Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 7 – 12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När och hur använder vi de geometriska satserna?
  • Hur kan vi få användning i vardagen av vår nyvunna kunskap?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupper om tre-fyra kommer ni få möjligheten att välja ett område att fördjupa er i. Ni kommer få fem lektioner på er till ert jobb. Därefter kommer ni att hålla en genomgång för övriga klasskompisar.

The teacher step back

Vi avslutar perioden med någon form av diagnos på området.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Via aktivt deltagande under lektionerna, där du resonerar tillsammans med dina kompisar. Tillsammans i gruppen håller ni i en genomgång.

Jag kommer inte att bedöma er i någon specifik förmåga under det här projektet utan all lektionstid skall ses som en möjlighet att visa upp kvaliteter inom de olika förmågorna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 7

Må SG + Ti SR
Vi repeterar geomtriavsnittet från år 8 genom ett kapiteltest som ni arbetar med två och två. Kapiteltest + facit Hjälpmedel: Formelblad, miniräknare.

Genomgång av projektuppgift + val av område.

Ti SG + On SR  Projektuppgift i din grupp
To SG + SR Projektuppgift i din grupp

v 8

Må, Ti + To SG   Projektuppgift i din grupp. Inlämning av plansch, uppgifter och facit.
Ti, On + To SR   Projektuppgift i din grupp. Inlämning av plansch, uppgifter och facit.

v 10 Redovisningar och tid för räknande.

Må SG+ Ti SR Symmetri + egen räkning i boken s 97 – 98

Ti SG+ On SR Längdskala, area- och volymskala + egen räkning i boken s 106-108 + 112-115

To SG+SR Likformighet och kongruens + egen räkning s 101-103

v 11 Redovisningar och tid för räknande. 

Må SG + Ti SR Pytagoras sats + egen räkning s 124-125

On SR + To SG Likformiga trianglar och topptriangelsatsen + egen träning s 118-121

To SR Egen träning på kapitlet 3.1-3.6

Övningsblad, elevernas uppgifter, basläger+ hög höjd

v 12

Må SG Egen träning på kapitlet 3.1-3.6

Övningsblad, elevernas uppgifter, basläger+ hög höjd

Ti SG+SR Vikarie på matten – fortsatt träning på kapitlet.

To SG+SR Prov på kapitlet

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solen veckobrev v 6

Kära Solar

Nu har vi lämnat den låååånga månaden Januari och gett oss in i den lite kortare februari. Endast två veckor kvar till ett efterlängtat sportlov och pausvila så håll koll på vad som behöver göras innan dess. Tänk på planeringen och att utnyttja lektionstiden.

Veckan som gått

Nu har vi träffat alla er som satt upp er på utvecklingssamtal. Alltid lika kul att få träffa er och höra er sätta upp nya mål för terminen. Vi kommer även att träffa er som inte satt upp er på samtal på mentorssamtal de kommande veckorna. Tänk på att komma förberedd även till dessa.

Vi har haft en vanlig skolvecka utan några avbrott. I torsdags hade vi matteprov i Algebra. Oj, vad ni kämpat inför det. Det var välbesökta fördjupningar och många satt i hjärtat och pluggade tillsammans. Härlig kämparglöd. Nästa arbetsområde blir geometri.

I no:n fortsätter vi med kemi ett tag till, vi går nu in på grenen organisk kemi – kolföreningars kemi.

Veckan som kommer

Ytterligare en vanlig skolvecka utan andra avbrott.

Kommande datum för terminen

25/2 – 1/3 Sportlov
12/3 NP Svenska
14/3 NP Svenska
19/3 NP NO Labb 
20/3 NP NO Labb halvdag
20/3 Inspirationsmässa på em i Ladan
26/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
27/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
2/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
3/4 NP NO åk 9
9/4 NP Engelska
11/4 NP Engelska
15/4-18/4 Påsklov
30/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
1/5 Lov
6/5 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
7/5 NP SO
8/5 Skolansdag, Lemshagaforum för eleverna på förmiddagen
9/5 NP SO
13/5 Lemshaga forum
15/5 NP Matematik
17/5 NP Matematik
20/5-21/5 Studiedagar
22/5 Omvärldsdag för åk 6-9
30/5-31/5 Lov
6/6 Lov Sveriges nationaldag
7/6 Lov 
11/6 Friluftsdag
12/6 Avslutninsmiddag, Solen (Ni är lediga under dagen, komp för dans och kommer på kvällen)
13/6 Sommaravslutning

Ha en skön och vilsam helg!

