Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 48 – 

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Keynote från lektionerna: Rep fr år 7Joner och bindningar
Gleerups – ke 7-9

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Kunna använda det periodiska systemet för att ta fram viktig information som du behöver om olika grundämnen
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Kunna rita hur en atom eller en jon är uppbyggd
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron?
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M?
  • Vad är en molekylbindning?
  • Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
  • Veta vad en jon, en sammansatt jon och en jonförening är för något
  • Vad är en jonbindning och en metallbindning?
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Veta hur pH skalan fungerar utifrån väte- och hydroxidjoner samt kunna ge exempel på olika pH- indikatorer + reaktioner.
  • Kunna namn och kemisk formel på några vanliga starka/svaga syror och baser
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Vad innebär en neutralisation?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)
  • Hur kan man utvinna koksalt på andra sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 48

SR
Repetition fr år 7: Atomens uppbyggnad,  periodiska systemet, rita upp en atom med elektronerna i skalen.
Vad är en molekylbindning?  Vad är en jon? Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
Extra fakta: Molekyl- och jonföreningarPositiva jonerNegativa joner

Uppgift ElektronskalUppgift MolekylbindningUppgift Joner + Jonbindning

SR+SG Laboration (v47-48): pH-indikator

v 49

SR
Sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning, syror och baser i vår vardag, slutsats pH-indikatorer.
Extra fakta: Hur bildas jonföreningar?
Diskussionsuppgift ekologisk hållbarhet

SG
Se SR v 48
Diskussionsuppgift ekologisk hållbarhet

v 50
SR

Syror –  Vad är en syra? Vad avgör om en syra är stark/svag? Vilka är våra vanligaste syror? Vad är det vi använder syror till? Vad innebär SIV-regeln? Länk till träning av farosymboler: http://www.elevspel.se/amnen/kemi/2888-farosymboler.html.

Önskade och oönskade effekter + film om syror + diskussion

SG
se SR v 49

SR+SG Laboration- tillverka badbomber

v 51

SR 2

SG 3

SR+SG Laboration – tillverka badbomber

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Veckobrev Solen v 47

Kära Solar!

Nu är det inte många veckor kvar innan höstterminen är slut, men riktigt än är vi inte där. Fortsätt kämpa och peppa varandra så att vi håller ända in i mål. Det är så roligt att se ert flit. Många väljer att komma på den valfria fördjupningen och plugga tillsammans och på eftermiddagen kan man ibland se några flitiga solar som pluggar runt de runda borden i hjärtat. Bra kämpat!

Veckan som varit

Vi inledde veckan med mentorstimme där vi förberedde oss inför fredagens besök på gymnasiemässan. Vi tipsade om en app som man kan ladda ner på mobilen inför mässan, tittade vart och vilka gymnasieskolor som ställer ut på mässan i gymnasiemässans tidning och hemsida. Vi förberedde oss också genom att fundera på frågor att ställa inför besöket t ex

1. Hur många elever går det på skolan och hur stora är klasserna?
2. Hur många lärare är behöriga att undervisa i sina ämnen?
3. Vilket arbetssätt eller vilken metodik använder skolan?
4. Hur stor del av undervisningen är lärarledd?
5. Finns det individuella utvecklingsplaner för varje elev?
6. Hur ofta har jag utvecklingssamtal?
7. Finns det möjlighet att byta program om jag har valt fel?
8. Finns det skolsköterska, kurator, psykolog och studie- och yrkesvägledare?
9. Har skolan utbyten med andra länder inom de program jag är nyfiken på?
10. När har skolan ”Öppet hus”?
Fredagens besök på gymnasiemässan blev lyckat för en del då de fick sina frågor besvarade och inspirerade av dem gymnasieskolor de träffade på mässan. Andra tyckte det var för mycket folk och intryck. Då kan öppet hus vara ett bättre alternativ så håll utkik efter skolornas datum för detta.
Ekologiområdet i biologi håller på att lida mot sitt slut. Vi har pratat klimatförändringar och miljöproblem samt lösningar bl a genom att bjuda in Cecilia, mamma till Lisa. Hon berikade våra kunskaper om Växthuseffekten och dess konsekvenser samt visade på möjligheter och lösningar. Stort tack, Cecilia – för din entusiam, din viktiga föreläsning och äppelcidern med äpplen som var närproducerade och pepparkakorna som var utan Palmolja! Det här är något som jag märker att många av ungdomarna blir berörda, upprörda och engagerade över. Jag avslutar med det viktiga som Cecilia påtalade flera gånger
– Varenda gång ni gör ett medvetet val (en hållbar tanke) gör skillnad!
Jag hoppas att även ni föräldrar får ta del av detta via era ungdomar eller kanske i framtiden på annat sätt.

