Mars v. 40

Hallojsan alla Marsipaner!

Nu sitter vi här en fredag och har gjort en hel vecka i skolan igen. Snart är det jul…Den här veckan har rullat på som vanligt. Men i torsdags fick vi ett litet avbrott och ta oss ut i skogens fina miljö med underbara Gottis som hade fixat en sådan fin vandringsled till oss. Vädret kunde inte vara bättre än vad vi fick! Win win på den.


Vi vill verkligen berömma barnen för deras fina insats och orka hela vägen. Vi nådde nästan milstolpen i terräng och berg. Det får vi klappa oss själva på axeln för! Många friskluft rosiga kinder och trötta ben efteråt. Jag tror alla kunde sova gott på kvällen sedan 🙂

 

Fredagskluringen: Mjölksyran som bildas vid hög intensiv muskelansträngning gör ont. Men varför är inte den farlig? Och vad är nyttigt med mjölksyrabildning?

 

Fokus denna vecka:  NO- Uppdrag kroppen

I No fortsätter vi med Uppdrag kroppen. Den här veckan har vi pratat om nervceller, hjärnan, nervsystemet och känslor. Vi har därefter kommit in på muskler och leder. Det har blivit ett antal labbrapporter och intressanta funderingar kring hur muskler och nervcellerna reagerar när vi gör olika saker och när vi tänker! Idag har vi bland annat testat våra muskler. Vad är mjölksyra för något, hur känns det och hur bildas mjölksyra? Vi gjorde en labb “testa musklerna” där vi stod i 90 grader statiskt, testade vem som orkade flest knäböj innan mjölksyran kom och hur långt vi kan hoppa. Sedan har vi diskuterat hur nervsystemet arbetar för att hjälpa musklerna och hur det skickar ut signaler till varje del av kroppen när vi ska göra någon rörelse. Så mycket intressanta tankar!

No ämnet är ett omfattande ämne med många arbetsområden. Det här arbetsområdet är dessutom stort. Men vi kommer lära oss mycket och vi kommer få in många olika delar i kunskapsmålen! I slutet av temat kroppen kommer det bli ett skriftligt prov. När vi väl närmar oss det kommer jag (Maria) att höra av mig och berätta hur vi gör och när det blir av.

Lpp till uppdrag kroppen: http://lemshaga.se/lokalaplaneringar/kroppen-och-matens-kemi/ 

 

Övrig information:

Hälsningar från klubben:

Snart är det dags för Höstlov och inför det behöver vi på klubben veta om ditt barn behöver omsorg under lovet.

Ni gör anmälan via schoolsoft, ska ditt barn vara här fyller ni i aktuella tider för v. 44. Ska ditt barn vara ledigt skriver ni ”ledig” under ”kommentar från vårdnadshavare”.

Detta är mycket viktigt att ni gör och det gäller ALLA barn inskrivna på klubben. Vi behöver era anmälningar senast 7 oktober för att planera bemanning och aktiviteter.

Hälsningar Klubben

Hälsningar från Julia – Engelskafröken:)

Dear Parents,

Homework in English is put out on Schoolsoft whenever necessary. For example, when students need to finish their work from the lesson or when we are working on a longer project. There will not be regular homework. In addition, I always inform the students about the homework during the lessons to ensure that it is clear.

Sometimes I put out some vocabulary or a text so that the students can prepare ahead of time. This helps them feel secure and informed during the lesson, especially when we are doing something new.

Levels – All the work done in English can be completed at the students’ own level. For example, one can write a short, four-line poem about an easy topic:

My friend is sick

His name is Rick

Well, if he’s dead…

Then I’ll take his bed!

By Julia Edin

This is a good beginning to communicating in English! But of course, students can write longer, more complicated texts, with themes, meaning, rhyme and rhythm. They are expected to explore new words and work with description; I have been teaching them all of this and more! There is literally no limit poetry! The challenge is for me to push your children, and for your children to push themselves. Poetry can be silly and still be challenging or have great meaning. Try this one for next week!

 

 

Kommande datum:

V. 44 Höstlov

 

Ha en underbar helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Maria

Mars v. 38

 

Hejsan alla Marsbarn!

Veckan med mycket information och aktiviteter har passerat och återigen har vi nått helgen! På måndagen var det några utvecklingssamtal, tisdagen åkte vi på teater “Den stora skräpshowen” till Gustavsberg och onsdagen hela dagen var det utvecklingssamtal eller studiedag. Torsdagen, den bara flög förbi! Och idag är vi här, igen, en fredag!

