1900-talets Historia

Ansvarig/Ansvariga: Patrik, 
När, under vilka veckor? V.49 -12

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är bakgrunden till de stora världskrigen?
Vilka personer påverkar utvecklingen under 1900-t?
Slutar krigen efter andra VK?
Vad händer mellan 1:a och 2:a VK?
Vad är kalla kriget och vilka är det viktiga aktörerna?
Hur har det som hände under den här tiden påverkat oss idag?
Vilka lärdomar kan vi som lever nu dra av händelseutvecklingen under världskrigens tid?
Varför skedde denna utveckling och vilka konsekvenser fick händelserna på kort och lång sikt?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Se samband & orsaker

Göra jämförelser
Se ur olika perspektiv
Dra slutsatser
Ställa frågor
Kritiskt granska källor
Se konsekvenser

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Historia

* Världskrigen, orsaker, följder.

* Demokratisering i Sverige. Skapandet av politiska partier, folkrörelser (kvinnorörelsen) och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuteten och förändringen av synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

* Framväxten av Svenska välfärdssamhället.

* Historiska perspektiv på urfolket, samernas och övriga minoriteters situation i Sverige.

* Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens fall och nya maktförhållanden i Världen.

* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

* Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

* Hur historia kan användas för att förstå hur den tid vi lever i påverkar deras villkor och värderingar. 

Religion

* Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

* Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

* Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Uppgifter kopplade till förmågorna.
Hela avsnittet avslutas eventuellt med ett filmprojekt där eleverna i grupp skall redovisa en historisk period.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker skriftligt i en analysuppgift kring Orsaker, ett filmprojekt kring efterkrigstiden och en muntlig analys efter att projektet är färdigt.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi utgår från boken ”Historia 3”
V.49 – Orsak till första VK
Inlednde texter:
* https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/ae7e95fe-ec3b-46c7-ada0-6b4071f33de2
* https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/ae7e95fe-ec3b-46c7-ada0-6b4071f33de2
* https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/7a2c11cc-f8d6-4ffa-ab99-88e43995b046
*https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/2193d794-64ac-4d51-8ce0-aebe054666ca
V.50 – Mellankrigstiden
V.2- Orsaker till andra VK, Hitlers väg till makten. Ev källkritik
V.3 – Källkritik,
V.4 – Mellankrigstiden, Andra VK. Jobba med Orsaker och konsekvenser/Uppgifter (Sverige)
V.5 – Konsekvenser andra VK – Kalla kriget (Sverige)
– Identifiera orsakerna bakom första VK och andra VK. Jämför dessa och resonera kring vilka likheter men även skillnader du kan hitta. Vilka varningssignaler tänker du att man skall vara observant på i framtiden?
V.6- (Onsdagen går till utvecklingssamtal)  Uppstart av projektet.
V.7 – Projekt
V.8 – Projekt
V. 9 – Lov
V. 10 – Projekt
V.11 – Sverige under kalla kriget
V.12 – Prov

 

Matris:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan beskriva enklasamband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

För att förstå varför samhället ser ut som det gör behöver eleverna ha en förståelse för vad som format vår tillvaro. Ex varför är relationen mellan Ryssland och USA som den är? Vilka spår har världskrigen lämnat hos oss? Vilka spår har efterkrigstiden lämnat? Vad gjorde Sverige till det välstatsland som det faktiskt är?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Utvärdering

Utvärdering gjordes både på gruppnivå och på individnivå efter att filmprojektet var färdigt.
Vi hr också utvärderat hur tiden har spenderats under projektet för att se hur grupper och individer använder sin tid i grupprojekt.

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Se ovan och separat utvärdering

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Om Hitler:
Video:

Merkurius veckobrev V.48

Veckan som varit

Veckorna går fort. speciellt när vi har så mycket spännande som händer med eleverna.

