Merkurius veckobrev v 36

Hej alla fina Merkuriusar!

Vi vill börja med att berömma er för er fina start på terminen! Se till att hänga med i starten och ha koll på allt som händer på schoolsoft, i veckobrev och på Lpp:erna.

Veckan som gått

Under måndagens mentorstid började ni förbereda er inför era kommande utvecklingssamtal. Detta arbete kommer vi att fortsätta med på måndag. Blir ni inte klara under denna timme är det viktigt att detta görs färdigt hemma så att ni kommer förberedda till vårt samtal. På schoolsoft finns mallen som du ska följa.Vi vill också be er föräldrar att inför samtalet fylla i ”er del” av formuläret. Detta hittar ni på Schoolsoft, i vänsterkolumnen under ”Inför utvecklingssamtal”.

Vi har kommit igång med olika arbetsområden och projekt i de olika ämnena, häng med på vad, hur och varför vi gör dem i Lpp:erna på hemsidan eller följ länken: http://lemshaga.se/lokala-planeringar/

Kommande vecka

Vi fortsätter med förberedelserna inför utvecklingssamtalen på mentorstiden.

På torsdag/fredag 14-15/9 är det skolfotografering. Håll utkik efter exakta tider på schoolsoft.

Övrig information

  • Lemshaga deltar i år i ett forskningsprojekt, YAM – youth aware of mental health, som främjar ungdomars psykiska hälsa, i samarbete med Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Projektet omfattar både utbildning samt elevenkäter. Eleverna har idag fått hem en informationsfolder om projektet samt en samtyckesblankett där du godkänner/avböjer att ditt barns enkätsvar får användas i forskningsprojektet. Blanketten ska skickas in senast 13 september och du får med ett portofritt svarskuvert som du ska använda.
  • Vi har många hungriga elever de dagar det är många lektioner innan lunch. Det är bra att ha med sig en macka eller frukt för att orka. Tänk bara på att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.
  • Köket påminner om att de behöver få in nya specialkostblanketter. Länk till blanketten finns nedan;
  • Vill ni ha tag i oss mentorer kan ni ringa klasstelefonen 08-586 313 08 (som också alltid finns med på utflykter), eller maila oss.
  • Vi ber alla föräldrar och elever kolla sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil” så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil”.

Kommande datum

  • 14-15/9 – Skolfotograftering
  • 18/9 – Utvecklingssamtal fm, ni börjar först efter mentorstimmen 10.45 resp 10.50.
  • 19/9 – YAM- utbildning
  • 20/9 – Utvecklingssamtalsdag
  • 25/9 – Lemshagaspelen
  • 3/10 – Livskunskap Merkurius röd fm
  • 10/10 – Livskunskap Merkurius grön fm
  • 11/10 – Föräldramöte 17.30-19.00
  • 19/10 – Orientering 7-9
  • v 44 Höstlov

Ha en riktigt skön helg!

Patrik, Annica, Charlotta och Madelene

 

Två- och tredimensionella geometriska figurer

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?
Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?
Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?
Hur många grader är ett helt varv? halvt varv?
Vad är en bisektris?
Hur beräknar man okända vinklar?
Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?
Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?

När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?
Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?
Hur kom formeln för cirkelns omkrets till? Vad är talet pi?
Hur omvandlar man olika areaenheter?
När använder vi oss av begreppet area i vardagen?
Vad innebär begreppet area?
Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar) och cirkeln?

När använder vi volym i vardagen?
Hur räknar vi ut volymen av de vanliga rymdgeometriska figurerna?
Hur ritar man på ett tydligt sätt en rymdgeometrisk figur?
Hur kan man beskriva de rymdgeometriska figurerna?
Hur räknar vi med skala i två och tredimensionella figurer?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
    • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
    • gör skalenliga ritningar
    • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
    • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se matris

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under första delen av tiden kommer jag att hålla vissa genomgångar där vi behandlar centrala begrepp inom området. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning. Sedan kommer ni i grupp att arbeta med ett förpackningsprojekt där ni på egen hand kommer vara tvungna att lära in vissa delar. Självklart kommer jag finnas till hands för diskussion och vägledning.

Formelblad

Geometriprojekt?

Facit till övningsbladen

Facit begrepps och kapiteltest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, inlämning av geometriprojekt (muntlig och skriftlig uppgift), skriftligt prov, små bedömningsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Ti   

Utdelning av böcker + räknehäften.

Repetition av vinklar – gruppdiskussion. Aktivitet vinkeljakten – uppskatta och mäta vinklar.