Vi tackar för en sådan rolig teater! Eller så var det kanske fröknarna som hade roligast…Eller vad säger du Åsa Grath? 😉 Men vi vill också passa på att berömma våra barn för så fina ni är när vi åker iväg utanför skolan på olika aktiviteter. Alla är med och alla håller sig till gruppen. Det är alltid lika roligt för oss vuxna att känna den tryggheten när vi åker iväg. Här sitter alla så fint och minglar caféprat medan vi äter lunch.


Nuförtiden är även rastaktiviteterna många. Vi ser barnen hitta på nya lekar. Nu är det tydligen killarnas grej är att leka häst 🙂

Nästa vecka är en vanlig vecka. Det enda som uteblir är mentorstiden på måndagen eftersom det är några utvecklingssamtal då. Resten av veckan kör vi på som vanligt.

Fredagskluringen: Hur länge tar det för en matsmältning tills maten kommer ut igen?

Fokus denna vecka:  Majs som blir bajs

I Biologin håller vi med kroppens alla organ, nervsystemet hur vår kropp fungerar. Som No lärare med biologiämnet närmast hjärtat brukar jag säga; att biologi betyder läran om livet. Är det något vi här i livet aldrig kommer kunna springa ifrån är det vår kropp. Att då ha en grundkunskap om sin kropp, och förstå vad som händer i den och hur hela systemet fungerar är livskunskap man behöver ha med sig.  Därför är majs som blir bajs ett väldigt intressant ämne egentligen! 🙂

För tillfället är vi inne på matsmältning, puls, organ och blodomlopp. Den här veckan har det varit allt från att en vuxen ska dricka kaffe och se vad som händer med pulsen till att äta majs och se vad som händer med majset i matsmältningen.

Sedan har vi haft blindtest med en buffé av olika frukter och grönsaker. Hur påverkas smaksinnet när vi inte kan känna lukter/dofter? Eleverna har fått göra blindtest med varandra med klädnypor på näsan. Hur smakar maten utan luktsinne? Vad blir skillnaden om vi tar bort klädnyporna? Smakar maten mer då? Vilka smaker känner vi bäst? Hur påverkas vi av konsistensen på maten om vi inte känner doften av den?

 

Övrig information:

Hemläxa multiplikationstabellerna:

Nu är tiden tillbaka igen för multiplikationstabellerna. Det är dags att öva, öva och öva! Hjälp varandra där hemma att fråga och svara. Alla tabellerna från 1-10 behöver vi öva in. Detta är då en flytande läxa, som är på ert ansvar att underhålla. Det är så lätt att glömma tabellerna om man inte repeterar dem 🙂 Färskvaror behöver underhållas! Använd ert hjärnkontor dagligen till tabellerna nu. Jag lovar att nu när vi börjar räkna med större tal kommer du kommer ha stor användning av dem.

Appen momo:

För några dagar sedan har flera skolledare inklusive Anna-Lena gått ut och informerat vårdnadshavare om en ”app” eller liknande som kallas för ”Momo”. Denna information finns även på Schoolsoft för er att läsa.

 

Då flera av eleverna inte kunde koncentrera sig allts, utan i princip bara pratade om detta på lektionerna så tyckte vi lärare att det fanns en god poäng i att prata direkt med eleverna om detta. Vad vet vi har hänt? Vad går Momo ut på? Momo är ingen levande person. Hur ska jag hantera detta om jag blir kontaktad? Vad händer om jag redan har googlat eller sökt på momo? och så vidare…

 

Åsa tog detta med eleverna och vi upplever att det blev ett mycket lyckat samtal. Poängen med detta är att sprida lite kunskap om vad vi faktiskt vet och hur man som barn kan hantera detta om det skulle bli aktuellt. Viktigaste, kunde vi konstatera, är att prata med sina föräldrar och berätta!

 

Med detta hoppas vi även kunna lugna eleverna något och inte låte de, ensamma, skena iväg i fantasin och sprida rykten och oroa sig med saker som kanske inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det kan givetvis vara så att fler barn pratar om det nu, men nu hoppas vi att de vet ”sanningen” och slipper spekulera och hetsa upp varandra mer än nödvändigt och samtidigt ha några strategier för att kunna hantera detta och man skulle bli kontaktad eller om man själv kontaktar Momo eller liknande.

 

Tack för ordet!

/Åsa

 

Kommande datum:

Måndagen den 24/9 . Eleverna börjar dagen 10:30. Mentorstiden uteblir då vi har samtal den tiden.

V. 40 Vi kommer att ha en dag den veckan som vi ska vandra och vara på utflykt. Mer info kommer.

 

Ha en underbar helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Maria

Mars v.36

Hej alla Mars nissar!

Två riktiga skolveckor avklarade och lever gör vi såklart fortfarande 😉 Denna vecka har det inte varit några avvikande saker i schemat.  De bara rullar på lika fort, som vanligt!

