Uranus veckobrev v.23

 

Hej alla fina i Uranus!

Ytterligare en kort vecka som har flugit förbi! Tiden går fort nu men vi har tre härliga dagar nästa vecka av att njuta av varandra innan vi går på ett efterlängtat sommarlov.

Friluftsliv / NO

Tillsammans med Gottis har vi fått lära oss mer om våra flitiga trädgårdsmästare, nämligen våra bin. Vi har tillsammans läst små faktatexter om olika sorters bin, vart de bor, vad de vill äta samt vad man kan göra för att hjälpa våra bin och andra pollinatörer! För tyvärr är det inte så lätt att vara bi idag. Det är ganska ont om blommor som bina kan äta från. Vi har diskuterat begreppet mångfald och att precis som vi, vill bina äta olika sorters föda. Det kan även vara svårt att hitta någonstans att bo för en del bin. Och ibland får de i sig gifter som de inte mår bra av. Ändå kämpar bina på med att samla nektar och sprida pollen, och det är tur det, för bina gör så att vi får både blommor och mat! Så om du ser ett bi, bli inte rädd. Bli glad!

Alla barnen fick skapa ett egen insektshotell  som de får ta hem och hänga upp någonstans där det finns blommor för bina att äta från. Har man en gräsmatta är det snällt att göra om en del av gräsmattan till en äng, eftersom ängar innehåller en mångfald av blommor med nektar och pollen.

Vi gick även på en promenad tillsammans med Gottis och besökte skolans nya vindskydd som är byggt på berget ovanför slänten vid Mellangården. Den platsen kommer vi att besöka mer under nästa år då den är tänkt som ett ”uteklassrum” att nyttja för många olika ändamål. Gottis visade även de olika promenadstråken som hon tillsammans med några andra i personalen har mätt ut och markerat. Vi hade en mysig stund tillsammans och vi ser fram emot att använda allt detta mer nästa år då vi är Saturnusar!

Teaterprojekt på Lemshaga

I tisdags bjöd Pluto på bondgårdsmusikal och det var en härlig show! Vi fick träffa grisar, kossor, kycklingar, hästar och en liten mus och det bjöds på massor av fina sånger. Tack alla barn i Pluto och våra fantastiska pedagoger Daniel, Maria och Anna, det gjorde ni bra! Nästa vecka kommer vi även att få se på Saturnus teater ”Forntiden”.

Tankar om året som Uranus

Vi tog en stund tillsammans och reflekterade kring vårt år som Uranus. Vad tar vi med oss för minnen? Vad har gjort störst intryck hos dig? Har något förändrats? Vi sammanfattade de vi pratat om med en tankekarta och vi njöt av allt roligt vi gjort tillsammans! Tänk vilket gäng vi är! 

Övrig info

Nu är det dags att knyta ihop säcken och tillsammans städa ur vårt klassrum för att nästa termin ”flytta ut” till villan. På måndag vill vi att eleverna har med sig en papperspåse då vi kommer att städa ur våra bänkar samt kläder.

Jag (Sara), Cissi och Vincent kommer att fortsätta att följa med er i årskurs tre. Men Lisen ska börja studera efter sommaren och kommer därför att sluta på Lemshaga. Vi önskar henna all lycka till! Men vi kommer sakna henne mycket! Vem som kommer att börja istället för henne är ännu inte klart.

Mellangårdens bibliotek har blivit städat och rensat och alla barn som vill kommer att få ta med sig en bok hem som har en orange etikett under nästa vecka.

Hem och skola

Skolavslutning på Lemshaga

På torsdag 13/6 är det dags för skolavslutning på Lemshaga. Kl.8.55 ses vi alla vid Amfiteatern. Eleverna sitter tillsammans med oss lärare. Efter avslutningen ses vi i klassrummen för gemensam fika.

