Solens veckobrev V.41

Veckorna går otroligt fort och vi är snart framme vid höstlovet.
Men innan det har vi en hel del att göra.

I So går vi nu för full fart igenom samhällsekonomin som en del i projektet ”livet efter Lemshaga” Detta följs upp med att vi nästa tisdag besöker ung företagsamhet i stan. Detta blir en heldagsaktivitet så bra om man skapar förutsättningar för att äta i stan med ex matsäck eller lunchrestaurang.

Vår studie och yrkesvägledare har också fortsatt sina samtal. Se till att ni är förberedda för ert möte.
Många är väldigt förberedda men inte alla. Missa inte denna chansa att lyfta tanka kring ert gymnasieval.

Yam är nu förtiga med sitt projekt kring psykisk ohälsa. Vi hoppas alla elever tycker det varit lärorikt.

Kommande fredag är det orienteringsdag för hela högstadiet. Eleverna har själva valt om man vill springa på för eller eftermiddag. Har man inte gjort valet nu blir man placerad på ett pass. Detta meddelas nästa vecka.
Plats för orientering är Hellasgården. Detta är en idrottsdag, ta nu chansen att visa hur duktiga orienterare ni är.

 

Kommande datum:

Tisdag 16/10 – Ung företagsamhet. Se info på schoolsoft

Fredag 19/10 – Orienteringsdag

V.44 – Ledigt, Höstlov

Fredag 23/11 – Gymnasiemässan

Torsdag 29/11  – Muntliga nationella prov

Tisdag 4/12 – Överlevande från förintelsen Tobias Rawet gästföreläser för åk 8 och 9

 

Trevlig helg önskar solens mentorer

 

 

 

Imperialismen och kolonialismen (Europa erövrar världen)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? 41-

Vad?

Franska revolutionen och Amerikanska frihetskriget
Slaveriet och triangelhandeln
Industriella revolutionen
Imperialismen

Frågeställning och följdfrågor
Vilka konsekvenser skapar koloniseringen och Imperialismen? Kan vi se spår idag?
Vad är kolonisering och hur går den till?
Vad är en revolution?
Varför uppstår revolutioner (Orsaker)?
Vad leder revolutionerna till (Konsekvenser, slutsatser)?
Vilka påverkas av de olika revolutionerna (perspektiv)?
Påverkar revolutionerna varandra (samband)?
Vad är en historisk källa?
Hur använde/används historiska källor?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Den ökande världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan  beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.
Använda historiskt källmaterial: granska, tolka och värdera källor
Källkritik Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Historiebruk: Hur historia har använts och kan användas själv och av andra
Förklara orsaker och samband (hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning- ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden) Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda  resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Historiska begrepp:
Historiska begrepp Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

– Genomgångar där viktiga historiska aspekter och händelser tas upp

– Med Gleerup som litteratur

– Titta på och resonera kring historiska källor

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.41 – Introduktion kring avsnittet. Europa ut i världen
Vägen till Indien – Vad möter Européerna?
Riken utanför Europa
Uppgift Källövning 

V.42 – Fortsatt titta på de stora kolonisatörernas framfart
Triangelhandeln
Australien som koloni

V.43 – Industrialiseringen en revolution

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Litteratur:

Europeérna ut i välden (koloniseringen)

Européerna söker sjövägen till Indien
Portugiserna finner Indien 
”Kampen om haven”

Grupprocessen och trygghet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik, Madelene, Annica, Charlotta

När, under vilka veckor? HT-18

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi skapa trygga grupper inför sista läsåret på Lemshaga?
Vad är Mind-Set?
Hur kan man själv tänka för att lyfta sig i skolan?

Övergripande mål från LGR11 2.1
  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under uppstartsdagarna lägger vi stort fokus på att få ihop grupperna i Ladan. Genom att göra detta skapar vi relationer mellan de tre årskurserna 7-9 som bidrar till en ökad trygghet.

Eleverna delas in i tvär-grupper med åk 7-9.
Under olika stationer får grupperna fundera kring hur man kan bidra till tryggheten i Ladan bland annat genom att skapa aktiviteter på rasterna. De fick även genomföra en quiz med de regler som finns kring Ladan.
I dessa ”ansvarsgrupper” (12-grupper) fortsätter sedan vår strävan mot trygghet genom en hel dag med gruppstärkande övningar i form av en Turf (skattjakt) på Djurgården i Stockholm.
Här är också målet att bygga relationer mellan eleverna i högstadiet vilket målet är att öka tryggheten.

Vi lägger även fokus på hur man själv som elev kan bidra till att utveckla gruppen framåt och skapa trygga grupper under förberedelsen inför utvecklingssamtalen. Kopplat både till gruppprojekt och den ”lilla” gruppen som resonerar på lektionen.

