Sannolikhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 41-v 47

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 41

Ti SG + On SR Utdelning av böcker och genomgång av Lpp:n. Intro om sannolikhet. Vi reder ut begreppen chans och risk och funderar på hur ofta vi i vardagen använder begreppen.
Egen räkning: Sannolikhet-5-1Facit 5.1

To SG+SR Vi går igenom grunderna i sannolikhet – likformig sannolikhet, möjliga och gynnsamma utfall. Vi tar hjälp av Erik och Mackan…..

Film om sannolikhet

v 42

Må SG + On SR Egen räkning: Sannolihet-5-2, Facit 5.2 + Övningsblad 5.2. Genomgång och utdelning av bedömningsuppgift samband.

To SG + SR
Första delen av lektionen skall ni i grupper om 3-4 elever jobba med aktiviteten – ”Fångad”.
Genomgång: Sannolikhet i flera steg. Hur stor är sannolikheten att gissa rätt på en antal frågor efter varandra? Vi tittar på några olika metoder som kan hjälpa dig att räkna ut sannolikheten.

Film om träddiagram

v 43

Må SG + Ti SR Egen räkning: Sannolikhet-5-3 + Övningsblad 5.3

 

Varför?, 

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Solen veckobrev v 39

Hello Sunshines! 

En fullspäckad vecka är till enda. Lemshagaspelen, gymnasieinformation, YAM-utbildning, SO-prov och Tk- inlämning – ja, mycket har ni hunnit med. Nu är ni verkligen förtjänta av en vilsam helg!

Veckan som gått

Vi började måndagen med mentorstimme där vi gick igenom en del praktiska saker inför veckan. Vi ägnade sedan resten av tiden till att fundera, diskutera och dela med oss av frågor inför gymnasieinformationen som vi skulle få senare i veckan.

I tisdags gick vårt årliga Lemshagaspelen av stapeln. Det var en kall men solig dag och ni som var där visade på ett fantastiskt kämparglöd, peppande, härlig gemenskap och som också ledde till en hel del toppenresultat. Bra jobbat!

I onsdags fick både ni elever och era föräldrar ta del av gymnasieinformation av vår SYV Daniel. En tydlig och bra information kring både hur man kan tänka och praktiskt ska gå tillväga kring sitt gymnasieval. Nu väntar enskilda samtal för alla elever där det även finns möjlighet för er föräldrar att vara med. Vi kommer att gå ut med tider på Schoolsoft inom kort. Samma dag fick vi även en utbildning i YAM-projektet som vi deltar i.

Nu är vi på sluttampen av vårt bilprojekt i teknik som pågått under några veckor. Det har varit fantastiskt roligt att se ert flit, er problemlösningsförmåga, er kreativitet och ert engagemang! I den ena klassen avslutade vi med att gå runt och titta på varandras bilar, lyssna på kompisarnas tankar kring dem och ett bilrace förstås. Nästa arbetsområde kommer att vara Ekologi.

Veckan som kommer

Vanlig skolvecka förutom fortsättning på YAM-utbildningen tisdag 2 oktober. Tiderna som gäller är Solen grön 9.50-11.10 och Solen röd 12-13.20. Före och efter utbildningen är det ordinarie lektioner.

Övrigt

Värmdö kulturskola erbjuder nu en skrivarkurs. Se bifogad info.

Skrivarkurs_Värmdö kulturskola_v2_low

Viktiga datum

19/10 Orientering

29/11 Muntliga NP

Höstlov v 44

Ha en härlig hösthelg!

Patrik, Annica, Charlotta och Madelene

 

Ekologi

Ansvarig/Ansvariga: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 39 (halva) – v 46

Vad?

Ekologi keynote åk9 del 1

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 
Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 
Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 
Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 
Vad behöver vi energin till i förbränningen?
Vad är ett ekosystem?
Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer)
Vad innebär en ekosystemtjänst?
Vad är ett biom?
Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
Varför är biologisk mångfald bra?
Vad är en näringskedja? 
Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 
Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 
Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
Hur sprids giftiga ämnen i naturen?
Hur fungerar växthuseffekten?
Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
Vilka är konsekvenserna av övergödning?
Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö?
Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
Vilka är de vanligaste miljögifterna?
Hur kan vi lösa våra miljöproblem?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade ochrelativt välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsakfungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med vissanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativt godanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. 
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. 
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 
Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbaraekologiska samband och ger exempel påenergiflöden och kretslopp.  Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexaekologiska samband och förklarar och visar på samband kringenergiflöden och kretslopp.  Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexaekologiska samband och förklarar och generaliserar kringenergiflöden och kretslopp. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss delunderbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar pånågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.  Dessutom för eleven utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.  Dessutom för eleven välutvecklade och välunderbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer , projektarbete, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Projektuppgift, prov, diskussioner, laboration