Denna vecka har alla elever varit med och gjort interaktiv teater tillsammans med en grupp från corconova. Föreställningen handlade om afrofobi, rasism och diskriminering. Först såg vi föreställningen i sin helhet. Därefter fick vi se den igen men med möjlighet att stoppa och påverka handlingen. Många elever gick upp på scen och tränade både på modet att agera inför klassen men också på att visa civilkurage

Prata gärna om deras upplevelser hemma och låt dem själva berätta.

Veckan fortsatte i det kreativas tecken. Under Onsdagen gjorde vi ett besök på Moderna museet. Promenaden dit var kanske i det blötaste laget men det blev bättre när vi kom fram. Vi startade med en guidad tur och tittade på några av kostverken och fick mycket intressant information. Efter lunchen tittade vi på ytterligare en utställning.


Vi märkte att det ibland kan vara svårt att veta vad man får och inte får röra på ett museum. Ni får gärna prata hemma om vilka konsekvenser det kan bli om man råkar ha sönder ett konstverk.

Info:

OBS! Ni som har inlämningsuppgifter, prov och omprov måste göra klart det nästa vecka. Ta kontakt, maila till resp lärare och ämne när ni ska göra vad.

Viktiga datum

  • 13 december – Luciafirande, under första lektionen
  • 21 december  – Klassens dag + Julavslutning, kvällstid

Härlig första advent och trevlig helg

Önskar Merkurius mentorer

Merkurius veckobrev V.45

Hej alla i Merkurius!

Nu är vi i full gång med andra halvlek för denna termin. Sista krafttaget innan jul.
Hoppas alla haft ett fint lov och att ni laddat era batterier till fullo.

Vi vill passa på att påminna om de föräldrargrupper/fikagrupper som ligger på schoolsoft, och även info kring andra utanför-skolan-aktiviteter.

Under måndagen (mentorstiden) följde eleverna upp sina mål som de satta i början på terminen. Prata gärna hems som era mål för att synliggöra och inte glömma vad man stävar mot.
Maila din mentor en utvärdering om dina mål.

 

Info från kommunen:

Hej!
Vi vill bjuda in föräldrar i kommunen, samt personal inom barn och omsorg till en föreläsning och samtalskväll tisdagen den 21 november kl. 18.30-20.00 i Gustavsbergs kyrka.

Hur pratar vi med barnen om det som de möter på nätet?

Vi talar om hantering av viktiga frågor i vår digitala tidsålder: allt från livets frågor, självbild, mening, selfies till nätmobbing och nätporr.

Denna gång är det Ulrica Stigberg som besöker oss. Hon är författare, föreläsare och präst i Fryshuset sedan 20 år. Hennes två senaste böcker ”Om barn och livets frågor” och ”Visuell drog – om barn, unga och nätporr” (tillsammans med Maria Ahlin) lyfter ämnen som många föräldrar tycker är viktiga men som många kan uppleva är svåra att samtala med barn och unga om. Med önskan om en kväll med samtal på en bra nivå, där vi inte moraliserar men pratar om det som kan oroa och påverka på olika sätt.

Denna kväll ingår i en miniserie sk. föräldraföreläsningar. I september hade vi en uppskattad kväll för föräldrar med yngre barn, om trots, utveckling, anknytning mm med två psykologer från Hamnen.

Varmt välkomna!

Klassrese-information till eleverna:
Maila ditt önskemål vart klassresan ska gå, till följande mailadress: klassresa@lemshaga.se (senast 7 nov)

Klassrese-information till föräldrarna:
Vi i föräldragruppen för klassresan vill kort informera om följande saker:
Klassresan blir (troligtvis) 23-25/8 2018.
I dagsläget har vi 39000:- i klasskassan och vi kommer behöva minst 30000:- till, vi har denna termin och nästa termin på oss – ju mer pengar desto mer roliga aktiviteter.
Skolan är inte inblandad i klassresan, det är ungdomarna tillsammans med oss föräldrar som driver och åker på denna.

Mer information kommer här via veckobreven, håll utkik!
Varma hälsningar//Föräldrarna i klassresegruppen

På Onsdag nästa vecka får vi besök av Värmdö gymnasiums musikesteter. De skall uppträda för oss. En fin chans att se hur estetiska programmet på gymnasiet funkar.

