Merkurius veckobrev v 46

Hej Merkuriusar!

Efter en kall men härlig vecka så var det fredag igen. Nu är det bara fem veckor kvar till julavslutningen och vi är mitt inne i enperiod av mycket plugg. Vi behöver hjälpas åt att stötta varandra för att orka hela vägen in i mål. Så hjälp varandra, fokusera på lektionerna, planera noga hur era veckor ska se ut och börja i god tid med saker för att slippa stress. Och tänk på att en lagom blandning av skola, fritid och vila är bäst.

Veckan som gått

På mentorstimmen i måndags läste vi tillsammans en text om normer och normkritik, tog ut nyckelord och diskuterade dessa. Därefter fick ni sätta er in i olika personers perspektiv. Varje elev fick en liten lapp med en text om personen t ex

”Du är en muslimsk tjej. Du bor med dina föräldrar som är djupt troende. Du pluggar till jurist på universitetet”. 

”Du är sjutton år, du går samhälls- programmet på gymnasiet och har nyligen blivit förälder”.

”Du är en kille som har flytt med din familj från Irak. Du går i nian och drömmer om att bli läkare”.

Därefter fick eleverna utifrån några frågor skriva en text om sin person. På nästa mentorstimme kommer fortsättningen på detta.

I matten är vi nu inne i de sista veckorna kring rymdgeometrin. Vi jobbar i grupper kring ett förpackningprojekt för att förstå de olika begreppen och metoderna inom området bättre.

I No:n är vi även där i sluttampen på arbetsområdet Grundläggande kemi. På labbtimmarna har vi fördjupat oss i labbrapportens olika delar genom att titta på mönstertexter, samskriva olika delar av dem och genom att lägga slutsatspussel och reflektera kring dem. Vi har även utfört laborationer praktiskt (se bilder nedan). Och just nu håller ni på att planera egna laborationer som ska visa på och bevisa begreppet densitet. Det är så roligt att se er ta er an uppgiften, det ska bli kul att se vad varje grupp har planerat för laborationer.

Veckan som kommer

Vanlig skolvecka enligt schemat.

Övrig viktig info

  • Föreläsning: unga nätet porr mm

Hej!
Vi vill bjuda in föräldrar i kommunen, samt personal inom barn och omsorg till en föreläsning och samtalskväll tisdagen den 21 november kl. 18.30-20.00 i Gustavsbergs kyrka.

Hur pratar vi med barnen om det som de möter på nätet?

Vi talar om hantering av viktiga frågor i vår digitala tidsålder: allt från livets frågor, självbild, mening, selfies till nätmobbing och nätporr.

Denna gång är det Ulrica Stigberg som besöker oss. Hon är författare, föreläsare och präst i Fryshuset sedan 20 år. Hennes två senaste böcker ”Om barn och livets frågor” och ”Visuell drog – om barn, unga och nätporr” (tillsammans med Maria Ahlin) lyfter ämnen som många föräldrar tycker är viktiga men som många kan uppleva är svåra att samtala med barn och unga om. Med önskan om en kväll med samtal på en bra nivå, där vi inte moraliserar men pratar om det som kan oroa och påverka på olika sätt.

Denna kväll ingår i en miniserie sk. föräldraföreläsningar. I september hade vi en uppskattad kväll för föräldrar med yngre barn, om trots, utveckling, anknytning mm med två psykologer från Hamnen.

Varmt välkomna!

  • Klassreseinformation

Klassrese-information till eleverna:

Maila ditt önskemål vart klassresan ska gå, till följande mailadress: klassresa@lemshaga.se (senast 7 nov)

Klassrese-information till föräldrarna:

Vi i föräldragruppen för klassresan vill kort informera om följande saker:

Klassresan blir (troligtvis) 23-25/8 2018.

I dagsläget har vi 39000:- i klasskassan och vi kommer behöva minst 30000:- till, vi har denna termin och nästa termin på oss – ju mer pengar desto mer roliga aktiviteter.

Skolan är inte inblandad i klassresan, det är ungdomarna tillsammans med oss föräldrar som driver och åker på denna.

Mer information kommer här via veckobreven, håll utkik!

