Veckobrev v 23

Hej alla i fantastiska Jupiter

Veckan som vi väntat på ett tag nu är över och ni har haft en föreställning av ”Oliver Twist”. Vi är så OTROLIGT STOLTA över er alla i Jupiter för hur ni har tagit er an detta projekt och hur ni har genomfört det. Det har varit roligt och intressant men också lite slitigt. Nu har ni ett välförtjänt litet lov.

Det var många som var imponerade över hur vi hade fått ihop detta på bara 9 dagar. Dekorer, scenkläder, att lära in repliker och det lyckades ni riktigt bra med.

 (bilder Nils H).

Veckan som kommer (sista skolveckan)

Nästa vecka kommer att vara en lite annorlunda vecka (precis som ni haft under teaterprojektet) där ni kommer att vara tillsammans med Krister, Camilla och Marie hela tiden. Det är schemabrytande och vi är tillsammans i klassen alla dagar. De två första dagarna kommer ni att få lite kompensation för tiden för föreställningen då vi kommer att sluta redan kl 13:00 (gäller mån + tis).

Måndag
9:30-13:00

Denna dag kommer vi att gå igenom de nya klasserna som ni ska gå i till hösten i åk 5 och Mars. Ni kommer att få reda på mentorer samt att få ut lite prov, arbeten och så vidare. Denna dag behöver ni ta med en väska/påse eller liknande för att kunna transportera hem alla era saker. Vi ska börja tömma i klassrummen och i kapprummen.

Skolkör- genrep. Ni som är med i skolkören har genrep 13:00-14:00 tillsammans med Jonas i musiksalen inför skolavslutningen.

Tisdag BYTE AV DAG
8:20-ca 14:00

Denna dag är bara till för oss att mysa. Vi kommer att åka till Björnö. Denna dag behöver ni ta med er en matsäck samt en liten fika. Om ni vill får ni gärna ta med er badkläder om det är tillräckligt varmt i vattnet för att bada. När vi åker tillbaka med bussen är det ok att hoppa av om vi åker förbi där ni bor. Ni som ska till Klubben åker med oss tillbaka (vi slutar alltså på bussen).

 

Onsdag BYTE AV DAG
8:20-13:00

Vi kommer att städa och plocka undan allt i klassrummen.

Torsdag
8:45-

Skolavslutning. Denna dag ses vi i Amfiteatern senast 8:45. Vi kommer alla att sitta tillsammans i Jupiter och fira vår skolavslutning. Efter Amfiteatern kommer vi att samlas i klassrummet tillsammans med våra föräldrar för en avslutning för oss i Jupiter.

Ha en trevlig helg och vila upp er för sista veckan

Krister, Ayla, Maria, Camilla och Marie

Veckobrev v 21

Teater

I syslöjden håller vi på med maskar till en föreställning som heter paradiset. Som små tjuvar ska ha för att de ska se ut som tjuvar. 

Här är alla elever i fixargruppen. Här vi gör maskar. Här klipper 2 elever en mask till tjuvarna i föreställning paradiset. 

Så här ser maskerna ut när dom är klara. 

Här klipper 2 elever hav till föreställningen paradiset. Som båten åker på med Oliver.

Här markerar 1 elev hur man ska klippa så de blir bra. 

Här Håller en elev på att sy ihop havet så ser de snyggt ut. 

Vi gör plakat till våran föreställning paradiset. Där små tjuvarna protestera mot Lundin. Här håller 2 elever på att skriva ett plakat som vi ska använda till paradiset. Här är också ett färdigt plakat till föreställning paradiset. 

Här är en bild på alla 30 masker och på havet till vår föreställningen paradiset. 

Bakgrunden till föreställningen paradiset. De ska var målade hus på de skynket. 

Här ska några elever klippa ut fönster till föreställningen paradiset. 

 

Här är grunden till spisen som vi ska ha till paradiset. 

 och den färdiga spisen 

Nu gör dom rep inför föreställningen paradiset. 

Hälsningar Jupiter via Nils

Lite hjälp:

Vi behöver fortfarande hjälp med att få fram lite saker. Om någon i klassen skulle ha dessa saker hemma och vi skulle kunna få låna dem skulle vi vara tacksamma. Hör av er till Marie (mail)

Tvättlina

Tvättkorg

Klädnypor av trä

Gamla väskor

Plånböcker (gamla och slitna)

En balja (gärna i plåt, måste gå att sitta på)

Kassaskrin

 

Jupiter veckobrev v 18

Hej alla i Jupiter

Skolveckan har nu gått och det har varit en kall vecka. Det syntes inte minst efter cancerjoggen ni gjorde i regn och rusk. Många kalla blöta elever som kom tillbaka men det var för en god sak!

Matte/teknik

I matte och NO/teknik har vi blivit klar med ytterligare ett delområde kring programmering och det handlade om instruktioner. Alla elever fick en bild fotad någonstans på skolgården. Det var sedan er uppgift att ta reda på var på skolgården fotografiet var taget. Efter lite detektivarbete var uppgiften att skriva en instruktion hur man skulle ta oss dit. Vi var tvungna att vara ordentligt noga i vår beskrivning och inte bara skriva sväng vänster, för när ska vi sluta svänga vänster eller ska vi svänga åt vänster hela tiden och då bilda en cirkel? Det är väldigt kul att se hur ni har tagit er an detta område kring programmering. Det är så mycket engagemang och ni verkligen längtar efter att lektionen ska börja.

Vi har nu kommit in i sista delen i programmeringen, att arbeta i scratch jr. Där har uppgiften varit att ni ska först (denna vecka) jobba efter färdiga uppdragskort, att ni ska programmera så som det ser ut på ett papper. Uppgiften kommer att gå vidare längre fram med att ni ska få programmera helt själva, alltså bestämma helt själva vad som ska hända och ske i Scratch.

Teaterprojekt

Under fredagen fick ni träffa på regissören för vårt kommande teaterprojekt, Lisa. Ni fick testa på och ni fick också välja vad ni skulle vilja göra. Det finns två grupper som man väljer mellan

Scengrupp
Fixargrupp

Scengruppen är den grupp som kommer att sjunga, dansa och vara på scen. Fixargruppen är den grupp som ordnar allt praktiskt som finns runt omkring som rekvisita, kostymer osv. Fixargruppen kommer vi att dela in i smågrupper senare beorende på vad vi kommer att arbeta med. Vi kommer att börja med detta v 21. Vi kommer också att i svenskan gå igenom hur man läser manus, vad de olika delarna betyder, så alla känner att man har koll.

Skolans dag

Nästa vecka är det skolans dag på onsdagen. Det är en dag som är för er elever mellan 8:20-16:00. Skolans dag börjar sedan kl 13:00 och pågår fram till kl 16:00. Vi kommer i skolan att förbereda för dagen på förmiddagen tillsammans med Marie, Maria och Krister. Denna dag är det helt ok att ta med en mindre summa pengar om man vill för att få handla av Mars försäljning på skolan. Vi hälsar också alla föräldrar, vänner och bekanta eller bara nyfikna välkomna till vår skola. Jupiter kommer att hålla till i våra klassrum under eftermiddagen! För er gäller tiderna 13:00-16:00

Ha en trevlig helg så ses vi nästa vecka

Krister, Camilla, Maria, Ayla och Marie

Jupiter veckobrev v 14

Hej alla i Jupiter

Vi har kommit in i en ny period och vi har börjat med nya områden i flera av våra ämnen.

Svenska

Vi har nu börjat att läsa och arbeta med Mio min Mio. Vi har kommit in i kapitel 2 och läst om när Bo/Mio hamnar hos sin fader konungen i Landet i Fjärran. Varje vecka läser vi ett kapitel och jobbar med frågor. Vi kommer också varje vecka att jobba med boken på lite olika sätt. Denna vecka pratade vi om hur kapitel 1 upplevs och framställs som ensamt för huvudpersonen. Vi har också pratat om de olika karaktärerna som vi fått träffa och hur de framställs.

Tänk på att om ni är sjuka, lediga eller annat och missar en lektion är det automatiskt en läxa att jobba vidare med att läsa kapitlet vi jobbar med under veckan samt svarar på frågor. Detta för att ni ska vara uppdaterade och i fas för veckan som kommer.

NO

Vi har nu släppt området kring kemi och vatten och gått över till att arbeta i teknik och programmering. Programmering är ett område som vi kommer att jobba i både i NO och i matten. Vi startade hela området under denna vecka och har haft introduktionen till programmering. Vi har pratat om vad som styrs av programmering och datorprogram. Vad vi har omkring oss i vardagen som är programmerade och vi har också pratat om hur viktigt det är med att skriva EXAKTA program/kod när vi programmerar. Att ex. datorn inte kan förutsätta vad som ska hända om vi inte sagt till den vad den ska göra. Vi såg en film för att se hur noga vi måste vara i våra instruktioner. Länk till filmen om ni vill se igen eller visa någon hemma kommer här.

Ha en trevlig vecka

Maria, Krister, Camilla, Ayla och Marie

Programmering

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria H och Marie AS

När, under vilka veckor? V 14-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är programmering?
  • Finns programmering på många ställen?
  • Hur fungerar en mobiltelefon?
  • Hur ser en mobiltelefon ut?
  • Kan vi programmera själva?
  • Hur gör vi enkla programmeringar?
  • Vad är Scratch jr?
  • Hur används Scratch jr?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg… skapande, kommunikation och lärande
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer…
Förankring i kursplanens syfte

Teknik:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Matematik:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
Centralt innehåll från kursplanen

Teknik:
Tekniska lösningar

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

Matematik:

Taluppfattning och tals användning

  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Teknik:

1 – Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel påenkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kanförklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
3 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samt utforma utveckladefysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutveckladefysiska eller digitala modeller.
4 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
5 – Eleven gör… Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är välsynliggjord.
6 – Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Matematik:

Eleven kan lösa enkla problem  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.   Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss delunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och förutvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer medviss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta genom en introduktion till ämnet/området. Vi kommer också att jobba enskilt, ta hjälp av kompisar och lärare. Vi kommer att jobba med fyra delar. Introduktion, en uppgift kring mobiltelefon, en uppgift kring hur man gör instruktioner (programmerar) och i Scratch jr.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske i de ter olika delarna, mobiltelefonuppgiften, instruktion samt Scratch jr .

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 14- introduktion
V 15- uppgift kring mobiltelefon
V 17- instruktion
V 18- instruktion + Scratch jr
V 19- Scratch jr
V 20- Scratch jr

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Idag är programmering ett stort ämne. Nya regler har tagits fram för skolan för att förtydliga vikten kring programmering och kunskaper kring den tekniska världen. Att jobba med programmering är att vara mitt i utvecklingen i världen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Mio min Mio

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 13-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka strategier kan vi använda oss av för att förstå en text?

  • Hur kan vi praktiskt använda strategierna för att förstå en text?

  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag/vi jobba med en bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra… Genom att göraenkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med visskoppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att diskutera boken, välja ut delar ur boken och jobba djupare kring, läsa, lyssna och svara på frågor

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande genom diskussion, deltagande och svaren på de frågor vi jobbar med kring boken.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 13- Introduktion + kap 1
V 14- Diskussion kring kap 1 + kap 2 + meningar kring kap 1
V 15- Lässtrategier + kap 3
V 17- VT rutin (CSI) + kap 6
V 18- Kap 7 + 8
V 19- Kap 9 + 10 +11
V 20- Kap 11 + 12

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.