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 39
SR
  Vad är Ekologi?  Uppgift på klimatkalkyltorn.se med efterföljande diskussion. Fotosyntesen och förbränningen.
SG Bilarna

v 40
SR Växthuseffekten, växthusgaser + film, samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare, ekosystemtjänster.
SG Vad är Ekologi? Fotosyntes och förbränning. Uppgift på klimatkalkyltorn.se med efterföljande diskussion. Växthuseffekten och växthusgaser + film.
Fotosyntes-och-förbränning

Laboration –  Exkursion: Hur mår Lemshagasjön? Vilka organismer hittar vi där? Studier i lab med hjälp utav mikroskop

v 41
SR Uppgift ute i naturen i smågrupper. I grupperna tittar vi på vilka olika ekosystemtjänster vi kan hitta i vårt närområde. Ni kommer att sammanställa ert arbete i en keynote och redovisa det muntligt. Näringskedja, näringsväv och näringspyramid.
SG Film-växthuseffekten, samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare och ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänster

Laboration – Exkursion:  Hur mår Lemshagasjön? Vilka organismer hittar vi där? Studier i lab med hjälp utav mikroskop

v 42
SR Begrepp: biom, abiotiska- och biotiska faktorer, naturligt urval, ekologisk nisch, biologisk mångfald. Tre kretslopp: Närsalternas. vattnets och kolets.
SG Uppgift ute i naturen i smågrupper. I grupperna tittar vi på vilka olika ekosystemtjänster vi kan hitta i vårt närområde. Ni kommer att sammanställa ert arbete i en keynote och redovisa det muntligt. Näringskedja, näringsväv och näringspyramid.

v 43
SR Miljöproblem: Ozon, freon, övergödning, försurning, näringsfattig/ näringsrik sjö, miljögifter.
SG Begrepp: biom, abiotiska- och biotiska faktorer, naturligt urval, ekologisk nisch, biologisk mångfald. Tre kretslopp: Närsalternas. vattnets och kolets.

Laboration – dissektion av en kräfta.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi bygger vidare på det som eleverna arbetade med i åk 6. Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper elverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får välja projekt inom fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Taluppfattning – Merkurius grön

Ansvarig: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 38-43

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är positiva respektive negativa tal?
Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
Hur kan svaret vid multiplikation bli mindre?
Hur kan svaret vid en division bli större?
Vad är potenser? När används dem? Hur räknar vi med dem?
Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
Underlättar prefixen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal och tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Begreppsförmågan:

E C A

Kan grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.



Har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.

Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.


Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Metodförmågan:

E C A

Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Kommunikationsförmågan:

E C A

Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Genomgångar och ganska mycket räknande, både individuellt och i grupp.
    Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så blir det läxa till veckan därpå.
  • Vi kommer även att jobba med interaktiva sidor samt material från annan litteratur.
  • Begreppsdiskussioner
  • Läxor på kunskapsmatrisen
  • Avslutande prov

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 38

Må 
Genomgång av ny Lpp och utdelning av böcker.
Vi tillverkar varsin tallinje för positiva och negativa tal som vi kan ha som hjälp i det här området. Vi går igenom några nya begrepp kring detta.

Egen träning i boken s 9-10 + Övningsblad 1.1 B positiva-decimaltal
Läxa: Övningsblad-1.1A-Tallinjer-med-positiva-tal

On  utgår pga utvecklingssamtal

Fr
Vi följer upp förra lektionen samt tittar vidare på Hur adderar och subtraherar man med negativa tal? Vad kan man använda för smarta strategier? Vi tar hjälp av våra tallinjer som vi ritade förra lektionen.
Extra: Film om negativa tal

v 39


Vi jobbar vidare med addition och subtraktion av negativa tal. Egen träning i boken: s 12-14.

