Stormaktstiden/frihetstiden

Ansvarig/Ansvariga: Krister Andersson
När, under vilka veckor? 16-21

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

* Hur blir Sverige en stormakt?
* Vilka historiska personer och händelser är intressanta under 1600-1700t
* Hur är det att leva som bonde i Sverige?
* Vem styr?
* Vad händer i världen?



Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Begrepp/Förmågor:

 

Likheter & Skillnader (Jämförelser)
Kronologi
Orsak/sammband
Konsekvenser
Perspektiv
Slutsats
Källor
Tolkning

 

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Den svenska statens framväxt och organisation.

• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. (S.145,160)

• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. (S.148-51)

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. (S.195-198, 165, 159, 149, 202)

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. (S.172)

• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. (S.196-197)

• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. (S.156,182-183, 204)

Olika syn på Karl XII (S.164)

• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. (S.178-181)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):



Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

 

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar i huvudsak med Gleerups digitala läromedel

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov 25/5

Matris historia:


Ladda ner dokumentet "Historiamatris 4-6 11:9-13.pages"

Tidsplan, när ska vi göra vad?:



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):



Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation (länkas):

Träningslära/skadeförebyggande

Ansvarig lärare: Krister Andersson

När, under vilka veckor? v.16-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?
  • Vad kan vi göra för att förebygga skador?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

E

C

A

Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten.
Hälsa och livsstil Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Skadeförebyggande Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter.

Hur skall vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.

Gemensamma diskussioner om skadeförebyggande och hur fysisk aktivitet kan påverka vår hälsa.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.
Skriftligt läxförhör om skadeförebyggande.
Individuell reflektion kring hälsa och fysisk aktivitet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 16

Uteperioden börjar

Tisdag (r+g): Skolbio

Onsdag (g): skadeförebyggande/samla varv runt raketen

Fredag (r): skadeförebyggande/samla varv runt raketen

Vecka 17

Tisdag (r+g): Flaggan

Onsdag (g): kon fotboll

Fredag (r): kon fotboll

Vecka 18

Tisdag (r+g): Lovdag

Onsdag (g): NP Eng

Fredag(r): Klassens val

Vecka 19

Tisdag (r+g): Coopers på IP/Läxförhör skadeförebyggande pdf

Onsdag (g): Klassens val

Fredag (r): Lov dag

Vecka 20

Tisdag (r+g): Lovdag

Onsdag (g):  Lovdag

Fredag (r): Klassens val

Vecka 21

Tisdag (r+g): Brännboll

Onsdag (g): Kondition och styrka på Södersved

Fredag (r): Kondition och styrka på Södersved

Vecka 22

Tisdag (r+g): Friidrott + personlig reflektion

Onsdag (g): Friluftsliv – Bygga vindskydd + montera stormkök

Fredag (r): Friluftsliv – Bygga vindskydd + montera stormkök

Vecka 23

Tisdag (r+g): Klassens val/betygsprat

Onsdag (g): Bad Södersved

Fredag (r): Bad Södersved

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Hälsa och livstil genom rörelse

Idrott och hälsa – Åk5 – Hälsa och livsstil genom rörelse

Ansvarig lärare: Krister Andersson
När, under vilka veckor? v. 16-23

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är hälsa?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Kan jag sätta ord på min upplevelse av fysisk aktivitet?
  • Vad kan bidra till att jag mår bra?
  • Hur hittar vi tillsammans ett lekfullt och behagligt klimat genom rörelse?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga 1 2 3
Hälsa och livsstil Eleven kan enkelt beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av några relevanta ord och begrepp. Eleven kan beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av i huvudsak relevanta ord och begrepp. Eleven kan utförligt beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av rele- vanta ord och begrepp.
Hälsa och livsstil Eleven kan i någon mån identi- fiera vad som tränas och till viss del beskriva vad som känne- tecknar träningen i genomförda aktiviteter. Eleven kan i huvudsak identifiera vad som tränas och relativt väl beskriva vad som kännetecknar träningen i genomförda aktiviteter. Eleven kan identifiera vad som tränas och väl beskriva vad som kännetecknar träningen i genomförda aktiviteter.
Hälsa och livsstil Eleven kan ge enkla exempel, i någon mån motivera sina ställningstaganden och föra ett till viss del underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska för- mågan. Eleven kan ge utvecklade exempel, i huvudsak motivera sina ställningstaganden och föra ett relativt väl underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska förmågan. Eleven kan ge välutvecklade exempel, motivera sina ställningstaganden med hjälp av sakliga argument och föra ett väl underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att behandla de teoretiska bitarna i samband med praktiska aktiviteter. Tillfällen för såväl gruppdiskussion samt egen personlig reflektion kommer att ges vid olika tillfällen.