Varma hälsningar//Föräldrarna i klassresegruppen

  • Nya skåp och värdesaker

De nya skåpen är nu på plats och ni börjar sakta men säkert göra er hemmastadda. Dock saknas det lås på många skåp vilket är väldigt konstigt då många värdesaker skall förvaras där. Vi vill påminna alla att ni bör inte ta med er värdesaker till skolan. Skolan avråder det. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ha ansvar för. Ni kan låsa in dem i skåpen. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Kommande datum

  • 29 november – Omvärldsdagen – museibesök, mer info kommer
  • 13 december – Luciafirande på morgonen
  • 21 december – Klassens dag + Julavslutning, kvällstid

Ha en mysig helg!

/Patrik, Annica, Charlotta och Madelene

 

Geometri – Venus grön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 45-49

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka är våra längdenheter och hur omvandlar man mellan dem?
Vad är det för skillnad på en storhet och en enhet?
Vilka prefix kan man använda sig av för att uttrycka stora och små stal?
När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?
Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?
Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?
Hur många grader är ett helt varv? halvt varv?
Vad är en bisektris?
Hur beräknar man okända vinklar?
Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?
Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?
När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?
Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?
Hur omvandlar man olika areaenheter?
När använder vi oss av begreppet area i vardagen?
Vad innebär begreppet area?
Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar)?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
    • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
    • gör skalenliga ritningar
    • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
    • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd på följande förmågor: Problemlösning, Begrepp, Metod och Kommunikation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer jobba mycket praktiskt kring geometrin för att upptäcka och förstå olika samband och mönster. Vi går igenom saker tillsammans för att skapa en grund att stå på. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning.

Formelblad

Facit till övningsbladen

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, inlämning av uppgift kring vinkelsumma (muntlig och skriftlig uppgift), veckoläxor och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 45

Måndag: Intro av kapitel 3. Efter en kort uppvärmning tittar vi lite kapitel 3.1 – enheter och prefix. Egen träning s 80-83. Läxa till fredag, se schoolsoft.

Torsdag: fortsättning från i måndags. Egen träning s 81-83. Tag hjälp av prefixtabellen längst bak i boken.

Fredag: Teater – lämna in läxan till Madelene

v 46

Måndag: Vi går igenom lite olika geometriska begrepp som vi kommer att ha användning av. Egen träning s 85-86.
Läxa till fredag, se schoolsoft.

Torsdag: Vi börjar titta på vinklar. Hur mäter man? Hur ritar man? Finns det olika namn på dem? Vi reder ut frågetecken och lär oss tillsammans.

Fredag: Egen tid att träna på olika vinkeluppgifter. Egen träning s 88-90 eller på några av nedanstående arbetsblad.
Övningsblad 3.3 A, Övningsblad 3.3B

v 47

Måndag: Vi tittar på de rätta begreppen för olika månghörningar. Vad skiljer dem åt? Vad menas med vinkelsumma och hur kan den räknas ut? Egen träning: s 91-94. Läxa till fredag, se schoolsoft.

Torsdag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Merkurius veckobrev v 42

Hej alla Merkuriusar!

Under veckan har vi både fått uppleva det vackra och det mindre vackra med hösten; vackra härliga höstfärger och regnrusk. I onsdags möttes vi även av en ovanligt mörk morgon som Orkanen Ophelia låg bakom. Hujeda mig vad mörkt det var.

Nu är det bara en vecka kvar innan ni får en en välbehövlig pausvila i form av höstlovet – så kämpa på så att du hinner klart med alla lektions- och inlämningsuppgifter samt läxor innan du går på lov.

Veckan som gick:

mentorstimmen i måndags startade Annica och Patrik upp det spännande SO/SV -projekt  ”en bättre värld”. Ni fick en beskrivning av projektet, genomgång av vilka förmågor som skulle bedömas och vilka frågeställningar ni skulle fördjupa er i. Det ska bli spännande att ta del av era faktatexter.

I matten har vi nu börjat jobba med rymdgeometri och under veckan har vi byggt tredimensionella kroppar och tittat/räknat på arean av begränsningsytor och mantelytor. Vi kommer under nästa vecka jobba med volymenheterna för tredimensionella kroppar, både från meter- och litersystemet. Fräscha gärna upp de vardagliga volymmåtten genom att baka eller laga mat hemma.

