Lekar, spel och rörelse

Lek, spel och rörelse

Ansvarig lärare: Gottis ’Olofsson
När, under vilka veckor? vecka 2-13

 

Frågeställning:

  • Vilken inställning behövs för att deltaga i spel?
  • Fairplay – vad menas med det och hur kan vi göra i praktiken?
  • Hur bygger vi upp ett spel så att alla får chans att visa vad de kan och bidra med sin kunskap?
  • Hur kan vi stärka vår kropp? Varför skall vi göra det? Skadeförebyggande!
  • Styrka/mod – båda behövs i redskapsgymnstiken.



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
  • förebygga risker vid fysiskt aktivitet

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Aktivitet/tema 1 2 3
Lek och spelMotoriska färdigheter öga-hand motoriken Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel m. bollDet färdiga spelet. Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Redskap Komplexa rörelser genomförs med viss anpassning, rytm och teknik. Du försöker och gör ditt bästa Komplexa rörelser genomförs med en god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar de flesta övningarna.
Komplexa rörelser genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar av de olika övningarna samt tar ansvar och försöker lära ut till kompisar.
Lek och spel m. bollSkadeförebyggande Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Spelförståelse, speluppbyggnad av olika bollspel under fler lektioner.
  • Utmana sig själv inom olika gymnastiska delar.
  • Vara aktiv under lektioner, både fysiskt och muntligt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion kring frågorna i matrisen ovan.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Måndag (röd/grön) fredag ( röd/grön)
2 innebandy rörelse till musik/ hinderbana
3 innebandy fair play cup
4 rörelse till musik/ lek vikarie
5 vikarie rörelse till musik/lek
6 Snölek Uppvärmning till musik/Redskap
7
8
10
11
12
13

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Fairplay är ett tänk man måste ha i allt man gör. inte bara olika spel och lekar



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

 

Vår egna LPP om rörelse- Solen Röd

Vår egna LPP om rörelse – Solen Röd

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.7-12

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Fair Play? Hur kan vi sätta in det i våra aktiviteter?
  • Hur kan man delta på bästa sätt?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur skapar vi bra trygghet och samarbete?
  • Hur skapar vi spel/aktiviteter där alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

E

C

A

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt titta extra mycket på hur du använder dina komplexa rörelser för att skapa trygghet och samarbete.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 7

Vecka 8

Vecka 9 Sportlov

Vecka 10

Vecka 11

Vecka 12

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

 

Vår egna LPP om rörelse- Solen Grön

Vår egna LPP om rörelse – Solen Grön

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 7-12

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Fair Play? Hur kan vi sätta in det i våra aktiviteter?
  • Hur kan man delta på bästa sätt?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur skapar vi bra trygghet och samarbete?
  • Hur skapar vi spel/aktiviteter där alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

E

C

A

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt titta extra mycket på hur du använder dina komplexa rörelser för att skapa trygghet och samarbete.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 7

Vecka 8

Vecka 9 Sportlov

Vecka 10

Vecka 11

Vecka 12

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

 

Dans och takt genom pardans

Dans och takt genom pardans 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? Vecka 2-6

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Vilka är våra vanligaste traditionella danser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Rörelse till musik E C A
Du behärskar grundstegen
och någon tur i bugg, vals 
och foxtrot.
Du behärskar minst 3 turer 
i bugg och klarar av vändning i foxtrot.
Du behärskar flera turer i bugg och kan
växla mellan de med flyt samt har ett
bra flyt i foxtrot och vals.
Du kan till viss del anpassa
rörelsen till syfte och sammanhang.
Du kan anpassa rörelsen relativt
väl till syfte och sammanhang 
och välja strategi för detta.
Du kan anpassa rörelsen väl till 
syfte och sammanhang och även 
välja en väl fungerande strategi för detta
Du är oftast i takt, kan vara svårt
att själv hitta tillbaka till takten 
när du tappar bort den.
Du är oftast i takt, du hittar 
snabbt tillbaka om du tappar bort dig.
Du är genomgående i takt och 
har ett bra flyt genom en hel låt i både foxtrot och bugg.

 

Hur ska vi arbeta?

  • Inspiration av mig och varandra.
  • Inspiration av instruktör på Body Joy.
  • Egna övningstillfällen där jag finns som handledare
  • Genomgång av våra vanligaste traditionella danser
  • Danstillfälle med Dansinspiratörerna på Brunns skola

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande under lektionerna
  • En förmiddag på Brunns skola. Måndag v.5 8.30-11.30
  • Danskväll i Hemmesta med alla kommunens nior. Tisdag v.5 30/1 kl. 18.15 -21.30- OBLIGATORISKT!

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 2

Tisdag: SR Genomgång av LPP:n och börja dansa.

Fredag:  SG BJ hamnen kl. 13.15. Vi dansar!

Vecka 3

Måndag: SG Genomgång av LPP:n och börja dansa.

Tisdag: SR- fortsättning dans

Fredag:

Vecka 4

Måndag: SG fortsättning dans

Tisdag: SR fortsättning dans

Fredag: SG BJ – hamnen. Vi dansar!

Vecka 5

Måndag: Dansinspiration i Brunns skola båda klasserna. Kl. 8.30-11.15

Tisdag: Dans kväll i Hemmesta kl. 18.20-21.30

Fredag: BJ- hamnen Danspass

Vecka 6

Ti

Fre: BJ- hamnen Danspass

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagareVi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmågaVi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

 

Vi skapar ett motionsprogram tillsammans :)

Ansvarig: Teacher Forselius
När, under vilka veckor? 2-10

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Varför dansa?
Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
Vad menas med att vara i takt till musiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven relativt väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.



Förklaring till kunskapskravet ovan med bedömningsaspekter.

E C A
Eleven kan till viss del anpassa rörelserna i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna relativt väl i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna väl i relation till den valda musiken
Eleven kan till viss del röra sig i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig relativt väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar
Eleven kan till viss del anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Eleven kan anpassa rörelsen relativt väl till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Eleven kan anpassa rörelsen väl till syfte och sammanhang och även välja en väl fungerande strategi för detta

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt deltagande under lektionerna samt ensam eller i par skapa en del av ett motionsprogram.

Motionsprogram år 8

Hur gör man en musikanalys

Tips på olika rörelser

Friskis och svettis – medelpass

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under våra gemensamma pass där varje lektion skall ses som ett tillfälle att visa sin förmåga. En slutlig bedömning görs när du/ni leder klassen i en låt som en del av ett motionsprogram samt när du själv deltar under de andra klasskompisarnas låtar.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 2

Tisdag -Grön: Redskap (matta, räck och ringar)

Onsdag – Röd: Teoretisk start av projektet. Vi går tillsammans igenom uppgiften och börjar sakta men säkert att välja musik.

Torsdag – Röd: Redskap (matta, räck och ringar)

Vecka 3

Tisdag – Grön: Redskap (matta, räck, ringar, hopp)

Onsdag – Grön: Teoretisk start av projektet. Vi går tillsammans igenom uppgiften och börjar sakta men säkert att välja musik.

Torsdag – Röd: Jobba med motionsprogrammet.

Vecka 4

Tisdag – Grön: Jobba med motionsprogrammet.

Onsdag – Röd:

Torsdag – Röd: Jobba med motionsprogrammet. Efter dagens lektion skall rörelsebeskrivningen och den förenklade musikanalysen vara klar och lämnas in till mig.

Vecka 5

Tisdag – Grön: Jobba med motionsprogrammet. Efter dagens lektion skall rörelsebeskrivningen och den förenklade musikanalysen vara klar och lämnas in till mig.

Onsdag: Utvecklingssamtal

Torsdag – Röd: Allaktivitetsdag

Vecka 6

Tisdag: Se annan LPP (ergonomi)

Onsdag:

Torsdag: Annan skolaktivitet. Ingen idrott.

Vecka 7

Tisdag: Livskunskap (ingen idrott)

Onsdag (röd): Se annan LPP (ergonomi).

Torsdag: Motionsprogram. Idag gäller det. Cirka 10 ”grupper” kommer hinna hålla sin del idag.

Vecka 10

Tisdag: Motionsprogram. Idag gäller det. Cirka 10 ”grupper” kommer hinna hålla sin del idag.

Onsdag (grön): Se Lpp om Ergonomi

Torsdag: Vikarie då jag är på utbildning.

Fredag: Idag kör de grupperna som inte hann göra förra lektionen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Dansprojekt – Skapa din egna dansvideo

Ansvarig: Henke F.

När, under vilka veckor? vecka 50-6

Frågeställning:

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen:

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :

Aktivitet/tema E C A
Välj den låt som passar dig bäst. 
Gå igenom musikanalysen.
Väljer en låt.
Repeterar musikanalysen där du hittar de stora dragen i din valda låt.
Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte.
Tittar på musikanalysen för att kunna dela in i de rörelser som du tänker använda.
Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet.
Förstår musikanalysens uppbyggnad och följer den då du gör ditt program.
Rörelse till musikKunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens teman. Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i. Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas. Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa och använder även rummet på ett bra sätt med olika förflyttningar.
Rörelse till musikSvarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.

 

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av mig samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dansprogram till musik.
Egna övningstillfällen där jag finns som handledare.

Egen danskoreograrfi år7

Att göra musikanalys

mall-musikanalys

mall musikanalys-PDF

Färdiga musikanalyser


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Spela in sig själv och om man vill visa upp sitt program. Skickas in senast fredag vecka 6.
Inlämning av rörelsebeskrivning – Senast idrottslektionen vecka 4.
Inlämning av reflektion.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 50

Onsdag: Grön (dubbelpass). Vi ses i L2 och kommer teoretiskt att börja titta på musikanalyser och olika rörelser. Det blir även egen tid till att börja välja låt och få ner tankar kring olika rörelser.

Vecka 51

Onsdag: Röd (dubbelpass). Vi ses i L2 och kommer teoretiskt att börja titta på musikanalyser och olika rörelser. Det blir även egen tid till att börja välja låt och få ner tankar kring olika rörelser.

Vecka 2

Onsdag: Grön (dubbelpass). BodyJoy i Hamnen. Samling 12:50 utanför. Vi kommer få en instruktör från BodyJoy som kommer hålla i ett danspass.

Fre: Lekar

Vecka 3

Onsdag: Röd (dubbelpass). BodyJoy i Hamnen. Samling 12:50 utanför. Vi kommer få en instruktör från BodyJoy som kommer hålla i ett danspass.

Mån/Fre: Eget jobb med den individuella dansen.

Vecka 4

Onsdag:

Mån/Fre: Eget jobb med den individuella dansen. Samt inlämning av rörelsebeskrivning.

Vecka 5

Onsdag: Utvecklingssamtal

Vecka 6

Fredag: Inlämning av dansen för båda klasserna.

Sammanhang och aktualitet:

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):


Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):