Ni har också hunnit med att dissekera kräftor och titta på deras fasettögon i mikroskop, skrivit fantastiska texter om en positiv framtid och ett skriftligt begreppsprov.

Nästa område är kemi och joner, syror och baser. I matten har vi också precis avslutat ett arbetsområde om sannolikhet och kombinatorik för att gå in på området tal och Algebra. Nästa vecka har vi muntliga nationella prov i matten och vi kommer att förbereda oss i de grupper vi ska göra dem i under mattelektionerna innan. Ni kommer även att förbereda er inför de engelska och svenska muntliga nationella proven. Vi ser framemot att få lyssna på er i smågrupper. På måndag kommer schemat och grupperna ut samt ytterligare information, så håll utkik på schoolsoft.

Veckan som kommer

Vanlig skolvecka med undantag för de muntliga nationella proven torsdag 29/11. Du kommer bara till skolan de tider du har proven.

Kommande datum

Måndag 26/11 – SYV -möten se schoolsoft

Torsdag 29/11 – Muntliga nationella prov i sv, ma och eng (Info schoolsoft)

Tisdag 4/12 – Besök av Tobias Rawet. Överlevare från förintelsens terror besöker skolan

Tisdag 11/12 – Livskunskap Solen grön, mer info kommer.

Torsdag 13/12 – Luciatåg 8.00

Ha en välförtjänt vilsam helg!

Mentorerna

Tal och Algebra

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.47-

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är ett bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

  • kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
  • räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

  • vad kan de olika bokstäverna stå för?
  • hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

  • tolka olika uttryck
  • skriva egna uttryck till problem
  • skapa ekvationer utifrån givna problem
  • tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

  • behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material
FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material
För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.
Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.
Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på två prov v 50 och v

v 47
Må SG + Ti SR
Intro av kapitel 1 i boken Prio 9. Vi går igenom LPP:n. Vi kollar av vad vi kommer ihåg om bråk sedan tidigare årskurser.
Därefter repeterar vi hur man förlänger och förkortar bråk. Vad är blandad form? Strategier för att jämföra olika bråk.

mindmap Bråk

Ti SG + On SR
Vi gör en parövning där vi praktiskt tränar på att förlänga/förkorta bråk samt får förståelse för likvärdiga bråk. Därefter egen träning i boken s.9-11 + övningsblad (se längre upp).

To SG + SR
Addition och subtraktion av bråk. Hur var det nu man gjorde när nämnarna inte är likadana? Vi tittar på några exempel därefter egen träning i boken s 12-14 + bråkpussel.

Hit ska du har räknat klart till måndag SG/tisdag SR v 49. 

v 48
Må SG + Ti SR
Träning inför det muntliga nationella provet i matematik. Vi sitter i grupperna och tränar på ett gammalt nationellt prov samt tittar gemensamt på bedömningsanvisningarna + bedömningsmatrisen.

Ti SG+On SR
Ev fortsätta träna inför muntliga nationella provet.

To alla
Muntliga nationella prov i matematik, engelska och svenska.

v 49

Må SG + Ti SR
Multiplikation av bråk. Hur gjorde man när man multiplicerar bråk med ett heltal och multiplicerar två tal i bråkform? Vi tittar gemensamt på några tal.
Genomgång + utdelning av prov sannolikhet.

On/To SR + To SG
Egen räkning s 17-18 om multiplikation av bråk. Genomgång av division av bråk. Hur gör vi det? Kopplar samman det till gammal kunskap om division med tal mellan 0 och 1. Egen räkning s.19-22.

Film om mult. och div. av bråk

Extra: Bråkpussel + och –Bråkpussel multi

v 50 

Må SG + To SG + Ti SR + On SR
Egen färdighetsträning av bråkavsnittet, sid 8-22., kunskapsmatrisen samt hög höjd.

Fler uppgifter att träna på: Extrauppgifter att träna påFacit extrauppgifter

To SR + Fr SG (på NO-lektionen)
Prov på bråkavsnittet 1.1-1.4

v 51

Må SG + Ti SR
Problemlösning i grupp
(Ti SG NO ist för matte, On SR fadderträff)

v 2

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Algebra – Merkurius grön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson 
När, under vilka veckor? v 45-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är algebra?
  • Hur och varför använder vi variabler? Vad är en obekant? Vad är en konstant?
  • Vad är ett uttryck (algebraiskt/numeriskt)? Vilka prioriteringsregler har vi?
  • Hur förenklar man?
  • Hur multiplicerar man med paranteser?
  • Vad betyder likhet inom algebra?
  • Hur går balansmetoden till? Finns det andra lika användbara metoder?
  • Vad innebär prövning?
  • Hur kan ekvationer bidra till effektivare problemlösning? Hur kan man ta hjälp av ekvationer i andra områden inom matematiken?
  • Hur kan man använda sig av algebra/ekvationer i vardagen?
  • Vad är en aritmetisk talföljd? Vad är en geometrisk talföljd?
  • Hur kan man se ett mönster och sedan uttrycka det?
  • Hur kan man hitta en formel till mönstret?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  •  formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  •  välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  •  föra och följa matematiska resonemang, och
  •  använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för   frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för ekvationslösning.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa… Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.  Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.  Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. 
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsakfungerande sätt.  Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt välfungerande sätt.  Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt. 
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat. 
Eleven kan redogöra för… Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. 
I redovisningar och diskussioner… I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Arbeta med problemlösningar som handlar om att hitta mönster. Skapa förutsättningar för alla att hitta egna strategier för att konstruera egna formler till mönster. Mycket eget tränande i att lösa ekvationer samt resonerande under lektionstid över hur man använder ekvationer vid problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Resonemang och problemlösning under lektionstid. Inlämning av läxor och lektionsuppgifter samt avslutande prov under v.50.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Facit övningsblad

v 45

Må 
Vi startar upp det nya området mha rutinen ”skala en frukt”. Vi tar reda på vad vi kommer ihåg sedan år 7 (ord/begrepp som är bekanta). Vad är algebra?

Repetition av uttryck – vad är ett uttryck? Vad är ett numeriskt vs algebraiskt uttryck? Prioriteringsreglerna. Hur skriver, förenklar och tolkar man ett uttryck? Egen räkning: Övningsblad 2.3A

On
Uttryck med parenteser. Hur gör vi för att ”plocka bort” parenteser? Genomgång på tavlan + egen räkning på Övningsblad 2.3 B

Förenkla uttryck med parenteser – Film 1
Förenkla uttryck med parentes – Film 2
Matteboken – En bra sida med förklaringar och uppgifter

Fr
Egen räkning: boken s 55-58 (2 nivåer).

v 46


Algebradomino – uttryck med parenteser. Forts från i fredags.

On
Vi fortsätter med förenkling av uttryck, nu blandar vi in multiplikation med parentes. Vi går igenom hur man multiplicerar in i en parentes + exempeluppgifter. Egen räkning: boken s 60-62 (2 nivåer)

Multiplicera in i parentes – film
Multiplicera in i parentes 2 – film
Film om hur man multiplicerar in i parentes

Läxa till måndag:  Övningsblad 2.4

Fr
Vi startar upp med att spela fyra i rad med hjälp av tärningar och uttryck. Därefter fortsätter man göra klart i boken s  60-62 alt kunskapsmatrisen.

v 47


Introduktion av ekvationsbegreppet. En kort repetition och koll på vad ni kommer ihåg från sjuan om ekvationer och ekvationslösning. Vi tränar sedan på att lösa olika ekvationer med balansmetoden. Egen träning: Prio s 64-66 + Övningsblad 2.5
Film om balansmetoden

On
Mera ekvationslösning! Egen träning ger färdighet! Fortsättning från i måndags. Vi tittar även på ekvationer med x i båda leden
Egen räkning: Prio s 64-66
Ekvationer med x i båda leden – film

Fr
Gymnasiemässan

v 48


Forts Ekvationer med obekant på båda sidorna av likhetstecknet samt ekvationer med parenteser.
Egen räkning: Prio s 68-70 + Övningsblad 2.6
Ekvationer med paranteser – film

On
Hur kan vi lösa ett problem med hjälp av en ekvation? Vi tittar på strategier som man kan använda sig av. Ni får även lite tid till att träna på detta i par genom Övningsblad 2.7.

Film 1 om problemlösning med ekvation.
Film 2 om problemlösning med ekvation.

Fr
Fortsatt träning på problemlösning. Egen räkning i boken s 73-75.

v 49


Egen träning inför provet t ex basläger (uppgift 7-28) + hög höjd (ej 5,16) eller kunskapsmatrisen.

On 
Egen träning inför provet se måndag

Fr
Matteprov Algebra kap 2.3-2.7

v 50


Resonemangsträning i par därefter en enskild skriftlig resonemangsuppgift om algebra som lämnas in till Madelene efter lektionen.

On
Utgår pga opera

Fr

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna använda och växla mellan representationsformer som ord, tabell och formler är av betydelse för att senare kunna lösa problem även i andra sammanhang. Algebran är ett eget område inom matematiken, men också ett hjälpmedel inom många matematiska och naturvetenskapliga områden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

 

 

Solen veckobrev v 42

Hej alla Solar! 

Vi har haft en fin vecka tillsammans, solen har skinit och så har också ni! Snart går vi mot mörkare tider, så passa på att njut av solen när ni kan. Nu väntar snart ett höstlov med vila och mys, men först skall vi avsluta oktober på bästa sätt!

Veckan som gått

Vi började veckan med mentorstimme där vi gick igenom en massa praktiska saker inför veckan såsom UF-dagen och orienteringen. Vi tog också upp att många elever i Solen slarvar med att plocka undan och torka efter sig i matsalen samt inte har med sig rätt material till lektionerna. Det sistnämnda kommer ni att kunna se på schoolsoft när det händer. Prata gärna om dem här sakerna hemma med ungdomarna.

Vi tittade också på två korta filmer om mindset där det pratades om ett växande – dynamiskt vs ett låst – statiskt mindset. Det första innebär att du tror att förmågor och prestationer är något som kan påverkas av nya kunskaper och erfarenheter. Du utmanar ofta dig själv, provar gärna nytt och ser misslyckanden som ett sätt att lära. Om du däremot tänker att mänskliga egenskaper är medfödda och oföränderliga, styrs du av ett statiskt mindset, du vill undvika misslyckanden till varje pris. Alla elever fick tänka till kring vilket mindset de har och sätta upp ett mål kring detta för veckan och det här kommer vi att följa upp vid nästa mentorstimme.

I tisdags var vi på en UF-dag inne i stan där vi bl a fick lyssna på olika människors vägar i livet, arbetsförmedlingens tips kring sommarjobb och anställningsavtal och Swedbanks tips kring att få en bra privatekonomi. En nyttig och intressant förmiddag som vi kommer att spinna vidare på i flertalet av ämnena i skolan.

Nu är vi mitt uppe i vårt Ekologiarbete i biologin. Vi har bl a gjort en exkursion av Lemshagasjön, varit ute och tittat efter ekosystemtjänster i miljön runt Lemshaga, gjort ett test på klimatkalkylatorn.se och tittat på delar av Al Gores film En obekväm sanning som handlar om Växthuseffekten. Viktiga tankar har väckts!

Vi avslutade veckan med en härlig orienteringsdag vid Hellasgården. Ni är grymma!

Veckan som kommer

Solen röd ska på Livskunskap i Ingarö församlingshem tisdag 23/10 kl 8.30-11.30. Samling där 8:20 och ni är tillbaka för lunch på skolan och därefter är det lektioner enligt schemat.

Förövrigt en vanlig skolvecka.

Kommande datum

Tisdag 23/10 – Solen röd Livskunskap, 8.30-11.30.
V.44 – Ledigt, Höstlov
Fredag 23/11 – Gymnasiemässan
Torsdag 29/11  – Muntliga nationella prov
Tisdag 4/12 – Överlevande från förintelsen Tobias Rawet gästföreläser för åk 8 och 9

Ha en riktigt härlig helg!

Patrik, Annica, Charlotta och Madelene

Sannolikhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 41-v 46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 41

Ti SG + On SR Utdelning av böcker och genomgång av Lpp:n. Intro om sannolikhet. Vi reder ut begreppen chans och risk och funderar på hur ofta vi i vardagen använder begreppen.
Egen räkning: Sannolikhet-5-1Facit 5.1

To SG+SR Vi går igenom grunderna i sannolikhet – likformig sannolikhet, möjliga och gynnsamma utfall. Vi tar hjälp av Erik och Mackan…..

Film om sannolikhet

v 42

Må SG + On SR Egen räkning: Sannolihet-5-2, Facit 5.2 + Övningsblad 5.2. Genomgång och utdelning av bedömningsuppgift samband.

To SG + SR
Första delen av lektionen skall ni i grupper om 3-4 elever jobba med aktiviteten – ”Fångad”.
Genomgång: Sannolikhet i flera steg. Hur stor är sannolikheten att få två klave efter varandra när man kastar ett mynt? Vi tittar på några olika metoder som kan hjälpa dig att räkna ut sannolikheten bl a träddiagram och komplementhändelse.

Film 1 om träddiagram, Film 2: https://youtu.be/DH99qqnoYB4, Film 3: https://www.youtube.com/watch?v=zUbQnC5-6gA&feature=player_embedded.

v 43

Må SG + Ti SR Vi går igenom ytterligare ett exempel kring sannolikhet för oberoende händelser. Egen räkning: Sannolikhet-5.3, Facit 5.3 + Övningsblad 5.3

Ti SG + On SR Vi fortsätter nöta på sannolikhet för oberoende händelser genom 5.3 och kunskapsmatrisen. I slutet av lektionen gör vi en exit-ticket på kunskapsmatrisen.

To SG+SR 
Uppgift i tre-grupper – ni får spela ett spel för att undersöka om spelreglerna är rättvisa. Ni ska redovisa och lämna in era tankar skriftligt till Madelene efter lektionen.

Till måndag (SG) + tisdag (SR) ska du ha jobbat klart t o m 5.3. Efter lovet börjar vi med beroende händelser.

v 45

Må SG+ Ti SR
Vi följer upp aktiviteten om rättvist spel och går därefter in på oberoende och beroende händelser. Vad har jag för sannolikhet att plocka upp två lakritsgodisar i rad ur en gott och blandat påse utan att titta? Vi gör även en gruppvis aktivitet.

Film om oberoende händelse: https://www.youtube.com/watch?v=vaJBilv6Rk8
Film om beroende händelse: https://www.youtube.com/watch?v=HhUvx-nsnQs

Ti SG + On SR
Egen räkning: Sannolikhet-5-4  + Facit 5.4

To SG+SR  
Kombinatorik. På hur många olika sätt kan du exempelvis göra en macka om du har olika brödsorter, pålägg och grönsaker? Egen räkning: Sannolikhet-5-5 + Facit 5.5

Film kombinatorik: https://www.youtube.com/watch?v=jhKtUEoQFGo

v 46

Må SG + Ti SR 
Egen träning på kombinatorik + inför provet.

Basläger + Hög höjdFacit basläger + hög höjd + kunskapsmatrisen + prio 9 s 194-197

Ti SG + To SR
Fortsatt träning inför provet.

To SG+SR
Matteprov Sannolikhet

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.