 

 

 

Under torsdagen fick vi en helt underbar dag ute på Hellasgården. Färgprakten bland trädens löv och en allt mer värmande sol bidrog säkert till att ni genomförde dagen med både ett praktiskt och teoretiskt prov på ett jättebra sätt. Många av eleverna tyckte att ”banan” och naturen runt Hellasgården var väldigt vacker och fin. Härligt! Bra jobbat alla!

 

 

 

 

Veckan som kommer:

En vanlig skolvecka enligt schemat.

Övrig Viktig Info:

Nya skåp: Under höstlovet kommer vi att byta ut alla elevskåp i Ladan. Vilket betyder att ni behöver tömma skåpen för att vi ska kunna sätta in de nya. Ta med dig en väska/en påse och töm ditt skåp senast under fredagen! Ta även med dig ditt lås då skåpet måste vara både tom och olåst.

Alla skåp som inte är tömda kommer låset att klippas och innehållet att tömmas. Och vi kan tyvärr inte ta ansvar för innehållet – så töm skåpet! Är du ledig eller sjuk hela nästa vecka? Kontakta eller maila mentorn!

Påminnelse: Värdesaker
Vi vill påminna alla att ni bör inte ta med er värdesaker till skolan. Skolan avråder det. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ha ansvar för. Ni kan låsa in dem i skåpen. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Hälsning från engelska- Julia: Vi efterlyser lite kläder till engelska därför vi ska köra lite teater!  – orange t-shirts, cowboy hat, red curly wig, aviator sunglasses, 🙂 Tag gärna med om du har något hemma!

Kommande datum

  • v.44 – Höstlov
  • 15 november – Konsert av Värmdö Gymnasium, kl14.00
  • 29 november – Omvärldsdagen för Venus och Merkurius, Solen muntliga nationella prov. Mer info kommer.

Vi önskar er en riktigt härlig hösthelg!

Patrik, Annica, Charlotta och Madelene

Grundläggande Kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 40-47 (halva)

Läsanvisningar Spektrum Kemi:
Kemins grunder s 6-27, 30-33 (sammanfattning s 44-46)
Metaller s 316-317, Legeringar 326-328, Periodiska systemet s 340-349, Neutroner s 356-357

Keynote: Grundläggande Kemi senaste

Extra: Repetitionskompendium

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  •  Vad är en atom och en molekyl?
  •  Vad är en blandning?
  •  Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  •  Vilka egenskaper kan man beskriva ett ämne med?
  •  Vilka faser kan ett ämne vara i? Vad krävs för att ett ämne ska övergå till en annan fas? Vad heter de olika fysikaliska omvandlingarna? Hur betecknar man vilken fas ett ämne är i? (liquid (l), solid (s), gas (g))
  • Vad har följande ämnen för kemisk beteckning: Väte, Syre, Kväve, Kol, Järn, Magnesium, Helium, Guld, Silver, Koppar, Klor, Aluminium, Natrium, Zink, Kalcium och Svavel?
  • Hur skriver man ämnen och antal atomer/molekyler med kemispråk?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är en atom uppbyggd av för mindre delar? Vilka laddningar har delarna? Du ska även kunna ange/räkna fram antalet elektroner, neutroner och protoner för ett ämne
  • Vad menas med ett grundämnes atomnummer och masstal (atomvikt, atommassa)?
  • Hur rör sig elektronerna runt atomkärnan? Vad kallas de olika skalen och hur många elektroner får plats i skalen (tre första)? (Du ska kunna rita upp elektronskalen för grundämnena med atomnummer 1-18)
  • Vad innebär det periodiska systemet? Hur är det periodiska systemet indelat? (visa på fler sätt t ex grupper, perioder, icke-metaller – metaller, atomnummer). Hur många atomslag känner man till idag?
  • Vad är gemensamt för ämnen i samma period? Vad är gemensamt för ämnen i samma grupp?
  • Vem kom på det periodiska systemet? Vad kan man utläsa för information ur det periodiska systemet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga.
  • Att använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte

  • att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra enkla systematiskaundersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti i människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enskilt arbete som redovisas i grupper, genomgångar och gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

• Enskild redovisning/inlämning av ett grundämne
• Prov
• Gruppdiskussion
• Löpande genom aktivt deltagande i lektioner och diskussioner
• Inlämning av labbrapport om densitet

