Veckobrev v 8

Hej alla i Jupiter

Då är det dags för ett välbehövligt sportlov. En chans att få vila upp sig lite och få chansen att göra något annat en liten stund.

Veckan som gick

Vi har gjort lite allt möjligt under veckan. Vi har haft lektioner som vanligt men under lektionerna har vi hunnit med matteprov, experiment, spela ordspel, titta på filmer om ytspänning och som vanligt föra anteckningar. Vi slutade också veckan med att åka skridskor på idrottstimmen fredag eftermiddag.

Vi har under veckan tagit ett beslut om att inte ha med oss saker in på lektionen som hör ihop med lektionsarbetet. Det är många som just nu leker med ex. slime, lera eller liknande. Detta var i början ett hjälpmedel för många, att sitta och pilla med men just nu har det tagit överhanden och det har blivit mer en leksak än ett hjälpmedel. Därför har vi pratat med i klassen om att vi lämnar allt sådant utanför klassrummet.

NO- vatten

I NO arbetar vi vidare med vatten i kemin. Vi har gått igenom hur en vattenmolekyl ser ut vi jämförde den med en känd disneyfigur, Musse Pigg. Vi gick igenom vad som krävs för att det ska ”bli” vatten. Det räcker inte med att ämnena syre och väte finns. Det måste finns en syreatom och två väteatomer och de måste ”sitta ihop” för att det ska bli vatten. Vi avslutade veckans NO med att prata om ytspänning vilket också halva klassen har fått göra experiment kring. Resten kommer att göra det vid nästa halvklasstillfälle i NO.                   

Vi har också tittat på två filmer om vatten och ytspänning som ni alla ville se igen. Här kommer länkarna till de två filmer vi såg.

Hur kan skräddare gå på vatten?

Testa ytspänning

Mentorstimme

Från och med v 10 kommer vi att börja med en ny inriktning på mentorstimmen. Alla kommer att få testa på att göra yoga. Detta tillsammans med Camilla som har stor erfarenhet av detta och brinner för området. Ni kommer alla att delta i denna aktivitet men vi kommer att dela in oss i grupper (halvklassgrupper). En grupp är tillsammans med Camilla och övriga är tillsammans med Marie och Krister. Det är bra att tänka på (ni som har långt hår) att ta med sig en gummisnodd dessa dagar/tillfällen för att sätta upp håret.

Föräldramöte

Vi vill bjuda in alla föräldrar till ett föräldrar möte för oss i Jupiter. Detta kommer att ske 20/3 kl 18:00-19:30. Ni är alla hjärtligt välkomna

Ha nu ett riktigt härligt lov

Krister, Camilla, Ayla, Maria och Marie

Veckobrev v 5

Jupiter

Vecka 5 har också nått sitt slut i skolan och det har varit en rolig men lite annorlunda vecka. Vi har hunnit med mycket förutom vanliga lektioner. Biobesök, utvecklingssamtal, allaktivitetsdag, simtest.

NO

Vi har nu nästan helt avslutat vårt område kring naturen. Det är två grupper som har kvar sin redovisning och det är ett prov tors veckan som kommer. Efter det kommer vi att starta med ett område kring vatten och vi lämnar biologin och går över till kemi. Gå gärna in på Lemshagas hemsida och kolla under lokala planeringar. Där läser ni på om vad området ska innehålla och handla om för att vara förberedda inför området. All information om provet som kommer ligger också ute på Schoolsoft, så gå in och se vad ni ska läsa på.

Svenska

I svenska har vi också börjat ett nytt område kring ordkunskap. Vi har funderat på om det är bra att ha kunskaper om ord och varför. Det var många tankar som ”så vi förstår varandra”, ”så vi kan läsa och förstå det vi läser”, ”för att få bra jobb i framtiden”. Vi pratade om hur det kan bli tokigt om vi inte har kunskaper om ord och tog exempel med särskrivningar.