De föräldrar som har bakat rulltårtor kan möta upp mig och  Cissi innan i klassrummen. Vi kommer att vara där från ca 8 för att iordningställa för fikat. Vi tackar för alla som velat bidra med att baka och nu kommer vi få rulltårtor så att de räcker för alla:)

Fritids är öppet som vanligt för er som är i behov av omsorg men det är extra viktigt att du meddelar oss om barnets närvarotider på schoolsoft. Detta för att vi ska kunna planera lunch samt aktiviteter för dagen. Glöm heller inte att checka ut ditt barn denna dag!

 

Nästa vecka

Måndag: Städning av klassrummet – Alla elever tar med sig en papperspåse att lägga sina läroböcker m.m i för att sedan ta med sig hem. Vi kommer även att hälsa på i villan för att se hur det ser ut där vi ska vara nästa år tillsammans.

Tisdag: Friluftsdag – Alla elever kommer ombytta och klara för en friluftsdag på IP. Vi kommer att samlas som vanligt i klassrummet för att sedan gå gemensamt ner till IP. Det kommer att serveras pastasallad från köket men eleverna behöver ta med sig en matlåda, bestick, en frukt/smörgås och en vattenflaska. Är det soligt kan en keps vara toppen att ha med sig!

Onsdag: Saturnus bjuder på teatern ”Forntiden” i musikladan.

Torsdag: Skolavslutning – Vi ses i Amfiteatern strax innan kl.9.

Fredag: Fritids är öppet!

 

Kommande händelser:

  • 19/8 – Skolan startar efter sommarlovet!

 

Trevlig helg!

Sara, Cissi, Lisen och Vincent

Uranus veckobrev v.21

Hej alla fina barn och föräldrar i Uranus!

Det har varit en kort vecka men vi har hunnit med en hel del ändå! Tänk att det bara är 10 skoldagar kvar till sommaravslutningen. De veckor som är kvar innehåller flera helgdagar och klämdagar. Ni som kommer att vara på fritids den 31/5 behöver meddela närvaro snarast.  Det är väldigt viktigt att ni fyller i era tider på schoolsoft.

Svenska

Vi jobbar för fullt med att färdigställa våra sagor om väsen samt faktatexter om brunbjörnen. Titta gärna på texterna som sitter uppsatta i klassrummen om ni har möjlighet!

Hamnskiftarens resa

I Hamnskiftarens resa hamnade som tidigare nämnt Jim och Ayla i 1600-talet. Jim förvandlar sig till en hasselmus och gömde sig i prästens droska på väg mot Stockholm och kungen på slottet Tre kronor. Men på slottet blev han upptäckt och slängd i en fängelsehåla. Men med Aylas hjälp lyckas han smita. Denna gång fick vi lära oss mer om landskapen Södermanland och Uppland och om vårt kungliga slott samt slottet tre kronor.

Matematik

Nu har nästan alla barn fått göra även den muntliga delen av bedömningsstöden i matematik. Vi fortsätter även under nästa vecka.

Vi har under veckan arbetat mycket med statistik och diagram. Barnen har fått utforska och lära sig att visa antal i tabeller och diagram både med konkret material och med symboler. Genom att skapa egna stapeldiagram utifrån egna undersökningar har vi övat hur man läser av dessa samt hur man kan jämföra resultaten.

Vi har även lärt oss mer om programmering och stegvisa instruktioner. Genom att konkret arbeta med rutkort och skapat egna koder har vi utforskat hur vi kan instruera en nyckelpiga att gå till rätt ruta.

NO

Som vi skrev i förra veckobrevet har vi lärt oss om maskrosens livscykel och undersökt vilka delar en maskros består av. Barnen har fått skapa egna maskroser och lärt oss begrepp som blomma, stjälk, blad och rötter.

Skola och hem

Bra jobbat av några elever från klassen som genom att vara hejarklack drog in 5000 kr till klasskassan!

Vi vill påminna om att se till att barnen har extra kläder för alla slags väder på hyllan. Plötsligt kommer det regn och ibland blir det kyligt, så både regnkläder och extrakläder behövs!

 Läseböcker som ev finns kvar hemma behöver lämnas tillbaka. (Om boken inte lämnas tillbaka kan ni komma att debiteras kostnaden för boken). Så kom ihåg att ta med boken snarast!
Vi på skolan ansvarar som vanligt för att lämna tillbaka alla låneböcker till biblioteket. Bortse från ev påminnelser.

Ni som kan tänka er att ta med en rulltårta till skolan på avslutningsdagen, meddela Cissi eller Sara via mejl. Efter avslutningen i amfiteatern ses vi i klassrummet för en traditionsenlig samling och fika med tårta.
Välkomna!

Blänkare

29/5 Dag före röd dag fritids/klubben stänger 15.00
30/5 Kristi himmelfärds dag, röd dag, hela skolan stängd
31/5 Lovdag. Fritids är öppet
5/6 Fritids stänger 15.00
6/6 Röd dag, skolan stängd
7/6 Skolan stängd. Fritids har planeringsdag
11/6 Friluftsdag
13/6 Skolavslutning fm, fritids öppet som vanligt till 17.

 

Nästa vecka
må: Enligt schema
ti: Enligt schema
ons: Läsläxa, OBS! Tag med din kapitelbok och läslogg.Idrott, OBS inget ombyte behövs! Fritids/klubben stänger 15.00
to: Lovdag
fre: Lovdag. Fritids är öppet

Trevlig Helg!

/ Sara, Cissi, Lisen och Vincent

Uranus veckobrev v.19

Hej alla barn och föräldrar i Uranus!

Vi har haft en härlig vecka tillsammans med lite mer sol även om värmen inte riktigt kommit tillbaka. Och det märks att småkryp börjat vakna till liv till flera barns glädje. Vi har arbetat mycket med klockan och uppmanar alla att öva på klockan hemma, både den analoga och den digitala!

NO

Vi har startat upp ett litet projekt som vi kallar ”Den stora växtjakten”. Vi fick ett brev av en person som heter Dan som samlar växter och frön i Australien. Han ville gärna att vi skulle bli hans upptäckare! Uppdraget går ut på att välja undersöka ett valt område och se vilka växter som finns där. Vi kommer att undersöka vilka delar en växt består av och hur de sprider sig. Vi kommer att lära oss namn på flera olika växter och blommor och diskutera varför det växer olika växter beroende på hur platsen ser ut.
Vi började med att få lära oss om Charles Darwin och hans betydelse för det vi vet om växter och djur. Sedan gick vi ut på en tänkarpromenad, så som Darwin ofta gjorde. Vi valde ett område nedanför Scoutstugan där vi undersökte vilka växter och blommor som växte där. Vi dokumenterade med bilder och hade med oss olika uppslagsböcker så vi kunde undersöka vad växterna hette.

När vi var på vårt valda område upptäckte vi även en bäverkoja i vattnet och såg även andra spår av att de varit där. Därför tog vi tillfället under torsdagen att lära oss lite mer om bävrar. Vi fick lära oss att bävrar ofta var nattaktiva och därför kan vara svår att få syn på. Många barn hade dock erfarenheter av att ha sett nedfallna träd som var avgnagda av bävrar.

Svenska

Vi har avslutat vår arbetsbok i svenskan genom att skriva en bokrecension om vår läsebok ”Diamantjakten”.

Vi har även fortsatt att skriva vidare på våra sagor om väsen. Flera sagor är färdiga så passa gärna på att titta på sagorna som sitter uppsatta i klassrummen.

I torsdags fick även en ”pilotgrupp” vara med och skapa en saga om väsen tillsammans med Julians mamma Liza. Vi har använt oss av vår fantastiska miljö runt Lemshaga och låtit det vara inspiration till att tillsammans i grupper skapa berättelser med mycket fantasi och mystik. Barnen har bestämt att varje grupp kommer att få välja en ”magisk plats” runt vårt område där en portal ska finnas. Vart denna portal leder och vad som ska hända, det är upp till gruppen att bestämma. Vi ser fram emot att få läsa dessa spännande sagor!

Matematik

Vi har arbetat vidare med klockan men har under denna veckan fokuserat på tidsskillnader. Vi har utforskat hur man kan beräkna tidsskillnad utifrån en given start och slut-tid. Vilka metoder kan vi använda för att räkna ut det?

Vi har även gjort ett bedömningsstöd i taluppfattning.

Engelska

Vi avslutade vår arbetsbok i engelska genom att skriva en text om mig själv. Vi läste även boken ”Colin and Lee, carrot and pea” som handlar om att även om man är olika varandra, kan man vara bästa vänner!

Skolans dag

Under skolans dag bjöds det på många olika aktiviteter och innehåll. Vi är väldigt glada för att så många kom och besökte våra klassrum!

Vi började att tillsammans med Gottis ha två idrottslektioner tillsammans med båda grupperna. Att vara tillsammans på idrotten är något som barnen efterfrågat länge! Första passet var vi i gympasalen där barnen fick pröva många olika aktiviteter så som ringar, trampoliner, rep, pingis och handboll.

Andra passet var utomhus och då hade vi 10-kamp vid olika stationer. Gottis hade även satt upp ”skolloppet” för barncancerfonden så både barn och föräldrar kunde vara med och samla varv!

Efter mellanmålet bjöd vi på två olika aktiviteter i våra klassrum. I rödas klassrum byggde vi raketer som gick på luftkraft. Med mycket fantasi skapades många olika raketer som sköts iväg med hjälp av pneumatik! Väldigt roligt!

I grönas klassrum hade Cissi dukat upp föremål med vackra färger och former och där man fick måla vackra stilleben.

Övrig info

13/5 Lemshagaforum, skolan stängd fritids/klubben öppet
15/5 Stänger fritids/klubben kl 15.00
20-21/5 Samrättningsdagar NP, skolan stängd, fritids/klubben öppet.
24/5 Planetspelen på MG
29/5 Dag före röd dag fritids/klubben stänger 15.00
30-31/5 Kristi himmelfärds dag, röd dag, hela skolan stängd
6-7/6 Lov
11/6 Friluftsdag
13/6 Skolavslutning fm, fritids öppet som vanligt till 17.

Nästa vecka
Mån: Studiedag, fritids öppet men skolan stängd.
Ti: Bild, dramat utgår.
Ons: Läsläxa, ta med kapitelbok. Idrott (Obs, utomhus!) Fritids stänger kl 15:oo.
Tors: Hamnskiftarens resa
Fre: Muntligt bedömningsstöd i matematik

Trevlig helg!
Sara, Cissi, Lisen och Vincent

Talen till 1000

Talen till 1000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 7-10 (lov v.9)

Vad? Talen till 1000

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion
• Hur många bönor finns det i varje burk?
• Hur många tiotal är ett hundratal?
• Min kompis säger att det går snabbare om man räknar hundra steg i taget. Håller ni med?

Lektion 2
• Hur många kritor finns det sammanlagt?
• Hur många siffror finns det i 427?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Vilket värde har varje siffra i talet?
• Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell?

Lektion 3
• Hur kan vi jämföra antalet sudd i affärerna?
• Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra antalet sudd?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Hur många sudd är det i affär A?
• Hur många sudd är det i affär B?
• Min kompis säger att han kan avgöra vilken butik som har flest sudd utan att räkna det totala antalet sudd för varje affär. Hur kan han göra det?

Lektion 4
• Kan ni beskriva de olika talföljderna?
• Vilka tal saknas?
• På vilka olika sätt kan ni visa talföljderna?

Lektion 5
• Hur många kulor tror ni att det är?
• Hur många kulor uppskattar ni kan få plats i påsen?
Är det fler än 10? Fler än 20? Färre än 100? Färre än 90?

Lektion 6
• Vad ser ni på bilden?
• Hur kan vi visa antal utan att använda siffror?
• Hur tror ni att man gjorde för att visa antal innan vi hade siffror?
• På vilka olika sätt kan vi visa antal?

Lektion 7
• Vad ser ni på bilden?
• Hur visade egyptierna 4 och 13?
• Hur visade babylonierna 4 och 13?
• Hur visade mayaindianerna 4 och 13?
• Kan du gissa vad varje talsymbol står för?
• Hur tror ni att de visade 2, 7 och 16 med sina olika symboler?

Lektion 8
Vilket tal är det som visas med tiobasmaterialet?
• Hur skriver vi samma tal med siffror?
• Kan vi skriva talet med bara talsymbolerna 1 till 9?
• Vilka talsymboler behöver vi för att skriva talet?
• Är det någon talsymbol som fattas?

Lektion 9
• Hur kan vi räkna antal upp till 1 000?
• Hur skriver vi tresiffriga tal med siffror?
• Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
• Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
• Vad är en talföljd?
• Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal och tiotal?
• Hur har våra talsymboler utvecklats?
Elever som behöver extra utmaning kan skriva och rita egna exempel för att synliggöra innebörden i varje fokuspunkt. De kan även dela med sig av sina exempel till klassen.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur olika talsystem för historiska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som hundratal, tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppet avrundning.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda grupper om etthundra, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen hundratal, ental och tiotal, samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 1 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 1 000 och tränar på att dela upp dem i hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån hundratal, tiotal och ental, samt bygger förstå- else för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de bekantar sig med uppkomsten av vårt positionssystem och behovet av nollan för att markera en tom position. Eleverna använder historiska symboler för tal, som utvecklats i flera olika kulturer genom historien. Eleverna tränar på att använda talen 0 till 1 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra
Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget..
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med talområdet 0 till 1 000. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att lära sig känna igen talen upp till 1 000. Eleverna vidgar sina kunskaper om positionssystemet och använder konkret material för att räkna och dela upp tresiffriga tal i hundratal, tiotal och ental, samt visar uppdelning med hjälp av talcirklar. De ser hur siffrornas värde förändras beroende på deras position och använder positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. Eleverna beskriver även mönster och gör klart talföljder. Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna möter även det historiska perspektivet kring uppkomsten och behovet av talsymboler. De får en inblick i olika kulturers talsymboler och jämför dessa med de symboler vi använder i dag.

I FOKUS
• räkna och skriva talen till 1 000
• hundratal, tiotal och ental
• jämföra och storleksordna tal
• beskriva och göra klart talföljder
• avrunda tal
• talens historia

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1, räkna till 1 000
• Kunna räkna och känna igen talen till 1 000.
• Kunna bilda etthundra för att räkna antal.
• Kunna räkna antal stegvis.

Lektion 2, Hundratal, tiotal och ental
• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna dela upp tal i hundratal, tiotal och ental.
• Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

Lektion 3, Jämföra och storleksordna tal
• Kunna jämföra tal utifrån hundratal, tiotal och ental.
• Kunna storleksordna tal.

Lektion 4, Talföljder
• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder

Lektion 5, Avrunda tal
• Kunna avrunda tal till närmaste tiotal och hundratal.
• Kunna uppskatta antal.
• Kunna placera ut tal på tallinjen

Lektion 6, Talens historia
• Få en förståelse för hur tidigare kulturer visade antal, innan vi hade siffror.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 7, Historiska talsymboler
• Få en förståelse för hur tidiga kulturer visade tal med symboler.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 8, Vägen till vårt talsystem
• Få en bild av hur vårt talsystem utvecklats.
• Få en förståelse för nollans betydelse i positionssystemet.
• Kunna bilda olika tal utifrån givna siffror

Lektion 9, Kunskapslogg
• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 1 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Bråk

Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 4-6

Vad? Bråk

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur kan vi dela pappret i två lika stora delar?
Hur vet vi att det är två lika stora delar?
Finns det fler sätt?

Lektion 2

Hur kan vi dela tårtan i fyra lika stora bitar?
Hur vet vi att det är fyra lika stora delar?
Finns det fler sätt?
Hur många olika sätt kan ni komma på?

Lektion 3

Hur mycket finns kvar av våfflan?
Hur många delar var våfflan delad i från början?
Var alla delar lika stora?
Hur mycket har barnen ätit upp?
Kan ni skriva det i bråkform?

Lektion 4

Hur många delar är kakan delad i?
Är bitarna lika stora?
Hur stor del får de var?
Hur stor del får de sammanlagt?
Hur kan du visa ditt svar i bråkform?

Lektion 5

Hur många muffins finns det sammanlagt?
Hur många muffins får vi i varje grupp när vi delat i två lika stora grupper?
Vad kallar vi varje del när vi delat i två lika stora grupper?
Hur många muffins får vi i varje grupp när vi delar i fyra olika lika stora grupper?
Vad kallar vi varje del när vi delat i fyra lika stora grupper?

Lektion 6 Kunskapsloggen

Hur gör vi när vi delar i halvor?
Hur gör vi när vi delar i fjärdedelar?
Hur känner vi igen en fjärdedel?
Hur känner vi igen en tredjedel?
Hur visar vi tre fjärdedelar?
Hur visar vi två tredjedelar?
Hur skriver vi en halv, en fjärdedel och en tredjedel i bråkform?
Hur gör vi när vi grupperar ett antal saker i halvor och fjärdedelar?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik:

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplat till bråk. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som bråk lika stora delar, halvor, fjärdedelar, tredjedelar, täljare och nämnare. De bygger förståelse ör begreppen med hjälp av konkret material.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på olika sätt att dela i halvor fjärdedelar och tredjedelar. De övar på att dela en helhet och att dela ett antal föremål i lika stora delar genom at till exempel vika papper rita och skriva tal i bråk form.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser uppgifter med bråk. De följer kompisarna resonemang och lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till bråk. De kommunicerar vad de lärt sig med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna tränar på perspektiven del av helhet och del av antal. De använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till bråk, och hur man uttrycker enkla tal i bråkform.

Samband och förändringar
Eleverna tränar på att se enkla proportionella samband kopplat till del av helhet och del av antal, till exempel halvor och fjärdedelar, och hur de förhåller sig till varandra.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa problem kopplat till bråk i vardagssituationer. De använder olika strategier för att lösa problem och uttrycker dessa muntligt och skriftligt med bilder, siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 7 introducerar eleverna till begreppet bråk. De möter först perspektivet del av helhet, och får träna på att utgå från en helhet och dela i lika stora delar. De börjar med att dela i två lika stora delar och lär sig att varje del kallar en halv. De får lära sig hur detta skrivs i bråkform, därefter introduceras de till fjärdedelar och tredjedelar och tränar på att beskriva, visa och namnge bråk.

Elevern amöter först stambråk, det vill säga bråk där taljaren är 1, som 1/2, 1/4 och 1/3 Därefter lär de sig uttrycka flera fjärdedelar och tredjedelar i bråkform och bygger förståelse för begreppen täljare och nämnare.

I slutet av kapitlet möter eleverna perspektivet del av antal och får träna på hur ett antal föremål kan delas upp i halvor och fjärdedelar. Här synliggörs kopplingen mellan bråk och division.

Kapitlet innehåller många praktiska moment och eleverna arbetar med konkret material och med bilder för att underlätta förståelsen för bråk.

I fokus

  • dela i halvor
  • dela i fjärdedelar
  • dela i tredjedelar
  • tal i bråkform
  • del av helhet och del av antal
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Dela i halvor
    • Kunna dela en helhet i två lika stora delar.
    • Förstå att två halvor bidar en hel.
    • Kunna känna igen figurer som delats i halvor.
  2. Dela i fjärdedelar
    • Kunna dela en helhet i fyra lika stora delar.
    • Förstå att fyra fjärdedelar bildar en hel.
    • Kunna känna igen figurer som delats i fjärdedelar.
  3. Flera fjärdedelar
    • Kunna visa en eller flera fjärdedelar.
    • Kunna känna igen tre fjärdedelar.
  4. Dela i tredjedelar
    • Kunna dela en helhet i tredjedelar.
    • Kunna känna igen och visa en eller flera tredjedelar.
    • Kunna uttrycka tal i bråkform.
  5. Del av antal
    • Kunna dela upp och gruppera föremål i två respektive fyra lika stora grupper.
    • Kunna bestämma hälften av ett antal och en fjärdedel av ett antal.
  6. Kunskapsloggen
    • Reflektera över och visa sin kunskap om bråk.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Volym

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 2-3

Vad? Volym

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vilken behållare innehåller mest vatten? Varför?
Min kompis säger att behållare C har den högsta vattennivån och därför innehåller mest vatten. Stämmer det?
Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 2

Hur kan vi ta reda på hur stor volym de olika behållarna har?
Finns det fler sätt?
Min kompis säger att volymen anges på etiketten.
Kan ni hitta den?

