Förberedelse inför nationella proven i MA

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.18-20

Vad?

Öva inför och genomföra de skriftliga nationella proven i matematik – Del B, C och D.

Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 9.

Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen.

Skolverkets förklaring av delproven:

Delprov B är flera uppgifter som ska lösas utan digitala verktyg och formelblad. Till några av uppgifterna ska eleven redovisa sina lösningar och till övriga uppgifter endast ange svar.

Delprov C består av en mer omfattande uppgift av undersökande karaktär där eleven tydligt ska redovisa sin lösning.

Delprov D består av uppgifter där redovisning krävs. Uppgifterna är oftast samlade kring ett tema.

Provtiden för Delprov B+C är 80 min och för Delprov D 100 min.

Formelblad

Eleverna ska på samtliga delar utom delprov B ha tillgång till miniräknare och formelblad. För att eleverna ska vara väl insatta i formelbladet bör de använda detta under hela läsåret.

Formelblad np9 2019.02

Förankring i kursplanens syfte:

Samtliga delar kommer att behandlas under provet där du som elev samlar E, C och A-poäng inom de olika förmågorna.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Man vet aldrig på förhand vilka underdelar från det centrala innehållet som kommer men självklart kommer det frågor från matematikens alla olika områden.

Taluppfattning och tals användning
Algebra
Geometri
Sannolikhet och statistik
Samband och förändring
Problemlösning

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda mycket lektionstid för att du på egen hand skall kunna styra över vad du vill repetera.

Som material kommer vi använda oss av boken Prio9 och då framförallt kapitel 4 samt av Gleerups digitala läromedel som har två bra kapitel inför NP.

Du kommer även att kunna använda dig mycket av Kunskapsmatrisen.

Vi kommer också att träna på gamla prov för att ni skall få bekanta er med provformen.

Gleerups

Facit till Prio 9 – Testa dig själv – Klicka nedan!!

Facit – Testa dig själv!

Provnycklar till Kunskapsmatrisen:

Digital helkursdiagnos (e/c-nivå) 20190424  Kod SR: j9i4c1  Kod SG: B5CGxH

NP 2013, delprov B och D 20190424 Kod SR: h2piFB Kod SG: G45gMN

NP exempelprov 1, delprov B och D 20190424 Kod SR: 27r2Nh Kod SG: P1qrme

NP exempelprov 2, delprov B och D 20190424 Kod SR: w6tBLt Kod SG: 88YG5c

NP exempelprov 3, delprov D, 2018 20190424 Kod SR:L9XWft Kod SG: X5U3TF

Länkar till gamla prov samt generell info:

Skolverkets infosida

Gamla prov

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra samtliga delprov av matematik Np9

”Ämnesprovet ska användas som stöd för betygssättning och utgör ett komplement till lärarens kontinuerliga bedömning av elevernas kunskaper” – Skolverket.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.18-20 Repetera gamla ämnesområden samt träna på gamla Np.

v.20– Genomföra NP: Onsdag 15/5 (Del B+C) 80 minuter, fredag 17/5 (Del D) 100 minuter

Varför?

Proven är obligatoriska och Del B, C och D genomförs varje vårtermin i årskurs 9, Del A genomförs på höstterminen i åk 9. Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen i slutet av vårterminen.

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att

  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

De nationella proven bidrar också till

  • att konkretisera kursplanerna,
  • en ökad måluppfyllelse f

Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 14-20

Vad?

Läsanvisningar i Spektrum Biologi
Arvet och DNA s.366-390
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246
Gleerups: biologi 7-9 Genetik

Keynote: Genetik del 1

Frågeställning och följdfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Begrepp/viktiga ord/namn

Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i cell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar
Mutation
Mendel

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
  • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

E-prov?, diskussionsuppgift och en egen inlämningsuppgift samt aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 14 
Uppstart – rutin ”jag ser, jag tänker, jag undrar” kring en bild + bildspel. Film: Cellen. Övning: Arv och miljö, du är unik.

v 15
Kromosom-DNA-gen, protein, vanlig celldelning och reduktionsdelning, flicka eller pojke? Tvillingvarianter. Fakta: CelldelningFlicka eller pojke? Övning: Kromosomer.

v 17 (to+fr)
Dominanta vs recessiva anlag, heterozygot och homozygot, korsningsscheman. Fakta: Dominanta och recessiva generfakta korsningsschema Övning: Dominanta anlag.

