Välkomna till skolans dag!

Skolans Dag 8 maj kl.13-16

Vi välkomnar alla föräldrar och andra intresserade av Lemshaga till Skolans Dag, kl.13.00-16.00. Under dagen kommer ni att få tillfälle att se delar av vår verksamhet, som eleverna har arbetat med under året. Det blir allt från utställningar, projekt, experiment, lektionsbesök och även möjlighet att stoppa något gott i magen. Marsklasserna sparar ihop till sin lägerskola i höst då de går i åk 6. Resan går till Ängsholmen och de ser fram emot att sälja så mycket som möjligt.

Vi vill gärna att det kommer många besökare till oss och vi vill att ni besöker så många olika klassrum som möjligt! Av erfarenhet vet vi att många brukar besöka Mellangården och Storgården, men vi vill så ett slag för att ni även passar på att se vad eleverna arbetar med i Ladan. Här kan ni få lyssna till Solarnas presentationer om litteraturhistoriska epoker, vara med på ett puls-fys pass med Henke i idrottssalen, eller reda ut etiska dilemman med Patrik i SO-rummet.

Varmt välkomna!

För er som har barn på fritids eller Klubben

För att göra dagen så säker som möjligt ber vi er föräldrar att checka ut från Fritids/Klubben direkt när ni kommer hos den personal som är ansvarig för utcheckning denna dag, detta för att säkerställa att de är under ert beskydd. De barn som inte har sina föräldrar här kommer att få vara kvar på Fritids. Dagen beräknas vara slut kl.16.00 och Fritids stänger som vanligt kl.17.00. Se vidare information i er klass veckobrev vad som gäller just för ditt barn.

Etik och moral

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.17-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
* Vad är etik och moral?
* Vilka etiska modeller finns?
* Vad säger de etiska modellerna?
* Koppla ihop etiska ställningstaganden med dom mänskliga rättigheterna
* Vilken roll spelar religionen in?
* Hur kan våra vardagliga dilemman påverka människor runt m i världen?

  • förklara vad dygdeetik är och hur den skiljer sig från andra etiska modeller.
  • reflektera över identitet som ett mångtydigt begrepp.
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.
  • resonera och analysera olika religioners syn på kärlek, sexualitet och ett eventuellt liv efter döden.
  • lära dig att tillämpa några etiska modeller.
  • reflektera över livsfrågor och din egen och andras identitet.
  • förstå vad sinnelagsetik är och hur man kan ta ansvar som samhällsmedborgare.
  • resonera kring förhållandet mellan frihet och ansvar.
  • reflektera över livsfrågor och din egen och andras identitet.
  • Förklara vad pliktetik och konsekvensetik är och resonera kring dessa
  Begrepp:
dilemma
djurrätt
etik
gyllene regeln
konsekvensetik
moral
människovärde
orätt
pliktetik
pliktkonflikt
rätt
situationsetik
valsituation
värdering
AA – anonyma alkoholister
ansvar
avsikt
björntjänst
Fairtrade
frihet
förövare
iakttagare
konsumentmakt
miljömärkning
nätmobbning
offer
påföljd
skuld
sinnelagsetik
trovärdighet
ändamålen helgar medlen
abort
celibat
den gyllene medelvägen
dygd
dygdetik
hbtq
identitet
medmänsklighet
norm
normbrott
populärkultur
reinkarnation
sociala medier
uppståndelse
  • Empati – betyder möjlighet och vilja att sätta sig in i andras känslor.
  • Engagemang – betyder aktivt intresse eller stark känsla för något.
  • Humanitet – betyder medmänsklighet, medkänsla
  • Solidaritet – betyder gemensamt ansvar, stark sammanhållning
  • Filantropi – betyder välgörenhet
  • Altruism – betyder medmänsklighet, osjälviskhet, det är motsatsen till egoism
  • Sympati – betyder välvillig förståelse, medkänsla
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
 
Förankring i kursplanens syfte
* Förstå olika etiska ställningstaganden
* Ökad kunskap om vilken roll religionen spelar hos människor
 
Centralt innehåll från kursplanen
Religion:
  • Sambandet mellan religion och samhälle i olika tider och på olika platser.
  • Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda den människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet skildras i populärkulturen.
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på vad etik och moral står för. Går igenom de olika etiska modellerna och deras betydelse.
Vi resonerar, diskuterar och debatterar etiska frågeställningar utifrån olika etiska ställningar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Föreläsningar
  • Diskussion
  • Tankekarta
  • Uppgifter
  • Läsa
  • Gruppuppgifter
  • Läsa berättande text
  • Googla
  • Frågor

Veckoplanering, när ska vi göra vad? Observera att alla uppgifter vi gör ligger på
google classroom.
V.17 – Vad är etik och moral ”Att söka svar på frågor”
Civil olydnad uppgift
V.18 – Etiska modeller ”Att undersöka ansvar”
V.19 -Etiska ställningstaganden ”Att söka mening”
V.20-
V.21-
V.22 –
V.23

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nivå

E

C

A

Analysera livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.  

Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.

Key note:

Etik

 

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Nu kliver vi ut :)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.17-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika utomhusaktiviteter?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för alla under gemensamma spel?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

 Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. En kortare reflektion kommer att fyllas i i samband med coopertestet om varför resultatet möjligtvis skiljer sig från förra gången.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt en kortare inlämning av reflektion efter coopertest.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 17

Onsdag (Dubbeltimma Röd): Kondition och styrka vid Ekedalspåret. Samling ombytta 13:00!!

Fredag (röd): Catch the Flag

Vecka 18

Måndag: Catch the Flag

Onsdag: Lovdag

Fredag: Fotboll/Ultimate

Vecka 19

Måndag: Fotboll/Ultimate

Onsdag: Skolans dag. Båda klasserna kommer ha varsitt pass.

Fredag:

Vecka 20

Måndag: Studiedag

Onsdag: Båda klasserna har var sitt pass. Se tider på schoolsoft.

Fredag: Coopertest + reflektion

 

Vecka 21

Måndag: Studiedag

Onsdag: Omvärldsdag

Fredag: Softboll

Vecka 22

Måndag: Coopertest + reflektion

Onsdag (Grön): 

Fredag: Lovdag

Vecka 23

Måndag: Vikarie då jag är ledig – Brännboll alternativt softboll

Onsdag (Röd):

Fredag: Lovdag

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Förberedelse inför nationella proven i MA

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.18-20

Vad?

Öva inför och genomföra de skriftliga nationella proven i matematik – Del B, C och D.

Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 9.

Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen.

Skolverkets förklaring av delproven:

Delprov B är flera uppgifter som ska lösas utan digitala verktyg och formelblad. Till några av uppgifterna ska eleven redovisa sina lösningar och till övriga uppgifter endast ange svar.

Delprov C består av en mer omfattande uppgift av undersökande karaktär där eleven tydligt ska redovisa sin lösning.

Delprov D består av uppgifter där redovisning krävs. Uppgifterna är oftast samlade kring ett tema.

Provtiden för Delprov B+C är 80 min och för Delprov D 100 min.

Formelblad

Eleverna ska på samtliga delar utom delprov B ha tillgång till miniräknare och formelblad. För att eleverna ska vara väl insatta i formelbladet bör de använda detta under hela läsåret.

Formelblad np9 2019.02

Förankring i kursplanens syfte:

Samtliga delar kommer att behandlas under provet där du som elev samlar E, C och A-poäng inom de olika förmågorna.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Man vet aldrig på förhand vilka underdelar från det centrala innehållet som kommer men självklart kommer det frågor från matematikens alla olika områden.

Taluppfattning och tals användning
Algebra
Geometri
Sannolikhet och statistik
Samband och förändring
Problemlösning

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda mycket lektionstid för att du på egen hand skall kunna styra över vad du vill repetera.

Som material kommer vi använda oss av boken Prio9 och då framförallt kapitel 4 samt av Gleerups digitala läromedel som har två bra kapitel inför NP.