Länk: Läsa och träna mer på vinklar

On/To  

Egen träning: Övningsblad 3.3 A, Övningsblad 3.3B

Gruppuppgift – geometrisk form och vinkelsumma Geometriska figurer och vinkelsumma,Geometriska figurer

Fr

Fortsättning på gruppuppgiften.

v 36

Ti

Redovisning av gruppuppgifterna samt en diskussion kring vad vi upptäcker/ser. Vi försöker även hitta en generell formel för vinkelsumman som gäller för alla månghörningar.

On/To

Sant eller falskt kring det vi pratade om förra lektionen. Egen träning: Övningsblad 3.4Vinkelbekymmer

Om du behöver träna mer: Mer träning okända vinklar

Fr 

Vi skriver en tanketext om en bild med geometriska figurer som vi sedan diskuterar och funderar kring hur vi kan utveckla t ex genom att använda mer ändamålsenliga matematiska begrepp. Vi tränar även på att beskriva geometriska figurer för varandra.

Geometriska 2D-figurer

v 37

Ti

Vi pratar om samt försöker hitta en definition för hur man beräknar omkrets på månghörningar samt tränar på det. Egen träning: Övningsblad 3.5

On/To

Ni får genom en aktivitet upptäcka hur man beräknar cirkelns omkrets. Egen träning: Prio s 90-91, Övningsblad 3.1 C Cirkelbågar

Fr

Forts från senaste lektionen. Sant eller falskt om cirkelns omkrets samt egen träning.

v 38

Ti + To/Fr (onsdagen utgår pga utvecklingssamtalsdag)

Vi tränar areaenheter samt beräknar arean på månghörningar. Egen träning: 3.7-3.8 Area av månghörningar pdf

Cirkelns area

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

 

Kemisäkerhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35-38

Säkerhetskompendium Kemi

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

  • Hur ska du uppföra dig i en laborationssal?
  • Vilka säkerhetsåtgärder behöver du känna till?
  • Hur ska du handla om olyckan skulle vara framme?
  • Hur är olika kemikalier märkta och vad innebär märkningen?
  • Vad heter laborationsutrustningen som finns i laborationssalen?
  • Vilka säkerhetsåtgärder finns hemma hos dig?

Övergripande mål från LGR 11 

• Kan lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra, känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv och vardagsliv.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

Laborationssäkerhet är en förutsättning för att:
• Var elev ska kunna göra systematiska undersökningar i en laborationssal.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
  • Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt arbete, genomgångar, diskussioner, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftlig, muntlig och praktisk redovisning av säkerhetsåtgärder och regler i labbet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Ti  Kemisäkerhet – vad är det och varför är det viktigt? Diskussion utifrån en fiktiv lektion En dag i No-labbet.

On halvklass- genomgång av säkerhet på laborationer (del 1 i säkerhetskompendiumet). Vi testar skyddsutrustningen och tittar på ögonduschen och nödduschen.

Fr Genomgång av säkerhet på laborationer (del 1)  + genomgång av farosymbolerna. Vi lär oss vad de olika farosymbolerna innebär samt gör ett quiz på hannashus.se.

v 36

Ti Genomgång av labbutrustning

On halvklass- genomgång av säkerhet på laborationer (del 1 i säkerhetskompendiumet). Vi testar skyddsutrustningen och tittar på ögonduschen och nödduschen.

Fr Brandsäkerhet i skolan och hemmet.

v 37 

Ti  Sjukvård – vilka olika olyckssituationer kan uppstå i ett labb och hur hanterar vi det?

On halvklass – praktisk träning av labbutrustning + praktisk träning av HLR, stabilt sidoläge och lägga tryckförband.

Fr Diskussion kring fiktiva olyckssituationer.

v 38

Ti Repetition inför provet.

On utvecklingssamtalsdag

Fr Kemisäkerhetsprov

v 39

On halvklass – praktisk träning av labbutrustning + praktisk träning av HLR, stabilt sidoläge och lägga tryckförband.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Säkerhetsåtgärder, olycks- och skadesituationer är alltid aktuella – både i skolan, hemmet och i samhället. De är även viktiga för det fortsatta kemiarbetet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang. I undervisningen dras paralleller till omvärlden, för att hela tiden sträva efter det autentiska lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Tal- och taluppfattning – Venus grön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 35-43

Vad?

Vi kommer repetera och befästa grundläggande kunskaper om tal och räknemetoder. Mycket av det som vi ska arbeta med har ni mött tidigare, men erfarenheten visar att det behövs ordentlig repetition av grundläggande moment för att klara kommande delar i matematiken och att ha bra användbara verktyg för de 4.a räknesätten.