Annica, Patrik, Charlotta och Madelene

Organisk kemi – kolföreningarnas kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 6- 

Läsanvisningar i boken Spektrum Kemi
Organisk kemi s.156-185
Kol och förbränning s. 244-265

Gleerups – kemi 7-9 – kol och kolföreningar

Keynotes: Organisk kemi år 9 del 1 19

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra (fem) vanligaste formerna av grundämnet kol? Vad är amorft kol?
• Vad är nanoteknik?
• Hur går kolatomerna runt i ett kretslopp (kolets kretslopp)?
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur och vad används kolväten till i vår vardag?
• Hur har olja bildats? Känna till begreppen/orden raffinaderi, destillering, fraktioner och krackning.
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer: metanol, etanol, (teknisk sprit), glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden?
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen?
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  • Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kemin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se matris

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner /diskussioner /lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 6
Organisk kemi vs oorganisk kemi, uppgift: vad kan du få reda på om kol genom det periodiska systemet? Kol i fyra (fem)olika former.
Film Kolets kemi

Laboration: Brännarkörkort och labb brännare, genomgång av tidigare laboration.

v 7
Kolets kretslopp, amorft kol, kolväten – alkaner, alkener och alkyner, isomerer. Lektionsuppgift: Uppgift kolväten, omättade och mättade kolväten. Nanoteknik och nanomaterial. Artikel: Nanomaterial och nanoteknik
Film: Kol och kolväten,

Laboration: Brännarkörkort och labb brännare, genomgång av tidigare laboration.

v 8
Fossila bränslen – kol, olja, naturgas. Dest av råoljaoljeprodukter
Dokumentär: Den stora klimatskandalen Film: Olja

Laboration: Aktivt kol, kromatografi och destillering.

v 10
Alkoholer – faror, nyttjar och användningsområden. Envärda och flervärda alkoholer. Lektionsuppgift:Uppgift alkoholer

Film:

Laboration: Aktivt kol, kromatografi och destillering.

v 11
Organiska syror och estrar – var finns de, hur bildas de och vad används de till i vardagen?

Laboration: Alkoholer

v 12 
Prov kemi

Laboration: Alkoholer

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Solen veckobrev v 4

Hej alla fina Solar!  

Vi går mot ljusare tider, det kan vi märka av lite på morgnarna. Skönt!  Trots det märker vi att många är trötta till och från. Tänk på att det är viktigt med sömn och motion också – balansen ni vet!

Veckan som gått

På mentorstimmen förberedde vi oss inför utvecklingssamtalet v 5 eller v 6. Om du inte har satt upp dig på utvecklingssamtal så kommer vi mentorer ändå att träffa dig på mentorssamtal för att stämma av terminen samt sätta upp mål. Därför är det väldigt viktigt att alla fyller i elevdokumentet på schoolsoft!

Nu är vi igång igen för fullt i alla ämnena. Den här veckan har det varit mycket på gång i de olika ämnena t ex kemiprov och kemilabb, oförberett So-prov, låttextanalyser och ekvationslösningar. Det är roligt att se er kämparglöd och hur ni hjälper varandra i pluggandet. Många har kommit på fördjupningstimmarna och suttit kvar på eftermiddagarna och pluggat. Tänk på att det är viktigt att planera och börja i god tid. Vi hoppas att du löpande skriver in i din google kalender eller någon annan kalender vad som är på gång i skolarbetet.

Veckan som kommer

Nästa vecka är det mycket schemabrytande aktiviteter och annat så håll koll på tider och platser på schoolsoft.

  • Må 28/1 –  dansträning i Brunns Sporthall tillsammans med Brunns skolas 9:or. Se tider som Gottis lagt ut på Schoolsoft. Resten av dagen följer ni ordinarie schema.
  • Ti 29/1 – danskväll i Hemmesta med liveband. Se tider på Schoolsoft. På dagen ordinarie skoldag, förutom sista lektionen då ni får tid att förbereda er inför kvällen dvs Solen röd har ingen idrott och Solen grön har ingen engelska.
  • On 30/1 – Utvecklingssamtalsdag  – eleverna halv studiedag, halv lovdag.
  • To 31/1 – Allaktivitetsdag. All info om alla aktiviteter finns på schoolsoft.
  • Fr 1/2 – vanlig skoldag.

Kommande

Vecka 12 planerar vi in ett spännande projekt om livet efter Lemshaga. Här kommer lite info om detta:

_____________________________

”Mitt liv mina val” 20/3 vill du bidra?

Kort bakgrund – Vi vill att våra elever ska få syn på sig själv som person (vad är ens drivkraft), hur matchar det mot utbildningar och framtida jobb. Vi vill gärna gå lite utanför boxen – inte tänka typiska mans/kvinnoyrken! 

Vad vill vi göra 20 mars?

Vill du som förälder eller tidigare elev komma och berätta om vad du jobbar med eller vilka utbildningar du valt och varför?

Hur?