Lektion 3

Hur vet vi hur mycket vätska det finns i varje flaska?
Min kompis säger att eftersom sju är större än ett, så är sju deciliter mer än en liter. Håller ni med?

Lektion 4

Hur mycket vatten rymmer den rosa hinken? Hur vet vi det?
Har de två hinkarna samma volym? Vilken rymmer mer? Vilken rymmer mindre?
Ska vi addera eller subtrahera?
Min kompis säger att han adderade talen eftersom det står ”mer”. Stämmer det?

Lektion 5

Hur många hinkar är det?
Hur mycket vatten innehåller varje hink?
Min kompis säger att eftersom han vet att varje hink innehåller fyra liter vatten kan han använda division för att räkna ut svaret. Stämmer det?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på svaret?

Lektion 6, Kunskapsloggen

Hur kan vi jämföra och uppskatta volym?
Hur kan vi mäta volym i liter och deciliter?
Ge exempel på behållare vars volym beskrivs i liter.
Ge exempel på behållare vars volym beskrivs i deciliter.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleverna löser problem i vardagsnära situationer med de fyra räknesätten. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt resonerar kring hur de kan jämföra volym med olika måttenheter. De värderar valda metoder. Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som liter, deciliter och hur mycket något innehåller eller rymmer.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta volym. De jämför vad olika behållare rymmer genom att använda icke standardiserade måttenheter och använder olika mätredskap för att mäta. De använder också olika räknemetoder för att komma fram till lösningen på uppgifterna.
Resonemangsförmågan
Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta och mäta volym. Frågor som ”Hur kan vi mäta det?” och ”Hur kan vi ta reda på det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier. Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap kring volym på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika behållares innehåll, och genom att redovisa sina lösningar på uppgifterna. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkreta mätredskap, med blockmodellen och när de ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang. Eleverna använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna väljer mellan olika metoder och räknesätt för att räkna ut uppgiften. Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra. Geometri
Eleverna jämför, uppskattar och mäter volym med olika måttenheter som liter och deciliter.
Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till volym. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgiften och lösa problemet samt resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I det här kapitlet introduceras begreppet volym. Eleverna börjar med att lära sig jämföra och mäta volymen vatten med hjälp av icke standardiserade mått enheter som till exempel en mugg. De fortsätter med att mäta och jämföra volym i liter och deciliter. Eleverna möter både begreppen rymmer och innehåller som de får träna på i olika uppgifter. Kapitlet innehåller många praktiska moment där eleverna dels får uppskatta hur mycket olika behållare rymmer, dels får mäta volymen med hjälp av olika mätverktyg.Eleverna tränar även på att jämföra volym och använda begrepp som större än och mindre än. Kapitlet avslutas med problemlösning med uppgifter om volym i vardagliga sammanhang. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra problemen och alla fyra räknesätt för att lösa uppgifterna.

I Fokus
• jämföra och uppskatta volym
• mäta volym i liter och deciliter
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Jämföra och mäta volym

• Kunna mäta volym med icke standardiserade måttenheter.
• Kunna jämföra volymen vatten i olika behållare.

2. Mäta volym i liter

• Kunna mäta volym i liter.
• Kunna mäta med ett litermått.

3 Mäta volym i deciliter

• Kunna mäta volym i deciliter.
• Kunna mäta med ett decilitermått

4 Problemlösning

• Kunna lösa problem med addition och subtraktion kopplat till volym.
• Kunna lösa problem med hjälp av blockmodellen.

5. Problemlösning

• Kunna lösa problem med multiplikation och division kopplat till volym.

6. Kunskapslogg

• Att refl ektera över och visa sin kunskap i att mäta och jämföra volym.
• Att göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.