Läsförståelse

Ansvarig/Ansvariga: Marie A S
När, under vilka veckor? v35- 41, v 47- 51

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi läsa en text på bästa sätt?
  • Vilka strategier kan jag använda mig av för att förstå en text?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa…

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att varva arbetet i läsförståelse genom att blada material från ”En läsande klass” och andra läsförståesleböcker. Vi kommer att arbeta:

  • enskilt,
  • i grupp,
  • genom diskussioner,
  • tyst läsning,
  • högläsning

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömingen kommer att ske fortlöpande under arbetets gång i de olika momenten. 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att varva olika böcker/material varje vecka detta för att få en bra variation och glädje i de olika övningarna. 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Alla då läsning är något som berör alla människor. 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Det är ett område som eleven/människan befinner sig i dagligen oavsett om det är att läsa texter i böcker, reklamaffischer, textremsor på tv osv.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att läsa kommer in under det livslånga lärandet.

Ögonblicket fångat

Ansvarig: Annica Kjell
När: vecka 36-38 ht-14
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor)
Vad är ett ögonblick och hur kan jag fånga och beskriva det i text?
Hur jobbar jag med processkrivning och kamratrespons?
Vad ska jag tänka på när jag ska beskriva känslor?
Vad är adverb, prepositioner och sambandsord? Vilka funktioner och hjälp har jag av dessa begrepp när jag skriver text?
Vad är liknelser och metaforer?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
– Utveckla sitt tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften
– Förmåga att formulera egna åsikter och tankar i en text
– Förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra
Centralt innehåll
Läsa och skriva
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Redigering och disposition av texter med hjälp av dator.
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Enskilt fundera ut ett ögonblick och sedan skriva ett första utkast.
Få kamratrespons och ändra utifrån detta.
Renskriva texten på dator och illustrera
Ladda ner dokumentet "Ögonblicket fångat ht-14.pdf"
Ladda ner dokumentet "Liknelser och metaforer.pdf"
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Var och en ska lämna in ett fångat ögonblick som är renskrivet, max 1 A4.
Tidsplan, när ska vi göra vad?
vecka 35: samla ord kring sitt ögonblick, skriva en text utifrån detta
vecka 36: få och ge kamratrespons, ändra texten utifrån kamratrespons, renskriva och illustrera
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Att jobba med att fånga ett ögonblick är ett bra sätt att fånga upp, och bevara, en känsla som man har fått under sommaren.
Övergripande mål från läroplanen 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Orientering och utevistelse

Ansvarig/Ansvariga: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 39-43

Vad?


Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?
  • Hur kan jag hitta kraft och energi i naturen?
  • Hur ska jag planera en lättare halvdagsvandring?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.




Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i närliggande natur/utemiljö med hjälp av kartor.
  • Kartans uppbyggnad och symboler( enkla karttecken- kartans färger, skala och symboler)
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Säkerhet och hänsynstagande vid natur och utevistelse
  • kroppsliga och mentala effekter av träning.

 

Hur?



Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att arbeta utomhus hela perioden.



Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt inlämning av dokumentation efter vandringen.






Tidsplan, när ska vi göra vad?:


Ladda ner dokumentet "Karttecken.pdf"
v.40
Praktisk träning orientering
Orienteringsteori + praktisk träning

v.41 
Orientering/ olika kartor
fredag (röd+grön): Orienteringsdag Ekedal + kort läxförhör reflektion (görs tillbaka på skolan)
v.42

Fotboll
Lek i naturen
v.43
planering kommer
Torsdag (röd+grön): Dubbeltimme. Utevistelse med reflektion (Allemansrätten + Hur kan vi hämta energi från naturen?- Liten vandring runt Kvarnsjön: medtag ngt varmt att dricka och frukt/smörgås.
Gruppuppgift: Ni skall i grupp om 2-5 personer dokumentera (med bild och text eller film) en sak som man får göra och en sak som man inte får göra enligt allemansrätten.
Bilderna/filmen görs under vandringen och sedan skall ni maila in uppgiften till mig på gottis.olofsson@lemshaga.se. Senast fredag skall det vara klart!!





Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?


Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Rörelse till musik

Ansvarig: Krister Andersson
När, under vilka veckor? vecka 45-50

Frågeställningar:
Varför dansa?
Hur påverkas din hälsa vid dans?
Hur påverkar musiken dina rörelser?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Dans Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den. Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela dansen.

Hur ska vi arbeta?
Inspiration av mig samt genomgång hur man kan bygga upp en kortare koreografi.
Egna övningstillfällen där jag finns som handledare.
Lektioner där du få testa på några olika traditionella danser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Aktivt deltagande under de olika lektionerna.
Redovisning av en koreografi tillsammans med sin grupp.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka Måndag R/G Tisdag R Torsdag G
45 Skolan var stängd Stängd skola Schema brytade
46 Workout Bollek Bollek
47 Workout Trojka/bugg Trojka/bugg
48 Workout Ringdans/dans Ringdans/dans
49 Workout Dans/bollek Dans/bollek
50 Innebandy Innebandy Innebandy

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

Övergripande mål från LGR11 2.2:
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Friidrott, lek, orientering

Ansvarig lärare: Maria
Ht -14

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)
1. Samarbete, vad betyder det för dig?
2. Hur kan eleven utveckla sin grovmotoriska förmåga genom olika lekar och friidrottsövningar?
3. Hur kan eleven med hjälp av enkla kartor orientera sig i sin närmiljö.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt
• allsidig rörelseförmåga
• att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
• att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå).
• Vi kommer leka lekar utomhus och göra olika övningar för att träna samarbete, grundformerna: springa, hoppa, kasta.
• Vi kommer att samtala kring begrepp som rör lek, hälsa och utomhusaktivitet samt rumsuppfattning.
• Vi kommer teoretiskt och praktiskt gå igenom enkla kartor
• Vi kommer prata om och öva på säkerhet och hänsynstagande vid lek/övningar.
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att arbeta både inom- och utomhus, både i grupp och enskilt.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Tidsplan, när ska vi göra vad?
Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler dessutom ta upp vikten av att kunna samarbeta.
Vi kommer ha friidrott på Ip.
Planetspelen ”lekens dag” den 30:e september.
Vi kommer arbeta och samtala om olika grovmotoriska grundformer.
Vi kommer arbeta kring kartkunskap och orientering, teoretiskt och praktiskt.
Vi kommer arbeta med olika redskapsbanor och hinderbanor.
Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Övergripande mål från läroplanen 2.2
• Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
• Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.
Utvärdering
Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna
Vi kommer samtala, vad har vi lärt oss och vad kan jag bli bättre på.
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Hur har gruppen fungerat?
Vad behöver vi bli bättre på?
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete.
Jag som pedagog är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Division

Ansvarig/Ansvariga: Karoline Wallbeck-Hallgren

När, under vilka veckor? v.3-4

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

När använder du division? Hur hänger division och multiplikation ihop?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

– Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Se sambanden mellan multiplikation och division. Förstå att man kan ta hjälp av multiplikation för att lösa en division då de är varandras motsatser.
– Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Känna sig trygg med hur man tänker och räknar med division; både innehållsdivision och delningsdivision.
– Förmåga att föra, följa och värdera matematiska resonemang.
– Förmåga att kommunicera använda matematikens uttrycksformer.
Kunna delge och hjälpa varandra med sina tankar och strategier.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå, kravnivåer endast åk 8-9)

 De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Förstå sambandet mellan multiplikation och division. Kunna använda sina tabellkunskaper till divisionsuppgifter.
– Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och
överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
Lära sig olika strategier för att skriva och lösa divisionsuppgifter.
– Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Skriva egna räknesagor utifrån enkla divisionsuppgifter. Delge, arbeta och lösa varandras räknesagor.

Hur?

Tillsammans med eleverna samtalar vi om och enas kring

Hur ska vi arbeta?

Arbeta mycket med praktiskt, laborativt material, för att dela upp mängder i jämna högar. Vi använder små whiteboard-tavlor. Hur skriver man om det inte går att dela jämnt? Arbeta med pengar samt spela spel och lekar. Vi kommer även arbeta med färdighetsträning i matteboken Pixel 2A. Dessutom kommer vi i dialog delge varandra hur vi tänker samt lära av varandras tankar och strategier.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntliga, praktiska övningar tillsammans, whiteboard-tavlor samt diagnos.

Tidsplan, när ska vi göra vad?

v. 3
Introducera division med frågeställningen: I vilka situationer behöver man dela? Hur gör du för att dela lika?
Vi delar tillsammans ”fågelfrön” (multilink-klossar) till fåglar. Hur många frön får de var?
Introducerar hur man skriver en division med täljare, nämnare och bråkstreck samt kvot (nämner dessa termer).
Färdighetstränar i Pixel 2A.
Spelar spel, lägger multiplikationspussel, snottror.
v.4
Samtalar och visar sambandet mellan multiplikation och division. Visar det med olika praktiska övningar med klossar på mattan. Eleverna skriver på sina tavlor, både multiplikation och division. Hittar likheter och skillnader mellan de två räknesätten.
Färdighetstränar i Pixel 2A.
Avslutar med en diagnos.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Övergripande mål från läroplanen 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit
till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer lyssna mycket på varandra och delge våra tankar och strategier. Vi kommer alltså lära av varandra, samarbeta och hjälpas åt. Division är en viktig del av matematiken som man har stor användning av i det verkliga livet t.ex då man ska dela lika eller betala notan tillsammans. Eleverna måste känna att de har nytta av division för att det ska vara värdefullt.