Vi kommer köra kort intro för alla sedan miniföreläsningar på 10-15 minuter för grupper på 13 elever och däremellan ”mässa” där 10-15 föräldrar/fd elever berättar om sina jobb/studieval.

Tid: 20/3 kl. 12.30-15.00

Plats: Ladan/gymnastisksalen Lemshaga

Deltagande elever: Årskurs 7-9 (156 elever)

Kontakta Fredrik Pettersson om detta låter intressant

fredrik.pettersson@lemshaga.se

________________________________

Föreläsning Reggio Emilia den
6/2 kl.18.30

Några gånger om året utvidgar vi föräldrakoordinatorsmötet och går ut med en allmän inbjudan till en kväll med fokus på skolans pedagogiska profil. Denna gången är det Cecilia Högsveden-East som kommer att tala om skolans
Reggio-Emiliainspiration. Om ni vill delta vill vi att ni anmäler er
senast den 1:a februari via Schoolsoft. Detta för att kunna
ordna lämplig lokal.
Välkomna! önskar Föräldrakoordinatorgruppen

Ledighet

Vårterminen är ju lite speciell för alla åk 9:or. Vi vill åter påminna om vad som gäller vid ledighet.
”Under vårterminen beviljar vi inte några ledigheter på grund av nationella prov. Vi ser att eleverna behöver vara närvarande så mycket som möjligt för att kunna tillgodogöra sig den undervisning de behöver för att utveckla sina kunskaper optimalt och kunna prestera efter bästa förmåga på proven. Vi hoppas att ni har överseende med detta”.

Här kommer igen en uppdaterad lista över viktiga datum (skriv in och planera i din kalender):

28/1 Solen Dans i Brunn fm (Mer info på schoolsoft)
29/1 Solen Dans Hemmesta 18.30-21.00 (Föräldrar uppmanas att hämta)
30/1 Utvecklingssamtalsdag (Mer info i Schoolsoft)
31/1 Allaktivitetsdag 
4/2 Utvecklingssamtal under mentorstimmen. (Ni andra har sovmorgon)
25/2 – 1/3 Sportlov
12/3 NP Svenska
14/3 NP Svenska
19/3 NP NO Labb 
20/3 NP NO Labb halvdag
20/3 Inspirationsmässa på em i Ladan
26/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
27/3 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
2/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
3/4 NP NO åk 9
9/4 NP Engelska
11/4 NP Engelska
15/4-18/4 Påsklov
30/4 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
1/5 Lov
6/5 NP Franska och Spanska (påverkar inga andra lektioner)
7/5 NP SO
8/5 Skolansdag, Lemshagaforum för eleverna på förmiddagen
9/5 NP SO
13/5 Lemshaga forum
15/5 NP Matematik
17/5 NP Matematik
20/5-21/5 Studiedagar
22/5 Omvärldsdag för åk 6-9
30/5-31/5 Lov
6/6 Lov Sveriges nationaldag
7/6 Lov 
11/6 Friluftsdag
12/6 Avslutninsmiddag, Solen (Ni är lediga under dagen, komp för dans och kommer på kvällen)
13/6 Sommaravslutning

 

Ha nu en riktigt skön och vilsam helg!

/Mentorerna

Merkurius grön – Förpackningsprojekt (geometri)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 3 – 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När använder vi volym i vardagen?
  • Hur räknar vi ut volymen av de vanliga rymdgeometriska figurerna?
  • Hur ritar man på ett tydligt sätt en rymdgeometrisk figur?
  • Hur kan man beskriva det rymdgeometriska figurerna?
  • Hur räknar vi med skala i två och tredimensionella figurer?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
    • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
    • gör skalenliga ritningar
    • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
    • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matris-geometri

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under första delen av tiden kommer jag att hålla vissa genomgångar där vi behandlar centrala begrepp inom området. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning. Sedan kommer ni i grupp att arbeta med ett förpackningsprojekt där ni på egen hand kommer vara tvungna att lära in vissa delar. Självklart kommer jag finnas till hands för diskussion och vägledning.

Formelblad
Facit till övningsbladen
Facit begrepps och kapiteltest

Förpackningsprojekt Merkurius 2019

Fakta + övning: Längd, area och volymskala + film: Längdskala,  Area och volymskala + för er som väljer kon eller pyramid film
(t om 8.30): Pythagoras sats

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Lektionsaktivitet, inlämning av förpackningsprojektet, gruppdiskussioner samt avslutande skriftligt prov på kapitlet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 3

On: Uppstart av området samt lite uppfriskning av vad area och omkrets är och hur det beräknas genom Övningsblad 3.1A.

