Jupiter v. 15

Hejsan alla Jupiter!

Tiden går fort när man har roligt! Vi är redan framme i ett soligt påsklov. Det är egentligen den “riktiga” hela veckan den här veckan för efter påsklovet kommer vi ha många avbrott och klämdagar. Jag hoppas alla kommer njuta ett skönt och vårigt påsklov!

Denna vecka har i övrigt sett vanlig ut. Vi har rott iland en del projekt, haft prov och avslutat andra saker. Mycket blir en nystart efter påsk, vilket också gör det ännu mer spännande att komma tillbaka till skolan efter påsk.

Idag hade vi lite påsk-jogg tillsammans med Krister 🙂

Matte:

Nu är det länge sedan jag (Maria) har skrivit veckobrevet, men i matten har vi hunnit MASSOR på så kort tid. Vårt geometriprojekt är nu klart och vi har denna vecka skrivit provet klart.

I skolan har vi gjort mycket praktiskt kring geometrin. Det är en del som man faktiskt kan göra mycket roligt med. Eleverna har egentligen gjort skapande och matteprovet vi skrev var en liten del av det andra stora vi gjort i skolan.

Framförallt har vi:

  • byggt geometristad
  • spelat begreppsträning spel
  • Analyserat och förklarat figurer
  • Skapat och bygg figurer med sugrör och papper samt beräknat omkretsen och arean
  • Mätt redskap och möbler i klassrummet samt tittat vilka figurer vi har
  • Ritat och pysslat med symmetri

och mycket mer.

Se bilder…

 

Engelska:

I engelskan fortsätter vi vårt tema med superhjältar. Nu är vi inne i perioden att rita och skriva om våra egna påhittade superhjältar. Detta går eleverna heelt in i allihop.. 🙂

_________________________________________________________________________

ÖVRIG INFORMATION:

Vi har tömt kapprummen denna vecka inför påskstädningen. Eleverna har själva fått ta vara på deras saker och kläder som är deras. De kläder som är kvar är lämnade till kvarglömda på skolan. Om ni kommer på något som ni vet finns här som ni saknar är ni välkomna att komma hit och kolla det.

 

KOMMANDE DATUM:


Påsklov vecka 16

Måndag 15/4- Måndag 22/4. Skolan börjar tisdag 23/4 kl. 8.20 normalt igen.

 

1:a maj vecka 18

Första maj ledighet onsdagen ⅕ vecka 18

 

Klubben under påsklovet

Obs! Fredag 19/4 är det stängt pga röd dag, samt att torsdag 18/4 stänger fritids 15.00 pga dag före röd dag.

 

Hälsningar Fritids och Klubben

 

_________________________________________________________________________

Vi önskar er alla en trevlig helg och påsklov!

Hälsningar pedagogerna i Jupiter, genom Maria

 

Jupiter v. 11

Hej alla Jupiterister!

 

Tiden flyger iväg efter sportlovet och det är inte mycket tid kvar i skolan för detta läsår mera. Snart har ni gått ett helt år i fyran redan! Häftigt va!

 

Denna vecka har varit i stort sett helt normal. Likaså kommer även nästa vecka gå i samma mönster. Veckan har gått fort men vi har hunnit med massor.

 

I matten håller vi på arbetar med geometri- form och storlek. Det är ett jätteroligt kapitel för vi kan hitta på så mycket pyssel och praktiskt att göra med det!

Vi har bland annat lärt oss symmetri, olika former, mäta vinklar och en hel del nya begrepp inom geometrin som är bra att kunna. Vi har även testat klura med lite problemlösning och jobbat praktiskt med det. I slutet av veckan påbörjade vi att bygga vår geometri stad. Se bilder för att se hur flitigt vi jobbat.

 

I engelskan fortsätter vi arbeta med superheroes. Vi har nu lärt oss lite fakta om vardagshjältar, vi har skrivit själva, lärt oss att söka upp information och skriva på engelska. Vi har läst texter högt för varandra, lärt oss att förstå texter, att översätta texter m.m. Nästa vecka kommer vi in på ordlekar och lite mer grammatik som har med superhjältar att göra.

 


KOM IHÅG!

 

Skolgarderoben

Kom ihåg att skolgarderoben är öppen till den 27 mars!