On
Idag tittar vi på multiplikation och division med negativa tal. Finns det liknande strategier som vid de andra räknesätten att använda sig av? Egen träning i boken s 15-18.
Extra: Film om mult. och div. med negativa tal

Fr
Vi tränar vidare på multiplikation och division av negativa tal genom egen träning i boken samt ett domino.

v 40

Må 
Potenser. Hur och varför används potensform? Finns det missuppfattningar? Egen träning i boken s 20-22 eller Övningsblad 1.4
Extra: Film om potensform

On
Multiplikation och division med potenser. Repetition av prioriteringsregler + tillägg vart potenser kommer in. Vi tränar i par på att lösa några olika numeriska uttryck och tänka på prioriteringsreglerna. Egen träning i boken s 24-25 eller Övningsblad 1.5
Extra: Film om mult. och div. med potenser

Fre
Egen träning på potenser och multiplikation och division med potenser i boken (kap 1.4 och 1.5) och via kunskapsmatrisen (färga sin egna matris)
Läxa till nästa fredag på kunskapsmatrisen provkod: y43gbp

v 41


Kvadratrötter! Vad är det? Vi kopplar tillbaka till geometrin för att se användningen av dem. Genomgång och paruppgifter och därefter egen träning boken s 26-27 eller Övningsblad 1.6

On
Genomgång av tiopotenser samt träning på egen hand på övningsbladet Extra-Tiopotenser .
Vi tränar därefter vidare på kvadratrötter mha boken/övningsuppgifter på Kunskapsmatrisen kod S3VhDc.

Fr
Grundpotensform, ett sätt att kunna skriva samtliga tal med hjälp av tiopotenser. Vi gör även några paruppgifter för att sedan träna själva i boken s 30-31 eller Övningsblad1.7
Extra: Film om grundpotensform

v 42


Egen träning från förra veckan + ev tillverka egna memory.

On
Genomgång av prefix för olika tiopotenser. Hur underlättar prefixen och i vilka sammanhang stöter vi på dem? Vi tränar även vidare genom en paruppgift + memory.

Fre   Orienteringsdag Hellasgården

v 43

Må + On
Egen träning inför provet.
Facit-begreppstest-och-kapiteltest
Facit övningsblad

Du kan även träna i boken eller på kunskapsmatrisen.

Fr   Prov kapitel 1

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Solen veckobrev v 36

Käraste Solar 

Solen strålar letar sig fortfarande fram då och då, underbara höst! Nu är vi igång för fullt med skolarbetet i alla ämnena. Det är roligt att se er lust och glädje att ta er an era uppgifter!

Veckan som gått

Vi började veckan med mentorstimme där vi genom rutinen koppla, vidga, utmana funderade och diskuterade kring gruppsamarbetet i 12-grupperna den första skolveckan. Vi funderade bl a på Koppla – Vad i det ni gjorde ti/on påminner om pos/neg tidigare erfarenheter ex på bra saker elever/en själv gjorde eller mindre lyckade. Vidga Vad i det som skedde gjorde att gruppen kom framåt eller vad var bra att ta med sig som gynnar samarbete. Utmaningar Vad är utmaningar vid samarbete och vad kan man själv bli bättre på. Utifrån era tankar skapades sedan mål på IUP utifrån ett gruppfokus. Nästa mentorstimme fortsätter vi att förbereda oss inför utvecklingssamtalet och då kommer vi ha ämnesfokus.

Vi har även kommit igång med vårt teknikprojket – bilkonstruktion. Vi har i veckan börjat med att göra skisser och ritningar och lite smått börjat bygga på bilarna. Det är kul att se er kreativitet, ert samarbete och er problemlösningsförmåga. I matten har vi lämnat procentavsnittet för att jobba med koordinatsystem, grafer och linjära samband. Vi startade upp med att träna på koordinater och x- och y- axlar genom att spela sänka skepp.

Under fredagen hölls skolval på Lemshaga. Alla elever i årskurs 7-9 fick möjlighet att rösta på det parti man tänker och tycker ska sitta i riksdagen. Valet gick till precis på samma sätt som det ”stora” valet och rösterna räknas och skickas in. Resultatet kommer sedan presenteras nationellt för vad Sveriges ca 400.000 högstadie elever tycker. Husrådets elever var extra ansvariga under valdagen: De tog hand om de yngre eleverna som kom på besök till Ladan och gav information om partierna och hur ett val går till.

Veckan som kommer

En skolvecka enligt schema, med undantag för teater torsdag 13/9. Teatern heter Framtiden och är en klassrumsföreställning som i dramats och lekens form låter eleverna diskutera och debattera frågor som rör framtiden. Vi kommer att hålla till i L1-L2 mellan 13.30-15.00. Obs! Obligatorisk närvaro.

Varmt välkomna på föräldramöte onsdagen 12/9 kl 18-20.30. Ni kommer bl a att få gymnasieinformation från vår SYV Daniel. Om ni har önskemål kring något som bör tas upp maila någon av oss mentorer innan mötet. OBS! Föräldramötet är framflyttat till 26/9 samma tid. 