Du kommer även att kunna använda dig mycket av Kunskapsmatrisen.

Vi kommer också att träna på gamla prov för att ni skall få bekanta er med provformen.

Gleerups

Facit till Prio 9 – Testa dig själv – Klicka nedan!!

Facit – Testa dig själv!

Provnycklar till Kunskapsmatrisen:

Digital helkursdiagnos (e/c-nivå) 20190424  Kod SR: j9i4c1  Kod SG: B5CGxH

NP 2013, delprov B och D 20190424 Kod SR: h2piFB Kod SG: G45gMN

NP exempelprov 1, delprov B och D 20190424 Kod SR: 27r2Nh Kod SG: P1qrme

NP exempelprov 2, delprov B och D 20190424 Kod SR: w6tBLt Kod SG: 88YG5c

NP exempelprov 3, delprov D, 2018 20190424 Kod SR:L9XWft Kod SG: X5U3TF

Länkar till gamla prov samt generell info:

Skolverkets infosida

Gamla prov

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra samtliga delprov av matematik Np9

”Ämnesprovet ska användas som stöd för betygssättning och utgör ett komplement till lärarens kontinuerliga bedömning av elevernas kunskaper” – Skolverket.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.18-20 Repetera gamla ämnesområden samt träna på gamla Np.

v.20– Genomföra NP: Onsdag 15/5 (Del B+C) 80 minuter, fredag 17/5 (Del D) 100 minuter

Varför?

Proven är obligatoriska och Del B, C och D genomförs varje vårtermin i årskurs 9, Del A genomförs på höstterminen i åk 9. Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen i slutet av vårterminen.

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att

  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

De nationella proven bidrar också till

  • att konkretisera kursplanerna,
  • en ökad måluppfyllelse f

åk 8 – Geografi – Rika länder

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-v.24

Vad?

Frågeställning och följdfrågor (för eleven)
  • Hur kan man använda gradnät för att bestämma en position på jordklotet (längdgrad, breddgrad, ekvatorn, 0-meridianen)?
  • Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet)
  • Vad bidrog till den industriella revolutionen? (Kapital, råvaror, arbetskraft, uppfinningar, marknad, ägare & kapitalism)
  • Vad finns i naturen som kan bidra till att göra ett land rikt och vad menas med primär sektor?(naturtillgångar, mineraler, klimat, vatten, bördig odlingsbar mark)
  • Vad menas med den sekundära sektorn och vad påverkar placeringen av fabriker? (Lokaliserings faktorer, råvaror, marknad, arbetskraft)
  • Hur kan man använda lokalisering av fabriker som ett exempel på globalisering?
  • Vad menas med tertiär sektor och den kvartär sektorn och hur ser sambandet ut med utbildning? (service, forskning, information)
  • Vad avgör hur man transporterar olika varor och vad för typer av infrastruktur är viktig för att kunna transportera varor?
  • Vilken betydelse har de olika sektorerna för hur rikt ett land är och vad avgör hur stora dessa sektorer är i ett land?
  • Hur påverkas handel (import, export) av fenomen som tull, frihandel, handelsblock?
  • Hur kan rikedom mätas och vad har sätten för för och nackdelar? (BNI, HDI, MUL-länder)

Material:

Lpp- genomgång: (kommer under sista veckan)

 

Keynote från lektionerna: (kommer under sista veckan)

 

Gleerups:

Historia:
Jordbruket ändras
Industriella revolutionen

Geografi:
Sektorer/näringar
Placering industrier
Globalisering
Transporter
Handel
Mäta rikedom

 


Övergripande mål från LGR 11 – 2.2 (för läraren)

 

Förankring i kursplanens syfte (för läraren):
Centralt innehåll från kursplanen ( för läraren)
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi kommer ha analyser tillsammans i helklassdiskussioner längs vägen och sedan avslutar vi med en sista analys. Längs vägen kommer alla göra en kartanalysuppgift under lektionstid.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v.17:
v.18:
v.19:
v.20:
v.21:
v.22:
v.23:
v.24:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Åk6 – Historia – Stormaktstiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-24

Vad?

Frågeställning och följdfrågor (för eleven):

Fetmarkerade ord är viktiga begrepp
S = sidor i Historieboken

  • Vad menas med en historisk källa och hur avgör man dess trovärdighet? (s.6-7)
  • Vad menas med en stormakt och var Sverige detta under någon period i historien?(s.140)
  • Vad var orsakerna till att Sverige kunde och ville gå med i 30-årigakriget? hot, makt, handel, hamnar, religion(s.148-149, 144-145)
  • Hur kom invandring att påverka Sverige under stormaktstiden?
    Städer, handel, gruvor och fabriker(s.142 &145, 160-161)
  • Hur kom Gustav Vasa till tronen i Sverige och vad var nytt med detta? union, Blodbad, uppror, Hansan (s.108-109, 118-119)
  • Vad gjorde Vasa för att ta kontrollen över Sverige och hur lade detta grunden för Stormaktstiden? Reformation, borgar, skepp, knektar, fogdar, arvrike (s.120-121)
  • Vilka konsekvenser fick reformationen?(kungen styr, svenska i kyrkan, kyrkan lämnar rikedomar till kungen, klostren stängdes (s.120-121, 139)
  • Vilka konsekvenser fick 30-åriga kriget för landets styre, adel, bönder och Sverige som stormakt? Lån, Kristina, rikedomar, skatter/livegenskap (s.150-151)
  • Hur stort Sverige var när det var som störst och vilka som var de största fienderna då? Polen, Danmark, Ryssland(s.154-155)
  • Hur byggde Sverige upp en stor egen armé och hur kom Karl den XII att använda denna? Envälde, Reduktionen, soldattorp, Karlskrona, Stora nordiska kriget (s.156)
  • Hur slutade Sveriges stormaktstid och vilka konsekvenser fick detta?
    Poltava, Norge, döda soldater, Ryssland Stormakt, kung utan makt, Riksdagen bestämde, (s.163-165,170-171)
  • Vad var nytt under Frihetstiden och hur slutade denna? Porslin från Kina, maskiner,vetenskap, Gustav III  (s.172-173, 178, 183)
  • Hur förändrades kungens makt under perioden från Vasas tillträde till Frihetstidens kungar?(s.114,123, 142, 156, 182-183
Material:
– Ljudfil med genomgång av Lpp: (kommer sista veckan)
– Keynoteblad: (kommer sista veckan) 
Böcker:
– Historieboken
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2 (för läraren)
Förankring i kursplanens syfte (för läraren)
Centralt innehåll från kursplanen ( för läraren)
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
  • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om lik­ heter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500­talet, 1600­talet och 1700­talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer utgår från de centrala frågeställningarna och starta i Lützens dimmor. Härifrån kommer vi söka orsaker till att Sverige kan börja ses som en Stormakt och varifrån strävan mot det kommer. Detta leder oss till Vasatiden och hur Sverige där förändrades med bla reformationen och stärkandet av kungamakten.
Sedan beger vi oss framåt för att se konsekvenserna av Gustav den II Adolfs ambitioner och ser Sverige påverkas. Här når vi slutet av perioden med Karl den XIIs 20år långa krig. Vi avslutar med att se konsekvenserna av periodens slut i form av Frihetstiden.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har diskussioner längs hela vägen och vi avslutar med en analys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.17:  Vad har vi med oss, Lützen, historiska källor, Orsaker till stormakt
v.18: Vasatid: grunden till Stormaktstiden, Reformation,
v.19: Konsekvenser stormaktstiden, envälde
v.20: Mot slutet, konsekvenser, Frihetstiden
v.21: Repetition
v.22: Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi bygger vidare på kunskaperna från åk 5 där vi fick fram grunderna till hur Sverige skapades under Vikingatiden och hur detta utvecklades under Medeltiden med länder som växer fram i Norden, kungamakt, kristendom, städer, lagar och handel som går från vikingafärder till Hansan.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.