Se länk för mer information:

www.skolgarderoben.se/lemshaga

 

Påsklovanmälan klubben

Påsklovet närmar sig och vi behöver veta om ditt barn är i behov av fritids-/klubbenomsorg under perioden 15/4-18/4.

Vad god fyll i på schoolsoft under kommentar från vårdnadshavare; Ledig alt. närvaro. Vid närvaro fyll även i aktuella tider.

Vi vill ha in din anmälan senast 24/3 för att garantera en riktigt bra omsorg där personalbemanning, elevantal och aktivitet synkar.

 

Obs! Fredag 19/4 är det stängt pga röd dag, samt att torsdag 18/4 stänger fritids 15.00 pga dag före röd dag.

 

Hälsningar Fritids och Klubben

Teaterprojekt

Vi har fått möjligheten att genomföra ett teaterprojekt under de sista veckorna på vårterminen. Detta ser vi som en fantastisk möjlighet att få knyta ihop klassen återigen. Vi började läsåret med en satsning på gruppövningar och vill avsluta i samma anda för att få gruppen att växa ihop ännu mer. Skolledningen och arbetslaget kommer att bidra med en del var till ekonomin men vi behöver fler sponsorer. Nu önskar vi all hjälp vi kan få av er föräldrar att med ljus och lykta hitta dessa sponsorer. Sponsorerna får då synas i föreställningen på tex affischer och biljetter. Ni kommer att få synas med reklam i samband med föreställningen och arbetet med det.  Kan ni hjälpa oss att hitta sponsorer skulle vi tacksamt ta emot dessa tips.
Dag Information
20/3 Föräldramöte kl. 18-19. Vi träffas i klassrummen
24/3 Senaste anmälningsdag till Klubben om påsklovet
v. 16 Påsklov (16/4-22/4)
18/4 Klubben stänger kl. 15
19/4 Klubben stängt pga röd dag

 

Ha en underbar helg!

Hälsningar vi pedagoger i Jupiter,

Marie, Krister, Camilla och Maria

Subtraktion och division

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

 

När, under vilka veckor?

Vt 19

  1. 2-9

Vad?

Subtraktion och division

  • Subtraktion
  • Multiplikation och division
  • Räkna multiplikation med 10, 100, 1000
  • Räkna multiplikation i fler led och kort division, kort division med rest
  • Laborativa övningar, aktivitet och spel
  • Problemlösning

 

Kommer använda oss av Gleerupsmaterialet matematik 4 och gemensamma uppgifter vi gör tillsammans i klassen. Där kommer vi öva att räkna med olika metoder, diskutera matte samt öva på att redovisa hur man tänker.

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är matematik?
  • Vilket platsvärde har en siffra?
  • Kan du sortera tal?
  • Vilka olika tal kan du bilda med hjälp av 4 siffror? Hösta? Lägsta?
  • Smarta sätt att ställa upp tal.
  • Hur räknar du när du ska göra en talserie klart?
  • Hur gör du för att veta vilket tal som pilen pekar på i tallinjen?
  • Vilka olika metoder kan vi använda oss av när vi ska räkna ut ett tal?
  • Hur hänger multiplikation och division ihop?
  • Vilka olika strategier kan vi använda oss av i huvudräkning med högre tal?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • Känna till talets (siffrans) position
  • Addera och subtrahera större tal och uppställningar
  • Multiplicera
  • Dividera
  • Se likheter och skillnader hur olika räknesätt hänger ihop
  • Lära sig att använda egna strategier för huvudräkning
Förankring i kursplanens syfte
  • Utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen
  • Utveckla kunskaper för att kunna tolka och lösa vardagliga matematiska

            situationer.

  • Träna huvudräkning och utveckla att använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Repetera kunskaper i siffrornas positionssystem.
  • Utveckla kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
  • Ge förutsättningar att utveckla grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Tal och deras användning i vardagliga situationer.
  • Sambandet mellan multiplikation och division.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär.

 

  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett fungerande sätt och för underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.

 

  • Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt.

 

  • I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

 

  • Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med resultat.

 

Kunskapskrav 1 2 3
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar (laborera utomhusmatematik).
  • Arbeta på dator.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskild och grupparbete.
  • Problemlösning både enskilt och i grupp/ klass.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera dina uppgifter och använda olika matematiska lösningar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.
  • Genom ett summativt prov.