De fysiska aktiviteterna vi kommer ägna oss åt kommer både att ske inomhus samt utomhus och behandla många olika saker. Att aktivt deltaga under de olika momenten är av stor vikt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion och skriftlig personlig reflektion kring frågorna i matrisen ovan.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Det här skall ses som ett preliminärt schema som kan komma att ändras.

Vecka Måndag (röd)/grön Onsdag röd Torsdag grön
16 Flaggan Samla varv raketen Samla varv raketen
17 Lekar IP Intervall träning IP Intervall träning IP
18 Lov Friidrott Friidrott
19 Friidrott Klassens val Lov
20 Lov Lov Dagsverke
21 Brännboll coopers coopers
22 Kon fotboll Södersvedsrundan Södersvedsrundan
23 Återkommer Lov klassens val

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Genom en ökad medvetenhet hos dig som elev beträffande hälsa och välbefinnande ges en ökad kunskap över vad just du behöver för att må bra.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:



Länktips:

 

Veckobrev V7

Hej Tellusar.

Nu har vi bara en veckla kvar till ett välbehövligt sportlov.

Några tankar som vi vill att ni tar med ert barn. Vi mentorer får ganska ofta/för ofta mejl eller andra meddelande om att Tellus eleverna kan ha ett fullt ibland uppkäftigt språk mot annan rast vaktande personal. Idag var det ett gäng som slängde snöboll på en vuxen rastvakt och tyckte att det var väl ok. Det kan också vara ett tufft nästan fysiskt inslag mot yngre elever. Detta vill vi få hjälp med att få ett stopp på. Vi 3 mentorer kan inte lägga all vår tid på att se till så att våra elever sköter sig oavsett vilken vuxen som säger till dem. Många elever har svårt med att rätta sig efter skolans regler, är regeln dålig för dem så bryr de sig inte om den.

Ämnena rullar på som vanligt, dock är det mer prov nu och så kommer det att se ut resten utav terminen.

Ma: Just avlutat med ett prov.

No: Jobbar vidare mot provet som är snart.

So: Fortsätter med världsreligionerna, prov 16/3

Sv: Fortsätter med olika textskrivningar.

Eng: Läser och jobbar med läs bloggar.

Idrott: Tisdag V8 åker vi skridsko på Lemshaga sjön, samling 08.30 vid grillplatsen, avslut runt 10.20. Båda klasserna åker samtidigt, Krister, Daniel och Catrin är med på denna aktivitet. Föräldrar är hemskt välkomna.

Allaktivitetsdagen gick utmärkt för alla våra elever, ni är fantasiska när vi gör dessa aktiviteter.

Lite allmän info om vad som händer lite längre fram:

Föredrag

Onsdag 14/2 kommer polisen, socialtjänsten, polarna och miniMaria till Lemshaga för att hålla ett föredrag kring hantering av brott, tidiga tecken och kommunikationsvägar. Samtliga föräldrar och andra som är intresserade är välkomna.

Tid: 18.00-19.00
Plats: Ladan.


Vårens nationella prov

6/2 NP svenska (GENOMFÖRT)

8/2 NP svenska (GENOMFÖRT)

10/4 NP matematik

12/4 NP matematik

2/5 NP engelska reading, listening

4/5 NP engelska, writing

Föräldramöte

Den 21/2 är det föräldramöte för år 4-9. Mötet inleds med gemensam föreläsning, därefter fortsatt möte klassvis. Hör gärna av er med frågor ni vill ta upp.

Sportlov

v.9

 

Påsklov

v.14

Hälsningar Tellus teamet:

Daniel, Catrin, Johanna & Krister

Världsreligionerna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Krister

När, under vilka veckor? 5-12

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vilka är de fem världsreligionerna?
– Vad är grundläggande för dessa?
– Vilka likheter och skillnader finns?
– Var utövas dessa?
– Hur har de förändrats över tid?

