Veckobrev v 40

Alla härliga Jupiterelever

Då var vecka 40 snart till ända. Vi har denna vecka fått ha en heldag tillsammans utanför skolan då vi har vandrat runt Kvarnsjön. Det var en heldag ute där vi har promenerat, ätit matsäck, fikat, varit miljöhjältar och städat naturen (på ert eget initiativ). Förmiddagen var en ganska blåsig historia men vi vandrade på i ett ordentligt tempo och höll oss varma. Under första stoppet för dagen hade vi en tipsrunda med frågor om naturen och allemansrätten. Efter det gick vi vidare för ett stopp och lunch uppe på ett berg med utsikt ut över sjön. I slutet var det många som var trötta men det var inte konstigt efter att ha varit ute och vandrat en hel dag. Vi upplevde det som att ni elever tyckte det var kul, både att få vara ute men också att alla i Jupiter var ute tillsammans. Alla kunde gå och prata och umgås med alla vilket ni hade önskat. Vi vuxna tyckte detta var super, att återigen få vara tillsammans med er men på en annan plats.

När vi var i naturen var det många som direkt kom in på vårt område i NO, kretslopp och vad som växer i vårt närområde. Det var till och med några som letade olika mossor och lavar och försökte artbestämma dem. Några mossor och lavar ni artbestämde var kvastmossa och renlav.

I NO har vi fortsatt med vår naturruta. Vi har nu artbestämt vad som finns i vår naturruta (de största och tydligaste växter, djur, svampar mm). Vi har använt våra iPads för att hitta de olika arterna. Nästa vecka kommer vi att börja jämföra våra naturrutor med varandra för att se om något skiljer sig och vad som är lika, likheter och skillnader.

Nu har också alla fått genomföra en ny undersökning under halvklasstimmen som heter ”Det slutna rummet”. Vi har diskuterat vad som kommer att ske  (fotosyntes, kretslopp) och vi får nu studera vad som kommer att hända i burken med vår växt under en bra tid framöver.

I svenskan fortsätter vi med vårt läsprojekt kring Sejtes skatt. Vi har sammanfattat boken genom att rita bilder av olika händelser och visat dem i kronologisk ordning. Kronologisk ordning betyder att händelserna ska komma i rätt följd. Vi har också haft stafettläsning och det är roligt att höra er både att ni börjar bli säkrare och säkrare i läsningen, att läsa högt men också att det är fler och fler som vill läsa högt och det många gånger under lektionen. Antalet ”pass” har minskat. Alla får säga pass om man inte vill läsa just där och då men fler väljer att läsa. Så kul!

Vi vill påminna om föräldramötet som kommer att ske nästa vecka på onsdag 10/10 kl 18:00-19:30. Vi ses i Jupiters klassrum.

Hälsning från Klubben:

Snart är det dags för Höstlov och inför det behöver vi på fritids och klubben veta om ditt barn behöver omsorg under lovet. Ni gör anmälan via schoolsoft, ska ditt barn vara här fyller ni i aktuella tider för v. 44. Ska ditt barn vara ledigt skriver ni ”ledig” under ”kommentar från vårdnadshavare”. 
 
Detta är mycket viktigt att ni gör och det gäller ALLA barn inskrivna på fritids eller klubben. Vi behöver era anmälningar senast 7 oktober för att planera bemanning och aktiviteter. 
Hälsningar Fritids och Klubben

Ha nu en trevlig helg så ses vi alla på måndag igen!

Krister, Ayla, Camilla och Marie

 

Veckobrev v 37

Hej alla i Jupiter

Då har en till vecka gått. Det går så fort tycker vi men ju längre veckorna går desto bättre lär vi känna varandra och det är bra!

Det har varit första veckan som vi stannat på skolan hela veckan med ”riktiga” lektioner. Vi har haft lektioner nästan hela veckan med två undantag för brandövningen under torsdagen och skolfotograferingen under fredagen. Vi har arbetat med klockan, kretslopp, haft besök av faddrar som berättat om valet, börjat läsa en bok Sejtes skatt, haft första slöjden osv.

SO timmen har vi haft besök av våra faddrar i Solen. De kom och berättade om valet, hur det går till, vad som händer och sker, begrepp med mera. Det var första besöket med faddrarna men inte den sista.