Vi ska gå igenom likabehandlingsplaner med samtliga klasser. Vad står det där?
Ladans regler lyfter vi och låter eleverna fundera kring. Kan eleverna koppla ihop Ladans regler och delar av likabehandlingsplaner?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V. 34 – 12 grupper i olika stationer.
Turf på Djurgården

V.35 – Minde-set

V.36 – Inför utvecklingssamtal Gruppfokus

V.37 – Inför utvecklingssamtal Ämnesfokus

V.38 – Utvecklingssamtal

V.39 – Kommande händelser, Yam, Syv-info inför gymnasievalet

V.40 –  Klassråd
Regler i Ladan.
Hur kan man som elev påverka? Den demokratiska processen….
Quiz kring ladan-regler

V.41 – Likabehandlingsplanen Lyft denna och handlingsplan vid mobbning.
Fortsätt utveckla tankar från Ladans regler

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Solens veckobrev V.37

Hej Solar och föräldrar

Veckorna rullar verkligen på och även denna är till enda.
En vecka fylld av mer och mindre spännande upplevelser.

 

Veckan började med förberedelser inför utvecklingssamtalen. Hoppas nu alla är förberedda för att hålla sina samtal och har funderat ut fantastiska och realistiska mål med åk 9.

 

Veckan fortsatte sedan med sommarprat och analyser av det valresultat som nu, nej nu, nej nu, nej nu är klart…… Vi jämförde hur eleverna på Värmdö röstade i de olika skolorna. Jämförde även med resultatet av riksdagsvalet. Varför är finns det sådana skillnader mellan barnen och oss vuxna var några frågor som dök upp. Ja det kan man ju fundera på.

 

Vi har också denna vecka haft den fantastiska möjligheten att träffa våra fadderbarn och försöka hjälpa dem att förstå det här med valet och Sveriges demokrati.
Det var både spännande för fadderbarnen och våra solar.
Några tankar som dök upp efteråt var – Shit var smarta dom var, och vad svårt och nyttigt det var att försöka förklara på en annan nivå för någon yngre. Härligt fler sådana träffar ser vi fram emot.

 

 

Tyvärr var vi tvungna att flytta fram vårt föräldramöte från i Onsdags till den Onsdagen den 26/9. Hoppas alla kommer och tar del av den viktiga informationen om gymnasievalet som kommer dominera mötet.

 

Praktisk Info

Avtal att skriva på – (Vi saknar fortfarande många avtal)

Ni behöver skriva på avtalen nedan igen. Skriv ut (om ni kan), skriv på och lämna in dem till oss på tisdag. Vi kan skriva ut åt er på måndag om ni inte kan skriva ut hemma.

Datoravtal finner ni under praktisk info på hemsidan. http://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Avtal-om-användning-av-tekniska-hjälpmedel-åk-7-9-1.pdf

Elever som har specialkost ska lämna in en ny infolapp om vad man har för kost/allergier. Detta är viktigt för köket. Lappen lämnas in till oss. Köket behöver få in den snarast! Specialkost blankett – Specialkost

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp.

Värdesaker

Vi vill påminna er om att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Skolan avråder det. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ha ansvar för. Ni kan låsa in dem i skåpen. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Viktiga datum

17/9 Tid för utvecklingssamtal på förmiddagen. Om du inte har samtal har du sovmorgon och börjar efter mentorstimmen enligt ditt schema.

19/9 Utvecklingssamtal, 1/2 studiedag 1/2 ledigt.

25/9 Lemshagaspelen, idrottsdag, matsäck

26/9 Föräldramöte med gymnasieinformation kl.18-20.30

19/10 Orientering

29/11 Muntliga NP

 

Trevlig helg önskar solen mentorer

Solen veckobrev V.35

Hej alla solar och föräldrar.

Den andra skolveckan är nu till ända och vi är nu i full gång med verksamheten.
Förra veckan låg fokus på att få ihop grupperna. Detta för att skapa så goda möjlighet för gruppen att fungera studiemässigt som möjligt detta sista år.
Dessa dagar ser vi om oerhört viktiga i vårt arbete med gruppen. Det var också några fantastiska dagar med härligt engagemang och bra kämparglöd.

Val 2018

Fredag näst vecka kommer vi hålla skolval på Lemshaga.
Det betyder att alla i årskurs 7-9 kommer ha möjlighet att rösta på det parti man tänker och tycker skulle sitta i riksdagen.
Valet går till på precis samma sätt som det ”stora” valet och rösterna räknas och skickas in.
resultatet presenteras sedan nationellt för vad Sveriges ca 400.000 högstadie elever tycker.

 

Praktisk Info

Avtal att skriva på – (Vi saknar fortfarande många avtal)

Ni behöver skriva på avtalen nedan igen. Skriv ut (om ni kan), skriv på och lämna in dem till oss på tisdag. Vi kan skriva ut åt er på måndag om ni inte kan skriva ut hemma.

Datoravtal finner ni under praktisk info på hemsidan. http://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Avtal-om-användning-av-tekniska-hjälpmedel-åk-7-9-1.pdf

Elever som har specialkost ska lämna in en ny infolapp om vad man har för kost/allergier. Detta är viktigt för köket. Lappen lämnas in till oss.