Lab: DNA hos en kiwi

v 18 (to+fr)
Blodsystemet ABO, När arvet skadas – kromosomfel, ärftliga sjukdomar och mutationer. Repetitition + start fördjupningsuppgift

Lab: DNA hos en kiwi

v 19
må, on/to – fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift

Fredag: E-prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Funktioner och räta linjens ekvation

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 14-18

Vad?

Frågeställningar:

Vad är en funktion?
När används funktioner?
Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
Vilken information kan man få ut av en funktion?
Vad innebär räta linjens ekvation?
Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.

I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.

I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.

I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsakfungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enklaresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid (både enskilda övningar och aktiviteter i grupp) samt på en större uppgift.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 14

Må SG+ Ti SR: Vi inleder med att ni själva får upptäcka funktioner, regler och samband genom funktionsmaskiner. Arbetsblad-4-1, Arbetsblad-4-2,  Arbetsblad-4-3

Film om funktioner

Tis SG/onsSR: Vi reder ut funktionsbegreppet. Vad betyder det egentligen? Hur ser den matematiska definitionen ut? Vi kollar även på hur man kan beskriva funktioner och om man kan hitta funktioner i vardagen. Egen räkning i boken s 58-61

TorsdagSG+SR: Aktivitet om att ”Gissa funktionen”. Egen räkning i boken på sid. 58-61.

Film om funktioner

v 15

Må SG+Ti SR
Vad kommer ni ihåg från år 8 kring linjära funktioner? Hur ser de ut? Vad är proportionalitet? Vilken information kan vi få från att läsa av graferna?

Vi jobbar med en aktivitet där vi tränar vår förmåga att tolka och resonera kring olika linjära funktioner.

On SR (+ lite to)+ To SG
Vi diskuterar uppgiften från förra lektionen. Därefter kommer jag ha en genomgång kring begrepp samt de 4 olika uttrycksformerna. Vi gör det kopplat till ett exempel om olika städfirmor. Egen räkning i boken s 62-66

Film om begrepp, film om linjära funktioner

v 17

Ti SR+SG
Lite uppfriskning kring linjära funktioner fr innan lovet därefter egen träning s 65-66 + Övningsblad 2.2 + Facit övningsblad 2.2

On SG (på NO) +SR
Hur kan man gå från graf till formel? Det finns en sak som heter räta linjens ekvation och den är bra att kunna.  Vi tittar på metoder för att beräkna k-värdet samt bestämma m-värdet. Vi gör en parövning där vi parar ihop grafer med formler. Egen träning: s 67-72 .

Film1 om räta linjens ekvationFilm2 om räta linjens ekvation, Film om att räkna på k-värdet

To SG+SR
Gemensam diskussionsövning – ett kortspel där vi tränar på att para ihop graf, tabell och formel. Fortsatt egen träning: s 67-72 + Övningsblad 2.3 + Facit övningsblad 2.3

v 18 

Må SG+SR (på NO)
Jobba med uppgift 1-16 i Baslägret på s 86-88 el hög höjd s 90-91

Extra: Linjära-funktioner-1Linjära funktioner 2, Facit, Extra träning – funktioner, Facit

Ti SG+SR
Lektionsuppgift (bedömning)

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Utvärdering:

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Solen veckobrev v 13

Hej Solar! 

Ännu en vecka har passerat oss och nu går vi nästa vecka in i månaden April. Oj, vad tider rusar förbi. Tänk på att stanna upp ibland och njut av stunden – den kommer inte igen.

Nu är det bara två veckor kvar till påsk. Det betyder att det utöver de nationella proven i kemi och engelska också är många avstämningar på gång. Se till att ni har koll på kommande prov, läxor och inlämningar. Tänk på planering, börja i tid och ditt mind-set. Då kommer allt gå som en dans!

Veckan som varit:

Den här veckan har ni bl a haft matteprov i geometri, nationella prov i spanska respektive franska och förberett er inför de kommande nationella proven i kemi. Och såklart har vi ägnat tiden åt en massa annat också.