Fre: Laboration cirkelns omkrets och area. Hur har man kommit fram till hur man gör beräkningar (formlerna) av cirkelns omkrets och area?
Film om cirkelns omkrets och area

v 4

Må: Återkoppling till i fredags. Egen tid att befästa förra lektionens genomgång. Egen räkning prio s 88-96.
Övningsblad 3.1B-Cirkelns omkrets
Övningsblad 3.2A -Cirkelns area

On: Mer tid att befästa cirkelns area och omkrets (se må). Till fredag bör du jobbat klart med sidorna s 88-96 (2 nivåer per kapitel) eller övningsbladen ovan för att ligga i fas. 

Fre: Geometriska kroppar och deras egenskaper. Vi tillverkar några av de geometriska kropparna och tittar på deras egenskaper.  Begränsningsyta och mantelyta, vad är skillnaden? Vi avslutar med att gå igenom de geometriska kroppar som ni ska känna till.

v 5

Må: Vi fortsätter att träna på begränsningsytor samt mantelyta tillsammans och själva. Egen träning: s 100-102 i prio. Extra: Övningsblad 3.3Övningsblad 3.2B – Cirkelsektor

Filmer: Begränsningsyta-cylinder, Begränsningsyta-rätblock

On: Utvecklingssamtalsdag – passa på att se över om du ligger i fas.

Fr: Vi räknar begränsningsytors area på några olika geometriska kroppar. Volymenheter – vilka olika system finns det? Hur omvandlar vi från kubikdecimeter till liter? 

v 6

Må: Egen träning på volymenheter i boken s 109-110 eller på Övningsblad 3.5-Volymenheter + domino volymenheter.

On: Genomgång om rätblockets volym och vi fördjupar oss lite i begreppet basyta. Vi tränar först praktiskt genom att beräkna volymen av olika rätblock som Madelene har med sig. Därefter egen träning i boken s 106-107 eller Övningsblad 3.4

Film om rätblockets volym

Fr: Fortsatt träning på veckans arbete 3.4 och 3.5 i boken s 106-109, ca 2 nivåer på varje avsnitt.

v 7

Må: Vi vänder oss nu mot de geometriska kropparna cylinder och prisma. Hur beräknas volymen här? Vilka former på basytor stöter vi nu på?  Vi gör en praktisk övning kring olika cylindrars volym och funderar kring vad som påverkar att volymen blir större.

Film om prisma och cylinder

On: Egen träning på volymberäkningar av cylinder och prisma i boken s 111-113 eller Övningsblad 3.6

Fr: Volymberäkningar av kon, pyramid och klot. Hur gör vi det? Egen träning i boken s 114-117 eller Övningsblad 3.7

Film om kon och pyramidFilm om klot

v 10

Må: Uppgift på kunskapsmatrisen. På slutet kommer ni även få välja vilken nivå ni vill sikta in er på under förpackningsprojektet.

On + Fr Förpackningsprojektet

v 11

Må + On + Fr Förpackningsprojektet

v 12

Må Sista lektionen till förpackningsprojektet. Inlämning och uppsättning. 

On-Fr Repetition inför provet

v 13

Matteprov kapitel 2 Rymdgeometri

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

 

Veckobrev Solen v 50

Hej alla fina Solar!

Nu börjar terminen lida mot sitt slut. Bara fyra dagar och en julavslutning kvar innan ni får ta ett välförtjänt jullov!

Veckan som gått

På mentorstimmen fick ni chans att göra klart skolarbete om ni behövde och resten kollade på film.

Under veckan som gått har vi som vanligt haft fullt upp med allt ifrån matteprov, utvecklande av svenskatexter, källgranskning, tillverkning av badbomber, livskunskap för grön, lucia, ringdans runt granen och en avslutning tillsammans på is och utanför is med Gottis och Patrik. Puh, mycket hinns det med in i det sista.

 

Veckan som kommer:

  • Måndag morgon är det studietid. Från 8:30 finns det hjälp och stöd från både speciallärare och annan lärare att få. UTNYTTJA DET!!!
  • Eftersom ni började tidigt i torsdags så är ni komplediga på mentorstiden på måndag. Ni som har kvar saker att lämna in eller behöver göra omprov, kommer kl 8.30 och gör klart allt. (Är du osäker på om du ska göra något så kontakta din ämneslärare.)
  • Onsdag är det jullunch. Vi kommer att få andra lunchtider. Vi äter 13.00-13.30. Ta med något mellanmål till förmiddagen eftersom det är senare lunch än vanligt. Efter lunchen träffar vi våra fadderbarn i amfiteatern för en stund tillsammans. Tänk på varma kläder! Vi avslutar dagen ca 1430.
  • På torsdag är det Julavslutning kl 18.30-19.15. Vi har vanlig skoldag och sen träffas vi kl 18 i hamnen utanför vårdcentralen.
  • På fredag är alla lediga eftersom vi har avslutningen på torsdag kväll.

Vi önskar er alla en fin tredje adventshelg!

Annica, Patrik, Charlotta och Madelene