I NO har vi gått igenom vad ett kretslopp är, vilka olika typer det kan finnas och denna veckan började vi vår undersökning som kommer att ske utomhus. Alla grupper skulle välja en naturruta (ett område på 2×2 m) som ska undersökas. Vi gick också igenom ”livets kretslopp” och pratade även om nedbrytare. När vi letade efter vår naturruta såg vi en del i ett kretslopp då myror ”tog hand om” en död geting.

Under lektionerna i SV har vi börjat att läsa en bok som heter Sejtes skatt, skriven av Moni Nilsson. Vi är bara i starten av detta projekt/område. Vi startade med att fundera på vad boken kunde handla om, vilka funderingar vi hade och vi läste sedan tre kapitel. Vi har läst både genom högläsning av läraren men också genom stafettläsning. Alla är med och läser men möjligheten finns också för att säga pass.

Utvecklingssamtal

Vi vill påminna om att under nästa vecka är det utvecklingssamtal. Det börjar redan på måndag där lektionerna börjar först 10:40. Innan det får ni antingen vara hemma och ha sovmorgon eller gå på Klubben. På onsdagen är det utvecklingssamtal hela dagen. Klubben är öppen för de elever som vill/behöver gå där. Ska ni vara på Klubben under onsdagen behöver ni anmäla er dit. Ni mailar klubben@lemshaga.se och anmäler er.

Vi vill också påminna om föräldramötet 10/10 18:00-19:30

Nästa vecka:

Mån- Skoldagen börjar först 10:40 (utvecklingssamtal innan)
Tis-
Ons- Utvecklingssamtal hela dagen (lektioner inställda)
Tors-
Fre-

Kommande:

24/9- Utveklcingssamtal på morgonen. Lektioner börjar först 10:40 (Klubben öppen)
V 40- vandring
10/10 Föräldramöte

Ha nu en trevlig helg

Jupiterteamet

Gruppsamarbete

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS + Krister A

När, under vilka veckor? Läsår 18/19

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi bli en grupp tillsammans?
  • På vilka olika sätt kan vi göra för att bli ett i gruppen?
  • Hur påverkas man av att få ta mer ansvar?
  • Hur fungerar jag i grupp och hur kan jag agera för att gruppen ska agera mer positivt?
  • Hur kan jag bidra till en arbetsmiljö som gynnar alla?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde
  • kan lösa problem och omsätta ideér i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin förmåga

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Under två schemabrytande veckor i skolstarten diskuterar vi samarbete och ansvar.  Eleverna får bland annat jobba med att sätta klassens regler.
  • Fortlöpande under mentorstiden
  • Vi träffas för utvecklingssamtal och diskuterar målen.
  • Vi följer upp under mentorstid.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisningen kommer eleverna stå för under arbetets gång beroende på vad vi gör. Ex. har eleverna redovisat klassens regler som nu sitter uppe i klassrummet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 34- Schemabrytande, gruppövningar
V 35- Schemabrytande, gruppövningar
V 36- Klassens regler
V 37- Inför utvecklingssamtal
V 38- Utvecklingssamtal
V 39- Utvecklingssamtal
V 40- Klassråd (biblioteket)
V 41- Önskan om böcker till bibliotek + önskevecka mat
V 42- Likheter/olikheter
V 43- Likheter/olikheter
V 45-
V 46-
V 47-
V 48-
V 49-
V 50-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att samarbeta, se allas lika värde och lyfta fram allas. olikheter gynnar både gruppen och individen i sig. Detta är väldigt viktigt inte bara i samhället i stort utan också för att vardagen i skolan ska fungera bra, vara en välkomnande plats att komma till där alla får vara sig själv.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans
Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Naturen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 36-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är ett kretslopp?
  • Vad är fotosyntes?
  • Hur hjälper nedbrytarna naturen?
  • Hur kan vi skapa ett eget kretslopp?
  • Vad är biologisk mångfald?
  • Varför är näringsväv och näringskedja viktigt i naturen?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta ideér i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklarabiologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle:

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosysteminärmiljön,sambandmellanolikaorganismerochnamnpåvanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologins metoder och arbetssätt:

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur,växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, tillexempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan genomföra…
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån
1 – I arbetet använder eleven utrustning..
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
1 – Eleven kan jämföra…
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Dessutom gör eleven…
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, undersökningar, grupparbeten. Hitta information själv genom att läsa i böcker, på nätet, genom information från läkaren, undersökningar i gruppen för att hitta/få svar på frågor.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom undersökning, dokumentation, redovisning. Kommer även sambedöma med svenskan.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 36- Kretslopp
V 37- Kretslopp + undersökning av ”vår naturruta”
V 38- Undersökning, vår naturruta
V 39- Undersökning, vår naturruta + det slutna rummet
V 40- Jämförelser av olika naturrutor
V 41- Redovisning av naturruta
V 42- Ekologi

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det börjar bli höst ute och skogen är ett stort område natur  i vår kommun Värmdö. På hösten finns en massa organismer och liv att upptäcka och hitta, som kan lära oss att förstå hur natur och samhälle samarbetar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många praktiska inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för sammanhang i naturen och även ge självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Att jag som pedagoger är en delaktig vuxen som ser möjligheter i elevernas tankar och funderingar, en som lyssnar, utmanar och undersöker verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Läsförståelse

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 36-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är läsförståelse?

  • Vilka strategier kan man använda sig av för att förstå en text?

  • Hur kan vi praktiskt använda strategierna för att förstå en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2

”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning..”

  • Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild…
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg
  • Språket struktur…
  • Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Berättande texter och sakprosatexter:

  • Berättande texter… för barn och unga från olika tider, från Sverige…
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Språkbruk:

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta självständig, gemensamt i klassen samt i grupper. Högläsning från läraren, läsning av elever. Skrivuppgifter etc.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske allt eftersom både när vi läser och skriver.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 36- Läsförståelsestrategier
V 37- Läsförståelsestrategier + VT (visibel thinking routines) + läsning av boken
V 38- Läsa boken + arbeta med den, skrivuppgift (visa strategierna i texten)
V 39- Läsa boken + skrivuppgift
V 40-
V 41-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Läsförståelse är alltid viktigt då vi måste kunna ta till oss och förstå vad det är vi läser, möter och tar del av.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiter veckobrev v 34

Hej alla i Jupiter

 

Vilken härlig första vecka vi haft. Äntligen har vi fått träffa er och så smått börja lära känna er också. Det har varit en vecka fyllt med olika aktiviteter men alla har haft samma fokus, gruppsamarbete.

Redan andra dagen har vi fått öva på gruppövningar som ”finn tre förändringar”, vänskapsknuten, öde ön, heta stolen men ni har också övat gruppsamarbete när ni under vår utflykt till sandarna fick laga mat tillsammans. Ju fler dagar som gått desto mer vågar vi prata ihop oss och fundera på hur vi ska göra innan vi gör något. Ni har också bara fått vara och bada på Södersved vilket var både ett skönt avbrott men också en chans för oss vuxna att få se er i en annan skolsituation som var ”fri”. 

När vi var på sandarna lagade vi makaroner och köttbullar. Jag tror de flesta upplevde det väldigt gott, kanske godare än vanligt bara för att vi var ute och ni faktiskt lagade det själva men några fick också uppleva skillnaden med att äta makaroner som låg kvar i vattenbad och makaroner som var avrunna. Godare utan vattenbad… Ni fick också smaka på krabbelurer som lagades på stormkök. Ni ser receptet nedan så kan ni göra det fler gånger om ni vill.

Nästa vecka, vecka 35

Vecka 35 kommer i stort sett ha samma upplägg. Vi kommer att jobba vidare med gruppövningar och ha schemabrytande hela denna vecka med. Det innebär att vi varje dag startar 8:20 och slutar ca 14:00 (förutom fredag då vi slutar 13:00). OBS måndag börjar vi 9:40! En liten förändring sker, det är att även några nya lärare (lärare som ni kommer ha i ämnen som ex. engelska) kommer att vara med oss under lektionerna.

Denna vecka kommer gruppövningarna att vara mer fysiska, både att ni mer ska arbeta mer med kroppen men också att ni behöver hjälpa varandra både hur ni ska tänka kring övningarna men också för att utföra, göra övningarna. Tänk på att ha kläder efter väder och ha oömma, sköna kläder.

Tack för en första härlig vecka

Jupiterteamet