Specialkost blankett – Specialkost

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp.

Värdesaker

Vi vill påminna er om att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Skolan avråder det. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ha ansvar för. Ni kan låsa in dem i skåpen. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Viktiga datum:

12/9 Föräldramöte med gymnasieinformation kl.18-20.30

13/3 Teater här på skolan. Dagen slutar ca kl.15. Obligatorisk närvaro.

17/9 Tid för utvecklingssamtal på förmiddagen. Om du inte har samtal har du sovmorgon och börjar efter mentorstimmen enligt ditt schema.

19/9 Utvecklingssamtal, 1/2 studiedag 1/2 ledigt.

25/9 Lemshagaspelen, idrottsdag, matsäck

19/10 Orientering

29/11 Muntliga NP

 

Trevlig helg önskar solens mentorer

Livet efter lemshaga – Valet 2018, samhällsekonomi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.35 till 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • monarki
    statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
    regeringsformen
    tryckfrihetsförordningen
    censur
    yttrandefrihetsgrundlagen
    successionsordningen
    medborgarna
    majoriteten
    allmänna val
    Europaparlamentet
    röstberättigad
    landstings- eller regionfullmäktige
    kommunfullmäktige
    förtidsrösta
    valsedlar
    valkretsar
    proportionella
    mandat
    utjämningsmandat
    vågmästarroll
    block
    borgerliga
    alliansen
    talmannen
    statsminister
    koalitionsregering
    minoritetsregering
    majoritetsregering
    samlingsregering
    riksdag
    regering
    kammaren
    propositioner
    motioner
    interpellationer
    utskott
    betänkanden
    remiss
    debatt
    omröstning
    offentlighetsprincipen
    konstitutionsutskottet
    statsråd
    misstroendeförklaring
    riksrevisionen
    statsförvaltning
    justitieombudsmannen
    budgetpropositionen
    ministrar
    departement
    offentlig förvaltning
    centrala förvaltningsmyndigheter
    länsstyrelser
    landshövding
    ministerstyre
    kommunalskatt
    kommunstyrelse
    nämnder
    län
    landstings-/regionstyrelsen
    Kol- och stålunionen

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.35 – Vad händer de nästa veckorna?
Begreppen – känner ni till dessa?
Vilka risker kan ni se kring digitaliseringen och Sveriges demokrati
Sveriges författning

V.36 – Vi förbereder oss inför valet genom att titta på vad de olika partierna tänker i olika frågor.
Vi förbereder också ett besök hos våra fadderbarn för att hjälpa dem kring sin förståelse om valet och vår demokrati.
Fredagen 7/9 har vi skolval på Lemshaga

V.37 – Förberedelser inför fadderträff. Förklara demokratin.
Förklara vad som händer efter valet med hjälp av följande begrepp:

Proportionella 
Mandat
Utjämningsmandat
Riksdagsspärr
Kommunfullmäktige
Vågmästarroll
Block
Talman
Stadsminister
Koalitionsregering
Majoritetsregering
Samlingsregering

Regeringens uppdrag
Maktens fördelning – kommuner & Landstinget
EU

V.38 – EU – Varför, vad och hur funkar EU??
Varför skapades EU och fyller det någon funktion idag?

https://youtu.be/xuZVHiVbAOw

V39. – Prov Demokrati

Exempel på frågeställningar:

  1. Varför är det så att en del partier vill ha högre skatt och andra en lägre skatt?
  2. Hur kan de motivera sina ställningstaganden?
  3. Vilka konsekvenser kan ni se med att folk väljer att inte rösta eller rösta blankt?
  4. Vilka fördelar och vilka nackdelar kan ni hitta med ett medlemskap i EU??
  5. Om du skulle vilja få information om EU, vart skulle su leta då??
     – Resonera källkritiskt kring de platser du tar informationen ifrån
  6. Vilka representanter har Sverige i EU och hur kommer man dit?
  7. Beslutsmakten i Sverige är fördelad mellan tre olika parter. Vad tänker ni om denna fördelning?
  8. Vilken av de tre Stat, Landsting och kommuns arbete påverkar dig som person mest? Motivera ditt svar.
  9. Tycker du att 18 år är en bra åldersgräns för att få rösta? Varför? Varför inte?
  10. Vi har en spärr till riksdagen på 4%. Vilka fördelar och vilka nackdelar kan du se med denna?
  11. Vad var tanken bakom beslutet att samarbeta i en kol- och stålunion?
  12. Påverkas du av medlemskapet i EU?

____________________________________

V. 40 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

V.41 – Samhällsekonomi

V.42 – Samhällsekonomi (Tisdag till Ung företagsamhet i stan)

V.43 – Prov fredag

Litteratur och föreläsningar:

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi
Gleerups kapitel om ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

http://<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/8r8XuX9ebPs” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

V. – Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

Läromedel:

https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/037b405c-287d-471e-8a2a-e21e85cf732e

Info om partierna

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2