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 39

Ti    Utdelning av böcker, grundläggande kemi – vad handlar det om? Blandningar, egenskaper, faser-fasövergångar
On lab – kemisäkerhet sista gruppen – HLR, tryckförband och stabilt sidoläge
Fr    Atomer, grundämnen, kemisk beteckning

v 40

Ti     Molekyler, kemisk förening  Övning: Uppgift 1 Ämnenas små byggstenar
On lab – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket. Uppgift 2 Molekylmodeller, Övningsblad kemiska förkortningar
Fr    Repetition, start enskild inlämningsuppgift Uppgift – periodiska systemet Merkurius HT-17

v 41

Ti     Eget arbete kring grundämnet
On lab – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket. Uppgift 2 Molekylmodeller,
Fr     Eget arbete kring grundämnet

v 42

Ti     Eget arbete kring grundämnet
On lab –  Laboration ”implosion av aluminiumburk”+ genomgång av labbrapportens delar. Fokus: hypotes
Fr    Eget arbete kring grundämnet

v 43

Ti     Redovisningar av grundämnet i smågrupper + gruppuppgift
On lab – Laboration”implosion av aluminiumburk” + genomgång av labbrapportens delar. Fokus: hypotes
Fr    Redovisning av gruppuppgifterna + genomgång av sambandsord som hjälper dig vid slutsatser

v 45

Ti Gå igenom sista kring slutsatsen av laborationen. Atomens uppbyggnad, atomnummer och masstal + egen träning.
On lab Planering inför genomförandet av en lab kring densitet.
Fr  Vi tittar på film om och går igenom elektronskal + övningsblad, grupper och perioder. Elektronskal

v 46

Ti Periodiska systemet – Vad kan man utläsa ur det periodiska systemet? Jämför två grundämnen.
On lab Planering inför genomförandet av en lab kring densitet.
Fr Repetition inför provet.

v 47

Ti   Prov Grundläggande kemi.
On lab (+ 48) Genomförande av lab kring densitet samt labbrapportskrivandet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Få en bakgrund till hur kemin växt fram till vad det är idag och en förståelse för att kemin finns runt omkring oss i vår vardag och verklighet och inte bara i ett laboratorium.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte mi

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Merkurius veckobrev v 39

Hej alla härliga Merkuriusar!!

Vilken härlig vecka vi har haft tillsammans! Det är så kul att se ert flit på lektionerna. Nu har det börjat bli mer läxor, prov och inlämningar så se till att hålla koll på allt på schoolsoft. Det är även som vi pratat om väldigt viktigt med fokus på lektionerna och är du sjuk är det viktigt att du kollar upp vad du har missat och behöver ta igen.

Veckan som gick:

Vi inledde veckan med vårt traditionsenliga Lemshagaspelen. Ni gjorde det till en fantastisk dag med kämplaglädje, hejarop och många gjorde fina resultat i de olika friidrottsgrenarna. Prisutdelning kommer att ske under måndagens mentorstid.

 

 

På NO:n har vi nu avslutat kemisäkerheten med ett skriftligt och ett praktiskt prov. I den praktiska delen har ni fått träna och visa upp hjärt-och lungräddning på våra Anne-dockor, linda blödningar med tryckförband och lägga varandra i stabilt sidoläge. Så viktigt! Nu kan ni rädda liv! Vi har även hunnit inleda det nya arbetsområdet om grundläggande kemi. Det är roligt att ni fascineras lika mycket av det periodiska systemet som mig, Madelene.

Den här veckan har även vårt kära Café öppnat för terminen. Det är frivilliga elever tillsammans med personal som hjälper till med caféet.

Veckan som kommer:

Prisutdelning inleder mentorstimman på måndag morgon.

På tisdag 3/10 åker Merkurius röd på Livskunskap. Vi ses utanför Ingarö församlingsgård kl 08.30. Livskunskapen håller på till ca 11.30 och därefter åker vi tillbaka tillbaka till skolan för lunch och lektioner enligt schema.

Övrig viktig info:

Påminnelse: Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft
Vi ber alla föräldrar och elever kolla sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil” så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil”.

Vi ber även alla elever fylla i sina mobiltelefonnummer då många har lämnat det tomt och vi behöver kunna nå er i nödsituationer.

Inbjudan:
För alla er som gillar att läsa och det vet jag att många gör, eller vill få en trevlig anledning att göra det så kolla in nedanstående inbjudan.

Bok Triangeln

Kommande datum:

  • 25/9 – Lemshagaspelen
  • 3/10 – Livskunskap Merkurius röd fm
  • 10/10 – Livskunskap Merkurius grön fm
  • 11/10 – Föräldramöte 17.30-19.00
  • 19/10 – Orientering 7-9 vid Hellasgården
  • v 44 Höstlov

Ha en härlig och höstlig helg!

Patrik, Annica, Charlotta och Madelene

Plangeometri – vinklar, omkrets och area i 2D-geometriska figurer

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35-40

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?
Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?
Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?
Hur många grader är ett helt varv? halvt varv?
Vad är en bisektris?
Hur beräknar man okända vinklar?
Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?
Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?

När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?
Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?
Hur kom formeln för cirkelns omkrets till? Vad är talet pi?
Hur omvandlar man olika areaenheter?
När använder vi oss av begreppet area i vardagen?
Vad innebär begreppet area?
Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar) och cirkeln?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
    • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
    • gör skalenliga ritningar
    • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
    • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se matris

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer jobba mycket praktiskt kring geometrin för att upptäcka och förstå olika samband och mönster. Vi går igenom saker tillsammans för att skapa en grund att stå på. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning.

Formelblad

Facit till övningsbladen

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, inlämning av uppgift kring vinkelsumma (muntlig och skriftlig uppgift), skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Ti   

Utdelning av böcker + räknehäften.

Repetition av vinklar – gruppdiskussion. Aktivitet vinkeljakten – uppskatta och mäta vinklar.

Länk: Läsa och träna mer på vinklar

On/To  

Egen träning: Övningsblad 3.3 A, Övningsblad 3.3B

Gruppuppgift – geometrisk form och vinkelsumma Geometriska figurer och vinkelsumma,Geometriska figurer

Fr

Fortsättning på gruppuppgiften.

v 36

Ti

Redovisning av gruppuppgifterna samt en diskussion kring vad vi upptäcker/ser. Vi försöker även hitta en generell formel för vinkelsumman som gäller för alla månghörningar.

On/To

Sant eller falskt kring det vi pratade om förra lektionen. Egen träning: Övningsblad 3.4Vinkelbekymmer

Om du behöver träna mer: Mer träning okända vinklar

Fr 

Vi skriver en tanketext om en bild med geometriska figurer som vi sedan diskuterar och funderar kring hur vi kan utveckla t ex genom att använda mer ändamålsenliga matematiska begrepp. Vi tränar även på att beskriva geometriska figurer för varandra.

Geometriska 2D-figurer

v 37

Ti

Vi pratar om samt försöker hitta en definition för hur man beräknar omkrets på månghörningar samt tränar på det. Egen träning: Övningsblad 3.5

Länkar: beräkna omkrets, omkrets fyrhörning, triangel,

On/To

Ni får genom en aktivitet upptäcka hur man beräknar cirkelns omkrets. Egen träning: Prio s 90-91, Övningsblad 3.1 C Cirkelbågar

Länk: cirkelns omkrets

Fr

Forts från senaste lektionen. Sant eller falskt om cirkelns omkrets samt egen träning.

v 38

Ti + To/Fr (onsdagen utgår pga utvecklingssamtalsdag)

Vi tränar areaenheter samt beräknar arean på månghörningar. Egen träning: 3.7-3.8 Area av månghörningar pdf

Länkar: standardenheter vid area, area månghörningar

v 39

Ti

Övning för att förstå cirkelns area. Vi tittar på och försöker förstå sambandet. Vi kommer även in på cirkelsektorer. Egen träning: Prio s 93-96.

Länk:  cirkelns area + cirkelsektor

On/To

Diagnos ”förstå och använda tal”

Fr

Forts cirkelns area + cirkelsektor

v 40 

Ti + On/To+ Fr Egen träning och repetition

Begrepps- och kapiteltestFacit begrepps- och kapiteltest

Basläger

Hög höjd

Facit basläger och hög höjd

v 41 

Ti + To matteprov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas: