Uranus veckobrev v.19

Hej alla barn och föräldrar i Uranus!

Vi har haft en härlig vecka tillsammans med lite mer sol även om värmen inte riktigt kommit tillbaka. Och det märks att småkryp börjat vakna till liv till flera barns glädje. Vi har arbetat mycket med klockan och uppmanar alla att öva på klockan hemma, både den analoga och den digitala!

NO

Vi har startat upp ett litet projekt som vi kallar ”Den stora växtjakten”. Vi fick ett brev av en person som heter Dan som samlar växter och frön i Australien. Han ville gärna att vi skulle bli hans upptäckare! Uppdraget går ut på att välja undersöka ett valt område och se vilka växter som finns där. Vi kommer att undersöka vilka delar en växt består av och hur de sprider sig. Vi kommer att lära oss namn på flera olika växter och blommor och diskutera varför det växer olika växter beroende på hur platsen ser ut.
Vi började med att få lära oss om Charles Darwin och hans betydelse för det vi vet om växter och djur. Sedan gick vi ut på en tänkarpromenad, så som Darwin ofta gjorde. Vi valde ett område nedanför Scoutstugan där vi undersökte vilka växter och blommor som växte där. Vi dokumenterade med bilder och hade med oss olika uppslagsböcker så vi kunde undersöka vad växterna hette.

När vi var på vårt valda område upptäckte vi även en bäverkoja i vattnet och såg även andra spår av att de varit där. Därför tog vi tillfället under torsdagen att lära oss lite mer om bävrar. Vi fick lära oss att bävrar ofta var nattaktiva och därför kan vara svår att få syn på. Många barn hade dock erfarenheter av att ha sett nedfallna träd som var avgnagda av bävrar.

Svenska

Vi har avslutat vår arbetsbok i svenskan genom att skriva en bokrecension om vår läsebok ”Diamantjakten”.

Vi har även fortsatt att skriva vidare på våra sagor om väsen. Flera sagor är färdiga så passa gärna på att titta på sagorna som sitter uppsatta i klassrummen.

I torsdags fick även en ”pilotgrupp” vara med och skapa en saga om väsen tillsammans med Julians mamma Liza. Vi har använt oss av vår fantastiska miljö runt Lemshaga och låtit det vara inspiration till att tillsammans i grupper skapa berättelser med mycket fantasi och mystik. Barnen har bestämt att varje grupp kommer att få välja en ”magisk plats” runt vårt område där en portal ska finnas. Vart denna portal leder och vad som ska hända, det är upp till gruppen att bestämma. Vi ser fram emot att få läsa dessa spännande sagor!

Matematik

Vi har arbetat vidare med klockan men har under denna veckan fokuserat på tidsskillnader. Vi har utforskat hur man kan beräkna tidsskillnad utifrån en given start och slut-tid. Vilka metoder kan vi använda för att räkna ut det?

Vi har även gjort ett bedömningsstöd i taluppfattning.

Engelska

Vi avslutade vår arbetsbok i engelska genom att skriva en text om mig själv. Vi läste även boken ”Colin and Lee, carrot and pea” som handlar om att även om man är olika varandra, kan man vara bästa vänner!

Skolans dag

Under skolans dag bjöds det på många olika aktiviteter och innehåll. Vi är väldigt glada för att så många kom och besökte våra klassrum!

Vi började att tillsammans med Gottis ha två idrottslektioner tillsammans med båda grupperna. Att vara tillsammans på idrotten är något som barnen efterfrågat länge! Första passet var vi i gympasalen där barnen fick pröva många olika aktiviteter så som ringar, trampoliner, rep, pingis och handboll.

Andra passet var utomhus och då hade vi 10-kamp vid olika stationer. Gottis hade även satt upp ”skolloppet” för barncancerfonden så både barn och föräldrar kunde vara med och samla varv!

Efter mellanmålet bjöd vi på två olika aktiviteter i våra klassrum. I rödas klassrum byggde vi raketer som gick på luftkraft. Med mycket fantasi skapades många olika raketer som sköts iväg med hjälp av pneumatik! Väldigt roligt!

I grönas klassrum hade Cissi dukat upp föremål med vackra färger och former och där man fick måla vackra stilleben.

Övrig info

13/5 Lemshagaforum, skolan stängd fritids/klubben öppet
15/5 Stänger fritids/klubben kl 15.00
20-21/5 Samrättningsdagar NP, skolan stängd, fritids/klubben öppet.
24/5 Planetspelen på MG
29/5 Dag före röd dag fritids/klubben stänger 15.00
30-31/5 Kristi himmelfärds dag, röd dag, hela skolan stängd
6-7/6 Lov
11/6 Friluftsdag
13/6 Skolavslutning fm, fritids öppet som vanligt till 17.

Nästa vecka
Mån: Studiedag, fritids öppet men skolan stängd.
Ti: Bild, dramat utgår.
Ons: Läsläxa, ta med kapitelbok. Idrott (Obs, utomhus!) Fritids stänger kl 15:oo.
Tors: Hamnskiftarens resa
Fre: Muntligt bedömningsstöd i matematik

Trevlig helg!
Sara, Cissi, Lisen och Vincent

Talen till 1000

Talen till 1000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 7-10 (lov v.9)

Vad? Talen till 1000

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion
• Hur många bönor finns det i varje burk?
• Hur många tiotal är ett hundratal?
• Min kompis säger att det går snabbare om man räknar hundra steg i taget. Håller ni med?

Lektion 2
• Hur många kritor finns det sammanlagt?
• Hur många siffror finns det i 427?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Vilket värde har varje siffra i talet?
• Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell?

Lektion 3
• Hur kan vi jämföra antalet sudd i affärerna?
• Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra antalet sudd?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Hur många sudd är det i affär A?
• Hur många sudd är det i affär B?
• Min kompis säger att han kan avgöra vilken butik som har flest sudd utan att räkna det totala antalet sudd för varje affär. Hur kan han göra det?

Lektion 4
• Kan ni beskriva de olika talföljderna?
• Vilka tal saknas?
• På vilka olika sätt kan ni visa talföljderna?

Lektion 5
• Hur många kulor tror ni att det är?
• Hur många kulor uppskattar ni kan få plats i påsen?
Är det fler än 10? Fler än 20? Färre än 100? Färre än 90?

Lektion 6
• Vad ser ni på bilden?
• Hur kan vi visa antal utan att använda siffror?
• Hur tror ni att man gjorde för att visa antal innan vi hade siffror?
• På vilka olika sätt kan vi visa antal?

Lektion 7
• Vad ser ni på bilden?
• Hur visade egyptierna 4 och 13?
• Hur visade babylonierna 4 och 13?
• Hur visade mayaindianerna 4 och 13?
• Kan du gissa vad varje talsymbol står för?
• Hur tror ni att de visade 2, 7 och 16 med sina olika symboler?

Lektion 8
Vilket tal är det som visas med tiobasmaterialet?
• Hur skriver vi samma tal med siffror?
• Kan vi skriva talet med bara talsymbolerna 1 till 9?
• Vilka talsymboler behöver vi för att skriva talet?
• Är det någon talsymbol som fattas?

Lektion 9
• Hur kan vi räkna antal upp till 1 000?
• Hur skriver vi tresiffriga tal med siffror?
• Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
• Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
• Vad är en talföljd?
• Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal och tiotal?
• Hur har våra talsymboler utvecklats?
Elever som behöver extra utmaning kan skriva och rita egna exempel för att synliggöra innebörden i varje fokuspunkt. De kan även dela med sig av sina exempel till klassen.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur olika talsystem för historiska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som hundratal, tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppet avrundning.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda grupper om etthundra, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen hundratal, ental och tiotal, samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 1 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 1 000 och tränar på att dela upp dem i hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån hundratal, tiotal och ental, samt bygger förstå- else för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de bekantar sig med uppkomsten av vårt positionssystem och behovet av nollan för att markera en tom position. Eleverna använder historiska symboler för tal, som utvecklats i flera olika kulturer genom historien. Eleverna tränar på att använda talen 0 till 1 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra
Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget..
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med talområdet 0 till 1 000. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att lära sig känna igen talen upp till 1 000. Eleverna vidgar sina kunskaper om positionssystemet och använder konkret material för att räkna och dela upp tresiffriga tal i hundratal, tiotal och ental, samt visar uppdelning med hjälp av talcirklar. De ser hur siffrornas värde förändras beroende på deras position och använder positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. Eleverna beskriver även mönster och gör klart talföljder. Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna möter även det historiska perspektivet kring uppkomsten och behovet av talsymboler. De får en inblick i olika kulturers talsymboler och jämför dessa med de symboler vi använder i dag.

I FOKUS
• räkna och skriva talen till 1 000
• hundratal, tiotal och ental
• jämföra och storleksordna tal
• beskriva och göra klart talföljder
• avrunda tal
• talens historia

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1, räkna till 1 000
• Kunna räkna och känna igen talen till 1 000.
• Kunna bilda etthundra för att räkna antal.
• Kunna räkna antal stegvis.

Lektion 2, Hundratal, tiotal och ental
• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna dela upp tal i hundratal, tiotal och ental.
• Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

Lektion 3, Jämföra och storleksordna tal
• Kunna jämföra tal utifrån hundratal, tiotal och ental.
• Kunna storleksordna tal.

Lektion 4, Talföljder
• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder

Lektion 5, Avrunda tal
• Kunna avrunda tal till närmaste tiotal och hundratal.
• Kunna uppskatta antal.
• Kunna placera ut tal på tallinjen

Lektion 6, Talens historia
• Få en förståelse för hur tidigare kulturer visade antal, innan vi hade siffror.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 7, Historiska talsymboler
• Få en förståelse för hur tidiga kulturer visade tal med symboler.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 8, Vägen till vårt talsystem
• Få en bild av hur vårt talsystem utvecklats.
• Få en förståelse för nollans betydelse i positionssystemet.
• Kunna bilda olika tal utifrån givna siffror

Lektion 9, Kunskapslogg
• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 1 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Bråk

Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 4-6

Vad? Bråk

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur kan vi dela pappret i två lika stora delar?
Hur vet vi att det är två lika stora delar?
Finns det fler sätt?

Lektion 2

Hur kan vi dela tårtan i fyra lika stora bitar?
Hur vet vi att det är fyra lika stora delar?
Finns det fler sätt?
Hur många olika sätt kan ni komma på?

Lektion 3

Hur mycket finns kvar av våfflan?
Hur många delar var våfflan delad i från början?
Var alla delar lika stora?
Hur mycket har barnen ätit upp?
Kan ni skriva det i bråkform?

Lektion 4

Hur många delar är kakan delad i?
Är bitarna lika stora?
Hur stor del får de var?
Hur stor del får de sammanlagt?
Hur kan du visa ditt svar i bråkform?

Lektion 5

Hur många muffins finns det sammanlagt?
Hur många muffins får vi i varje grupp när vi delat i två lika stora grupper?
Vad kallar vi varje del när vi delat i två lika stora grupper?
Hur många muffins får vi i varje grupp när vi delar i fyra olika lika stora grupper?
Vad kallar vi varje del när vi delat i fyra lika stora grupper?

