Jupiter v22

Hej hopp alla Jupiter!

 

Ännu en milstolpe gjord genom teaterprojektet. Nästa vecka har vi tre dagar kvar med övning plus vår föreställning! Vi är många som börjar bli möra och sköna i våra huvuden nu. Så se till att vila upp er under helgen och ladda om batterierna för en fantastisk vecka nästa vecka med!

Film på teaterprojektet gjord av Nils Hjortlinger:

Lite hjälp:

Vi behöver fortfarande hjälp med att få fram lite saker. Om någon i klassen skulle ha dessa saker hemma och vi skulle kunna få låna dem skulle vi vara tacksamma. Hör av er till Marie (mail).

Tvättkorg

Gamla väskor

Plånböcker (gamla och slitna)

Kassaskrin

 

VIKTIGT!

Föreställningen på onsdag är obligatorisk för alla Jupiter elever. Alla måste stanna kvar på skolan på föreställningsdagen. ingen åker hem innan föreställningen.

_________________________________________________________________________

ÖVRIG INFORMATION:

Inför Paralympics- dagarna:

Vi ber alla elever att ta med några släta tvättade stenar, ca 8-12cm långa, gärna flera stycken, till skolan. Detta för att vi tillsammans ska kunna göra området runt Eken ännu finare och mer kreativt. Ta helst med stenarna under veckan så vi vet vilka som ev saknar innan helgen. Tack på förhand!

 

VIKTIGA DATUM:

Teaterprojekt v.21-23

Dagar mellan 23 maj- 6 juni.

Teaterföreställningen 5 juni kl. 17 (obligatoriskt för samtliga elever i Jupiter)

Kristi himmelfärdslov v.22

Lov 30-31 maj. Skolan stängd.

Sveriges nationaldag

Lov 6-7 juni. Skolan stängd.

Friluftsdag v.24

11 juni.

Städdag i skolan v.24

12 juni.

Skolavslutning v.24

13 juni.

SOMMARLOV 14 juni.

_________________________________________________________________________

Vi önskar er alla en trevlig helg!

Hälsningar pedagogerna i Jupiter, genom Maria

Jupiter v. 19

Hej hopp alla Jupiter!

Veckorna närmar sig sommarlovet. Nästa vecka är sista riktiga skolveckan för Jupiter innan vi går över till ett spännande teaterprojekt.

Denna vecka har vi haft programmering, yoga, promenader och rott iland många uppgifter i ämnena. På onsdagen hade vi en helt fantastisk Skolans dag. Hoppas även ni också tyckte det och fick ut något intressant av dagen! Tack för att ni gjorde dagen så bra som den blev!

Se gärna viktiga datum nedan vad som händer framöver. Det kommer bli många ledigheter, klämdagar och annat. Viktigt att vi alla hjälps åt och hänger med vad som händer. Nu är det rutschkana nedför hela vägen fram till sommaren.. 🙂

 

Matte:

Vi fortsätter med vår programmering, som kommer vara klar denna vecka i matten. Nästa vecka är sista skolveckan för Jupiter innan vi övergår till det spännande teaterprojektet. I matten kommer vi alltså att avsluta med lite skala och räkna lite mer med det, vilket vi hann påbörja lite innan programmeringen. Vi kommer jobba med Gleerups och göra lite praktiska uppgifter.

 

I programmeringen på Scratch har eleverna först fått ett uppdragskort där de fick skulle följa instruktioner och utveckla det som står på kortet. När de visat oss lärare att de klarat den uppgiften samt att de behärskar programmet hur det fungerar, fick eleverna göra ett eget projekt de skulle utveckla.

 

Under denna vecka har några av er föräldrar fått lite uppdatering kring era barn hur det går för dem i mina ämnen matematik och engelska. Några kommer få den uppdateringen nästa vecka. Vissa kanske inte alls får någon uppdatering. Då är det inget speciellt som dykt upp. Det är inget ni behöver tänka på. Bara en liten information över hur det ser ut just nu och vad vi nästa läsår kan jobba vidare med.

Engelska:

I engelskan är vi klara med superhjälte temat. De flesta har lämnat in sina serietidningar och jag kommer rätta dem vartefter. När allting är klart och rättat kommer eleverna få ta hem både engelska häften och gärna sin superhjälte tidning också.

 

Denna vecka och nästa vecka i engelskan kör vi på med grammatik. Vi jobbar med grammatiken både muntligt, genom integreringsövningar och skriftligt. I början av lektionen ser vi på ett program som visar och pratar på engelska om grammatiken. Programmet är lite skojigt och gör det lite roligare (“Grammar Company”).

 

Teaterprojektet:

När vi startar teaterprojektet skulle vi behöva lite hjälp av er om det kunde vara möjligt? Vi ska skapa en massa saker men vi behöver också leta rekvisita till föreställningen “Paradiset”. Vi undrar om ni elever och föräldrar kan kolla om ni har något hemma som vi kan låna i föreställningen.

Det vi behöver låna är bland annat:

Grytor

Slevar

Tvättlina

Tvättkorg med klädnypor av trä

Skor och putssaker till skor

Kortlek

Gamla väskor

Två barbiedockor

Plånböcker (gamla och slitna)

En balja (gärna i plåt, måste gå att sitta på)

Kassaskrin

Plånbok

Tyg (typ sängkläder eller något annat). Det ska vara i en blå färg men om ni inte har det tar vi gärna emot vita så får vi färga dem.

Vi kommer att återkomma i veckobreven om det är något mer vi skulle önska ha hjälp med. Ni får gärna mejla Marie innan ni skickar med sakerna till skolan så inte alla tar med ex. barbiedockor eftersom det bara behövs två.

_________________________________________________________________________

VIKTIGA DATUM:

Måndag 13 maj

Inkommande vecka på måndag har eleverna studiedag. Klubben är öppen. Se anmälan.

 

Nationella prov rättningar v. 21

Månd- tisd. 20-21 maj Eleverna har studiedag. Klubben är öppen.

Onsd. 22 maj Schemabrytande dag. Alla ska vara i skolan.

 

Teaterprojekt v.21-23

Dagar mellan 23 maj- 6 juni.

 

Kristi himmelfärdslov v.22

Lov 30-31 maj. Skolan stängd.

 

Sveriges nationaldag

Lov 6-7 juni. Skolan stängd.

 

Friluftsdag v.24

11 juni.

Städdag i skolan v.24

12 juni.

Skolavslutning v.24

13 juni.


SOMMARLOV 14 juni.

_________________________________________________________________________

Vi önskar er alla en trevlig helg!

Hälsningar pedagogerna i Jupiter, genom Maria

 

Jupiter v. 15

Hejsan alla Jupiter!

Tiden går fort när man har roligt! Vi är redan framme i ett soligt påsklov. Det är egentligen den “riktiga” hela veckan den här veckan för efter påsklovet kommer vi ha många avbrott och klämdagar. Jag hoppas alla kommer njuta ett skönt och vårigt påsklov!

Denna vecka har i övrigt sett vanlig ut. Vi har rott iland en del projekt, haft prov och avslutat andra saker. Mycket blir en nystart efter påsk, vilket också gör det ännu mer spännande att komma tillbaka till skolan efter påsk.

Idag hade vi lite påsk-jogg tillsammans med Krister 🙂

Matte:

Nu är det länge sedan jag (Maria) har skrivit veckobrevet, men i matten har vi hunnit MASSOR på så kort tid. Vårt geometriprojekt är nu klart och vi har denna vecka skrivit provet klart.

I skolan har vi gjort mycket praktiskt kring geometrin. Det är en del som man faktiskt kan göra mycket roligt med. Eleverna har egentligen gjort skapande och matteprovet vi skrev var en liten del av det andra stora vi gjort i skolan.

Framförallt har vi:

  • byggt geometristad
  • spelat begreppsträning spel
  • Analyserat och förklarat figurer
  • Skapat och bygg figurer med sugrör och papper samt beräknat omkretsen och arean
  • Mätt redskap och möbler i klassrummet samt tittat vilka figurer vi har
  • Ritat och pysslat med symmetri

och mycket mer.

Se bilder…

 

Engelska:

I engelskan fortsätter vi vårt tema med superhjältar. Nu är vi inne i perioden att rita och skriva om våra egna påhittade superhjältar. Detta går eleverna heelt in i allihop.. 🙂

_________________________________________________________________________

ÖVRIG INFORMATION:

Vi har tömt kapprummen denna vecka inför påskstädningen. Eleverna har själva fått ta vara på deras saker och kläder som är deras. De kläder som är kvar är lämnade till kvarglömda på skolan. Om ni kommer på något som ni vet finns här som ni saknar är ni välkomna att komma hit och kolla det.

 

KOMMANDE DATUM:


Påsklov vecka 16

Måndag 15/4- Måndag 22/4. Skolan börjar tisdag 23/4 kl. 8.20 normalt igen.

 

1:a maj vecka 18

Första maj ledighet onsdagen ⅕ vecka 18

 

Klubben under påsklovet

Obs! Fredag 19/4 är det stängt pga röd dag, samt att torsdag 18/4 stänger fritids 15.00 pga dag före röd dag.

 

Hälsningar Fritids och Klubben

 

_________________________________________________________________________

Vi önskar er alla en trevlig helg och påsklov!

Hälsningar pedagogerna i Jupiter, genom Maria

 

Jupiter v. 11

Hej alla Jupiterister!

 

Tiden flyger iväg efter sportlovet och det är inte mycket tid kvar i skolan för detta läsår mera. Snart har ni gått ett helt år i fyran redan! Häftigt va!

 

Denna vecka har varit i stort sett helt normal. Likaså kommer även nästa vecka gå i samma mönster. Veckan har gått fort men vi har hunnit med massor.

 

I matten håller vi på arbetar med geometri- form och storlek. Det är ett jätteroligt kapitel för vi kan hitta på så mycket pyssel och praktiskt att göra med det!

Vi har bland annat lärt oss symmetri, olika former, mäta vinklar och en hel del nya begrepp inom geometrin som är bra att kunna. Vi har även testat klura med lite problemlösning och jobbat praktiskt med det. I slutet av veckan påbörjade vi att bygga vår geometri stad. Se bilder för att se hur flitigt vi jobbat.

 

I engelskan fortsätter vi arbeta med superheroes. Vi har nu lärt oss lite fakta om vardagshjältar, vi har skrivit själva, lärt oss att söka upp information och skriva på engelska. Vi har läst texter högt för varandra, lärt oss att förstå texter, att översätta texter m.m. Nästa vecka kommer vi in på ordlekar och lite mer grammatik som har med superhjältar att göra.

 


KOM IHÅG!

 

Skolgarderoben

Kom ihåg att skolgarderoben är öppen till den 27 mars!

Se länk för mer information:

www.skolgarderoben.se/lemshaga

 

Påsklovanmälan klubben

Påsklovet närmar sig och vi behöver veta om ditt barn är i behov av fritids-/klubbenomsorg under perioden 15/4-18/4.

Vad god fyll i på schoolsoft under kommentar från vårdnadshavare; Ledig alt. närvaro. Vid närvaro fyll även i aktuella tider.

Vi vill ha in din anmälan senast 24/3 för att garantera en riktigt bra omsorg där personalbemanning, elevantal och aktivitet synkar.

 

Obs! Fredag 19/4 är det stängt pga röd dag, samt att torsdag 18/4 stänger fritids 15.00 pga dag före röd dag.

 

Hälsningar Fritids och Klubben

Teaterprojekt

Vi har fått möjligheten att genomföra ett teaterprojekt under de sista veckorna på vårterminen. Detta ser vi som en fantastisk möjlighet att få knyta ihop klassen återigen. Vi började läsåret med en satsning på gruppövningar och vill avsluta i samma anda för att få gruppen att växa ihop ännu mer. Skolledningen och arbetslaget kommer att bidra med en del var till ekonomin men vi behöver fler sponsorer. Nu önskar vi all hjälp vi kan få av er föräldrar att med ljus och lykta hitta dessa sponsorer. Sponsorerna får då synas i föreställningen på tex affischer och biljetter. Ni kommer att få synas med reklam i samband med föreställningen och arbetet med det.  Kan ni hjälpa oss att hitta sponsorer skulle vi tacksamt ta emot dessa tips.
Dag Information
20/3 Föräldramöte kl. 18-19. Vi träffas i klassrummen
24/3 Senaste anmälningsdag till Klubben om påsklovet
v. 16 Påsklov (16/4-22/4)
18/4 Klubben stänger kl. 15
19/4 Klubben stängt pga röd dag

 

Ha en underbar helg!

Hälsningar vi pedagoger i Jupiter,

Marie, Krister, Camilla och Maria

Subtraktion och division

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

 

När, under vilka veckor?

Vt 19

  1. 2-9

Vad?

Subtraktion och division

  • Subtraktion
  • Multiplikation och division
  • Räkna multiplikation med 10, 100, 1000
  • Räkna multiplikation i fler led och kort division, kort division med rest
  • Laborativa övningar, aktivitet och spel
  • Problemlösning

 

Kommer använda oss av Gleerupsmaterialet matematik 4 och gemensamma uppgifter vi gör tillsammans i klassen. Där kommer vi öva att räkna med olika metoder, diskutera matte samt öva på att redovisa hur man tänker.

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är matematik?
  • Vilket platsvärde har en siffra?
  • Kan du sortera tal?
  • Vilka olika tal kan du bilda med hjälp av 4 siffror? Hösta? Lägsta?
  • Smarta sätt att ställa upp tal.
  • Hur räknar du när du ska göra en talserie klart?
  • Hur gör du för att veta vilket tal som pilen pekar på i tallinjen?
  • Vilka olika metoder kan vi använda oss av när vi ska räkna ut ett tal?
  • Hur hänger multiplikation och division ihop?
  • Vilka olika strategier kan vi använda oss av i huvudräkning med högre tal?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • Känna till talets (siffrans) position
  • Addera och subtrahera större tal och uppställningar
  • Multiplicera
  • Dividera
  • Se likheter och skillnader hur olika räknesätt hänger ihop
  • Lära sig att använda egna strategier för huvudräkning
Förankring i kursplanens syfte
  • Utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen
  • Utveckla kunskaper för att kunna tolka och lösa vardagliga matematiska

            situationer.

  • Träna huvudräkning och utveckla att använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Repetera kunskaper i siffrornas positionssystem.
  • Utveckla kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
  • Ge förutsättningar att utveckla grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Tal och deras användning i vardagliga situationer.
  • Sambandet mellan multiplikation och division.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär.

 

  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett fungerande sätt och för underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.

 

  • Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt.

 

  • I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

 

  • Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med resultat.

 

Kunskapskrav 1 2 3
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar (laborera utomhusmatematik).
  • Arbeta på dator.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskild och grupparbete.
  • Problemlösning både enskilt och i grupp/ klass.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera dina uppgifter och använda olika matematiska lösningar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.
  • Genom ett summativt prov.

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans med eleverna. Avsluta projektet med diagnos. Under arbetets gång kommer eleverna att bedömas formativt och aktivitet under lektionerna.

 

Geometri- form och storlek

 

 

Geometri – Form och storlek

Jupiter årskurs 4

Ansvarig lärare: Maria Holm

När, under vilka veckor?

Vt. 19

v. 10-15

 

Vad?

Geometri- form och storlek

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vardagens geometri; var runt om oss finns geometri? Vilka material kan vi hitta som är geometriskt formade? När behöver vi kunna geometri? Varför? Vilka geometrisk figurer är vårt hus byggt i?
  • Vilka månghörningar finns det och vad heter de?
  • I vilka situationer använder du dig av begreppen area, omkrets och skala?
  • Hur räknar man ut area och omkrets? Vilka areaenheter är lämpligast? Vilken metod använder du bäst?
  • Vad avgör om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig?
  • I vilka situationer i vardagslivet har du nytta av att kunna beräkna geometri såsom vinklar, area och omkrets.
  • Vad innebär det att något är symmetriskt?

 

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar:

 

Övergripande mål från LGR11:

 

  • Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Form och storlek (centralt innehåll):

 

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Med bl.a. Aktiviteter, Reflektioner, Tänk efter-, Problemlösnings- och Förmåge-uppgifter kan eleven utveckla sin förmåga att:

    • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    • föra och följa matematiska resonemang, och

 

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

 

Kunskapskrav 1 2 3
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt.. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer använda Gleerups materialet på matematik 4 som vårt grundredskap. Där kommer vi göra olika aktivitetsuppgifter, diskussionsuppgifter och enskilt arbete, samt måluppgifter för att visa vad man kan.

 

Laborativt med material, bilder, papper och olika redskap (linjal, måttband) och annat konkret material för att beskriva och konstruera olika geometriska former.

 

Kreativt med att skapa vackra bilder med hjälp av matematik och göra en geometristad av geometriska figurer.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker först formativt under lektionerna. Sedan ett slutprov på kapitlet Form och storlek.

 

Bedömningen kommer även att inkludera samarbete och aktivitet under bygget av en geometristad. Samt hur man kan arbeta och slutföra uppgifter i grupp.

 

Problemlösningsuppgifter kopplade till omkrets och area är även en bedömning för mål.

 

Begreppförståelse genom att rita, beskriva och tolka geometriska figurer.

Resonemang.

Sammanhang och aktualitet:

Geometri är ett sätt att matematiskt förklara omvärlden, mäta och räkna på storlekar, sträckor och ytor. Byggnaderna runt oss är alla uppbyggda av olika geometriska objekt. Allt runt oss går att beskriva med matematiska begrepp och kan mätas på något sätt för att kunna jämföras. Att ha en god känsla för att kunna uppskatta längd och ytstorlek rimligt och kunna växla mellan enheter behövs för att t.ex. kunna följa med i nyhetsrapporteringar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet :

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att vi arbetar praktiskt med många sinnen involverade och skapar kreativa estetiska bilder med matematik. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?