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans med eleverna. Avsluta projektet med diagnos. Under arbetets gång kommer eleverna att bedömas formativt och aktivitet under lektionerna.

 

Geometri- form och storlek

 

 

Geometri – Form och storlek

Jupiter årskurs 4

Ansvarig lärare: Maria Holm

När, under vilka veckor?

Vt. 19

v. 10-15

 

Vad?

Geometri- form och storlek

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vardagens geometri; var runt om oss finns geometri? Vilka material kan vi hitta som är geometriskt formade? När behöver vi kunna geometri? Varför? Vilka geometrisk figurer är vårt hus byggt i?
  • Vilka månghörningar finns det och vad heter de?
  • I vilka situationer använder du dig av begreppen area, omkrets och skala?
  • Hur räknar man ut area och omkrets? Vilka areaenheter är lämpligast? Vilken metod använder du bäst?
  • Vad avgör om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig?
  • I vilka situationer i vardagslivet har du nytta av att kunna beräkna geometri såsom vinklar, area och omkrets.
  • Vad innebär det att något är symmetriskt?

 

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar:

 

Övergripande mål från LGR11:

 

  • Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Form och storlek (centralt innehåll):

 

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Med bl.a. Aktiviteter, Reflektioner, Tänk efter-, Problemlösnings- och Förmåge-uppgifter kan eleven utveckla sin förmåga att:

    • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    • föra och följa matematiska resonemang, och

 

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

 

Kunskapskrav 1 2 3
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt.. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer använda Gleerups materialet på matematik 4 som vårt grundredskap. Där kommer vi göra olika aktivitetsuppgifter, diskussionsuppgifter och enskilt arbete, samt måluppgifter för att visa vad man kan.

 

Laborativt med material, bilder, papper och olika redskap (linjal, måttband) och annat konkret material för att beskriva och konstruera olika geometriska former.

 

Kreativt med att skapa vackra bilder med hjälp av matematik och göra en geometristad av geometriska figurer.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker först formativt under lektionerna. Sedan ett slutprov på kapitlet Form och storlek.

 

Bedömningen kommer även att inkludera samarbete och aktivitet under bygget av en geometristad. Samt hur man kan arbeta och slutföra uppgifter i grupp.

 

Problemlösningsuppgifter kopplade till omkrets och area är även en bedömning för mål.

 

Begreppförståelse genom att rita, beskriva och tolka geometriska figurer.

Resonemang.

Sammanhang och aktualitet:

Geometri är ett sätt att matematiskt förklara omvärlden, mäta och räkna på storlekar, sträckor och ytor. Byggnaderna runt oss är alla uppbyggda av olika geometriska objekt. Allt runt oss går att beskriva med matematiska begrepp och kan mätas på något sätt för att kunna jämföras. Att ha en god känsla för att kunna uppskatta längd och ytstorlek rimligt och kunna växla mellan enheter behövs för att t.ex. kunna följa med i nyhetsrapporteringar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet :

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att vi arbetar praktiskt med många sinnen involverade och skapar kreativa estetiska bilder med matematik. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?

 

 

Ämnena i maten

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

VT 19 v. 10-22

Vad?

Kemi

Vardagskemi och ämnena i maten

 

Innehåll:

 

Arbetsmaterial: Gleerups portal Kemi 7-9. Kapitel 10 ämnena i maten.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Vi kommer att  behandla följande mål ur kursplanen:

 

Kemin i vardagen och samhället:

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad de innebär för en hållbar utveckling (År 9).
  • Innehåller i mat och dryck och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen (År 9).
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan (År 9).
  • Aktuella samhällsfrågor som rör kemi (År 9).

Kemin och världsbilden:

  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor (År 9).

Kemins metoder och arbetssätt:

  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utveckling av begrepp, begrepp, modeller och teorier (År 9).
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier (År 9).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav Steg E Steg C Steg A
0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
0 – I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
1 – I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
1 – Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
1 – Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
2 – Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

 

Matris för ämnena i maten

E C A
Använda begrepp, teorier och modeller Eleven har grundläggande kunskaper och för enkla resonemang. Har goda kunskaper och för utvecklade resonemang. Har mycket goda kunskaper och för välutvecklade resonemang.