Förra veckan hade ni nationella prov i kemi (labbdelen). Det var härligt att få se er in action i labbsalen – ni är så otroligt duktiga på att arbeta systematiskt med undersökningar! Bra jobbat!

Veckan som kommer: 

  • Onsdag 3/4 – Nationella prov i kemi delprov A 9.00-ca 12.10. Vi dukar upp lite frukost i hjärtat från ca 8.15 så kom gärna och häng lite innan vi sätter igång. Klockan 9.00 börjar vi och vi håller till i L1-L2. För mer info se schoolsoft och Lppn. Efter lunch fortsätter skoldagen enligt schemat.
  • Tisdag 2/4 – Nationella prov i franska på lektionstid.
  • Ann är tillbaka i hemkunskapen. Välkommen tillbaka!

Övrigt: 

  • Varmt välkomna på föräldramöte onsdagen den 10/4 i L1/L2. Mer info om mötet hittar ni på Schoolsoft.

Kommande datum innan påsklovet

2/4 NP Franska
3/4 NP Kemi
9/4 NP Engelska
11/4 NP Engelska
15/4-18/4 Påsklov

Ha en riktigt skön helg!

Annica, Patrik, Madelene och Annica

Merkurius grön – Samband och förändring (procent)

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.13-20

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • När behöver vi procent och vad är det?
  • Vad menas med procentuell förändring?
  • Hur använder vi oss av procent i vardagen?
  • Hur kan vi beskriva samband på andra sätt?
  • Hur använder vi oss av ett koordinatsystem?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris Procent:forandring och samband

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under första delen av tiden kommer jag att hålla vissa genomgångar där vi behandlar centrala begrepp inom området. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning. Vi kommer försöka koppla så mycket som möjligt till vardagsproblem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning av olika läxuppgifter + läxförhör.
Aktivt jobb under lektionstid där du ständigt har möjlighet att visa dina kunskaper. Prov på avsnitt 4.1-4.4 samt sedan olika bedömningsuppgifter på ansnitt 4.5-4.8.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 13

Onsdag: Idag är första lektionen med nya området – procent. Vi kollar vad vi kommer ihåg från år 7. Hur var det det nu? Fanns det inte en minnestriangel? Vilka begrepp hittar vi där? Vi gör tre exempeluppgifter som vi går igenom och tittar på olika metoder.

Film: https://www.youtube.com/watch?v=QZHQvjhg2wE

Egen räkning: Uppgifter kunskapsmatrisen.

Fredag: Vi fortsätter att träna på procent- och promilleuppgifter både på kunskapsmatrisen och i boken s 135-137 eller Övningsblad 4.1D
Extraträning:
Grundkurs procent, Facit – procent,
Övningsblad 4.1 A-4.1C, Facit Övningsblad

v 14

Måndag: Vi fortsätter idag med att befästa grunderna i procent- och promilleräkning.

Onsdag: Idag kommer du att få göra ett självtest på Kunskapsmatrisen. Allt för att du skall få syn på eventuella luckor i procenträkning.

Fredag: Kan man effektivisera procenträkningen? Vi pratar om begreppet förändringsfaktor och ser om det kan hjälpa oss. Egen träning s 138-141 eller Övningsblad 4.2.

Film: Förändringsfaktor (grunderna), Förändringsfaktor(fortsättning)

v 15

Måndag: Vi jobbar vidare från i fredags.

Onsdag: Vi börjar med några gemensamma uppgifter därefter tipsar jag om en ”ny” triangel där förändringsfaktorn ingår. Sedan tränar ni själva i boken, på kunskapsmatrisen eller på extra övningsblad:
Upprepad-förändring
Procent-från-gamla-NP
Förändringsfaktor-Uppgifter

Fredag: Vi gör en koll på kunskapsmatrisen för att se vad vi fått med oss kring förändringsfaktor. Kod: i5tvwV

v 17

Onsdag: Vi styr över mot att väva in ekvationer i vår problemlösning. Vi ägnar dagens lektionen åt att friska upp minnet från i höstas.
Film om problemlösning med ekvationer
ÖB Algebra och geometri, ÖB Problemlösning-med-ekvationer

Fredag: Nu tittar vi på hur förändringsfaktorn kan användas i samband med algebra när vi jobbar med problemlösning med procent.
Film om algebra och procent
Egen träning: s 142-144 och/eller nedanstående:
ÖB Algebra och procent
Problemlösning-med-procentjämförelseFacit-problemlösning-procent
Svarta-sidornaFacit-Svarta-sidorna

v 18

Måndag: Vi arbetar en lektion till för att befästa det här med att skapa ekvationer till procentproblem. Uppgifter finns ovan i Lpp, i boken samt på Kunskapsmatrisen.