Tabata:

Denna vecka har vi startat upp lite tabata under lektionstid. Tabata är högintensiva träningsintervaller under 4 minuter, som ger bättre effekt på det aeroba och anaeroba nervsystemet. Kort och enkelt innebär det att tabatan ger bättre energiflöde och syreupptagningsförmåga till kroppen och i hjärnan. Det gör att man blir mer vaken, får lättare att koncentrera sig och blir mer uthållig. Därför har tabatan passat jättebra i vår klass då vi har så pressat schema mellan lektionerna och ska orka arbeta hela dagen. Dessutom passar det superbra i samband med att vi pratar om puls, hjärta och lungor i biologin nu…

 

Här är så kul att se hur alla eleverna leker tillsammans och med varandra. Allt från burken, till gungor till att bygga kojor och gissningslekar!

Och så gör vi såhär 😉


Fredagskluringen:

På NO-lektionerna har vi testat vår maxpuls och vår vilopuls. Vi har sagt att ens maxpulsen kan variera beroende på genetiska aspekter och andra faktorer som påverkar. Men vet du hur du kan räkna ut din maxpuls utan att behöva anstränga den?

Fokus denna vecka: Matematiken

Nu har vi testkört matematiken två veckor in på terminen och vi har haft riktigt roligt i matten! Vi har verkligen upptäckt så många olika metoder som man kan göra för att räkna ut ett tal. Och de metoderna fungerar ju för resten av talen vi testar! Win win på den!

Har du upptäckt vilken av dina metoder som är mest effektiva och den bästa metoden att använda sig av? Om inte, fundera på den!

Det som är så roligt med just detta upplägg i matematiken är att det passar för alla. Eleverna har verkligen lagt nivån på sin egen nivå och vart de vill komma. Några har velat fördjupa sig för att bli ännu bättre. Det är verkligen roligt att också se så kreativa och färgglada mattehäften. Det är bevis på att matematiken är oändlig och det aldrig finns ett sätt som är fel.


Upplägget går ut på att inte räkna en massa av uppgifter. De har fått räkna ett eller två tal som de sedan ska vara kreativa med och utveckla på alla sätt de kan komma på.


Nedan kan ni ta del av några bilder från powerpointen för att se hur vi gör med våra matematikuppgifter.

Bilder på några räknemallar vi använder i våra häften när vi ska räkna uppgifterna:

sammanfattning av räknemetoder Mall för mattelogg

Övrig information:

Föräldramötet..

Den 12/9 är det dags för möte och vi tycker det ska bli så kul att får träffa er alla och berätta om hur vi har det här i skolan. Under mötet planerar vi att ta upp saker kring Ängsholmen i åk 6, schemat, närvaro och vikten av att komma i tid, vad vi arbetar med i de olika ämnena, hur vi tänker kring läxor detta år samt hur gruppen i sig mår – vilken härlig start vi fick men även vad vi kommer att lägga fokus på när vi pratar sociala aspekter.

Självklart kan det finnas fler saker ni har funderingar kring och här får ni gärna kontakta oss mentorer om ni har något utöver detta ni vill få svar på eller diskutera kring. Detta för att vi ska kunna förbereda oss på bästa sätt och kunna svara på era frågor på bästa sätt. Vi älskar alla frågor – så våga fråga!

Teater!

På tisdagen den 18/9 kommer vi att ta oss till Gustavsbergsteatern för att kultivera oss lite genom att njuta av en teaterföreställning. Ingen matsäck eller så då vi beräknas vara åter på skolan innan lunch. Här kommer vidare info om själva föreställningen:

Vernisage av Cecilia:

Hälsning från Cissi:

Under förra läsåret fick jag möjlighet att använda en arbetsdag i veckan till mitt eget skapande. Det vore så roligt om ni ville komma och se mina tavlor; oljor, akvareller, pastellteckningar, bladguldsdetaljer, små och stora bilder i ett fint galleri i Gamla stan; c/o Bauer (se inbjudan).

Cissi inbjudan1

Kommande datum:

Måndag 3/9. Nu ska tider för utvecklingssamtal ligga ute på schoolsoft och ni kan boka in er på en tid som passar. Först till kvarn!

Onsdag 12/9. Föräldramöte kl. 18-19.30

Torsdag 13/9. Skolfotografering för alla Marsipaner.

v. 38 är en lite speciell vecka då det är tid för utvecklingssamtal samt en teaterutflykt under tisdagen. Ingen matsäck krävs då vi är åter i skolan innan lunch.

Onsdagen 19/9. Studiedag med utvecklingssamtal. Är du inskriven på klubben och behöver omsorg denna dag – kontakta Mentor.

 

Ha en underbar helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Maria

Kroppen och matens kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

HT 18

Biologi och kemi

Kroppen och matens kemi

 

Vad?