Lektion 6 Kunskapsloggen

Hur gör vi när vi delar i halvor?
Hur gör vi när vi delar i fjärdedelar?
Hur känner vi igen en fjärdedel?
Hur känner vi igen en tredjedel?
Hur visar vi tre fjärdedelar?
Hur visar vi två tredjedelar?
Hur skriver vi en halv, en fjärdedel och en tredjedel i bråkform?
Hur gör vi när vi grupperar ett antal saker i halvor och fjärdedelar?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik:

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplat till bråk. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som bråk lika stora delar, halvor, fjärdedelar, tredjedelar, täljare och nämnare. De bygger förståelse ör begreppen med hjälp av konkret material.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på olika sätt att dela i halvor fjärdedelar och tredjedelar. De övar på att dela en helhet och att dela ett antal föremål i lika stora delar genom at till exempel vika papper rita och skriva tal i bråk form.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser uppgifter med bråk. De följer kompisarna resonemang och lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till bråk. De kommunicerar vad de lärt sig med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna tränar på perspektiven del av helhet och del av antal. De använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till bråk, och hur man uttrycker enkla tal i bråkform.

Samband och förändringar
Eleverna tränar på att se enkla proportionella samband kopplat till del av helhet och del av antal, till exempel halvor och fjärdedelar, och hur de förhåller sig till varandra.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa problem kopplat till bråk i vardagssituationer. De använder olika strategier för att lösa problem och uttrycker dessa muntligt och skriftligt med bilder, siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 7 introducerar eleverna till begreppet bråk. De möter först perspektivet del av helhet, och får träna på att utgå från en helhet och dela i lika stora delar. De börjar med att dela i två lika stora delar och lär sig att varje del kallar en halv. De får lära sig hur detta skrivs i bråkform, därefter introduceras de till fjärdedelar och tredjedelar och tränar på att beskriva, visa och namnge bråk.

Elevern amöter först stambråk, det vill säga bråk där taljaren är 1, som 1/2, 1/4 och 1/3 Därefter lär de sig uttrycka flera fjärdedelar och tredjedelar i bråkform och bygger förståelse för begreppen täljare och nämnare.

I slutet av kapitlet möter eleverna perspektivet del av antal och får träna på hur ett antal föremål kan delas upp i halvor och fjärdedelar. Här synliggörs kopplingen mellan bråk och division.

Kapitlet innehåller många praktiska moment och eleverna arbetar med konkret material och med bilder för att underlätta förståelsen för bråk.

I fokus

  • dela i halvor
  • dela i fjärdedelar
  • dela i tredjedelar
  • tal i bråkform
  • del av helhet och del av antal
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Dela i halvor
    • Kunna dela en helhet i två lika stora delar.
    • Förstå att två halvor bidar en hel.
    • Kunna känna igen figurer som delats i halvor.
  2. Dela i fjärdedelar
    • Kunna dela en helhet i fyra lika stora delar.
    • Förstå att fyra fjärdedelar bildar en hel.
    • Kunna känna igen figurer som delats i fjärdedelar.
  3. Flera fjärdedelar
    • Kunna visa en eller flera fjärdedelar.
    • Kunna känna igen tre fjärdedelar.
  4. Dela i tredjedelar
    • Kunna dela en helhet i tredjedelar.
    • Kunna känna igen och visa en eller flera tredjedelar.
    • Kunna uttrycka tal i bråkform.
  5. Del av antal
    • Kunna dela upp och gruppera föremål i två respektive fyra lika stora grupper.
    • Kunna bestämma hälften av ett antal och en fjärdedel av ett antal.
  6. Kunskapsloggen
    • Reflektera över och visa sin kunskap om bråk.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Volym

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 2-3

Vad? Volym

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vilken behållare innehåller mest vatten? Varför?
Min kompis säger att behållare C har den högsta vattennivån och därför innehåller mest vatten. Stämmer det?
Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 2

Hur kan vi ta reda på hur stor volym de olika behållarna har?
Finns det fler sätt?
Min kompis säger att volymen anges på etiketten.
Kan ni hitta den?

Lektion 3

Hur vet vi hur mycket vätska det finns i varje flaska?
Min kompis säger att eftersom sju är större än ett, så är sju deciliter mer än en liter. Håller ni med?

Lektion 4

Hur mycket vatten rymmer den rosa hinken? Hur vet vi det?
Har de två hinkarna samma volym? Vilken rymmer mer? Vilken rymmer mindre?
Ska vi addera eller subtrahera?
Min kompis säger att han adderade talen eftersom det står ”mer”. Stämmer det?

Lektion 5

Hur många hinkar är det?
Hur mycket vatten innehåller varje hink?
Min kompis säger att eftersom han vet att varje hink innehåller fyra liter vatten kan han använda division för att räkna ut svaret. Stämmer det?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på svaret?

Lektion 6, Kunskapsloggen

Hur kan vi jämföra och uppskatta volym?
Hur kan vi mäta volym i liter och deciliter?
Ge exempel på behållare vars volym beskrivs i liter.
Ge exempel på behållare vars volym beskrivs i deciliter.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleverna löser problem i vardagsnära situationer med de fyra räknesätten. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt resonerar kring hur de kan jämföra volym med olika måttenheter. De värderar valda metoder. Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som liter, deciliter och hur mycket något innehåller eller rymmer.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta volym. De jämför vad olika behållare rymmer genom att använda icke standardiserade måttenheter och använder olika mätredskap för att mäta. De använder också olika räknemetoder för att komma fram till lösningen på uppgifterna.
Resonemangsförmågan
Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta och mäta volym. Frågor som ”Hur kan vi mäta det?” och ”Hur kan vi ta reda på det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier. Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap kring volym på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika behållares innehåll, och genom att redovisa sina lösningar på uppgifterna. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkreta mätredskap, med blockmodellen och när de ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang. Eleverna använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna väljer mellan olika metoder och räknesätt för att räkna ut uppgiften. Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra. Geometri
Eleverna jämför, uppskattar och mäter volym med olika måttenheter som liter och deciliter.
Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till volym. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgiften och lösa problemet samt resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I det här kapitlet introduceras begreppet volym. Eleverna börjar med att lära sig jämföra och mäta volymen vatten med hjälp av icke standardiserade mått enheter som till exempel en mugg. De fortsätter med att mäta och jämföra volym i liter och deciliter. Eleverna möter både begreppen rymmer och innehåller som de får träna på i olika uppgifter. Kapitlet innehåller många praktiska moment där eleverna dels får uppskatta hur mycket olika behållare rymmer, dels får mäta volymen med hjälp av olika mätverktyg.Eleverna tränar även på att jämföra volym och använda begrepp som större än och mindre än. Kapitlet avslutas med problemlösning med uppgifter om volym i vardagliga sammanhang. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra problemen och alla fyra räknesätt för att lösa uppgifterna.

I Fokus
• jämföra och uppskatta volym
• mäta volym i liter och deciliter
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Jämföra och mäta volym

• Kunna mäta volym med icke standardiserade måttenheter.
• Kunna jämföra volymen vatten i olika behållare.

2. Mäta volym i liter

• Kunna mäta volym i liter.
• Kunna mäta med ett litermått.

3 Mäta volym i deciliter

• Kunna mäta volym i deciliter.
• Kunna mäta med ett decilitermått

4 Problemlösning

• Kunna lösa problem med addition och subtraktion kopplat till volym.
• Kunna lösa problem med hjälp av blockmodellen.

5. Problemlösning

• Kunna lösa problem med multiplikation och division kopplat till volym.

6. Kunskapslogg

• Att refl ektera över och visa sin kunskap i att mäta och jämföra volym.
• Att göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Längd och höjd

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor?49-51

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vet ni hur lång er säng är?
Hur kan vi ta reda på det?
Min kompis säger att han kan använda en badmintonracket för att mäta. Hur många enheter lång tror ni att sängen är?Kan vi använda andra föremål eller sätt att mäta med?

Lektion 2

Hur lång är sandlådan?
Hur lång är poolen?
Hur lång är lekplatsen?
Vilken är kortast?
Vilken är längst?

Lektion 3

Hur lång är kammen?
Hur långt är sugröret?
Hur lång är kritan?
Vilken är längst?
Vilken är kortast?

Lektion 4

Hur långt ska Fatima simma?
Hur många meter har hon simmat?
Vad behöver vi ta reda på?
Hur löser ni uppgiften?

Lektion 5

Hur många klistermärken är det i en rad?
Hur långt är ett klistermärke?
Hur lång är raden av klistermärken?
Hur skulle ni lösa uppgiften?

Lektion 6, Kunskapsloggen

Hur kan vi jämföra och uppskatta längd och höjd?
Hur kan vi mäta längd och höjd i meter och centimeter?
Hur lång är en meter? Hur lång är en centimeter?

 

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper

 

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleverna löser problem i vardagsnära situationer med de fyra räknesätten. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt resonerar kring hur de kan jämföra längd och höjd med olika måttenheter. De värderar valda metoder. Begreppsförmågan
Eleverna möter begrepp som högre, lägre, längre, kortare, centimeter och meter. De använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av längd och höjd.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De jämför genom att placera föremålen bredvid varandra och använder olika mätredskap för att mäta. De använder också olika räknemetoder för att komma fram till lösningen på uppgifterna.
Resonemangsförmågan
Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta, jämföra och mäta längd och höjd. Frågor som ”Hur kan vi mäta det?” och ”Hur vet vi det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier. Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap kring längd och höjd på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika längder och höjder med varandra samt genom att redovisa sina lösningar. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, till exempel konkreta mätredskap, blockmodellen och med bild och skrift.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.
Eleverna möter de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder för att göra beräkningar kopplat till längd och höjd. Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.
Geometri
Eleverna jämför, uppskattar och mäter längd och höjd med olika måttenheter som meter och centimeter. Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till mätning. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgiften och lösa problemet samt resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Singma 1A fick eleverna lära sig att jämföra och mäta längd och höjd genom att använda icke standardiserade enheter, till exempel gem, för att få en känsla för mätandets idé. De fick även lära sig att använda en linjal och mäta med standardiserade enheter som centimeter. I detta kapitel fortsätter eleverna att jämföra och mäta längd och höjd och de introduceras till måttenheten meter. Eleverna får träna på att välja lämplig enhet, centimeter eller meter, för att mäta verkliga föremål. De får dessutom praktisk erfarenhet av att mäta längd och höjd, genom att bland annat mäta sin egen längd och föremål i klassrummet. De tränar på att läsa av och använda linjaler och måttband som mätverktyg.Eleverna uppmanas att göra uppskattningar innan de mäter den faktiska längden eller höjden för att få en känsla av vad de mäter och vilken måttenhet de bör använda. De får också träna på att jämföra och storleksordna utifrån längd och höjd, och använda begrepp som längre, kortare, högre och lägre. Kapitlet avslutas med problemlösning kopplat till vardagliga sammanhang. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra problemen och alla fyra räknesätt för att lösa uppgifterna.
I FOKUS
• jämföra och uppskatta längd och höjd
• storleksordna efter längd och höjd
• mäta längd och höjd i meter och centimeter
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Mäta längd och höjd i meter

• Kunna uppskatta hur lång en meter är.
• Kunna mäta längd och höjd i meter.
• Kunna använda mätverktyg.

2. Jämföra längd och höjd i meter

• Kunna jämföra längd och höjd med meter som måttenhet.
• Kunna använda symbolerna för större än > och mindre än <.
• Använda subtraktion för att beräkna skillnad.

3. Jämföra längd och höjd i centimeter

• Kunna jämföra längd och höjd med centimeter som måttenhet.
• Kunna använda och läsa av en linjal.
• Använda subtraktion för att beräkna skillnad.

