LPP Poker i Villan.

Ansvarig/Ansvariga: Mats (Huvudansvarig) samt fritids i Saturnus.
När, under vilka veckor? ht 2017 / vt 2018

Vad? Poker med marker

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Kan vi skapa gemenskap, träna turtagande och samtidigt lära matematik?

Kan vi genom att bjuda in till positiv gemenskap få ringar på vattnet i andra sammanhand?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Centralt innehåll från kursplanen

2.4 skola och hem

  • samverka med och fortlöpande informera föräldrarna….

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

  • har kunskap om demokratiska principer och utvecklar sin förmåga…

2.1 Normer och värden

  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet…
  • respekterar andra människors egenvärde

2.2 Kunskaper

  • kan samspela med andra människor…
  • kan använda sig av matematiskt tänkande
  • Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

4. Fritidshemmet

  • Matematik som redskap för att beskriva vardagliga företeelser och för att lösa var- dagliga problem.
  • Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
  • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.

 

Hur?

Vi sätter ihop gemensamma regler och rutiner tillsammans med eleverna.

En vuxen leder alltid. Återkommande varje vecka, tillsvidare (start v. 45)

Vi har fasta tider och tydliga begränsningar. Samtidigt är det viktigt med ett tydligt och uttalat tänk kring pokerspelande samt att vi kommunicerar detta till föräldrarna för att säkerställa att de tycker upplägget känns tryggt. Detta med hänsyn till spel med poker även har ekonomiska baksidor på internet.

Hur ska vi redovisa? Vi är transparenta.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Kontinuerligt under åk 3 på fritidstid, prel. ti + on, kl.15-16.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Ny aktivitet att göra i hemmet tillsammans med vänner och kompisar.

 

Varför?

För att skapa en lugn och trygg miljö under fritidstiden. För att öka gemenskapen.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna – enkät och diskussion på fritidsrådet.

Vad har fungerat? Vad kan utvecklas vidare? Engagerade projektet eleverna?

Dokumentation kommer att anslås fortlöpande.

Höstlov på fritids

Höstlov på fritids

Välkomma till fritids under höstlovet!

Må STÄNGT!

 

Ti Halloween

De som vill klär ut sig. Vi har lite extra roligt tillsammans, Buuuu!

 

On Utflyktsdag Saturnus (åk 3), medtag egen matsäck. Kom senast kl. 9:00

Elever i Neptunus & Uranus, grillar hamburgare.

Kläder efter väder 🙂

 

To Utflyktsdag Neptunus & Uranus (åk 1&2), medtag egen matsäck (lunch).

Elever i Pluto & Saturnus, grillar hamburgare.

Kläder efter väder 🙂

 

Fr Lemshaga bio

Vi har öppet till kl. 15:00 på fredagen.

Film från 7 år visas

(ni som har yngre barn meddelar personalen om ni inte vill att ert barn deltar på filmvisningen).

LPP kojor

Kojor (LPP)

Ansvarig/Ansvariga: Fritidshemmet

När, under vilka veckor? 2017/2018. Kontinuerligt pågående

Vad? Att bygga kojor

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Ger vi barnen det stöd de efterfrågar? Kan vi skapa bättre förutsättningar för att barnen över tid ska kunna utveckla sina kojor?

Vad händer om vi mer aktivt påverkar förutsättningarna.

Kan vi skapa en mer jämlik och inkluderande miljö genom att ge tydligare förutsättningar.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

4. Fritidshemmet

. Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse 

• Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.

Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

-Barn behöver utemiljöer där de kan utforma sina egna platser. Barn som bygger kojor utvecklar dem och hjälper barnen att skapa sin identitet.

 

4. Fritidshemmet, Natur och samhälle

• Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. 

• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. 

• Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. 

 

Hur ska vi arbeta?

-Pedagoger utser områden på skolgården som vi särskilt anser  passande utifrån trygghet, säkerhet och miljön. 

-Pedagoger och elever samtalar och diskuterar kring behovet av material till kojor. Pedagogerna visar en lyhördhet för vad baren efterfrågar. Särskilda material som tex. små presenningar och lätta plankor kan anskaffas för att ytterligare stötta utvecklandet av kojorna.

Hur ska vi redovisa och dokumentera?

– Tankekartor

– Bilder på projekten anslås

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Projektet är pågående.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Eleven får en vana att leka och utforska naturen vilket bör gagna alla i hens tillvaro.

 

Varför?

Vi jobbar med stor medvetenhet kring detta värdefulla område. Barens tillvaro i samspel med varandra ger dem en vana att diskutera, lösa problem samt upplevelser av ett hållbart sätt att vara. Kojobyggande är en viktig del av många barns vardag på fritidshemmet. Diskussioner och samtal kring kojorna bidrar till värdefulla möten.

 

Övergripande mål från LGR11, rev 2016.

2.1 normer och värden

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, 

 

Utvärdering

-Utvärdera tillsammans, elever och pedagoger. Varje läsår.

-Tankekartor. 

Detta blir en grund till vad kan vi göra för att lära av föregående läsår.

Pedagogisk dokumentation:

-Bilder på kojor anslås.

pastedGraphic.png

LPP utesnickis

Ansvarig/Ansvariga: Nick & Mats (huvudansvariga)

När? Pågående under läsåret 2017/2018

Vad? Utesnickis, som en integrerad del av uteverksamheten.

Frågeställning (och följdfrågor):

Kan miljön stödja barnen så att de mer självständigt kan utveckla sin kreativitet. Vad innefattar begreppet rätt förutsättningar? Ett elevaktivt gemensamt utforskande och lärande.

Vilka behov att stöd efterfrågar barnen? Kan vi skapa möten mellan elever även utanför den egna gruppen?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

2.1. Normer och värden.

    • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet , solidaritet och ansvar för människor även utanför den egna gruppen.
    • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen

2.2 Kunskaper

    • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

4. Fritidshemmet

    • olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
    • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling.

Hur?

Genom att erbjuda en uttalad och delvis förberedd miljö, vilken ger eleven ett pedagogiskt stöd. Eleverna ska kunna komma och gå, ett flöde, skilt från en aktivitet på så sätt. Materialet är det som eleven samverkar, interagerar, med för stunden. Ur detta sker skapandet. Alla barn ute på skolgården åk 1-3 har möjlighet att använda sig att denna möjlighet.

Hur ska vi redovisa och dokumentera?

Det ställs ut emellanåt. Annars är det mycket som blir en del av deras fördjupade lek.

Varför?

Vi vill utveckla och förankra barns interagerade med olika material, konstruktion, kreativitet, problemlösning samt deras vilja att vara en del av sin miljö. Utveckla de gemensamma ansvaret för barnens miljö och innehåll. Vidareutveckla inkluderande, mötesplatser i barnens vardag. Ett autentiskt lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ett hållbart lärande (Grön flagg) som kan påverka och berika fler än deltagarna. Material från naturen blir till en naturlog del av barnens vardag.

Utvärdering

Utvärdering sker såväl kontinuerligt, genom diskussion med barnen vad som efterfrågas, vad de behöver för att kunna jobba vidare samt diskuteras mer övergripande på fritdnråd och på personalmöten för fritids.

Ett entreprenöriellt lärande.

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer.

Allemansrätten, Hitta vilse (friluftsfrämjandet), hållbarhet är teman som delvis inkluderas i detta arbete men även passar väl för ”egen” fördjupning.

Pedagogisk dokumentation:

Anslås samt blir en naturlig del av barnens vardag vilket också i vissa årskurser lyfts på föräldramöten.

pastedGraphic.png

LPP fritidsgympa

Ansvarig/Ansvariga: Fritids

När, under vilka veckor? Återkommande 1 g/vecka.

Vad? Fritidsgympa i gymnastiksalen.

Frågeställning: Kan vi skapa rörelseglädje, gemenskap och samtidigt träna motorik och demokrati?

  • Hur kan vi skapa en trygg miljö där vi kan utmana eleverna att våga pröva nytt?
  • Vilka motoriska förmågor behöver stödjas extra?
  • Hur kan vi hjälpa eleverna att utveckla och befästa ett schyst turtagande?
  • Träna på samarbete även utanför den egna gruppen (möten mellan olika åldrar)

Förankring i kursplanen – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • Grovmotoriska grundformer, tex: springa, hoppa och klättra. (LGr 11, s. 52 Centralt innehåll, rörelse.)
  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik. (Lgr 11, s 52 Centralt innehåll, rörelse. )
  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen ( Lgr. 11, Normer och Värden 2.1, sid 12)
  • skapa o upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och  empatiskt förhållningssätt. (Lgr. 11 rev., 4. Fritidshemmet s. 25)
  • Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion. (Lgr.11, 4.Fritidshemmets, s 26)

Hur?

Vi anslår inne på fritids vad det är för tema på veckans fritidsgympa. Det är viktigt att barnen i förväg vet vad de väljer att deltaga i. Det är också värdefullt att barn som behöver fundera lite innan de bestämmer sig ges denna möjlighet. Dessutom har föräldrar möjlighet att titta tillsammmans med sitt barn så att det inte hämtar mitt i aktiviteten.

I gymnastiksalen börjar vi alltid med en samling. Pedagogen går igenom dagens innehåll och upplägg. Grupperingar och indelningar görs alltid att pedagogen. Vi erbjuder ett blandat innehåll under terminen för att denna aktivitet ska präglas av så mycket inkluderande som möjligt. Barnen ges möjlighet att komma med egna förslag. Bilder anslås emellanåt på fritids.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Viktigt i ett samhällsperspektiv att vi aktivt jobbar med att sänka trösklar för ett inkluderande deltagande. Vidare är det centralt att motverka könsroller och maktstrukturer.

Varför?

Det är viktigt för oss på fritids att vi erbjuder en varierad verksamhet. I verksamhetens olika delar har vi möjlighet att aktivt jobba med normer och värden samt motverka negativa tendenser. Att erbjuda denna aktivitet ger oss en bra möjlighet att påverka barnen

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Under våren leker vi lekar på fritidsgympan som vi senare leker utomhus.

Pedagogisk dokumentation/ utvärdering:

Bilder anslås på fritids. Innehåll och upplägg diskuteras på fritidsråd samt på fritids planeringsmöten.

LPP fritidsråd

Ansvarig/Ansvariga: Ansvarspedagogerna på fritids.

När, under vilka veckor? 2017/ 2018

Vad? Fritidsråd

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka frågor väljer barnen att lyfta. Hur kan vi tillsammmans med barnen gemensamt utveckla verksamheten på fritidshemmet?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

  • tillsammans med eleverna planera…
  • och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar.

 

4. Fritidshemmet

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem samt omsätta idéer i handling.

Hur?

Återkommande avsätter vi diskussionstid för klasserna. Kan vi skapa en fördjupad förståelse för verksamheten hos barnen genom en kontinuerlig tid för diskussion och vad leder det till? Om vi ger eleverna ett tydligt mandat att själv bidraga till och utveckla en ”egen” del av verksamheten vad händer då?

 

Hur ska vi redovisa och dokumentera?

Det kommer bli en del av deras vardag. Deras tankar skall leda till att bli en del av verksamheten. Vi kommer att jobba i Uranus något större utsträckning mot ett entreprenöriellt lärande.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Återkommande under hela låsåret.

Vi stämmer kontinuerligt av hur arbetet utvecklas under fritidsmöten 2016

Utvärdering av pedagoger och elever görs VT 2018

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Hem, skola.

 

Varför?

För att återkommande kunna uppgradera verksamheten i linje med barnens intresseområden. Att öka barnens delaktighet i utformningen av verksamheten. utveckla barnens förmåga att själva vara aktiva aktörer.

Övergripande mål från LGR11, reviderad 2016

 

4. Fritidshemmet

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserad och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

 

Utvärdering

Utvärdering av pedagoger och elever görs VT 2018

Samtidigt präglas arbetet av en kontinuerlig återkoppling mellan

idéer-diskussion-prövande av beslut samt hur tycker ni det går? Något vi behöver ändra på eller tillföra. Vem kan delge idéer och genomförande så att projekten lever vidare. Ett entreprenöriellt lärande.

 

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

www.skollyftet.se

Pedagogisk dokumentation:

Anslås samt blir en naturlig del av barnens vardag vilket också lyfts på föräldrar mötet.

pastedGraphic.png