Innehåll:

Övergripande mål och kursplan från LGR 11 – 2.2
  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. (Biologi)
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. (Biologi)
  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologi- & kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. (Biologi, kemi)
  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. (Kemi)
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. (Kemi)
  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras. (Kemi)
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ÄMNESMATRISEN I BIOLOGI OCH KEMI

Matris matens kemi

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Teorigenomgångar tillsammans.
  • Filmklipp och program via UR.se/skola “Uppdrag kroppen”.
  • Hemuppdrag – föra kostdagbok och ta med/äta frukost i skolan.
  • Enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi och kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera, diskutera och ta till sig varandras tankar samt funderingar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans med eleverna. Avsluta projektet med ett summativt prov och praktiska laborationsuppgifter.

Taluppfattning med de fyra räknesätten

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

HT 18 v.35 →

Vad?

TALUPPFATTNING

De fyra räknesätten:

  • Tal och räkning
  • Addition och subtraktion
  • Multiplikation och division
  • Taluppfattning och huvudräkning
  • Bråkform och decimalform
  • Räkna med tal i decimalform
  • Mattesagor
Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är matematik?
  • Vilket platsvärde har en siffra? 1-10 000.
  • Hur många siffror har vi? Hur många tal finns det?
  • Hur många nollor har talet en miljon, miljard, biljon?
  • Kan du sortera tal?
  • Smarta sätt och metoder att ställa upp tal.
  • Hur gör du för att veta vilken metod du ska använda när och som är effektivast?
  • Hur hänger multiplikation och division ihop?
  • Hur kan vi lära oss multiplikation på enkelt sätt?
  • Vilka olika strategier kan vi använda oss av i huvudräkning med högre tal och hur kan vi tänka?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • Markera olika tal på tallinjen
  • Känna till talets (siffrans) position
  • Addera och subtrahera större tal
  • Multiplicera
  • Dividera decimal tal
  • Se likheter och skillnader hur olika räknesätt hänger ihop
  • Göra egna mattesagor och använda egna strategier för huvudräkning
Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för heltal och tal i decimalform.
  • Tal och deras användning i vardagliga situationer.
  • Sambandet mellan multiplikation och division.
  • Överslagsräkning huvudräkning samt användning av olika strategier för det.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattning och beräkningar i vardagliga

            situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett fungerande sätt och för underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  • Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt.
  • I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  • Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med resultat.
Kunskapskrav Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med godanpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsakfungerande sätt och för enkla och till viss delunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslagpå alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt välfungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt välfungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerandematematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenligamatematiska metoder med relativt godanpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring medmycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerandesätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis godanpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar (laborera och använda oss av material).
  • Arbeta på dator.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskild och grupparbete.
  • Problemlösning både enskilt och i grupp/ klass.
  • Arbeta och dokumentera i våra matteloggar.
  • Matteläxor där vi fokuserar på att lösa problemlösningar.

Arbetsupplägget under lektionen:

Vi inspireras av Singapore matematiken:

Det är ett undervisningssätt som passar väldigt bra in med Lemshagas  pedagogiska vision att undervisa utifrån Visible Thinking och Culture Of Thinking modellerna.

Vi kommer inte att använda oss av särskilda matematikböcker. Vi kommer arbeta i så kallade  ”matteloggar”. Vi kommer jobba tillsammans, diskutera matematiken, illustrera olika uppgifter, dela med oss av varandras tankar samt testa och laborera själva.

Genom att vi gör såhär kommer vi i klassen kunna göra alla uppgifter på VÅR EGEN nivå, som vi själva vill utmanas till. En och samma uppgift går att göra på oändligt många olika nivåer eller sätt! Man kan utmanas och utvecklas precis på den nivån man själv lägger ribban för sig.

Under lektionerna kommer vi ha en liknande struktur som denna:

  1. TEORI Begrepp + presentera ett problem på tavlan och gör tillsammans. VI UTFORSKAR.
  2. Skriva ner i sin loggbok, synliggöra sitt egna lärande, diskutera med andra och se allas olika tankar VI ÖVAR.
  3. Arbeta enskilt med uppgifter. Testa själv, laborera och använda material. Rita bilder och göra uträkningar. Dokumentera och sammanfatta i loggboken. JAG ÖVAR.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera dina uppgifter och använda olika matematiska lösningar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.
  • Genom ett summativt prov efter de olika kapitlen.

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans med eleverna. Avsluta projektet med diagnos. Under arbetets gång kommer även eleverna ha problemlösnings läxa varje vecka där de bedöms utifrån att ta ansvar, vara aktiv med läxorna samt visa hur de gör när de löser både svårare och enklare problemlösning.