Fredag: Procentenheter kontra procent. Vad är skillnaden?? Vi reder ut begreppen och därefter egen träning i boken s 145-146 +Övningsblad 4.4
Film om skillnad mellan procent och procentenheter

v 19

Måndag: Fortsatt jobb med uppgifter om procentenheter samt 15 min med ett tärningsspel om förändringsfaktor.

Onsdag: Egen repetition inför provet

Fredag: Egen repetition inför provet

v 20

Onsdag: Egen repetition inför provet

Fredag: Prov på procent (kap 4.1-4.4)

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Förberedelse inför nationella provet i kemi

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.13-14

Vad?

Öva inför och genomföra de skriftliga nationella proven i kemi– Del A1, A2 och A3 0ch B.
Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 9.
Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen.

Skolverkets förklaring av delproven:

Information NP Kemi 2019

Delprov A1 (75 min)

10-15 teoriuppgifter. Svaren skrivs på separat papper. Prövar förmågan att använda begrepp, modeller och teorier.

Delprov A2 (45 min)

Tre uppgifter. Svaren skrivs i provhäftet. Prövar förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning.

Delprov A3 (30 min)

En större uppgift. Svaret skrivs i provhäftet. Prövar förmågan att planera en systematisk undersökning.

Delprov B (60 min)

Två praktiska uppgifter och tre teoriuppgifter. Svaren skrivs på separat papper. Prövar förmågan att genomföra och utvärdera en systematisk undersökning.

Förankring i kursplanens syfte:

Samtliga delar kommer att behandlas under provet där du som elev samlar E, C och A-poäng inom de olika förmågorna.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Man vet aldrig på förhand vilka underdelar från det centrala innehållet som kommer men självklart kommer det frågor från kemins alla olika områden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda mycket lektionstid för att du på egen hand skall kunna styra över vad du vill repetera.
Som material kan du bl a läsa på kemiavsnittet i Gleerups och kemiboken (Spektrum). 
Vi kommer också att träna på gamla prov för att ni skall få bekanta er med provformen.

Gamla nationella prov:

Kemi A1 2013Kemi A2 2013Kemi A3 2013Kemi B 2013Bedömningsanvisningar

Kemi A1 2017Kemi A2 2017Kemi A3 2017Bedömningsanvisningar A 2017

Andra övningsuppgifter:

Begrepp kemi:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/b0170633-61ed-4090-8e6c-89228b86f594

Tips på filmer (ne):

Kretslopp: Kvävets kretsloppFosfors kretsloppKolets kretslopp
Elektrolys: Elektrolys
Matens kemi: matens kemi
Grunderna i kemi: grunderna i kemi

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra samtliga delprov i kemi NP9.
De nationella proven är ett stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning av en elevs kunskaper.

Sedan den 29 juni 2018 ska provresultatet särskilt beaktas vid betygssättningen.

Formuleringen ”särskilt beakta” innebär att provresultatet inte helt ska styra betyget, utan att provet ska vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget för betygssättningen. Att resultat på ett nationellt prov ska ha en särskild betydelse innebär att det har en större betydelse än andra enskilda underlag vid din allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 2-11 – Träna på att planera, genomföra och utvärdera systematiska undersökningar på laborationer.
v 12 – Genomföra delprov B – genomföra och utvärdera systematiska undersökningar.
v.13+14 – Repetera gamla ämnesområden samt träna på gamla Np.
Onsdag v 14 –  NP delprov A1, A2 och A3.

Varför?

Proven är obligatoriska och delprov A och B genomförs under vårterminen i åk 9. Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen i slutet av vårterminen.
Syftet med de nationella proven är i huvudsak att
  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.
De nationella proven bidrar också till
  • att konkretisera kursplanerna,
  • en ökad måluppfyllelse för eleverna.
  • samt utveckla kursplanens kriterier (kunskapskrav).