 

Matris för granska, kommunicera och ta ställning

E C A
Eleven: Tar ställning med enkel motivering För enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Skapar enkel redovisning med viss anpassning till syfte och målgrupp Eleven: Tar ställning med utvecklad motivering För utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Skapar utvecklad redovisning med relativt god anpassning till syfte och målgrupp Eleven: Tar ställning med välutvecklad motivering För välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Skapar välutvecklad redovisning med god anpassning till syfte och målgrupp

 

Matris för systematisk undersökning

E C A
Planering Eleven: Formulerar en förutsägelse utan förklaring Ger förslag på hur undersökningen kan utformas men endast i stora drag (Eleven använder färdig instruktion) Eleven: Formulerar en förutsägelse förklarad utifrån egna erfarenheter Ger förslag på hur undersökningen kan utformas, men kräver viss justering (Eleven får justering och använder egen planering) Eleven: Formulerar en hypotes som är naturvetenskapligt underbyggd Planerar undersökning med bestämda variabler, ordning på momenten och materiel (Eleven använder egen planering)
Genomförande Genomför undersökningen med viss systematik. Genomför undersökningen med relativt god systematik. Genomför undersökningen med god systematik
Utvärdering Drar en enkel slutsats Ger förslag till generell förbättring Gör en enkel dokumentation Drar en utvecklad slutsats Ger förslag till specifik förbättring Gör en utvecklad dokumentation Drar välutvecklad slutsats Ger förslag på specifik förbättring med förklaring Gör en välutvecklad dokumentation

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Teorigenomgångar tillsammans.
  • Filmklipp och program via Gleerupsmaterialet.
  • Olika uppdrag och laborationer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar, samt Gleerups texter.

 

Grovplanering (kommer uppdateras vartefter och kan ändras under arbetets gång)

GLEERUPS Kap. 10 Ämnena i maten

https://gleerupsportal.se/login/

Kemi i vardagen- ämnen i maten

I början av lektionerna: Gå igenom dagens agenda

Gleerups-material Kemi 7-9

v. Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3
RÖD  (månd)        GRÖN a/b (ons)   RÖD a/b  (tors)               GRÖN (tors) RÖD (tors)                          GRÖN (fred)
10 Lära känna

Inledning

Diskussionsuppg.  Vad tror du? -skriv ner på post it

Avsluta: Berätta om innehållet. Alla skrivuppgifter framöver kommer ni behöva till “slutuppgiften och provet” Formativ bedömning under vägen

Lära känna

Inledning

Diskussionsuppg.  Vad tror du? -skriv ner på post it

Avsluta: Berätta om innehållet. Alla skrivuppgifter framöver kommer ni behöva till “slutuppgiften och provet” Formativ bedömning under vägen

All mat innehåller solenergi

Kolhydrater

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig

film: https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7357

Lära känna

Inledning

Diskussionsuppg.  Vad tror du? -skriv ner på post it

Avsluta: Berätta om innehållet. Alla skrivuppgifter framöver kommer ni behöva till “slutuppgiften och provet” Formativ bedömning under vägen

film: https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7357 All mat innehåller solenergi

Kolhydrater

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig

film: https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7357

11 Skriva klart kolhydrater Se film om fetter

VT rutin

Se film om fetter

VT rutin

Fetter

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
Fetter

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
Proteiner

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
12 Proteiner

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
Se film om fetter

VT rutin

Se film om fetter

VT rutin

Hållbar utveckling

Fråga 1-4

Hållbar utveckling

Fråga 1-4

Göra klart
13 Göra klart

 

Uppdrag “mitt favoritmål” Uppdrag “mitt favoritmål” Mineralämnen/vitaminer

Se klipp om kroppens kemi

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
  • Testa dig
  • Förklara och resonera
Mineralämnen/vitaminer

Se klipp om kroppens kemi

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
  • Testa dig
  • Förklara och resonera
Uppg. “min frukostrestaurang”

3 lektioner skrivtid

  • Förklara uppgiften
  • Visa matrisen
  • Börja planera
  • Ta hjälp av faktan i de tidigare uppgifterna ni skrivit om
14 Uppg. “min frukostrestaurang”

3 lektioner skrivtid

  • Förklara uppgiften
  • Visa matrisen
  • Börja planera
  • Ta hjälp av faktan i de tidigare uppgifterna ni skrivit om
Uppdrag “mitt favoritmål”  Uppdrag “mitt favoritmål” Uppg. “min frukostrestaurang” Uppg. “min frukostrestaurang” Uppg. “min frukostrestaurang”
15 Uppg. “min frukostrestaurang” Extra Extra Göra klart sina uppg. Göra klart sina uppg. Extrs
16 PÅSKLOV PÅSKLOV PÅSKLOV
17 Hållbar utveckling

Fråga 1-4

 

Hållbar utveckling

Fråga 1-4

PROV ämnena i maten PROV ämnena i maten
18
19
20
21 NP rättning

Planera till vikarie

NP rättning

Planera till vikarie

NP rättning

Planera till vikarie

22

 

När du skriver dina faktatexter:

Mall faktatext

Första gången du skriver. Skapa en ny mapp som heter “ämnena i maten”. Skriv i Google Drive dokument. När du är klar med din text mejlar du mig din text till maria.holm@lemshaga.se . Utifrån det kommer jag se och kunna bocka dig när du lämnat in materialet. Det är superviktigt att du skriver din text så att du har med informationen till slutprovet sedan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera, diskutera och ta till sig varandras tankar samt funderingar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.
  • Bedömningen sker formativt under kursens gång och avslut med skriftligt prov.

 

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans. Formativ betygsbedömning under kursens gång. Avsluta projektet med ett summativt prov och praktiska laborationsuppgifter.

Jupiter v.7

Hejsan alla Jupiter!

En vecka har passerat och nu är snart ännu ett lov på inkommande. Hoppas ni har fina planer för sportlovet, bara mysa, läsa böcker, ut och leka eller sporta. Vad som helst. Så länge du känner att du vilar upp dig och mår bra under lovet!

I onsdags hade vi en lite sam-dag tillsammans med årskurs 5, som blev superbra! Vi fick lära känna varandra lite mer och hittade på massa roliga saker tillsammans. Bland annat hade vi lite lekar, pyssel, problemlösning och fick oss även en fin solig promenad runt skolan.

Under veckan som varit har alla <3ans dag varit. Vi gjorde uppåtpuffar och satte upp dem på en peppande tavla till alla i skolan. Vi har uppmuntrat till att uppmärksamma varandra lite extra denna dag och finnas där för varandra och vara en extra snäll kompis. Såhär kunde det se ut.

Matte:

I matten har vi ju matteprov nästa vecka. Det har fungerat riktigt bra med Gleerup materialet hittills. Det märks att eleverna är mer motiverade till att göra uppgifterna då de får räkna på ipaden och inte bara skriva av i ett mattehäfte. Där är det stor skillnad på aktiviteten att göra sina uppgifter! 🙂 Jag märker även att nivån är mer anpassad för att passa alla och att det hjälper eleverna eftersom det finns både text, filmer, bilder och att lyssna in texten istället för att läsa.

Matteprovet nästa vecka är som sagt en sammanfattning på det vi hittills gått igenom. Det är inget stort prov men kommer kunna visa vad eleverna hittills lärt sig och hur vi framöver kan lägga nivån på undervisningen så att det passar alla.

Engelska:

I engelskan fortsätter vi vårt tema med superhjältar. Idag har vi pratat om vardagshjältar genom historien. Till nästa vecka har eleverna i uppgift att bara fundera över vilken vardagshjälte de vill skriva om. Antingen kan de välja någon av de vi gått igenom (de kommer få min powerpoint nästa vecka) eller så kan man välja en annan vardagshjälte som funnits med i ens liv. Det kan vara en vän, mamma, pappa eller mor-/farföräldrar, ens egna djur. Vem som helst men någon som hjälpt en i livet när det hänt något eller funnits där när det varit tufft.

_________________________________________________________________________

KOMMANDE DATUM:

Matteprov 22/2

Matteprov

Skridskoåkning 22/2

Vi kommer åka iväg till Ekvallen och åka skridskor efter lunch. Skoldagen slutar på Ekvallen om man inte ska åka tillbaka till Klubben.


Sportlov vecka 9

Sportlovet närmar sig och vi behöver veta om ditt barn är i behov av fritids-/klubbenomsorg 25/2-1/3.

Vad god fyll i Schoolsoft under kommentar från vårdnadshavare, Ledig alt. närvaro. Vid närvaro fyll även i aktuella tider.

 

Hälsningar Fritids och Klubben

 

_________________________________________________________________________

Vi önskar er alla en trevlig helg!

Hälsningar pedagogerna i Jupiter, genom Maria