Förmågor som eleven skall utveckla och kunna använda:

Innehåll (centrala begrepp/fakta/metoder/stoff):
Islam
Profeten
Imam
Koranen
Moske´
Allah
Muslim
Ramadan
Shia
Sunni

Kristendomen Jobbade vi mycket med i åk 5
Guds rike
Evangelium
Gamla och nya testamentet
Kyrka
Treenigheten
Sakrament

Högtider

Judendomen
Tora
Israel
Synagoga
Arken
Rabbin
Jahve
Kosher
Sabbat
Bar/Bat Mitsva
Hanukka
Pesach

Hinduismen
Veda
Sanskrit
Kastsystemet
Bhagavadgita
Guru
Brahman
Atman
Reinkarnation
Samsara
Karma
Yoga
Puja
Dharma
Moksha

Buddhismen
Buddha
Tripitaka
Bodhisattva
Karma
Sanningar om lidande/De fyra ädla sanningar
Åttafaldiga vägen
Nirvana
Theravada
Mahayana
De tre tillflykterna

Frågeställning och följdfrågor

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Varför?

Målen i Läroplanen- och kursplanen (strävansmål):
– fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid,
– utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv,
– blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen,
– utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening =>Hela tiden synliggöra hur man tänker och få diskutera detta tillsammans.
Ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet => använda olika uttrycksformer (Bilder, text, ljud och Digitala/Rörliga bilder)
Att pedagogen är en medforskande och delaktig vuxen, en mentor som ser potentialen i elevens tankar och teorier, en som lyssnar, utmanar och möter verkligheten tillsammans med eleven => Vi kommer noggrant dokumenterar elevernas tankar och låta dessa vägleda oss framåt.
Genom att utveckla vår pedagogiska dokumentation öka medvetenheten om hur vi lär och arbetar => Introducera det bloggverktyg som följer med vår nya hemsida och hitta pedagogiska användningsområden för våra elever

Detta kommer att bedömas

– kunna reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor,
– ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur,
– ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar,
– Eleven ska ha förståelse av vad religion innebär och vilka uttryck den tar sig.
– Hur de olika religionerna fungerar och vad som är grundläggande för dessa
– Eleven ska kunna se samband (likheter och skillnader mellan dessa).

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Hur ska vi arbeta?
Föreläsningar
Egna undersökningar

Hur ska vi redovisa?
I diskussioner
Skriftliga förhör

När gör vi vad?

V.5-6 Kristendom
V.7 -8 Judendomen
V.10-11 Islam prov fredag 16/3
V.12-13- Hinduism/Buddhism

Vilka omfattas av projektet?
År 6 (Tellus)

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Hemmet genom samtal (diskussioner med eleverna)

Tolkning och eventuell omformulering av mål och betygskriterier i matrisen, samtliga inblandade ska förstå vad som står i den.
So-Matrisen

Matris världsreligionerna

 

Lek, spel & rörelse

Lek, spel och rörelse

Ansvarig lärare: Krister Andersson
När, under vilka veckor? vecka 2-13

 

Frågeställning:

  • Vilken inställning behövs för att deltaga i spel?
  • Fairplay – vad menas med det och hur kan vi göra i praktiken?
  • Hur bygger vi upp ett spel så att alla får chans att visa vad de kan och bidra med sin kunskap?
  • Hur kan vi stärka vår kropp? Varför skall vi göra det? Skadeförebyggande!
  • Styrka/mod – båda behövs i redskapsgymnstiken.



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
  • förebygga risker vid fysiskt aktivitet

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Aktivitet/tema 1 2 3
Lek och spelMotoriska färdigheter öga-hand motoriken Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel m. bollDet färdiga spelet. Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Redskap Komplexa rörelser genomförs med viss anpassning, rytm och teknik. Du försöker och gör ditt bästa Komplexa rörelser genomförs med en god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar de flesta övningarna.
Komplexa rörelser genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar av de olika övningarna samt tar ansvar och försöker lära ut till kompisar.
Lek och spel m. bollSkadeförebyggande Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Spelförståelse, speluppbyggnad av olika bollspel under fler lektioner.
  • Utmana sig själv inom olika gymnastiska delar.
  • Vara aktiv under lektioner, både fysiskt och muntligt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion kring frågorna i matrisen ovan.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Måndag (röd/grön Onsdag (röd) Torsdag grön
2 Workout Innebandy Innebandy
3 Cirkelträning Racketspel Racketspel
4 Pulka/mattor Vinter jogg Vinter jogg
5 Redskap Racketspel Racketspel
6 Hinderbana Redskap Redskap
7 Kondition Volleyboll Volleyboll
8 Skridsko Volleyboll Volleyboll
10 Skridsko Södersvedsrundan Södersvedsrundan
11 Basket Kondition/styrka inför test Basket
12 Basket T test + max test Basket
13 Lekar Beeptest Lekar

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Fairplay är ett tänk man måste ha i allt man gör. inte bara olika spel och lekar



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation: