Kemiförsök- kemins grunder

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

2017 v. 46-51

2018 v. 2-8

Vad?

Kemiförsök

Frågeställning och följdfrågor

Vad är kemi?

Hur är atomer och molekyler uppbyggda?

Hur kan man sortera material och föremål efter dess olika egenskaper?

Hur använder vi kemin i vardagen?

Hur sker en kemisk reaktion?
Vad händer när man blandar olika ämnen och lösningar?

Hur dokumenterar man och skriver en rapport om vad som hände?

Vilka kemikalier har vi i hemmet och vad betyder alla säkerhetssymboler?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
  • Enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
  • Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten.
  • I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi.
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
  • Grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Kemin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om materials egenskaper.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Du ska bland annat kunna: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Redovisa muntligt Du kan genom enkla resonemang jämföra dina och andras resultat.

Föra enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på.

Du kan genom utvecklade resonemang jämföra dina och andras resultat.

Föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på.

Du kan genom välutvecklade resonemang jämföra dina och andras resultat.

Föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ge förslag på vad som kan förbättra undersökningen.

Göra labbrapporter Du kan göra enkla dokumentationer av dina undersökningar i text och bild. Du kan göra utvecklade dokumentationer av dina undersökningar i text och bild. Du kan göra välutvecklade dokumentationer av dina undersökningar i text och bild.
Kemins olika begrepp Du har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang. Du har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang. Du har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang.
Använda kemiska begreppen Du har kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat. Du har goda kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat. Du har välutvecklade kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat.
Deltagande/ aktivitet Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.

Du kan bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.

Du kan själv formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.

Du kan själv formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att genomföra flera olika undersökningar/experiment och utvärdera dessa, arbeta fram en struktur för att planera, genomföra och reflektera kring en naturvetenskaplig studie. Vi kommer arbeta mycket i grupp och parvis.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal med sina klasskamrater. Bedömningen kommer att ske genom samarbete, delaktighet samt timaktivitet. Detta blir en normativ bedömning under arbetets gång.

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Vi använder oss av Visible Thinking rutiner för att synliggöra elevernas eget lärande i projektet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiter v.45

Hallå där alla Jupister!

Ännu en vecka har återigen passerat och vi är nu en vecka närmare jul och ett nytt år…:)

Vi har nu startat upp en reflektionsbok över våra mål vi lagt för terminen. I den boken kommer vi följa upp detta och återkoppla till våra mål för att se hur vi kan utvecklas och jobba med dem för att vi ska nå de mål vi satt. Eleverna är duktiga på att kunna reflektera över sina mål och vi vill genom detta försöka göra oss medvetna hela tiden kring våra mål.

En liten fredagskluring: 

Ett baseball trä och en baseball boll kostar tillsammans 110 kr. Baseball träet kostar 100 kr mer än bollen. Vad kostar baseball bollen?

(Ni elever kan ju denna nu! Så fråga där hemma hur man ska klura ut den här uppgiften 😉 )

 

Fokus denna vecka:  Biologi – gruppredovisningar av projektet Sveriges vanligaste djurarter

Att förbereda en presentation kan vara pirrigt för många elever. En del blir taggade och en del blir nervösa. Vi pedagoger vill så klart att alla elever ska lyckas med sina redovisningar och därför gör vi inte detta till något som ska kännas jobbigt. Eleverna får den tid de behöver på sig under redovisningen och vi andra i klassen har visat oss intresserade och lyssnat noga på den personen som står där framme och redovisar. Efter redovisningen fick den som redovisade ställa frågor till klassen om texten de berättat om. Åhörarna gjorde där ett bra jobb och kunde besvara frågorna de blev ställda !Alla redovisningar  har gått jättebra och eleverna har gjort fina forskningsprojekt om Sveriges djurarter. Vi kommer nu avsluta detta biologiprojekt i NO för att nästa vecka leda oss in i kemins värld och forskarnas laboratorium…

High five på den fina djurväggen vi fått i klassrummet!

Här ligger själva filen av biologi projektet om ni vill kika in på vad eleverna fått arbetat med:

Forska om djur

MATEMATIK:

I matematiken arbetar vi på som vanligt. Vi gör mycket think-pair-share rutiner där eleverna får tänka tillsammans, jobba i par och sedan berätta för klassen hur de tänker. Det här har vi gjort mycket med gemensamma gruppdiskussioner i problemlösning. Det tycker eleverna att har varit superkul och vi får allt från lugna till frustrerade hetsiga diskussioner i klassrummet där många tankar och idéer får äga rum 🙂 Eleverna har kommit underfund med att problemlösning verkligen skapar problem när man ska visa hur man tänker! Varför ska det finnas så många vägar att tänka och komma till svaret när bara JAG tänker på ett sätt?! Det här har skapat en ögonöppnare och vi pedagoger märker hur mycket eleverna har att komma med och vilka bra kunskaper de besitter när det kommer till logiskt tänkande samt att kunna ta del av andras idéer och tankar. Jättekul!

 

Här är lite bilder från vår spännande och mystiska halloween matematik i problemlösning vi hade innan höstlovet… Inte alla som får räkna matematik med Dracula, vampyrer och andra små läskiga figurer i samma rum.

Övrigt arbetar vi på med multiplikationstabellerna. Där jobbar vi stenhårt genom att arbeta med dem på olika sätt i skolan, men för att tabellerna ska sitta krävs även att man lite varje dag hemma underhåller dem. Det kan vara bra att förhöra barnen bara några tabeller åt gången, när som helst, var som helst! Till slut kommer de sitta , men såhär i början är det en färskvara som hela tiden behöver underhållas.

Övrig information:

Vi kommer vara med i Schak4an i år där eleverna kommer få vara med och delta i en jättestort schackturnering. Det är en koncept och en schacktävling för ungdomar. Alla barn i årskurs 4 är välkomna att deltaga och under alla år som Schak4an hållit på har 50 000 entusiastiska fjärdeklasser deltagit i tävlingarna i Stockholm! Denna tävling inträffar under våren 2018, men redan nu kommer vi att öva upp oss och spela lite schack under matematik timmarna för att göra oss superduktiga tills när det gäller! I tävlingen väntas fina priser för alla som deltar. Vi kommer åka hela klasserna tillsammans för att heja fram dem som vill delta i tävlingen. Om två veckor kommer vi få besök av de som är projektledare för Schack4an, som kommer berätta för oss hur detta går till. Vill man läsa mer information och se på instruktionsfilmer finns de på www.schackslottet.se.

Mer information om detta kommer senare.

Kommande vecka:

V. 46 Grön Röd
Mån Inlämning SO-läxa (se Schoolsoft) Inlämning SO-läxa (se Schoolsoft)

Ny engelskaläxa

Tis Idrott Idrott
Ons Idrott

Ny engelskaläxa

Idrott
Tor MA- veckans problemlösning MA- veckans problemlösning
Fre Multiplikationerna (se Schoolsoft) Multiplikationerna (se Schoolsoft)

Jupiter v.42

Tjolahopp alla Jupiter!

 

v.42

Denna vecka har fort passerat och vi närmar oss sista veckan före höstlovet. I Måndags hade vi en liten återkoppling om våra hemliga kompisar och barnen fick gissa vem som varit deras hemliga kompis. Under veckans gång har vi fortsatt att jobba med att ha en hemlig kompis.

Vi har också arbetat med “Mina Mål” och pratat om: vad är ett mål? Hur sätter man upp olika mål och vad är egentligen ett rimligt mål att uppnå?

Eleverna har skrivit upp sina mål som vi har kommit överens om på utvecklingssamtalen. Vi kommer att arbeta aktivt med våra mål framöver.

Idag har vi tackat av Wilmer i klassen som slutar och flyttar till USA under några år. Kompisarna firade och ville ha autografer. Vi skickade även med Wilmer en medalj till Detroit där det stod sanningen på: Du är bäst! – För det är alla vi som går i Jupiter!!

En liten fredagskluring: Fundera…var i näringskedjan tror du att ditt djur du forskar om ligger?

Fokus denna vecka:  Biologiprojekt om Sveriges djurarter och lövdjur.

Vi har börjat forskat om Sveriges vanligaste djurarter. Detta är biologiprovet vi kommer göra som avslut på kursen. Först har eleverna fått göra egna lövdjur om det djuret de valt att forska om. De fick plocka löv ute på gården och sedan bygga sitt eget djur av löven. De behövde även ha koll på vilka löv och vilket träd löven kommer ifrån, då vi pratat om träd och buskar 🙂 Därefter har vi blivit forskare och skriver om våra spännande djurarter som finns i Sverige. Nästa vecka har eleverna två timmar kvar att forska och skriva klart arbetet i skolan. Efter lovet kommer vi sedan få ta del av alla djuren som besökt vårt klassrum och eleverna kommer få presentera sitt egna djur de skrivit om!

Här ligger biologiprojektet som fil om ni vill kika in på den:

Forska om djur

Övrig information:

De elever som sökt ledigt, och fått beviljat, under slutuppgift i biologin kommer få möjlighet att hinna klart innan resan. Redovisningen av hela projektet kommer att ske efter höstlovet.

Multiplikationstabellerna: Nu är tiden inne och det är dags att starta upp med multiplikationstabellerna igen. I matematiken kommer vi mata av några tabeller åt gången. Eleverna har fått ett eget tabellhäfte “mina multiplikationstabeller”, som alltid ska finnas med i väskan. I det häftet kan de sedan öva hemma lite varje dag så att tabellerna verkligen till slut sitter som en smäck! Vi kommer gå igenom alla tabeller från 0-12 under en längre period och räkna med dem så mycket som möjligt.

Hälsningar från träslöjden:

På träslöjden har vi precis avslutat arbetet med våra eklöv och täljda pennor. Nu är de målade och finns i matsalen så att alla kan se och läsa om vad vi har gjort. 
Eleverna har arbetat med att såga och slipa på träslöjden. Det har blivit fina höstlöv av tunt trä, vi har inspirerats av Lemshaga eken . Eleverna har sågat ut lövens form med en lövsåg och sen filat och slipat samt borrat hål i så vi kan hänga upp dem.

På vissa löv kan man fortfarande se hur träbiten såg ut från början eftersom lövet bara är målat på ena sidan. Många ville inte måla sina löv för att de är så fina utan färg. Och de är väldigt lena när man har filat och slipat noggrannt. 

Löven hänger nu i matsalen som en höstdekoration och för att vi ska tänka på hur viktigt det är att vi är rädda om naturen så att det finns träd kvar att använda i träslöjden även om många, många år.

Vi har också täljt med täljknivar på träslöjden. Alla fick en rektangulär bit torrt trä och sen har de täljt en spets, rundat resten av pinnen och gjort olika former.

Efter det gjorde alla en skiss och en plan för hur pennan skulle dekoreras. Förslagen på hur man kan dekorera var många. Vi använde oss till slut av vattenfärg, bännpenna och lite pärlor. Det var viktigt att man följde sin plan.

Tänk om vi kunde ha så här fina pennor i skolan, skulle det inte vara roligare att skriva då?!

Några har även påbörjat nästa projekt som heter ”string-art”trådkonst. Eleverna ritar först tre skisser av ett slöjdföremål, första skissen ska vara deras första tanke, den andra skissen ska vara samma motiv men på ett annorlunda sätt och den tredje skissen ska de ha som mall. När man skissat flera gånger har man hunnit bearbeta sin tanke och det är en viktig del av allt skolarbete och även i slöjden.

Skissen ska sen spikas fast med många små spikar och till slut ska det lindas tråd runt spikarna så det blir en tavla.

  

Klubben under höstlovet:

Du som SKA vara på klubben under höstlovet ska anmäla det via länken. Om du inte anmäler dig betyder det att du inte ska vara där. Måndag 30/10 stängt för planering.

Se följande länk:  https://goo.gl/forms/lmApWV1ft1FJCidd2

 

Kommande vecka:

V. 42 Grön Röd
Mån
Tis        Idrott       Ny läxa Engelska

      Idrott

Ons         Ny läxa Engelska

        Matteproblem v.43

        Slutuppgift biologi klart

        Idrott

       Matteproblem v.43

       Slutuppgift biologi klart

        Idrott

Tor        Multiplikationstabellerna 0-2
Fre       Multiplikationstabellerna 0-2
Slutuppgift biologi klart på onsdagen v.43. Redovisningen sker efter höstlovet.

Jupiter vecka 39

Skuttellinutt alla sköna Jupiterbarn!

Nu har vi kommit in ordentligt i skolan och alla dess rutiner. I klassrummen råder fullt fokus med pennor som glöder. Shakespeare gjorde besök i röd grupp och hälsade till att er alla. I grön grupp kom Max och hälsade och visade sin “movie”:)

Vi märker att eleverna blir mer och mer fokuserade för varje dag som går. Arbetsron börjar lägga sig ordentligt nu och vi får mycket spännande gjort.

I Svenskan, under nationella minoriteter, har vi denna vecka fokuserat på tornedalingar. Till frökens stora förtjusning kom en spontan applåd när eleverna fick höra vad som stod på schemat. Här finner ni lektionen:

Tornedalingar

En liten fredagskluring: Vad står förkortningen “KSK” för?

Fokus denna vecka: Tema “attityder”

En sak som vi dock fortfarande behöver arbeta en del med är våra “attityder” gentemot varandra. Framförallt på rasterna. HUR man säger saker och på VILKET SÄTT man säger det är avgörande faktorer som påverkar vår samvaro. Vi upplever att flera elever har en del utmaningar med detta och därför behöver vi uppmärksamma detta ordentligt. En trygg och schysst gemenskap, även på rasterna, är en förutsättning för ett gott lärande.

I torsdags blåste vi ut alla ordinarie lektioner och arbetade kring temat “attityder”. Tillsammans identifierade, diskuterade och resonerade vi oss fram kring olika attityder vi visar varandra. Vi fokuserade även på hur vi kan göra istället genom att ge goda exempel. Vi valde att arbeta genom en metod som kallas för forumspel. Det är en form av teater där eleverna själva väljer ut ett scenario de ska spela upp för de andra. Scenariot ska handla om en rast-situation och utmynna i ett problem/en konflikt. Efter första omgången spelas akten upp igen men då får de övriga deltagarna en uppgift. De ska säga stopp när de ser att något börjar bli tokigt, vi identifierar därmed problemet. Därefter får en elev byta ut en skådespelare och visa hur man gör det rätta (visar upp ett gott beteende med gott exempel). Flera skådespelare kan bytas ut. Eleverna hade många bra tankar, funderingar samt goda lösningar och vi pedagoger kunde konstatera att vi nått problemets kärna och nu börjar se framåt…

Övrig information:

Vandringsdag för åk 4 sker nästa vecka på tisdagen. Information om dagen från Gulliga-Gottis finner ni här: 

Vandring Jupiter

Kommande vecka:

V. 39

Grön

Röd

Mån

Tis

Vandringsdag

Matsäck

Vandringsdag

Matsäck

Engelskaläxa

Ons

Engelskaläxa

Tor

Fre

Inlämning

“Hemliga läxan”

Inlämning

“Hemliga läxan”

 

Algebra

ALGEBRA

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är algebra?

Vad innebär en likhet? Vad har likhetstecknet för betydelse?

Hur tecknar man numeriska uttryck?

Vad har vi för prioriteringsregler?

Hur tecknar man algebraiska uttryck?

Hur förenklar man uttryck?

Vad är en ekvation? När använder vi redan algebraiska uttryck/ekvationer?

Hur skriver man ekvationer? Hur löser man ekvationer? (olika metoder)

Hur fortsätter man talföljder? Kan du konstruera egna?

Förankring i kursplanens syfte:

Förmågan att:

•formulera och lösa problem

•att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begreppen.

•kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

•använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begreppen

•välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Algebra

• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det  finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

• Metoder för enkel ekvationslösning.

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, gruppdiskussioner, egen räkning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, uppgifter i klassen.

Veckoplanering:

Vecka 39-40

Natur och samhälle- skogen om hösten och Sveriges landskapsdjur

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

v. 35- 43

Vad?

Ämne Biologi- Natur, skog, djur och Samhälle.

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad händer i skogen om hösten?
  • Vilka arter – träd och djur – finns i vår närmiljö?
  • Hur samspelar det levande och döda i naturen?
  • Vilka uppgifter har de olika kategorierna av träd och djur?
  • Hur ser en näringskedja/väv ut?
  • Hur fungerar ett ekosystem?
  • Hur kan vi upptäcka och lära oss i naturen?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om

biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva

och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om

naturen. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor

med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

 

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins

begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med er-

farenheter från undersökningar av naturen. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna

utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter.

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Arbete i klassen, skriva av små texter samt diskutera om biologi.

Laborativt där vi utforskar och upptäcker vad skogen har att visa oss.

Samarbetsövningar, arbeta i grupp, forska och skriva faktatexter.

Estetisk inlärning med teckning, rita och måla natur och samhälle.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Faktakunskaperna inom området (t.ex. viss artkunskap, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en faktatext som eleverna själva får presentera. Förmågan att genomföra undersökningar samt upptäcka i naturen utvärderas under det praktiska arbetet. Varje elev fördjupar sig i en svensk art och sammanställer och presenterar fakta om den. Förmågan att sammanställa information och använda och värdera källor tränas. Vi gör likadant med skogens träd och skogens djur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Inledning, vad är biologi? Läran om livet och cellen.

v.36 Liv och organismers liv.

v.37 Näringskedja och ekosystem.

v.38 Naturen på hösten. 

v.39 Sveriges skog

v.40-42 Sveriges vanligaste djurarter

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är höst ute och skogen är ett stort område natur  i vår kommun Värmdö. På hösten finns en massa organismer och liv att upptäcka och hitta, som kan lära oss att förstå hur natur och samhälle samarbetar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi sammanställer projektet kring Natur och Samhälle tillsammans i klassen. Vi presenterar våra forskningsområden och lär oss att hålla föredrag samt har en liten “utställning” av vårt projekt.

Därefter gör vi en sammanställning där vi reflekterar och utvärderar projektet tillsammans.