Mars v. 49

Hallojsan alla Marsisar!

Decembermånaden är nu kommen och vi är snart i land för denna hösttermin. I början av veckan pratade vi inom fysiken mycket om hur man umgås med kompisar idag. Vi kom också in på hur man pratar med sina vänner. Vi har kommit fram till att hur man uttrycker sig eller hur man säger saker påverkar hur kompisarna är mot en men också att det är viktigt att ha tydlighet till varandra.

Genom hela den diskussionen och hur man umgås idag har vi i fysiken backat i tiden 🙂 Vi pratar om ljud på NO och i början av veckan har vi tillverkat våra egna “mobiltelefoner” (trådtelefonen). Vår slutsats blev att det inte bara är den fantastiska tekniken som inte alltid fungerar eller fungerar. Även den icke moderna trådtelefonen fungerar bara vissa och andra inte trots detsamma tillverkningsinstruktioner 🙂 Under veckan har vi börjat våra faktatexter om ljud och nu skriver eleverna för fullt på dem.

 

Fredagskluringen:  Hur kommer det sig att ljud inte hörs i rymden?

 

Fokus denna vecka:  Matematik

Matematiken löper på i vanlig takt och nu är fokuset mest på att sammanfatta det vi gjort hittills och repetera våra kunskaper. Vi har också arbetat med diagram och tabeller. Eleverna gör undersökningar där de får gå runt på skolan och frågar andra elever och lärare. När de är klara med det ska de sammanställa allting i ett diagram.

Annars är vi aktiva med tabata under mattelektionerna samt öppnar matematik julkalendern. Där finner vi massa olika uppgifter och kluringar. Det är så kul med den här klassen att alla är så ivriga och vill svara och älskar problemlösning. Men av den orsaken och ivrigheten får vi alltid sätta regler. Regeln är alltså att inte få ropa ut svaret direkt när man kommit på det. Det gick faktiskt bra! Tills jag gav dem ordet och de fick säga svaret. Det resulterade i att en hel hjord av elever sprang fram till tavlan för att alla ville visa först vad svaret skulle vara…Haha. Som lärare går det inte då att hålla sig för skratt :-).

Övrig information:

Simning och Skridskor. En heldag med skojsiga aktiviteter!

Måndag den 17/12. Heldag med mys! Vi möts 9:30 på Ekvallen. Är det någon som har svårigheten att ta sig dit så hör av er till oss. Här åker vi skridskor på förmiddagen. Därefter tar vi oss till badhuset för att avsluta eftermiddagen på bästa sätt med simning och lek. Vi beräknas vara klara klockan 14.00 vid badet. Vi pedagoger åker tillbaka till skolan med de elever som ska med dit. 

Ta med:

  • Matsäck! Lång dag så ett mellis och varm dryck vore också toppen…
  • Skridskor och hjälm (Klubba om man så vill)
  • Badkläder, handduk och hänglås.

musikladan.

 

Inför julavslutningen

Inför julavslutningen vill vi veta om ert barn tar sig till kyrkan tillsammans med oss (skolan och Klubben) eller om ni föräldrar tar med er ert barn dit. Ni behöver anmäla oss mentorer via mejl, både om ni vill att de ska åka med oss i skolan eller om ni inte vill det. Detta för att vi ska ha koll på vilka vi har ansvaret för. Alla föräldrar tar över ansvaret vid kyrkan efter avslutningen. Avslutningnen är mellan 16:00-16:45.

Svara senast måndagen 10/12 med JA eller NEJ.

 

Kommande datum:

V. 50 Mån “HEMPROV” delas ut. Inlämning veckan efter.

V.50 Tors- 13/12 Luciatåg 13/12 kl. 8.00 på skolan.

V. 51 Mån – 17/12 Heldag. Skridskor samt bad! Samling: 9:30 Ekvallen. OBS!! MATSÄCK!

V.51. Mån- 17/12 Adventskonsert. Se info ovan för biljettinformation!

V. 51 Tis – 17/12 Inlämning hemprov i Religion senast 8:20.

V.51. Ons- 19/12 Jullunch för eleverna

V.51. Tor- 20/12 . Skolavslutning i Gustavsbergs kyrka 16:00-16:45

 

Ha en underbar andra advent,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Maria

Mars v.47

Hejsan svejsan alla marsianer,

 

Återigen en vecka passerad. Det går fort alla veckor! Enbart tre veckor kvar till jullovet nu… :O

 

I tisdags fick vi träffa våra små Pluto- fadderbarn. Vi fick ett par mysiga timmar tillsammans att lära känna varandra. Vi ritade, målade, spelade spel och bara myste.

Fredagskluringen:

Färdas ljud snabbare i vatten eller luft?

Fokus denna vecka:  NO-prov och nystart på FYSIK

Denna vecka har vi avslutat NO projektet om kropp, hälsa och miljö. Det har varit ett stort och maffigt projekt som pågått långt in på terminen. Vi har hunnit få in så många kunskapsmål på en och samma projekt, och ack så mycket vi lärt oss (hoppas jag) ;). Igår på torsdagen avslutade vi hela projektet med ett NO-prov. Vi satte fyra och fyra i grupper och hade ett muntligt prov. Jag (Maria) fördelade ut en fråga till varje elev. Den frågan diskuterade vi med varandra. När man var klar och kände att man sagt sitt fördelade jag ordet vidare till nästa elev som fick tillägga något om den ville. Vi hade enbart 2 minuter/ fråga att diskutera. Jag valde det medvetet eftersom jag mest ville ha det kortfattat och sammanfattat. Vi skulle bara knyta an säcken för allt vi gjort.

Såklart var det jobbigt för många. Eleverna vill så väl och alltid göra sitt bästa och man såg på dem hur mycket kunskaper de satt på men inte hann eller kunde få det sagt. Det kommer jag ta med mig till nästa gång. Däremot visar det bara på hur mycket de också kan och att de hängt med på timmarna under hösten, vilket deras aktivitet under lektionerna kommer väga tyngst i matris bedömningen.

Idag har vi rivstartat ett nytt projekt och ämne. Nu kommer vi in på fysiken och ska lära oss om ljud. Lpp:n och den aktuella matrisen kan ni hitta på hemsidan under lokala planeringar.

http://lemshaga.se/lokalaplaneringar/ljud-och-hur-ljud-uppstar/

En liten extra:

Jag har lovat receptet på rawfood kokosbollarna… Nu inför juletider kan man ju alltid krydda till dem lite extra!

4 dl Havregryn

2 msk Kakao

10 st Dadlar

½ dl kokosflingor

½ dl Pumpafrön

½ dl Solroskärnor

1 dl Kokosolja

       Vatten

Kokosflingor att rulla bollarna i. Blanda alla ingredienser och rulla ihop dem till kokosbollar. Om du vill ha dem lite juliga krydda dem med nejlika och kardemumma!

Hälsningar från klubben angående jullovet:

Vi behöver få reda på om ditt barn är i behov av omsorg i form av fritids under jullovet. Ska ditt barn vara på fritids på jullovet ber vi dig att skriva in barnets aktuella tider i schoolsoft. Ska ditt barn däremot vara ledigt så ber vi dig ta bort eventuella tider och istället skriva ”ledig” under kommentar från vårdnadshavare.

Lemshaga fritidsklubb stängt: 27-28 december. Samt 7 januari.

Lemshaga fritidsklubb öppet: 21 december. Samt 2-4 januari.

Vi behöver få in ditt svar senast söndagen den 25 november, gällande 21/12 samt 2-4/1.

Detta gäller alla barn som är inskrivna på klubben. .

 

Kommande datum:

v.49 Julfika onsdagen 5/12 kl. 17.30-18. Se mer info från föräldrar.

Simningen kommer att ske senare. Mer info kommer.

V.50 Luciatåg 13/12 kl 8.00 på skolan.

 

Ha en underbar helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Maria

Ljud och hur ljud uppstår

Bildresultat för ljudRelaterad bild

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

  1. 48-51

Vad?

FYSIK- Ljud och hur ljud uppstår.

Gleerups arbetsmaterial.

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är ljud?
  • Hur uppstår ljud?
  • Hur kan man upptäcka olika ljud?
  • Varför finns ljud?

Fler frågor kommer löpande i en VT rutin där eleverna får upptäcka olika frågor och funderingar de har om ljud…

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2 samt syftet med att lära sig fysik

Utdrag ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011)

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Centralt innehåll

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Fysiken och vardagslivet

  • Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
  • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
  • Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Fysik År 5

 

Kunskapskrav
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enklaresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
2 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med vissanvändning av fysikens begrepp. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
2 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
Hur ska vi arbeta?
  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar med olika laborationer.
  • Arbeta på dator.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskild och grupparbete.
  • Visible thinking rutiner för att synliggöra vårt eget lärande.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Formativ bedömning hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Formativ bedömning hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera sina laborationer och slutsatser.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.

Utvärdering

Formativt under arbetsprocessen och aktivitet under lektioner.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att diskutera de saker vi lär oss. Ha ett interaktivt arbete hela tiden. Genom att dela med sig av sina egna och andras tankar och slutsatser. Använder oss av rutiner som synliggör elevernas lärande.

Tid, tabeller och diagram

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

 

När, under vilka veckor?

v. 47-51

Vad?

Tid, tabeller och diagram

Frågeställning och följdfrågor
  • vilka olika enheter av tid finns det?
  • Hur ska vi lättast kunna lösa problem som har med att räkna med tid?
  • På vilka olika sätt kan vi skriva tid, datum?
  • Hur läser vi av olika sorters tabeller och tidtabeller?
  • Hur kan vi räkna med tid?
  • Vilka likheter/ skillnader finns det med analog och digital klocka?
  • Hur fungerar ett stapel-, linje- och cirkeldiagram och hur läser vi av sådana?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Läroplanen säger att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

 

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder.
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Föra och följa matematiska resonemang.
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

 

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

 

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.

 

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

föra och följa matematiska resonemang, och

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss delunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsakfungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar med olika aktiviteter.
  • Arbeta på dator.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskild och grupparbete.
  • Problemlösning både enskilt och i grupp/ klass.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Formativ bedömning hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Formativ bedömning hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera dina uppgifter och använda olika matematiska lösningar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.

Utvärdering

Formativt under arbetsprocessen och aktivitet under lektioner.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att diskutera olika matematiska problem. Genom att dela med sig av sina egna och andras uträkningar och tankar kring ett problem. Att få prata matematik och redovisa det både skriftligt hur man tänker och hur man kommer fram till ett viss svar.

Mars v.45

Heeeeejsan alla små gulliga marsipaner!

En vecka efter höstlovet har gått. Vi gjorde det! Yey! Denna vecka har vi haft fullt fokus på att bara landa efter lovet, komma tillbaka i rutinerna och se till att arbeta oss framåt mot jullovet. Denna vecka har inte mycket nytt hänt för vi har baaara bara övat matteprov och fokuserat på våra nuvarande kunskaper. Det som sker utomhus är att det blir mörkare och dagarna känns kortare, men också ger det oss ett härligt höstmys.

Något vi märker med barnen som fortfarande hänger med dem, trots att vi går mot mörkare tider och många blir vanligtvis mer trötta, är elevernas engagemang. Det är så oerhört kul att se hur väl de alltid vill göra sina uppgifter. Tid är en sak som istället svänger fokuset för våra elever och där märker man bara på hur mycket fokus de vill lägga på sin uppgifter så länge de har tiden för det.

Jag har inte några fina bilder att visa er.  När vi väl arbetat har vi arbetat och eleverna fokuserat på sitt. Så denna vecka får bilderna finnas med i minnet 🙂

 

Fredagskluringen: Vad tror du? Är ett trafikljus är programmerat? Vad får dig att säga så?