Hoppas ni får en fantastisk helg
Önskar Merkurius Mentorer

Mänskliga rättigheter, varför och alltid?

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.45 – V.3

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

Vad är mänskliga rättigheter och var kommer de ifrån?
När skapades de mänskliga rättigheterna och varför?
Vilka folkmord har ägt rum under modern tid (1900-2000 talet)?
Varför startade dessa? (folkmorden) (Orsaker)
Vilka blev konsekvenserna?
Vad gjorde världen och varför? (Perspektiv)  (Slutsats)
Vilken är skillnaden mellan folkmord och massmord? (Jämförelser)
Vilka likheter och skillnader kan vi se mellan dessa brott mot MR? (Jämförelser)
Vad är rasism? (Begrepp)
Hur växer det fram?

 

Begrepp:
Antisemitism
Kristallnatten
Konsentationsläger
Dödsläger
Den slutgiltiga lösningen
Numbergrättergångana
Getto
Pogrom



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte

Kunna jämföra olika folkmord.
Se på historiska händelser ur olika perspektiv.
Förstå hur folkmord kan äga rum.
Se hur välden arbetar mot dessa brott men även dess brister.

 

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå, kravnivåer endast åk 8-9)

Historia:
  • Världskrigen, orsaker, följder. Förtryck, folkfördrivning och folkmord. Förintelsen Gulag.
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Vad kan historiska källor berätta om likheter och skillnader mellan människor idag och förr.
  • • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • Samhällskunskap:
  • FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeisk och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Rättigheter och rättsskipning• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Grupparbete där eleverna arbetar med olika historiska händelser relaterade till folkmord.
Eleverna har styrda delar som ska finnas med i arbetet.
Detta kombineras med föreläsningar och ett mediafokus på själva redovisningen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker inför gruppen med ett mediafokus.
Vi kommer avsluta med ett prov på kursen .
Vi använder Gleerups läromedel

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.45 –  Pass 1 – Vad är mänskliga rättigheter? Var kommer de ifrån? Varför är det viktigt att vi har dessa?
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Pass 2 – Vi resonerar först om vad MR är. Vad tänker eleverna är MR? Varför tänker eleverna att det finns MR?
Var tänker eleverna att dessa kommer ifrån?
Pass 3-  Rangordna de MR,vilka 5 är viktigast, vilka 3, vilken??
Pass 4:
– Hur vet man att länder följer de MR?
– Vad är skillnaden mellan en konvention, resolution och en deklaration?
– Det finns frivilligorganisationer som jobbar för MR. Hitta två.
– Vilken skulle du kunna tänka dig att vara med i och i så fall varför just den?
– Varför tror ni att vissa länder bryter mot MR?
– I Fn´s säkerhetsråd förekommer något som heter veto, vad betyder det och vilka konsekvenser tänker ni att det får?
-Uppgifter i classroom
V.46 – Barnkonventionen en gruppuppgift. FN, Folkmord och brott mot mänskliga
rättigheterna.
Samerna Uppgift – Striden om Kallak (Samerna)
V.47 – Diskriminering, Folkmord
V.48 – Gulag + Förintelsen
 V.49 – Förintelsen / Sovjet
V.50 -Sovjet och Gulag
V.51- Rwanda & Kambodja, Vi går igenom folkmordet i Kambodja och grön ser filmen ”Hotell Rwanda”
V.2 – Rwanda
V.3 – Prov
Komande:
Förintelsen
Gulag,
Fler folkmord under 1900-t
Gruppuppgift ??
Gruppuppgift ??
(Etik), redovisningar
Prov och redovisningar

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Folkmord är något som den moderna världen sa aldrig mer fick inträffa efter förintelsen. trots detta är det något som regelbundet förekommer. Världen ser ibland på och ingriper ibland. Varför är det så. Och hur och vad har hänt under de senaste folkmorden?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.
Anteckningar:
Matris:
Historia:
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan  beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.
Historiska begrepp:
Historiska begrepp Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt.
Samhällskunskap:
Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Kan redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Länkar:
Lärobok om kränkningar mot de mänskliga rättigheterna (Gleerup)
Film om mänskliga rättigheter: http://urskola.se/Produkter/144936-All-ratt-i-varlden-Varfor-manskliga-rattigheter
Barnkonventionen:
https://unicef.se/barnkonventionen
Förintelsen:
Förintelsen föreläsning.

Religion och livsåskådningar (Hinduism/Buddism)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.43-48

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
=>Hur ser man på livsfrågor på olika platser på jorden? (jämföra synen på livet)
=> Hur ser man på livsfrågor inom Hinduismen & Buddismen?
=>Hur påverkar religionen synen på livet? (tankar om livet och ens uppgift som troende)
=>Hur skapas olika religiösa identiteter? (d.v.s kan man säga hur en hindu och buddhist är?)
=>Vilka likheter och skillnader kan man se mellan de olika världsreligionerna? (Jämförelser)
=>Hur är det att leva som Hindu och Buddhist?
=> Vad är målet inom religionerna och hur når man dit? (Vad strävar man efter, olika vägar)
Övergripande mål från LGR11 2.2
* Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=> Utifrån denna denna punkt jobbar vi med att diskutera och debattera.
* Kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
=> De 2 världsreligionerna vi har i fokus är viktiga att ha kunskaper om för att kunna förstå den värld vi lever i.
Viktiga begrepp:

Brahman – Världssjälen, Altet
Maya – Illusionen som döljer Brahaman för oss
Daliter – Kastlösa
Dharma – Moraliska lagen eller plikten

Sanatana dharma – Den eviga läran
Brahman – Världssjälen som finns överallt
Atman – Delar av Brahman i människan
Reinkarnation – Återfödelse
Samsara – Återfödelsens kretslopp
Moksha – Frälsningen inom hinduismen, att bli befriad från återfödelse, atman blir en del av
Karma – Människans handlingar som bestämmer om man är på väg mot moksha.
Kastsystem – Ett system som har präglat Indiens samhälle som delar in människor i olika grupper
asket
bodhisattva
buddha
Dalai lama
de fyra ädla sanningarna
den åttafaldiga vägen
de tre juvelerna
dharma
diaspora
karma
konvertera
legend
lärans hjul
mahayana
nirvana
sangha
Shangri-La
stupa
theravada
Tripitaka
vajrayana
 
Förankring i kursplanens syfte
=>Kunna sätta sig in i olika perspektiv i syfte att skapa en starkare förståelse för olika =>livsåskådningar
=>Kunna jämföra olika livsåskådningar
=>Kunna se orsaker och samband mellan olika syn på livet och identiteter
=>Kunna se konsekvenser av att man har en viss livsåskådning och att det finns olika livsåskådningar
=> kunna dra slutsatser kring resonemang om livsåskådningar och dess påverkan och syfte
Centralt innehåll från kursplanen
=>Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
=>Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.
=>Riter, exempel namngivning och konfirmation, deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från Gleerup, https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/cdf7ed5d-b46f-4b4f-82dc-1ea63782f1e0
https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/4ea547bd-fa6c-4741-a361-7e9bb60bd7b8
religion, Hinduism och Buddism, och eventuellt Religion och liv 9 och NE
http://www.ne.se/världens-religioner/#/utbredning?_k=p5euoy
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.43 – Hinduismen – Repetition kring religionens grunder. Hur uppkom den? Synen på livet.
Genomgång – Hinduismens uppkomst, kastsystemet

Del 1:

– Reflektera med sin grupp: Vem kom på kastsystemet den rike eller den fattige? se sid 346-347 & 351.
– Vad innebär kastsystemet (Identifiera gemensamt vad det är och hur det är uppbyggt)?
– Vilka skulle fördelarna kunna vara med kastsystemet? Vilka är nackdelarna?
– Vilka konsekvenser får det att man föds som dahlit?
– Varför är kastsystemet ”förbjudet” i Indien?
– Se på hinduismen med normkristiska glasögon – Vad blir era tankar då?
https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/81ba4a2d-9ade-496b-9ae0-9444c8373ce6

Del 2:

– Frälsningsvägen Yoga – Vilket syfte har yoga? (s. 337)

-Vilken väg till frälsning skulle du ta? Varför? https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/e0b86d96-bd70-45e0-ab50-309fa8c46f61#v-xe4-gar-mot-m-xe5-let
-Ganges har en viktig roll inom Hinduismen, vad kan vara orsaken till att just floden fått så stor betydelse. https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/360e4a05-39db-4afb-9280-b5c6b9a04b3c

V.45 – Hinduism föreläsning. Film
Hinduism – Forts. Mahatma Gandis kamp. Janism vs Shikism.
https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/81ba4a2d-9ade-496b-9ae0-9444c8373ce6#mahatma-gandhi

V.46 – Färdigställa Hinduismen. Buddhism – Kopplar på och tittar på samma som ovan för att sedan kunna jämföra de båda.
Resonera med din parkompis kring:
Vissa anser att Buddhismen inte är en religion utan en 
filosofi. Hur kan det komma sig?
Är Buddhismen en religion för optimister eller pessimister?
Ni tar var sin av riktningarna inom Buddhismen, Hinayana (lilla vagnen) och Mahayana (stora vagnen). Förbered 15 minuter och presentera sedan för varandra (max 5min).

 

V.47 – Buddhism.
En jämförelse mellan världsreligionerna. Hur är det att leva som ……..? Hur skulle Sverige se ut om vi var……?

uppgift-faktafelet
V.48 – Examination

Hinduism bildspel

Buddhism bilspel

Hinduismen

Karta över religionerna

Frågor att resonera kring

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Merkurius veckobrev V.41

Hej Merkuriusar!

Ännu en vecka är till ända. Hösten börjar visa upp sig i all sin prakt. Både dess fördelar och nackdelar. För visst har det regnat en hel del den sista tiden. Nu hoppas vi det vänder. Framförallt då vi ska ha orienteringsdag nästa torsdag.

Denna vecka var det Merkurius grön tur att bege sig till livskunskapen. Spännande övningar kring gruppen.

I Onsdags träffade mentorerna Merkurius föräldrar då vi hade föräldramöte. Ett trevligt möte där vi pratade om allt från klassen och prao till klassresan i åk 9.
Protokollet från mötet ligger på Schoolsoft.

Kommande vecka:

På måndag drar slutuppgiften igång kring Svenskan och So,n. En skrivuppgift där ni använder all er klokskap från båda ämnena i en samlad uppgift. Detta kommer vara vårt fokus under de sista veckorna innan höstlovet.

Vi har även orienteringsdag på torsdag. Se mer info nedan.

Påminnelse: Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft
Vi ber alla föräldrar och elever kolla sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil” så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil”.

OBS! Vi ber även alla elever fylla i sina privata mobiltelefonnummer (under ”Min Profil”) då många av er har lämnat det tomt. Vi pedagoger behöver kunna nå er på schemabrytande dagar och i nödsituationer, vilket blir omöjligt om ni inte för in ert mobilnummer. Vi ber även vårdnadshavare se till att barnet har fört in mobilnummret, för barnets säkerhet.

Påminnelse: Merkurius klasstelefon
I år kommer vi använda Merkurius klasstelefonen under schemabrytande dagar. Se till att spara numret redan nu så att du har den hela läsåret. Då kan ni alltid nå oss på den under schemabrytande dagar: 08-586 313 08.

Här är en länk till en bra instruktion kring betygen:

Viktiga datum:

19/10 – Orientering 7-9
Info kring torsdagens orientering:
Orienteringsdag 2017- Ladan

V.44 – Höstlov
13/12 – Lucia
21/12 – Klassens dag + Avslutning kvällstid