen piano på musiken just nu. I skolans musiksal finns pianon så alla får ett var. Vi jobbar med poplåtar som barnen med all säkerhet känner igen. Just nu Aviciis Wake me up. Vi tränar in flytet i ackordsspelet med högerhanden som grund, lägger sedan till olika klurigheter för att du ska bli så bra du kan på att spela. Baston, melodispel och kompa sin egen sång tex. Man får ordentligt med övningstid med hörlurar för att upptäcka instrumentet och få till sitt flyt. Sedan sätter vi ihop det hela och spelar tillsammans och då gör du så svårt du kan. Alla har kommit dithän att man på någon nivå spelar med flyt. Många har klivit vidare och angjord nya kluriga utmaningar redan.

Om ett par veckor lämnar vi pianismen för denna gång och inriktar oss på låtskrivning. Hur skriver man en poplåt, vilka är byggstenarna, vad gör att den blir bra osv. Delvis musikteori delvis praktiskt i låtskrivarpar med musiksalens iPads. Mer om det senare när vi testat lite mer, vi har precis tjuvstartat med ena gruppen.

Till elevernas förtjusning nosar vi redan på mellanstadiets uppgifter och matrisdelar.

/Jonas (musiklärare)

 

Idrott: Vilken fantastisk koncentration!

Veckans tema för friluftsliv och idrott har varit koncentration. I måndags tittade vi på en liten film på temat. Två aktiviteter som visades var bolljongleringen med pingisrack och boll samt ett lagspel för synskadade som heter goalboll.
På dagens innelektion provade vi dessa två aktiviteter men hade även talats med fokus på korsrörelser och balans. Även detta krävde koncentration.
Vi pratade även om vad bra det är med aktiviteter där vi utmanar kroppen i både puls och rörelse. En boost för hjärnan. Då kan vi lära oss mer, fortare och bättre.
/Gottis

 

Elevers ansvar och inflytande

Vi har märkt att många av eleverna inte riktigt tar ansvar för att lämna in sin läxa i tid. Det är något som de behöver lära sig att ta ansvar för nu när de går i trean. Diskutera gärna detta hemma och kom tillsammans fram till ett bra system som passar just er.

 

Tabata som morgongymnastik

Vi fick tips om att kort pulshöjande träning på morgonen kunde hjälpa eleverna att väcka hjärnan och öka förmågan att koncentrera sig under dagen. Därför har vi nu börjat med Tabatapass för alla Saturnuselever klockan 8.20 på måndagar, tisdagar, onsdagar och torsdagar. Tabata är 4 minuters intervallträning uppdelat i 20 sekunders rörelse + 10 sekunders vila x 8 intervaller. Vi redan sett positiva resultat!

 

    

   

 

Kom ihåg:

  • Hälsning från Åsa i Textilslöjden:

Textilslöjdselever!

Kom ihåg att ta med en sten till lektionen nästa vecka (ons eller fre).

Stenen skall vara stor som din handflata.

 

Läxa till på torsdag:

  • Läsläxa – Läs kapitel 7 i “Nyckeln till skatten”. (Ingen skrivläxa)

 

  • Matteläxa – läxa 5 s.12-13.

 

 

Nästa vecka:

 

  • Idrott – Fredag. Då det nu är idrott inomhus vill vi påminna er att ta med handduk till duschen efteråt!

 

  • Friluftsliv – Måndag. Vi ser gärna att eleverna har regnkläder på skolan då vi är ute denna lektion!  

 

Övrig information:

  • Snart är det Höstlov!
    För att kunna planera vår verksamhet vill vi veta vilket behov ni har av fritids under lovet.
    Fyll i enkäten nedan. Tryck sedan spara efter ifylld enkät.
    Glöm ej att det är ett sista anmälningsdatum 16/10.
    Måndag 30/10 har fritids stängt för planering.
    Fritids har öppet kl. 7.30-17.00 tisdag 31/10 – torsdag 2/11.
    Dag före röd dag stänger fritids 15.00. Detta infaller fredag 3/11.
    Mvh Fritids

    https://goo.gl/forms/97mGAEsxlwXKlZ2h1

 

Trevlig helg!

 

Ingela, Ann-Sophie, Mats & Trixie

Klasstelefon: 08-586 313 03

ingela.eriksson@lemshaga.se

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

mats.sterneby@lemshaga.se

trixie.lindberg@lemshaga.se

 

Saturnus v.40

Hej alla Saturnusar!

 

Nu känns det som att hösten är på väg på riktigt, så även lössen. Vi har haft flera fall av löss i klassen. För att bli av med dessa små inkräktare uppmanar vi er ALLA att luskamma ert barn under helgen samt vara uppmärksamma under nästa vecka. Om vi alla samspelar blir vi snabbare av med dessa små kryp. Tack så mycket!

 

Kunskaper

I svenskan har vi bl.a. arbetat vidare med Detektivbyrån och Sally Smart. Denna gång har vi tränat på att skriva en sammanfattning, något som eleverna behärskar bättre och bättre också tack vare läxorna. Vi har också fokuserat på att skriva klart våra sagor om våra karaktärer. För att sätta igång elevernas skrivande och utveckla deras meningsbyggnad har vi lekt med språket på olika sätt. Till exempel genom att ta en kort liten mening ur en bok, vi kallar det “Ta en mening och gör den större”. Uppgiften är sedan att man ska öka meningen med ett eller två ord per gång. Övningen innehåller momenten läsa, skriva, lyssna och tala, samtliga är uppdrag i kursplanerna, svenska Lgr 11, och bidrar till att utveckla elevernas språk, samarbete och delaktighet.

  

 

One bear, two bears. På engelskalektionen har vi denna vecka arbetat med singular och plural. Vi har övat på den vanligaste pluralformen där ett -s läggs till sist i ordet.  

 

Under matematiklektionerna har vi denna vecka fortsatta arbeta med algoritmer med subtraktion. Vi har gått igenom hur man tänker kring minnessiffror och växling. Vi har laborerat och konkretiserat med 1-tal, 10-tal och 100-tal för att visa hur det fungerar vid växling. För några veckor sedan fick jag, Ingela gå på en fördjupningskurs med Dr Yeap som berättade mer om Singapore math. Både år 1 och 2 arbetar med läromedlet Singma. Tyvärr ligger vi ett år före deras produktion då år 3 kommer att vara klar när vi slutar. Vi arbetar och försöker självklart ta in detta arbetssätt och metoder i vårt klassrum på annat sätt genom läromedel som Bar model math och Math – No problem. Vi kommer att fokusera på ett problem minst en gång i veckan där eleverna kommer att få diskutera i mindre grupper för att komma överens om en metod. De kommer sedan att få skriva ner problemet i sin matteloggbok. Som ni säkert förstår så handlar det om att diskutera matematik. Eleverna och jag är taggade. Fortsättning följer!      

 

   

 

I SO har vi denna vecka tittat på porslin från Gustavsberg. Mats hade tagit med sig olika serviser som vi tittade på och vi undersökte vilka som var av benporslin. Det är lätt att ta reda på. Fråga eleverna! Min favorit blev servisen Lämshaga (en vit servis med rött mönster). Troligtvis hade Lämshaga slott beställt en egen servis från Gustavsberg. Mats hade enbart några assietter.  Vi tyckte såklart att det var extra roligt av att ta del av denna information. Efter att vi hade tittat på olika mönster fick eleverna välja ett och rita av det. Under veckans lektioner har vi även förberett oss inför vårt besök på Beatelund som kommer att ske på måndag. Vi skrev ner frågor som vi vill ställa till Fabians morfar Sten.

 

  

  

 

I NO har vi testat våra nyfunna kunskaper i vilka material och verktyg man använde sig av under forntiden i en quiz/frågesport, som gjordes med hjälp av ett program som heter Kahoot. Eleverna tyckte att det var den bästa lektion de hade haft! De fick svara på olika frågor om sten-, brons- och järnåldern som tex: Av vilka metaller får man brons? eller Varför kallar vi stenåldern för stenåldern?.

 

Textilslöjd

Hej alla saturnusar och föräldrar. Jag heter Åsa Gustafsson och arbetar som textillärare för två grupper av saturnuselever. Den tredje gruppen som nu har träslöjd får jag träffa i januari.

Jag tänkte berätta lite kort om de projekt vi gjort på textilslöjden, slöjdämnet och sist en liten önskan.

I textilslöjden har vi anknutit till forntidsarbetet eleverna gjort i andra ämnen. Vi har diskuterat och provat hur en tråd blir till. Funderat över vilka material forntidsmänniskan hade tillgång till. Vi har provat att spinna tråd av ull på släda, tvinnat snoddar och fingervirkat.

Eleverna har också flätat bläckfiskar som fick följa med hem under veckan. Förutom att lära sig flättekniken har eleven här fått öva sin matematiska förmåga. 120 trådar skulle delas upp så att det blev 8 armar. 15 trådar bilade en arm med fem trådar i varje flätdel. För en del saknades några trådar till sista armen. Då fick de ta det antal de hade och dela det i tre. Mycket klokskap har cirkulerat!

Just det är en del av slöjdens förmågor. Att få prova på att göra saker på riktigt, praktisk matte i detta fall.

Att läsa en beskrivning och sen försöka utföra den skapar nya banor i hjärnan, knyter ihop vänster och höger hjärnhalva, och gör oss smartare.

På slöjden får vi också ”Fingergympa” – ett sätt att öva vår finmotoriken.

Vi lär oss också om textila material och hur vi kan ta hand om dem på bästa sätt, miljötänk.

I slöjden får eleven också själv får tänka ut projekt, skissa, planera, genomföra, ta ansvar, reda ut problem som uppkommer och sen få ett fysiskt resultat. Det är givande på så många sätt för hela personen!

Här i veckobrevet hittar ni två bilder på de sköna bläckfiskarna.

 

   

 

Om två veckor (v.42) ska vi börja tova. Eleverna som har textilslöjd nu behöver då ta med en len sten, stor som sin handflata.

Tack för att jag får er härliga elever. Ni är mycket kloka, kreativa och duktiga!

/ Åsa

 

Trä- och metallslöjd

All information om både planerade och genomförda aktiviteter finns i slöjdens Lpp

http://lemshaga.se/lemshaga/kan-man-gora-leksaker/

Vi har börjat terminen med att bekanta oss med salen, lärt oss viktiga regler och vad några verktyg heter och var man hittar dem.

Fokus i år kommer att vara saker eleverna kan leka/spela med i skolan och att behärska grundläggande verktyg i slöjdsalen. Såg, fil, sandpapper, linjal, vinkelhake och tving är några av de första verktygen vi arbetar med.

Vi leker för att läsa oss namnen på verktygen, vi gjorde tex “kims lek” där man först tittar på flera utlagda saker (i det här fallet verktyg) sen gömmer man sakerna under ett skynke och när skynket tas bort försvinner även något. Då gäller det att minnas och komma ihåg vad de heter. Till vår hjälp hade vi hela verktygsväggen bakom oss där alla verktygs namn står på den platsen de hör hemma.

Nu har vi börjat arbeta med att mäta och såga, det vi sågar fram blir spelbräden i megaformat till ett Jenga-spel vi ska ha ute på gården och leka med på rasterna sen. De ska målas och märkas med brännpenna.

I arbetet med Mega-Jenga övar vi inte bara grundläggande hantverkstekniker utan kopplar det även till matematiken i och med att det ska mätas, delas på hälften och när man använder vinkelhaken blir det räta vinklar.

 

   

 

Skola och hem

Läxa till på torsdag:

  • Ta en mening och gör den större – Ta en kort mening (en till två, max tre ord) ur en valfri bok. Förslagsvis en bok som eleverna läser hemma. Öka meningen med ett eller två ord åt gången så långt som de orkar. Se exemplet i bilden i veckobrevet. (Vi tar en paus från “Nyckeln till skatten” men läs gärna en bok tillsammans ändå!)

 

Nästa vecka:

 

  • Besök på Beatelund – På måndag kommer vi att promenera till Beatelund. På plats kommer Fabians morfar, Sten att möta upp oss för att berätta om historia om denna gård. Då vi inte kommer hinna tillbaka till lunch vill vi att eleverna har med sig matsäck till denna dag.
  • Idrott – Fredag. Från och med nästa vecka kommer det att var idrott inomhus. Glöm inte bort att ta med handduk till duschen efteråt!

 

  • Friluftsliv – Måndag. Vi ser gärna att eleverna har regnkläder på skolan då vi är ute denna lektion!  

 

Övrig information:

  • Snart är det Höstlov!
    För att kunna planera vår verksamhet vill vi veta vilket behov ni har av fritids under lovet.
    Fyll i enkäten nedan. Tryck sedan spara efter ifylld enkät.
    Glöm ej att det är ett sista anmälningsdatum 16/10.
    Måndag 30/10 har fritids stängt för planering.
    Fritids har öppet kl. 7.30-17.00 tisdag 31/10 – torsdag 2/11.
    Dag före röd dag stänger fritids 15.00. Detta infaller fredag 3/11.
    Mvh Fritids

    https://goo.gl/forms/97mGAEsxlwXKlZ2h1

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Ingela, Ann-Sophie, Mats & Trixie

Klasstelefon: 08-586 313 03

ingela.eriksson@lemshaga.se

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

mats.sterneby@lemshaga.se

trixie.lindberg@lemshaga.se

 

Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v.41-42

Vad?

Frågeställning:

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang.

Centralt innehåll från kursplanen:

Geometri
  • Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Samband och förändringar
  • Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Nya matematikboken 3A arbetar vi med:

  • Grundläggande geometriska objekt; klot, cylinder, rätblock, kub, kon, pyramid, fyrhörningar och trianglar.
  • Egenskaper hos geometriska objekt.
  • Skala vid enkel förminskning och förstoring.
  • Symmetri
  • Begreppen dubbelt och hälften

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Eleven kommer själv att utvärdera sitt egna arbete i formuläret ”Nu kan jag …”. Eleven kommer även att göra diagnosen ”Kan du?” som ligger i slutet av varje kapitel. Här har jag som lärare ytterligare en möjlighet att se om eleven har befäst arbetsområdet. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vi arbetar med Nya matematikboken 3A samt konkret material.

v.41 arbetar vi med:

  • Vi repeterar och formulerar karakteristiska drag för tvådimensionella figurer. Vi pratar om skillnader mellan tvådimensionella och tredimensionella objekt.
  • Vi arbetar med tredimensionella kroppar. Vi skapar i papp och med tandpetare och ärtor.
  • olika geometriska kroppar och deras egenskaper.
  • begreppen hörn, sida och kant.
  • tvådimensionella former
  • avbilda och förminska enkla mönster

V.42 arbetar vi med:

  • begreppet skala
  • Vi förstorar och förminskar
  • Symmetri
  • geometriska mönster

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Närområdets historia

Ansvarig lärare: Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? HT-17

Vad?

Vi kommer att arbeta med närområdets historia. Vi tittar på Gustavsbergs historia som ett gammalt brukssamhälle. Vi arbetar med Lemshagas historia samt områdena runt omkring oss. Startpunkten i vårt arbete kommer att ligga i elevernas sommaruppgift.

Frågeställning:

  • Vad är historia?
  • När blir något historia?
  • Vilka spår av historia kan vi hitta i vårt närområde? Vad vill vi veta mer om? Hur tar vi reda på det?
  • Vad vet vi om Lemshaga och dess historia?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.
  • Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen:

Att leva tillsammans
  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Att leva i världen
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
Att undersöka verkligheten
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar.
  • Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
  • Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
  • Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
  • Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna har haft som sommaruppgift att berätta om ett historiskt föremål, byggnad eller plats som finns i elevens närområde. Eleverna har en och en fått redovisa sim uppgift för klassen. Dessa får sedan bli vårt fortsatta arbete i närområdets och hemortens historia. Vilka uppgifter vill eleverna fördjupa sig i? Vi kommer att besöka flera platser och byggnader för att få höra samt ta del av mer information om platsen. Vi kommer att besöka Gustavsberg och porslinsfabriken, Beatelund, Farsta slott m.fl. Vi kommer att ta reda på mer information om vår skola Lemshaga samt dess historia.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få redovisa sina sommaruppgifter för sina klasskompisar.  Därefter kommer bedömning att ske kontinuerligt i vårt fortsatta arbete med vår historia i närområdet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.35-36

Vi diskuterar kring frågan ”Vad är historia?”. Vad vet de och vad vill de veta mer om? Eleverna får redovisa sina sommaruppgifter för klasskompisarna.

v.37

Vi besöker bronsåldersgravarna som ligger i vårt närområde. Eleverna får därefter skriva en sammanfattning om vårt besök.

v.38

Vi har hart talas om att det ska finna ”jättegrytor” inom Lemshagas område. Vi begav oss ut för att hitta dessa.

v.39

Vi besöker Gustavsbergs Porslinsfabrik. Vi möter Marie Bohjort som berättar om fabrikens historia samt hur den fungerar idag. När vi kommer hem sammanfattar vi vårt besök på våra iPad.

v.40

Vi skriver klart vår sammanfattning om vårt besök på fabriken. Eleverna kommer att få rita ett av de mönster de tyckte bäst om från en av fabrikens olika designer. Eleverna får dessutom förbereda frågor till Sten Westerberg, Beatelund.

v.41

Vi besöker Beatelund. Sten Westerberg berättar om gårdens historia. Eleverna har förberett sig veckan innan med frågor som de vill veta mer om. När vi kommer hem sammanfattar vi vårt besök på våra iPad.

v.42

Vi stannar upp och funderar kring de historiska möten vi hittills mött. Vi skriver gemensamma texter som vi klistrar in i vår historiabok. Dessutom tar vi en promenad och och letar efter ”Ryssmuren”. Varför kallas den det? Vi diskuterar och funderar.

v.43

Vi uppmärksammar FN-dagen, detta gör vi genom diskussion och vår traditionella FN-samling på Mellangården. Vilka rättigheter har barn? Vi upprepar barns rättigheter och skyldigheter.

v.45

Denna vecka promenerar vi till det ”gamla brofästet” på Ingarö. Vi tittar på bilder och jämför hur det såg ut förr och hur den nya bron ser ut idag.

v.46

Vi stannar upp och sammanfattar i vår historiebok.

v.47

Nu går vi in i Lemshagas historia. Vad vill vi veta och hur ska vi ta reda på detta?

v.48

Vi fortsätter med Lemshagas historia.

v.49

Vi fortsätter med Lemshagas historia.

v.50

Vi sammanfattar vårt arbete med närområdets historia. Känner vi att vi har fått med det vi har funderat om? Har våra frågor besvarats? Vilken ny fakta har vi fått med oss om Lemshaga och närområdets historia?Eleverna får skriva en kort sammanfattning om vad de tyckte var intressantast. Denna klistras sedan in i elevernas historiebok.

v.51

Vi gör klart det vi har kvar att skriva.

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Närområdet och Lemshagas historia blir ett arbete inför ett större projekt som handlar om forntiden då vi kommer att se spår av den här i vår närmiljö.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras tidigare erfarenheter och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Saturnus v.39

Hej alla Saturnusar!

 

Vilken fantastisk  utflykt vi hade på tisdagen. Vi fick lära oss mycket nytt om Gustavsberg och Porslinsfabriken. Tack Marie för att du tog dig tid att ta emot oss. Eleverna och vi pedagoger var väldigt nöjda med dagen.

 

Kunskaper

 

I svenskan har vi diskuterat och tagit reda på mer om vilka medier eleverna använder sig av på fritiden. Vi har också pratat om de karaktärer och miljöer som eleverna möter genom dessa medier. Dessa karaktärer har eleverna sedan fått skapa en berättelse av i skolan. Först med hjälp av en  stödstruktur, sedan skrevs sagan på ett papper för att slutligen skrivas rent på Ipaden. Eleverna har även fått illustrera sina sagor, där bilderna har fotats för att sedan infogas i dokumentet.

 

Denna vecka har vi arbetat med “Wild animals” på veckans engelskalektion. Vi har sjungit, pratat och skrivit om olika vilda djur. Vi har arbetat med orden a, and och saw (see).

 

Under matematiklektionerna har vi påbörjat ett nytt kapitel med arbete med talsorter, talets värde och algoritmer med addition och subtraktion. Vi har “växlat upp” och pratat mycket om ett tals värde samt en siffras position i ett tal. Vi har dessutom arbetat med en app som heter “Number Pieces Basic”. Denna app konkretiserar talsorterna och man kan “växla” mellan ental, tiotal och hundratal. Alla elever har denna app på sin iPad. Jag kan rekommendera att ladda ner denna app för de elever som känner sig hjälpt att tydliggöra ännu ett steg.

  

  

 

På veckans SO-lektion åkte klassen till Gustavsberg och fördjupade sig i Porslinsfabrikens historia. Vi fick en inblick hur arbetet på fabriken har sett ut samt ser ut idag. Vi fick med oss massor med intressant historia och fakta. Då vi hade vädret på vår sida valde vi att fortsätt titta vidare på Gustavsbergs historia. Vi promenerade vidare till Farsta slott och området runt om. Mats som har bott i området under stor del av sitt liv fungerade som vår guide. Även de elever som har haft området som sin sommaruppgift fick berätta mer. Dagen efter hade vi förberett ett dokument i iPaden med bilder och textstöd till eleverna med syfte att återberätta upplevelsen.

   

  

  

  

  

 

I NO har vi dykt djupare ner i människors användning av olika verktyg och material på Järnåldern. Vi har också tittat tillbaka och repeterat hela forntiden med sten-, brons- och järnåldern.

 

Skola och hem

Fritids

Vi har under fritidsråden börjat arbeta med “uppväxtvillkor”. Jag kommer att ha denna övergripande rubrik under en lite längre tid. Detta för att eleverna dels själva ska kunna identifiera sina uppväxtvillkor och även kunna relatera till andra.

 

Läxa till på torsdag:

  • Nyckeln till skatten – Läs kapitel 6, samt sammanfatta vad kapitlet handlar om, skriftligt på ett papper som ska lämnas in. Eleverna får denna gång välja om de vill skriva för hand eller i en dator/iPad, som antingen kan skrivas ut eller mailas till mig.
  • Matteläxa – läxa 4, s.10-11.

 

Nästa vecka:

 

  • Idrott – Fredag. Det kommer att vara utegympa ett antal veckor framöver.

 

  • Slöjd – Grupp A och B har slöjd på onsdagen och grupp C på fredagen.
  • Friluftsliv – Måndag. Det behövs inget ombyte, kläder efter väder.  

 

Trevlig helg!

 

Ingela, Ann-Sophie, Mats & Trixie

Klasstelefon: 08-586 313 03

ingela.eriksson@lemshaga.se

ann-sophie.petersen@lemshaga.se

mats.sterneby@lemshaga.se

trixie.lindberg@lemshaga.se

 

Addition och subtraktion med uppställning 0-500

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v.39-40

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är positionssystemet?
  • Vad händer om man ändrar en siffras plats i ett tal?
  • Vilka strategier kan vara lämpliga när man försöker komma fram till ett rimligt svar?
  • Vad betyder begreppen uppställning, tiotalsövergång, växla upp, växla ner och talsorter?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning
  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
  • Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
  • Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Problemlösning
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Nya matematikboken 3A arbetar vi med:

  • additionsalgoritm med och utan tiotalsövergång.
  • subtraktionsalgoritm med och utan tiotalsövergång.
  • enkla textuppgifter med addition och subtraktion i talområdet 0-500.
  • problemlösning i enkla situationer.
  • huvudräkning, addition- och subtraktionstabellerna 11-14.
  • positionssystemet: uppdelning av tal i olika talsorter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Eleven kommer själv att utvärdera sitt egna arbete i formuläret ”Nu kan jag …”. Eleven kommer även att göra diagnosen ”Kan du?” som ligger i slutet av varje kapitel. Här har jag som lärare ytterligare en möjlighet att se om eleven har befäst arbetsområdet. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vi arbetar med Nya matematikboken 3A.

v.39 arbetar vi med:

  • Lägga samman 100-tal, 10-tal och 1-tal.
  • positionssystemet, uppdelning av tal i talsorter.
  • öka med 50 och 100.
  • Addition med uppställning med och utan tiotalsövergång.
  • Platsvärde: 1-tal, 10-tal och 100-tal.
  • Lösa textuppgifter med uppställning.

V.40 arbetar vi med:

  • Subtraktionsuppställning med tvåsiffriga tal med och utan tiotalsövergång.
  • Subtraktionstabell 10 samt 0-9.
  • Lösa textuppgifter med subtraktionsuppställning.
  • Tabellerna 11-14 (talkamrater).
  • Problemlösning
  • Val av strategi
  • Diagnos ”Kan du?”

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Vi har tidigare medvetet tränat huvudräkning med olika strategier för att lösa additions- och subtraktionsuppgifter med och utan tiotalsövergång. Det är ett bra sätt att kunna förstå vårt talsystem och få en förståelse för talens innebörd och värde. Uppställning kan också vara en strategi för att lösa sådana problem. Elever som arbetar genom och med problemlösning som metod, agerar mer självständigt och ser ofta svåra uppgifter som en utmaning som ska mötas istället för som ett kommande nederlag. Vi bygger därför vidare på elevernas tidigare kunskaper, intresse och egna mål.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.