Vatten

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 5- 13

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad består vatten av?
  • Hur ser en vattenmolekyl ut?
  • Hur mycket vatten gör vi av med?
  • Vad använder vi vatten till?
  • Hur ser vattnets kretslopp ut?
  • Vad är ytspänning?
  • Varför kan skräddare gå på vattnet?
  • Vilka olika former kan vattnet vara i?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, 
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklarakemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

      • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. 
      • Vattnets egenskaper och kretslopp

Kemin och världsbilden

      • Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap. 
      • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. 

Kemins metoder och arbetssätt

      • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. 
      • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla
        skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. 
      • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel
        artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
2 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utveckladeresonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
3 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med vissanpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
4 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
5 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
6 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enklaresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
7 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
9 – Eleven kan även föra… Eleven kan även föra enklaresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. Eleven kan även föra utveckladeresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. Eleven kan även föra välutveckladeresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
11 – Dessutom kan eleven berätta om… Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta enskilt, i grupp, göra experiment, lyssna på lärarledda lektioner, titta på filmer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande ex. genom experiment samt att vi repeterar i slutet

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 5- introduktion
V 6- diskussion, det mystiska vattnet, experiment halvklass
V 7- vattnets kretslopp, vad är vatten, experiment halvklass
V8- vattenmolekyler, ytspänning, skräddare, experiment halvklass
V 10- vattnets olika former experiment halvklss
V 11- experiment helklass,
V 12- vatten i allt,
V 13- grupparbete, repetition

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vattnet får större och större betydelse då vattnet ska delas av fler och fler människor. Varför har vi vatten? Vad kan vi göra med vatten? Hur kan vi hushåla och tänka med vatten? Alla frågor kring vatten är aktuella i den värld vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Universums fysik

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 11

 

Universum, astronomi vs astrologi & mäta tid

Frågeställning och följdfrågor

-Vad vet vi om universum?

-Hur trodde man förr?

-Vad är ett solsystem?

-Vad är gravitationskraft?

-Historiska upptäckter och personer som förändrat vår syn på världen

-Vad är astronomi vs astrologi?

-Vad spelar månen för roll?

-Hur mäter vi tid?

 

Begrepp:

Supernova, galax, solsystemet, heliocentrisk världsbild, geocentrisk världsbild, månens faser, svarta hål, astronaut, kosmonaut, himlakropp, ellips, satellit, stjärnor, gasplaneter, gravitation, tyngdkraft, tyngdlös, observatorium, teleskop, ISS, rymdstation, Lajka, solur, atomur, astronomi, astrologi, stjärnbild, meteorit, meteor, asteroid, Jurij Gagarin, Neil Armstrong, Isaac Newton, Galileo Galilei

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

Dessutom gör eleven dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av fysikens begrepp.

Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera rimligt eller inte kring olika tekniska lösningar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver vetenskapliga uppfinningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Skriftligt prov i slutet av temat

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Fysik

Fysik

  1. Optik, förstå hur ljus beter sig och varför. Tekniska lösningar som innefattar ljus
  2. Akustik, förstå hur ljud beter sig och varför. Tekniska lösningar som innefattar ljud.
  3. Värmelära, förstå kopplingen mellan energi och temperatur. Förstå värmekapacitet. Förstå och kunna hur olika ämnen och material påverkas av temperatur. Förstå energins betydelse för fasövergångar: förångning, kondensation, smältning, stelning.
  4. Förstå kraft-energi-effekt samband (elektriskt och mekaniskt) och kunna ange och omvandla enheter
  5. Astronomi, kunna naturvetenskapens förklaring till universums uppkomst. Kunna de viktigaste stjärnbilderna och några större galaxer. Kunna teorin kring en stjärnas födelse, livsfas och slutfas.
  6. Meteorologi, kunna grundläggande begrepp som lågtryck och högtryck och hur de påverkar vädret.
  7. Energikällor, kunna för- och nackdelar med några olika energikällor.
  8. Repetition av fysiken som lästes i åk.7.
  9. Genomföra ett gammalt nationellt prov i fysik

Fysik

Fysik

  1. Krafter, förstå kraft-begreppet och hur man mäter krafter
  2. Tryck, förstå tryck-begreppet och hur olika tryck påverkar vår vardag. Kunna storleksordningen på tryck som omger oss.
  3. Materia, förstå skillnaden mellan tyngd och massa (vikt), olika faser
  4. Astronomi, kunna namn och lite data om planeterna i vårt solsystem
  5. Meteorologi, kunna grundläggande begrepp som lågtryck och högtryck och hur de påverkar vädret.
  6. Energikällor, kunna för- och nackdelar med några olika energikällor.

Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 48 – v 6

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Keynote från lektionerna: Rep fr år 7Joner och bindningarSyror och baser del 1, Syror och baser del 2
Gleerups – ke 7-9 – syror och baser, periodiska systemet, salter.

Exempeluppgifter att träna på inför provet

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Kunna använda det periodiska systemet för att ta fram viktig information som du behöver om olika grundämnen
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Kunna rita hur en atom eller en jon är uppbyggd
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron?
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M?
  • Vad är en molekylbindning?
  • Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
  • Veta vad en jon, en sammansatt jon och en jonförening är för något
  • Vad är en jonbindning och en metallbindning?
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Veta hur pH skalan fungerar utifrån väte- och hydroxidjoner samt kunna ge exempel på olika pH- indikatorer + reaktioner.
  • Kunna namn och kemisk formel på några vanliga starka/svaga syror och baser (2 st E, 4 st C, 6st A)
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Vad innebär en neutralisation?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)
  • Hur kan man utvinna koksalt och andra salter på andra sätt?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
  • Vad är elektrokemi?
  • Vad har neutroner för uppgift? Vad är en isotop? Vad innebär kärnenergi?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 48

Repetition fr år 7: Atomens uppbyggnad,  periodiska systemet, rita upp en atom med elektronerna i skalen.
Vad är en molekylbindning?  Vad är en jon? Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
Extra fakta: Molekyl- och jonföreningarPositiva jonerNegativa joner

Uppgift ElektronskalUppgift MolekylbindningUppgift Joner + Jonbindning

Film: Det periodiska systemetBindningar

SR+SG Laboration (v47-48): pH-indikator

v 49

Sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning, syror och baser i vår vardag, slutsats pH-indikatorer.
Extra fakta: Hur bildas jonföreningar?

Ej lab

v 50

Syror –  Vad är en syra? Vad avgör om en syra är stark/svag? Vilka är våra vanligaste syror? Vad är det vi använder syror till? Vad innebär SIV-regeln? Länk träning av farosymboler: https://www.elevspel.se/amnen/kemi/2888-farosymboler.html

Önskade och oönskade effekter + film om syror + diskussion

SR+SG Laboration- tillverka badbomber

v 51

Vi tittar närmre på baser, Vad menas egentligen med att något är basiskt? Vilka är våra vanligaste baser? Vad använder vi baser till? (Frågor Keynote)

Övrigt: syror-och-baser-memory/elevspel: https://www.elevspel.se/amnen/kemi/1633-syror-och-baser.html

 

SR+SG Laboration – tillverka badbomber

v 2

Repetition fr tidigare veckor. Neutralisation – vad händer? Vi funderar kring en demonstrationslab med hjälp av rutinen jag ser, jag tänker, jag undrar. 

Hur bildas ett salt? film om salt: http://urskola.se/Produkter/160052-Kemi-nasta-Salt

Övningsblad: Syror och baser formlerJoner

SR+SG Laboration – planera en undersökning Tandkräm är bra + ge varandra respons (inlämning till Madelene efter lektionen)

v 3

Reaktionsformler + egen träning: Formelfrossa + facit, Fler reaktionsformler med facit

Vi kollar på bedömning av tre labbar och tänker kring vad de kan utveckla samt vad som är bra.Bedömning lab tandkräm

Planera en laboration (30 min)

SR+SG Laboration – planera en undersökning Tandkräm är bra + ge varandra respons (inlämning till Madelene efter lektionen)

v 4

Repetition inför provet

Fredag: Prov Joner, syror och baser

SR+SG Laboration genomföra/utvärdera lab om syror och baser (60 min)

v 5 

Elektrokemi – vad är det? Vi tittar på film, läser och svarar på frågor

Keynote: Elektrokemi

SR+SG Laboration genomföra/utvärdera lab om syror och baser (60 min)

v 6

Neutroner, isotoper och elektrokemi

Keynote: Neutroner, isotoper och kärnenergi

SR+SG + v 7 Laboration: Brännarkörkort, labb brännare samt genomgång av tidigare laborationer.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Ljud och hur ljud uppstår

Bildresultat för ljudRelaterad bild

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

  1. 48-51

Vad?

FYSIK- Ljud och hur ljud uppstår.

Gleerups arbetsmaterial.

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är ljud?
  • Hur uppstår ljud?
  • Hur kan man upptäcka olika ljud?
  • Varför finns ljud?

Fler frågor kommer löpande i en VT rutin där eleverna får upptäcka olika frågor och funderingar de har om ljud…

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2 samt syftet med att lära sig fysik

Utdrag ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011)

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Centralt innehåll

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Fysiken och vardagslivet

  • Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
  • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.
  • Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Fysik År 5

 

Kunskapskrav
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enklaresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
2 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med vissanvändning av fysikens begrepp. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
2 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.
Hur ska vi arbeta?
  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar med olika laborationer.
  • Arbeta på dator.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskild och grupparbete.
  • Visible thinking rutiner för att synliggöra vårt eget lärande.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Formativ bedömning hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Formativ bedömning hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera sina laborationer och slutsatser.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.

Utvärdering

Formativt under arbetsprocessen och aktivitet under lektioner.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att diskutera de saker vi lär oss. Ha ett interaktivt arbete hela tiden. Genom att dela med sig av sina egna och andras tankar och slutsatser. Använder oss av rutiner som synliggör elevernas lärande.