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är positionssystemet? Kan du använda och förstå det när du multiplicerar/dividerar med 10, 100, 1000?
  • Är du säker på de 4:a räknesätten? Vilka användbara och effektiva metoder finns? Kan du och använder du med säkerhet bra skriftliga räknemetoder?
  • Vilka är sambanden mellan räknesätten?
  • Hur gör man när man multiplicerar och dividerar med tal mellan 0 och 1? Är du helt säker på det och kan förklara varför tex att en multiplikation kan ge en mindre produkt eller att kvoten av en division kan bli större än det tal man utgick från? Vilka smarta strategier kan man använda?
  • Vilka innebär prioriteringsreglerna?
  • Vad innebär begreppen udda tal, jämna tal, sammansatta tal, primtal och delbarhet?
  • Vilka är våra avrundningsregler och hur överslagsräknar vi?
  • Kan du lösa problem som är kopplade till tal och taluppfattning?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska
situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som
använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital
teknik. Metodernas användning i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer få en bedömning i följande förmågor: Problemlösning, Metod och Kommunikation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att varva genomgångar, diskussioner och ”starters”. Vi kommer  att arbeta med uppgifter på olika nivåer utifrån din individuella förmåga.
Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället: Hur används denna matematik i samhället? Hur såg räknemetoderna ut förr?

OBS!
Läxa blir att räkna och ”nöta” och repetera hemma samt läxor i läxbok som ska lämnas in varje fredag. Vi kommer hålla ett högt tempo så det är viktigt att du tar ansvar för och följer tidsplanen samt hur mycket och vad du räknar på varje kapitel. Det är bra att repetera multiplikationstabellerna på egen hand under tiden också.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna får berätta hur de tänkt och resonerar, kontinuerlig inlämning av läxor på fredagar, prov efter avslutat kapitel v 43.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Måndag: Presentation av dig och mig. Info om LPP, läxor och upplägg. Hur ser mina förväntningar ut på dig? Vad förväntar du dig av mig?
Utdelning av böcker, räknehäften och läxa. Sifferpresentation.

Torsdag: Genomgång av kapitel 2.1. Positionssystemet och siffrors värde. Egen räkning i boken på sid 39-40

Fredag: Egen färdighetsträning i boken eller på nedanstående filer.
Talsystem, Magisk-triangel-och-kvadrat, Arbetsblad 2.1B

v 36

Måndag: Kapitel 2.2. Vi tittar på hur man räknar multiplikation och division med 10; 100; 0,1; 0,01. Hur tänker vi, strategier? Mindre räkna, mera tänka – vi gör en övning för att hitta mönster. Vi lyfter sedan upp våra tankar och strategier i helklass.

Torsdag: Vi lyfter upp era tankar från föregående lektion, jobbar med en gemensam gruppuppgift och tränar lite individuellt.  Vi går igenom förra veckans läxa samt ny läxa delas ut.

Fredag: Vi repeterar även idag det vi tränat på under veckan genom en gemensam uppgift, egen räkning s 42-43 samt en liten tävling. Efter idag är det bra om du har jobbat klart med s 42-43.

v 37

Måndag: Kapitel 2.3 Addition och Subtraktion. Kommer du ihåg begreppen, algoritmer och huvudräkningsstrategierna?
Egen räkning: s 44-46

Torsdag: Kapitel 2.4. Multiplikation och Division. Genomgång av algoritmer och huvudräkningsstrategier.
Egen träning: s 48-49

Fredag: Egen tid att finslipa algoritmer i de fyra räknesätten.

Extra material för dig som behöver träna mer : Arbetsblad – 4 raknesatten

v 38

Måndag: Mattediagnos

Torsdag: Fortsatt jobb med diagnosen och sedan eget jobb i boken med uppgifter från kapitel 2.1-2.4

Fredag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Veckobrev Venus v 21

Hej alla Venusar!

Veckan som gått

Veckan som gått har varit solig och kort. Vi började veckan med en mentorstimme där vi enskilt utvärderade årskurs 7 genom ett par frågor;

  • Skriv tre saker som du tycker har varit roligt den här terminen.
  • Skriv tre saker som du hade kunnat gjort bättre den här terminen.
  • Skriv tre saker som du har utvecklats i den här terminen.
  • Skriv tre saker du skulle vilja göra i 8:an’

Det var spännande att läsa era tankar. Många uppskattar olika aktiviteter vi gör tillsammans i klassen. Så mer sådana till nästa termin.

Några av er i klassen var med och hjälpte till som funktionärer vid Vårruset i måndags och i tisdags. Bra jobbat och tack för peppningen vi fick när vi gick i mål:)

Veckan som kommer

Nästa veckan är sista hela veckan för den här terminen. Se till att lämna in allt ni har kvar att lämna in, göra klart kompletteringar och plugga inför de sista proven och läxorna. Peppa varandra!

Klassaktivitet: 

 

Övrig info

Påminnelse: Lämna inga värdesaker i kapprummet
Vi vill göra er uppmärksamma på att inte lämna några värdesaker i kapprummet. För tillfället har vi bestämt att ni får ta med er väskor, jackor, skor och annat som inte går att låsa in i skåpet med till klassrummet eftersom vi just nu har haft en del incidenter där saker gömts, försvunnit eller flyttats på.

Påminnelse: Se till att du har ett fungerande lås!
Vi vill också påminna om att ta med ett fungerande lås till era skåp. För det är ju där och bara där som ni skall förvara er telefon och andra värdesaker under skoldagen.

Påminnelse: IPads
Som vi tidigare skrivit kommer samtliga elevers iPads samlas in i slutet av terminen. Detta för att vår IT-tekniker skall installera något (som vi inte riktigt förstod…). Denna installation medför att samtliga iPads kommer tömmas på allt innehåll. Martin har lovat att snart komma ut med någon form av lathund över hur du på bästa/enklaste sätt kan spara över dina skolarbeten på en annan enhet.

Sports Camp
För er som vill göra något riktigt roligt tillsammans med nya eller gamla vänner i sommar bjuder Sports Heart Camp in alla från 7-15 år på en härlig lägervecka den 30 juli-4 augusti på Ingarö. Lemshagas egen musiklärare Jonas Karlhager är ansvarig för show men förutom det finns fotboll, ishockey, handboll, innebandy, friidrott, mountainbike, e-sport och dans att välja mellan. Bland ledarna är några av de största profilerna i respektive idrott som Tommy Söderberg, Malin Ewerlöf och Stefan Holm för att nämna några. Oavsett om du ligger på en avancerad nivå i din idrott eller aldrig provat så finns det möjlighet att utvecklas här. Alla deltagare får ta del av ett aktivitetscenter som innehåller allt ifrån Bumper Balls och Segways till möte med en gladiator som är på plats hela veckan i hinderbanan och swimrun med en av landets främsta instruktörer. För de äldsta deltagarna är det övernattning i Brunns skola med massor av kvällsaktiviteter, bad och grillning. Familjer som har svårt med deltagaravgiften har möjlighet att ansöka om gratis plats.
Mer information finns på hemsidan där också anmälningarna görs; sportsheart.se.
Ledarna hälsar er varmt välkomna!

Kommande viktiga datum

v.23, måndag 5 juni – Studiedag för pedagoger (eleverna lediga)
v.23, tisdag 6 juni – Lovdag
v.23, fredag 9 juni – Friluftsdag
v.24, måndag – Fadderdag
v.24 tisdag – Klassens dag
v.24 onsdag – Avslutning, sommarlov

Hoppas ni får en härlig helg ute i solen!

Charlotta, Mia, Annica och Madelene

ANT – Alkohol, narkotika och tobak

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 18-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är alkohol, tobak och narkotika och vad gör det med våra kroppar?
  • Är det lätt att börja missbruka alkohol, tobak och narkotika? Hur ser det ut i samhället i dag?
  • Vad är en missbrukare?
  • Vad är en missbrukare för dig?
  • Vilka missbrukar?
  • Varför hamnar en del människor i missbruk?
  • Hur ser en missbrukares, bakgrund, missbruk och eventuellt tillfrisknande ut?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan utforska och arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan.
  • Kan samspela med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvilkor.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Använda biologins begrepp och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
  • Att kommunicera biologi och ta ställning i frågor som rör hälsa.
  • Söka svar på frågor med hjälp av undersökningar och olika källor.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel.
  • Fältstudier. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter..

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Föreläsningar av lärare samt inbjuden föreläsare.
  • Vt-rutiner
  • Kortfilmer från UR & NE.
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner
  • Egen uppgift: Informationsblad om narkotika

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Redovisningen kommer att ske genom att eleverna kommer att hålla en presentation/redovisning om den person de har intervjuat.
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 18  to/fr Uppstart ANT, Vt-rutin kring före-efter bilder på missbrukare + i grupp skriva en livshistoria kring dessa.

v 19  må + to/fr Muntlig presentation av livshistorierna, fokus: alkohol

Keynote om alkohol: Alkohol

v 20  to/fr forts fokus: alkohol
Lab: Börja med enskilt arbete om narkotika

v 21  må fokus: tobak
Lab: Börja med enskilt arbete om narkotika

Keynote om tobak: Tobak 2017

v 22  må + to/fr fokus: narkotika, pararbete om narkotika
Inlämning av enskilt arbete om narkotika (fredag v 22)

Informationsblad om en drog

v 23

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Ett ämne som ständigt är aktuellt i media och i många ungdomars vardag.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.