4. Problemlösning

• Kunna lösa additions- och subtraktionsproblem kopplat till längd och höjd.
• Kunna lösa problem med hjälp av blockmodellen.

5. Problemlösning

• Kunna lösa multiplikations- och divisionsproblem kopplat till längd och höjd.
• Kunna lösa problem med hjälp av blockmodellen.

6 Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta och jämföra längd och höjd.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Multiplikation och division med 3

Multiplikation och division med 3

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden -East

När, under vilka veckor? V. 47-48

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Hur många blommor finns det sammanlagt och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många grupper finns det?
  • Hur många blommor finns det i varje grupp?
  • Hur många blommor finns det sammanlagt?
  • Hur kan vi beskriva det med multiplikation?

Lektion 2

Finns det olika sätt att ta reda på vad 3 gånger 3 är?

  • Om det finns två rader muffins, hur många muffins finns det sammanlagt?
  • Vad betyder 3 gånger 3? Hur gör ni för att räkna ut det?
  • Hur skriver ni en likhet med multiplikation?
  • Min kompis säger att det finns fler än ett sätt att komma fram till svaret, Håller ni med?

Lektion 3

Hur många stolpar behöver fåglarna och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många fåglar finns det sammanlagt?
  • Hur många fåglar får plats på varje stolpe?
  • Hur många stolpar behövs?
  • Hur kan vi beskriva det med division?

Lektion 4

Hur många barn finns det sammanlagt och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många barn står i varje led?
  • Hur många led är det?
  • Vilka räknesätt kan vi använda för att ta reda på hur många det är sammanlagt?
  • Hur kan vi uttrycka det med multiplikation?

Lektion 5

Kunskapsloggen

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier för multiplikation och division. De tränar sin för- måga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmåga

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, gruppera och dela lika. De resonerar kring hur man uttrycker likheter med multiplikation och division och tränar på att göra kopplingar mellan räknesätten.

Metodförmågan

Eleverna tränar på olika metoder för att multiplicera och dividera med tre. De övar på att multiplicera, gruppera och dela lika med hjälp av konkret material, med bilder och genom att skriva likheter med siffror och symboler.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”Hur tar vi reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för multiplikation och division samt dess egenskaper och samband. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division. De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på olika strategier vid multiplikation och division.

Algebra

Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter, se mönster och göra färdigt talföljder och likheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med multiplikation och division i vardagsnära situationer. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser muntligt och skriftligt, med bilder samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt
  • kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 8 fortsätter eleverna att arbeta med multiplikation och division. De lär sig multiplicera och dividera med 3 och bygger förståelse för treans multiplikationstabell genom att arbeta med konkret material och lära sig se  mönster i bilder och i talföljder.

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid multiplikation och division med 3. De övar också på att se samband mellan räknesätten och visar hur dessa kopplas samman genom att skriva likheter utifrån talfamiljer.

I slutet av kapitlet tränar eleverna på problemlösning utifrån vardagsnära situationer. De resonerar kring val av räknesätt och lämpliga metoder för att lösa problemuppgifterna och tränar på att göra kopplingar mellan räknesätten. Eleverna formulerar egna frågeställningar och hittar på uppgifter med multiplikation och division med 3.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

lektion 1 : Multiplicera med 3

  • Bygga förståelse för och upptäcka mönster i treans multiplikationstabell.
  • Kunna multiplicera med 3

Lektion 2 : Multiplicera med 3

  • Kunna använda olika strategier vid multiplikation med 3.
  • Kunna se samband och använda mönster vid multiplikation.

Lektion 3 : Dividera med 3

  • Kunna dividera med 3
  • Se sambandet mellan multiplikation och division med 3.

Lektion 4 : Problemlösning

  • Kunna lösa problem med multiplikation och division.
  • Kunna hitta på egna uppgifter med multiplikation och division.

Lektion 5 : Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division med 3.
  • Gör en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.