Fokus denna vecka:  Matteprov

Varför jag skriver om att tid behövs när eleverna gör sina uppgifter och vill göra dem bra är för att det är något jag (Maria) fått ta del av på riktigt denna vecka. Jag har märkt under veckan när vi övat och speciellt när vi skrivit matteprovet. Att tid, det är något så oerhört guldvärt att ha i beaktande. Jag vill att barnen ska nå sitt mål och alla ska få lyckas. Då är inte tiden det viktigaste. Jag lät helt enkelt barnen få skriva klart proven på den tiden det tog för dem. 

Det måste jag säga men, WOW! Redan nu innan jag rättat proven och ser barnens uträkningar, svar och tankar blir jag som lärare helt tårögd. När man ser hur välarbetade prov eleverna gjort och hur mycket de gjort för det där provet för att känna och visa vad de kan och att de kan lyckas. Då blir man stolt som mattelärare.

I matten kommer vi nästa vecka att komma in på nytt kapitel som handlar om tid, tabeller och diagram. Mer information om hur det går kommer framöver. Vi håller på med programmering för fullt en gång i veckan. Programmering är ett nytt ämne i matte och teknik som kommer bli obligatoriskt from nästa år. Redan nu arbetar eleverna regelbundet med detta i programmet Scratch. Det är suuuperkul! Fråga gärna dem där hemma hur man gör 🙂

Ni kan logga in på https://scratch.mit.edu/ och skapa er ett konto med er email-adress om ni vill leka tillsammans hemma med det.

 

Övrig information:

Kommande datum:

V. 47 NO-prov (mer information kommer)

v. 48 Simning för åk 5 (mer info om dag kommer)

Ha en underbar helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Maria

Mars v.42

Hej alla underbara Marsipaner!

Vi närmar oss höstlovet och är redan halvvägs in på terminen. Tiden går fort när man har roligt 🙂 Höstmörkret är här och ni vet nu huuuur viktigt det är att äta rätt så att ni får alla vitaminer och näringsämnen som era kroppar behöver. Det här kan ni när ni lärt er hur kroppen, skelettet och organen fungerar… 😉 Se också till att andas in all friskluft ni kan få och fånga alla soltimmar ni hinner få! Nästa vecka kör vi all in ända in i kaklet innan vi tar en veckas ledighet. So stay strong!

 

I måndags hade vi ett stormöte för att gå igenom fotbollsreglerna. Vi förklarade vidden av att man måste respektera domarna och därefter delade vi ut gröna kort till alla spelare. Fortsätt gärna prata hemma också hur man ska bete sig på plan och hur man kan visa respekt till en domare och sina medspelare.

 

VI har redan kört detta upplägg i en vecka och barnen har skött sig bra. Vissa raster händer mer eller mindre incidenter på planen och mot domaren, men det underbara är att barnen verkligen försökt och de visar respekt för varandra. Vi ser att det är en process mot det bättre. Det är vi glada för.

 

Fredagskluringen: Varför är färgglada godisar så lockande för ögon och hjärna?

 

Fokus denna vecka:  Dopamin hormon och nervsystem

Vi arbetar vidare med vårt stora NO projekt om kropp och hälsa. Vi har bland annat pratat om hur nervsystemet fungerar tillsammans med kroppen. I tisdags hade vi den fantastiska möjligheten att få en av er föräldrar till skolan och berättade om dopamin hormonet och hur det fungerar samt påverkar våra hjärnor. Ulrika pratade om mobiltelefoner, godis VS frukt och vad hälsa är. Hon berättade om hur vi skapar oss vissa beteenden och hur dessa beteenden är kopplade till dopaminhormonet. Men också vad som sker när dopamin utsöndras, exempelvis att det är det som gör att vi blir beroende av mobilen och sociala medier. Väldigt intressant och lärorikt! Eleverna var så duktiga att sitta och lyssna och hade tyckt att det hade varit inspirerande. Vi hade en lång diskussion dagen efter om hur allting i kroppen påverkar varandra. Tack Ulrika!

I slutet av veckan pratade vi om huden och vad huden har för betydelse för oss. Det är mycket intressant om kroppen man inte alltid tänker på. Iallafall är det något vi bär på varje dag men inte vet så mycket om alla gånger. Här gör eleverna ett litet känseltest på varandra. Seriöst arbete bara värre 🙂

Nästa vecka kommer vi komma in på näringslära och kost. På måndag kommer det upp information på Schoolsoft där eleverna kommer få en läxa att utföra en kostdagbok hemma under några dagar. Mer info ser ni nästa vecka!

Övrig information:

Matteprov 

Nu är det dags för femmans första matteprov 🙂 Vi kommer att köra matteprov torsdagen 8/11, vecka 45 (veckan efter höstlovet).

Detta matteprov kommer att gå till på lite annorlunda sätt än vad vi tidigare gjort. Först och främst kommer du ha en egen nummer (som är din identitet) då du skriver provet. Den fungerar bara för dig och ingen annan. När vi sedan är klara med matteprovet ska vi få rätta varandras matteprov! Vi ska ge varandra kamratrespons, fast på ett anonymt prov eftersom du inte vet vems du rättar. När vi rättar och ger respons är det viktigt att vi ger konkret feedback. Med det menas att vi ska kunna hjälpa kompisen att komma fram till rätt svar om hen skrivit fel eller tänkt fel. Vi ska stärka varandra inte stjälpa varandra! Det kommer jag berätta mer om sedan när vi väl är i den fasen.

Men själva matteprovet kommer iallafall se ut på följande sätt….

  1. Du kommer att få några uppgifter där du ska besvara enbart med svar och eventuellt enhet.
  2. Därefter kommer matteprovet innehålla någon uppgift från varje räknesätt vi jobbat med, där du ska visa hur du räknar och hur du tänker genom att använda olika metoder.

I bifogad mapp på Schoolsoft eller här nedan kommer du även finna några papper med övningsuppgifter inför provet. Du behöver inte skriva ut dessa papper. Du kan räkna på kladdpapper hemma om du vill, eftersom det inte är något du behöver lämna in till mig. I marginalen till höger finner du facit på uppgifterna. Öva annars gärna i ditt eget mattehäfte där du kan läsa och titta på uppgifter vi hittills gjort eftersom det är allt det du egentligen kommer behöva till matteprovet!

Se till att öva på följande moment:

– Räknemetoder för addition, subtraktion, multiplikation och division.

– Titta på dina papper ”sammanfattningar för de olika räknesätten”.

– Multiplikationstabellerna 1-10 (öva på din app ”lär dig multiplikationstabelen”)

– Multiplikation med tal som slutar på 0

– Kort division

– Bråkform och decimalform

– Räkna med bråkform och decimalfom

 

Begrepp att öva in och förstå:

  1. Summa
  2. Differens
  3. Faktor -produkt
  4. Täljare, nämnare, divisionsstreck, kvot
  5. Siffrornas platsvärde (en hel, ental, tiotal, decimaltal, tiondel, hundradel…)
  6. Bråkform
  7. Decimalform

Addition och subtraktion med decimaltal

Bråkform och decimalform

Bråktal andel skuggad

Division med 0 tal

Multiplikation med decimalta

Multiplikation med tal som slutar på 0

Räkna med decimaltal

Sammanfattning repetition på allt

Hälsningar från Gottis:

 

Vecka 43 går vi in på våra idrottslektioner. Då behöver man se över sina kläder och gympaskor. Utelektioner kan det bli igen då vi förhoppningsvis får snö och is men då kommer information om detta.

Ha nu en härlig helg och UT OCH NJUT!!!

Gympahälsningar Gottis

Kommande datum:

V. 43.  

Idrott – Inomhus

V. 44 Höstlov

Torsdagen 8/11 – matematikprov (Se Schoolsoft för vidare information och övningar)

 

Ha en underbar helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Maria