Skolfotografering kommer att ske under torsdag 13/9. Solen grön tar kort 9.40 och Solen röd 10.10. Eventuellt spexfoto kommer att tas vid senare tillfälle.

Praktisk Info

Avtal att skriva på – (Vi saknar fortfarande många avtal)

Ni behöver skriva på avtalen nedan igen. Skriv ut (om ni kan), skriv på och lämna in dem till oss på tisdag. Vi kan skriva ut åt er på måndag om ni inte kan skriva ut hemma.

Datoravtal finner ni under praktisk info på hemsidan. http://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Avtal-om-användning-av-tekniska-hjälpmedel-åk-7-9-1.pdf

Elever som har specialkost ska lämna in en ny infolapp om vad man har för kost/allergier. Detta är viktigt för köket. Lappen lämnas in till oss. Köket behöver få in den snarast! Specialkost blankett – Specialkost

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp.

Värdesaker

Vi vill påminna er om att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Skolan avråder det. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ha ansvar för. Ni kan låsa in dem i skåpen. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Viktiga datum

13/9 Teater Framtiden här på skolan. Dagen slutar ca kl.15. Obligatorisk närvaro.

13/9 Skolfotografering, Solen grön 9.40 och Solen röd 10.10.

17/9 Tid för utvecklingssamtal på förmiddagen. Om du inte har samtal har du sovmorgon och börjar efter mentorstimmen enligt ditt schema.

19/9 Utvecklingssamtal, 1/2 studiedag 1/2 ledigt.

25/9 Lemshagaspelen, idrottsdag, matsäck

26/9 Föräldramöte med gymnasieinformation kl.18-20.30

19/10 Orientering

29/11 Muntliga NP

Trevlig helg önskar solens mentorer

Teknik – bygga en elektrisk bil

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35-v 39

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

• Hur gör man en skiss?
• Hur gör man en ritning?
• Hur bygger man en bil så att den rullar?
• Hur kopplar man in en motor på bilen?
• Varför byggde du din bil som du gjorde? Vad var viktigt för dig?
• Vilken hastighet fick din bil?
• Hur skriver man en teknisk rapport?
• Hur har bilen utvecklats över tid och vad har varit den viktigaste drivkraften?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

Förankring i kursplanens syfte

• Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.
• Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
• Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan undersöka… Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt godanvändning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enklafysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetadefysiska eller digitala modeller. 
Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. 
Eleven gör dokumentationer Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.  Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.  Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. 
Elven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. 
Dessutom kan eleven föra… Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.  Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete – praktiskt och skriftligt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag bedömer din aktivitet under övningar och processen/byggandet av bilen samt uppvisning av modell (färdiga bilen) samt tillhörande rapport där bl a beskrivning av arbetets gång samt ritningar och skisser ska finnas med.

Uppgiftsbeskrivning bilkonstruktion

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Måndag/onsdag (helklass): Bilens utveckling och drivkraft. Begrepp och tekniska ord kring bilar. 

Tisdag (lab, halvklass): Favoritbil, skiss, framtidsvision – utveckling/förbättring

Torsdag (helklass):
Presentation av projektet och bedömning. Genomgång av skiss och ritningar. Vi tränar på att göra ritningar från tre olika vyer.

Skiss och ritning

Fredag (helklass):
Bilens utveckling/historia. Genomgång av hur man kopplar en bil. Teknikbegrepp. Önskemål om du vill jobba ensam/par. 

v 36

Må/On Materialet eleverna får tillgång till presenteras. Start skiss och ritningar + skriva rapport.

Tisdag (lab, halvklass): Favoritbil, skiss, framtidsvision – utveckling/förbättring

Torsdag/fredag: forts skisser+ ritningar + bygga bil + skriva rapport.

v 37 

Bygga bil + skriva rapport (alla lektioner)

v 38

Bygga bil och skriva rapport (alla lektioner utan on utvecklingssamtalsdag)

v 39

Bygga bil och skriva rapport må SR + to, fr SG

Inlämning Solen röd måndag 24/9 av bil + rapport + skiss/ritningar
Inlämning Solen grön fredag 28/9 av bil + rapport + skiss/ritningar 

Biltävling och utställning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under år 8 arbetat med energi samt energiomvandlingar. Vidare anknyter även projektet till elektricitet och magnetism som vi också jobbade med under år 8.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt med teori och laborationer. Olika uttrycksformer och ingångar till lärandet ges genom både diskussioner och teoretiska pass.
  • Att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi arbetar aktivt för en klassrumssituation där alla frågor välkomnas så att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • Att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.