 

För vad är det som står på bilderna? De menar väl inte att de säljer en rolig glass… eller… Jag tror heller inte att de menar en mystisk släckare men vad vet jag.

Vi har också gått igenom vad homonymer, synonymer och släktord är. Homonymer är ord som låter likadan men som betyder olika saker (skär bröd, skär tröja, bland kobbar och skär) eller (far som i pappa, eller far som i vi åker iväg). Synonymer är istället ord som är olika men betyder samma sak (tjej, tös, flicka) eller (pojke, kille, grabb). Vi kommer nu framöver att jobba med ljuden och hur ord stavas. Läxor finns redan upplagda på Schoolsoft.

Måndag 4/2

Denna dag börjar vi med utvecklingssamtal vilket innebär att skolan inte börjar förrän kl 10:40. Innan det är Klubben öppen som vanligt för er som brukar komma in på måndagsmorgonen. Vill ni inte komma in till Klubben är det sovmorgon 1h längre denna dag.

Info från Klubben

Sportlovet närmar sig och vi behöver veta om ditt barn är i behov av fritids-/klubbenomsorg 25/2-1/3. Vad god fyll i schoolsoft under kommentar från vårdanadshavare, Ledig alt. närvaro. Vid närvaro fyll även i aktuella tider.

Vi vill ha in din anmälan senast 3/2.

Hälsningar Fritids och Klubben

Ha nu en härlig helg i snön

Krister, Camilla, Maria, Ayla och Marie

Vatten

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 5- 13

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad består vatten av?
  • Hur ser en vattenmolekyl ut?
  • Hur mycket vatten gör vi av med?
  • Vad använder vi vatten till?
  • Hur ser vattnets kretslopp ut?
  • Vad är ytspänning?
  • Varför kan skräddare gå på vattnet?
  • Vilka olika former kan vattnet vara i?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, 
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklarakemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

      • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. 
      • Vattnets egenskaper och kretslopp

Kemin och världsbilden

      • Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap. 
      • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. 

Kemins metoder och arbetssätt

      • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. 
      • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
        skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 
      • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel
        artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
2 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utveckladeresonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
3 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med vissanpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
4 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
5 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
6 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enklaresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
7 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
9 – Eleven kan även föra… Eleven kan även föra enklaresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. Eleven kan även föra utveckladeresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. Eleven kan även föra välutveckladeresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
11 – Dessutom kan eleven berätta om… Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta enskilt, i grupp, göra experiment, lyssna på lärarledda lektioner, titta på filmer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande ex. genom experiment samt att vi repeterar i slutet

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 5- introduktion
V 6- diskussion, det mystiska vattnet, experiment halvklass
V 7- vattnets kretslopp, vad är vatten, experiment halvklass
V8- vattenmolekyler, ytspänning, skräddare, experiment halvklass
V 10- vattnets olika former experiment halvklss
V 11- experiment helklass,
V 12- vatten i allt,
V 13- grupparbete, repetition

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vattnet får större och större betydelse då vattnet ska delas av fler och fler människor. Varför har vi vatten? Vad kan vi göra med vatten? Hur kan vi hushåla och tänka med vatten? Alla frågor kring vatten är aktuella i den värld vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Ordkunskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 4-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Varför behöver vi ha kunskaper om ord?
  • Vad är synonym, homonym och släktord?
  • När ska vi stava med dubbelteckning och när ska vi inte ha dubbelteckning?
  • Hur och när använder vi ord med ljud som tj, sj, ng?
  • Vilken alfabetisk ordning har vi?
  • Hur slår vi upp ord i ordlistor?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll från kursplanen
  • Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Språkets struktur
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
5 – I texterna använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta genom lärarledda lektioner där bakgrunden, regler och strukturer kommer att gås igenom. Eleverna kommer sedan att arbeta med dessa både enskilt och i grupp. Även den enskilde eleven kommer att hitta regler och strukturera för hur vi kan använda ord och stava på bästa sätt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 4- introduktion, släktord, homonym, synonym
V 5- motsatsord
V 6- sj- ljudet
V 7- j- ljudet,
V 8- ng- ljudet,
V 10- m- ljudet, tj- ljudet
V 11- tj- ljudet, ord, afabetisk ordning,
V 12- dubbelteckning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Alla elever har rätt till “sitt” språk. Att kunna förstå och bli förstådd. För att kunna utveckla sitt språk behöver man ha kunskap om och förståelse kring språkliga normer och språkets struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiter veckobrev v 2

Välkomna tillbaka alla i Jupiter

Äntligen fick vi träffas igen. Två veckor är lång tid tycker vi att inte få träffa er! Vi har kastat oss in i skolverksamheten igen och lektionerna startade på en gång när ni kom tillbaka i tisdags. Ni har också nu fått träffa er nya matte- och engelskalärare Maria.

Svenska

I svenska har vi nu gjort klart vårt arbete kring Carl von Linné. Det har varit ett ämnesöverskridande arbete med NO. Vi har nu idag torsdag haft vår sista lektion där ni ska ha skrivit klart ert brev till Linné där ni berättar om en blomma ni hittat som kan bota en dödlig sjukdom. Om ni mot förmodan inte är klara efter sista lektionen som var idag har ni automatiskt en läxa att göra klart detta. Det ska vara klart senast måndag (detta har vi pratat om i skolan).

NO

Vi fortsätter vårt arbete i NO kring naturen. Vi är nu inne på skogen och vi har kommit till att ni i grupper ska ta reda på information kring ett område som kan göras av träd. Ni har fått välja mellan pappersmassa, energi, kläder, kosmetik, mat, byggmaterial och bränsle. Ni ska bland annat ta reda på hur man använder träd i ert område och om det finns för alla i världen. Detta kommer vi att fortsätta med i nästa vecka.

Fair Play Cup

Under fredagen nästa vecka 18/1 kommer Fair Play Cup att anordnas för Storgårdens elever. Det är en innebandycup som går ut på att ha ett schysst spel. Turneringen kommer att pågå hela dagen och slutas ca 14:30. Mellan era matcher kommer ni att ha lektioner som vanligt. Tänk på att ta på er kläder som passar för att röra sig som de du har på idrotten. Ta också gärna med en vattenflaska och kanske en frukt för att orka med hela dagen med både lektioner och innebandyspel.

Allaktivitetsdag

Torsdag 31/1 kommer vi på skolan ha allaktivitetsdagen. Vi gick i veckan ut med information till eleverna att valet kommer att ske hemma, alltså valet kommer att ske utanför skoltid. Detta för att ni ska kunna prata ihop er med er kompis om vad ni vill välja. All info kommer snart.

Ha en trevlig helg

Camilla, Ayla, Krister, Maria och Marie

Jupiter veckobrev v 49

Hej alla Jupiterelever

Kan ni tänka er, det är bara knappt två veckor kvar på denna termin. Det vi har hunnit med under veckan är:

 

Är det rättvist?

Under veckan har vi också pratat om rättvisa. Vad är rättvist och vad är inte rättvist? Vi har hört att det ibland frågas ”varför får den men inte jag…” Vi pratade om våra hjälpmedel som finns tillgängliga i klassrummet. Varför används dem? För att komma in på detta ämne började vi med att titta på två olika bilder för att just diskutera rättvisa. Är det alltid rättvisa när alla får exakt samma? eller…

 Uppgiften som djuren får är att eftersom det ska vara ett rättvist urval ska alla göra samma uppgift, att klättra upp i trädet. Vi diskuterade om detta var rättvist. Alla ska ju göra samma sak, det borde ju vara rättvist, eller… Eleverna var rörande överens om att det inte alls var en rättvis uppgift och att gubben behövde ändra den. De kunde bara genomföra den om de samarbetade men alla skulle ändå inte klara av den. Eleverna resonerade vidare om att de inte har samma förutsättningar och att de inte är anpassade för att kunna göra lika uppgifter. De ville att gubben skulle ändra uppgifterna så alla kunde får göra utifrån vad de kunde.

Vi gick vidare med en ny bild för att diskutera rättvisa.

 Här diskuterade vi igen om bilden var rättvis. Alla elever svarade nej. Vi funderade vidare på varför det inte var det. Alla hade ju fått exakt lika mycket. Elevernas tankar var att den långa borde dela med sig till den korta för att den korta skulle kunna få se, den långa såg ju ändå. Eleverna upplevde bilderna orättvisa och att det inte kan vara rättvist om alla ska få exakt likadant. Ett citat från en elev satte tydligt ord på vad klassen hade för tankar ”Det är inte rättvist fast alla ha lika, exakt samma. Blir det lite olika får alla samma chans”.  

Efter bilderna gick vi tillbaka igen och pratade om klassen. Var det då orättvist att en elev stod på en balansbräda när den skrev, att en elev behövde ett läskort, att en elev fick sitta utanför i grupprummet men inte just jag. Alla elever lovade att de skulle tänka på detta med rättvisa när det upplevdes som orättvist att en elev fick/får göra något som inte just jag får.

Svenska

Vi har under denna vecka nästan helt blivit klar med vår blomma. Vi har skrivit en faktatext kring en valfri blomma. Vi har bland annat berättat om var den finns, storleken på blomman, art men också om det varit något speciellt med blomman. Vi har hittat blommor som vi kan äta (viol), sådana som är giftiga för djur (lupiner). Men vi har också fått reda på att blommor kan betyda något som att rosen står för kärlek. Detta har vi gjort i vårt område kring Carl von Linné där vi nu fick vara honom och upptäcka och skriva om en blomma.

NO

I NO har vi fortsatt kring området träd. Vi har fått lära oss om det äldsta trädet i världen, en gammal gran som faktiskt ligger i Sverige, i Dalarna i Fulufjällets nationalpark. Trädet är faktiskt så gammalt som över 9500 år! Vi har pratat om hur träden växer, på bredden och höjden och att det är genom fotosyntesen. Vi har precis börjat området men vi har redan skriva och antecknat massor!

Lucia

Vi har blivit uppmärksammade på att det har funnits flera olika tider angående Lucia och det har varit lite snurrigt om vilken tid som gäller. Här är den uppdaterade informationen som gäller. Vi firar Lucia här på Lemshaga i amfiteatern. Lucia börjar kl 8:00 så se till att vara i tid. Vi träffas alla i Amfiteatern och vi sitter tillsammans i Jupiter. Ta gärna med ett underlag eller något att sitta på och klä er varmt. Vi kommer att sitta utomhus och titta på luciatåget. Ni som är med i kören har andra tider. Ni ska träffa Jonas redan kl 7:00 i musikladan. Alla föräldrar är välkomna att titta på vårt fina luciatåg. Ni är välkomna att delta men ståendes runt Amfiteatern.

Sista veckan

Sista veckan har vi ”vanliga” lektioner under måndagen och tisdagen. På onsdagen går vi efter schema (8:20-14:30) men vi har inte vanliga regelrätta lektioner. Vi är tillsammans med hela Jupiter. Vi äter också Lemshagas julbord denna dag. Under torsdagen kommer vi att vara tillsammans hela dagen. Vi börjar 8:20 men slutar redan kl 14:00 denna dag. Detta då vi ska hinna ta oss till skolavslutningen som är i Gustavsbergs kyrka som börjar kl 16:00. Vi vill påminna alla föräldrar att gå in på Schoosloft och anmäla om ert barn ska åka med oss från skolan till kyrkan och avslutningen eller om de tar sig dit själva.

Ha en trevlig helg
Önskar Krister, Camilla, Ayla och Marie