Forntiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? VT-19 v.17-24

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är forntiden och hur har historikerna valt att dela in den (istiden, stenåldern, bronsåldern och järnåldern)?
  • Hur såg miljön ut och vilket klimat var det under den tiden?
  • Hur såg livet ut för människorna som levde då?
  • Vad åt de och hur skaffade de mat?
  • Hur var de klädda?
  • Hur kan vi se spår av istiden/stenåldern/bronsåldern och järnåldern i vår närmiljö?
  • Hur kan vi gestalta forntiden?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syfte:

  • utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

 

Att leva i världen

  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

 

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven gör enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
  • Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.
  • Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
  • Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi samlar fakta och kunskap genom att läsa böcker och se på “Arkeologens dotter” som visar hur det var att leva på forntiden. Vi fortsätter samla vår kunskap i våra personliga historieböcker. Vi kommer att genomföra en teater i vårt projekt där eleverna ges ytterligare en chans att ta del av hur det kan ha varit att leva under forntiden.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Vi redovisar vårt arbete genom att klassen genomför en teater om de olika epokerna i forntiden.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.17

  • Vi börjar projektet med att fundera över begreppet forntiden. Vad betyder det och under vilken tid utspelade sig denna period?
  • Vi börjar att läsa samt se på film om istiden och äldre och yngre stenåldern.
  • Vi skriver ner viktiga begrepp och fakta i våra historieböcker.

v.18

  • Vi fortsätter att läsa samt se på film om bronsåldern och järnåldern
  • Vi skriver ner viktiga begrepp och fakta i våra historieböcker.

v.19

  • Vi skriver klart fakta om istiden, stenåldern, bronsåldern och järnåldern i våra historieböcker.
  • Vi börjar planera för teaterföreställning “Forntiden”, som vi kommer att genomföra.

v.20

  • Vi fortsätter att öva på vår teater “Forntiden”

v.21

  • Vi fortsätter att öva på vår teater “Forntiden”

v.22

  • Vi fortsätter att öva på vår teater “Forntiden”

v.23

  • Vi fortsätter att öva på vår teater “Forntiden” och vi genomför vår teater.

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Det känns mycket angeläget att arbeta med historia utifrån den plats där vi befinner oss, den plats där barnen vistas och känner till. Arbetet med forntiden är en fortsättning på och kopplas till vårt projekt om Lemshagas historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras ingångar till lärande. Alla bidrar till att vi tar nya steg i vårt utforskande. Vi lär känna varandra och våra olikheter berikar oss. Nyfikenhet och lust driver oss framåt!

 

Etik och moral

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.17-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
* Vad är etik och moral?
* Vilka etiska modeller finns?
* Vad säger de etiska modellerna?
* Koppla ihop etiska ställningstaganden med dom mänskliga rättigheterna
* Vilken roll spelar religionen in?
* Hur kan våra vardagliga dilemman påverka människor runt m i världen?

  • förklara vad dygdeetik är och hur den skiljer sig från andra etiska modeller.
  • reflektera över identitet som ett mångtydigt begrepp.
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.
  • resonera och analysera olika religioners syn på kärlek, sexualitet och ett eventuellt liv efter döden.
  • lära dig att tillämpa några etiska modeller.
  • reflektera över livsfrågor och din egen och andras identitet.
  • förstå vad sinnelagsetik är och hur man kan ta ansvar som samhällsmedborgare.
  • resonera kring förhållandet mellan frihet och ansvar.
  • reflektera över livsfrågor och din egen och andras identitet.
  • Förklara vad pliktetik och konsekvensetik är och resonera kring dessa
  Begrepp:
dilemma
djurrätt
etik
gyllene regeln
konsekvensetik
moral
människovärde
orätt
pliktetik
pliktkonflikt
rätt
situationsetik
valsituation
värdering
AA – anonyma alkoholister
ansvar
avsikt
björntjänst
Fairtrade
frihet
förövare
iakttagare
konsumentmakt
miljömärkning
nätmobbning
offer
påföljd
skuld
sinnelagsetik
trovärdighet
ändamålen helgar medlen
abort
celibat
den gyllene medelvägen
dygd
dygdetik
hbtq
identitet
medmänsklighet
norm
normbrott
populärkultur
reinkarnation
sociala medier
uppståndelse
  • Empati – betyder möjlighet och vilja att sätta sig in i andras känslor.
  • Engagemang – betyder aktivt intresse eller stark känsla för något.
  • Humanitet – betyder medmänsklighet, medkänsla
  • Solidaritet – betyder gemensamt ansvar, stark sammanhållning
  • Filantropi – betyder välgörenhet
  • Altruism – betyder medmänsklighet, osjälviskhet, det är motsatsen till egoism
  • Sympati – betyder välvillig förståelse, medkänsla
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
 
Förankring i kursplanens syfte
* Förstå olika etiska ställningstaganden
* Ökad kunskap om vilken roll religionen spelar hos människor
 
Centralt innehåll från kursplanen
Religion:
  • Sambandet mellan religion och samhälle i olika tider och på olika platser.
  • Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
  • Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda den människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet skildras i populärkulturen.
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på vad etik och moral står för. Går igenom de olika etiska modellerna och deras betydelse.
Vi resonerar, diskuterar och debatterar etiska frågeställningar utifrån olika etiska ställningar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Föreläsningar
  • Diskussion
  • Tankekarta
  • Uppgifter
  • Läsa
  • Gruppuppgifter
  • Läsa berättande text
  • Googla
  • Frågor

 

Gleerups om etik:

https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/c67fe48c-a697-4637-a343-5bce761e1c7a

https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/8d79c08a-70b7-4cff-b27e-a83d3023fd4d

https://gleerupsportal.se/laromedel/religion-7-9/article/8b1df0ca-33a8-41ba-b55b-3677894b13a9

Veckoplanering, när ska vi göra vad? Observera att alla uppgifter vi gör ligger på
google classroom.
V.17 – Vad är etik och moral ”Att söka svar på frågor”
Civil olydnad uppgift
V.18 – Etiska modeller ”Att undersöka ansvar”
V.19 -Etiska ställningstaganden ”Att söka mening”
V.20- Vi testar etiska resonemang
V.21- Etiska ställningstaganden
V.22 – Etik & Moral
V.23 Etik & Moral

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nivå

E

C

A

Analysera livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.  

Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.

Key note:

Etik

 

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

åk 8 – Geografi – Rika länder

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-v.24

Vad?

Frågeställning och följdfrågor (för eleven)
  • Hur kan man använda gradnät för att bestämma en position på jordklotet (längdgrad, breddgrad, ekvatorn, 0-meridianen)?
  • Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet)
  • Vad bidrog till den industriella revolutionen? (Kapital, råvaror, arbetskraft, uppfinningar, marknad, ägare & kapitalism)
  • Vad finns i naturen som kan bidra till att göra ett land rikt och vad menas med primär sektor? (naturtillgångar, mineraler, klimat, vatten, bördig odlingsbar mark)
  • Vad menas med den sekundära sektorn och vad påverkar placeringen av fabriker? (Lokaliserings faktorer, råvaror, marknad, arbetskraft)
  • Vad menas med globalisering och hur kan man använda lokalisering av fabriker som ett exempel på globalisering?
  • Vad menas med tertiär sektor och den kvartär sektorn och hur ser sambandet ut med utbildning? (service, forskning, information)
  • Vad avgör hur man transporterar olika varor och vad för typer av infrastruktur är viktig för att kunna transportera varor?
  • Vilken betydelse har de olika sektorerna för hur rikt ett land är och vad avgör hur stora dessa sektorer är i ett land?
  • Hur påverkas handel (import, export) av fenomen som tull, frihandel, handelsblock?

Material:

Lpp- genomgång: (kommer under sista veckan)

Keynote från lektionerna: (kommer under sista veckan)

Rikedom vt 19 – elevsammanställning

Gleerups:

Historia:
Jordbruket ändras
Industriella revolutionen

Geografi:
Sektorer/näringar
Placering industrier
Globalisering
Transporter
Handel
Mäta rikedom

 


Övergripande mål från LGR 11 – 2.2 (för läraren)

 

Förankring i kursplanens syfte (för läraren):
•analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö­ och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Centralt innehåll från kursplanen ( för läraren)
• Jordens klimat­ och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transport­eras.
* Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekven­ser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi kommer ha analyser tillsammans i helklassdiskussioner längs vägen och sedan avslutar vi med en sista analys. Längs vägen kommer alla göra en kartanalysuppgift under lektionstid.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v.17: Primär sektor, kartanalys, lägesbestämning med gradnät.
v.18: Revolution i jordbruket, Industriella revolutionen, Sekundär sektor
v.19: Placering av industrier, Tertiär sektor, Transporter
v.20: Handel, Globalisering, Kvartär sektorKartboksanalys
v.21: repetition & analys
v.22: Kartkunskap, namngeografi
v.23: Kartkunskap, namngeografi
v.24:Kartkunskap, namngeografi

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi bygger nu vidare på vårt arbete från åk 7 där vi studerade faktorer som bidrog till fattigdom och sårbarhet. Fokus nu är att se vad som gör länder rika eller rikare. Här kopplar vi på historia för att få fram starten på den industriella utvecklingen. Våra verktyg för att söka fakta vässar vi genom att fördjupa kunskaperna i kartkunskap.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Åk6 – Historia – Stormaktstiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-24

Vad?

Frågeställning och följdfrågor (för eleven):

Fetmarkerade ord är viktiga begrepp
S = sidor i Historieboken

  • Vad menas med en historisk källa och hur avgör man dess trovärdighet? (s.6-7)
  • Vad menas med en stormakt och var Sverige detta under någon period i historien?(s.140)
  • Vad var orsakerna till att Sverige kunde och ville gå med i 30-årigakriget? hot, makt, handel, hamnar, religion(s.148-149, 144-145)
  • Hur kom invandring att påverka Sverige under stormaktstiden?
    Städer, handel, gruvor och fabriker(s.142 &145, 160-161)
  • Hur kom Gustav Vasa till tronen i Sverige och vad var nytt med detta? union, Blodbad, uppror, Hansan (s.108-109, 118-119)
  • Vad gjorde Vasa för att ta kontrollen över Sverige och hur lade detta grunden för Stormaktstiden? Reformation, borgar, skepp, knektar, fogdar, arvrike (s.120-121)
  • Vilka konsekvenser fick reformationen?(kungen styr, svenska i kyrkan, kyrkan lämnar rikedomar till kungen, klostren stängdes (s.120-121, 139)
  • Vilka konsekvenser fick 30-åriga kriget för landets styre, adel, bönder och Sverige som stormakt? Lån, Kristina, rikedomar, skatter/livegenskap (s.150-151)
  • Hur stort Sverige var när det var som störst och vilka som var de största fienderna då? Polen, Danmark, Ryssland(s.154-155)
  • Hur startade  Karl den XIIs tid som kung? Envälde, slott brinner, Stora nordiska kriget (s.156)
  • Hur slutade Sveriges stormaktstid och vilka konsekvenser fick detta?
    Poltava, Norge, döda soldater, Ryssland Stormakt, kung utan makt, Riksdagen bestämde, (s.163-165,170-171)
  • Hur förändrades kungens makt under perioden från Vasas tillträde till Frihetstidens kungar?(s.114,123, 142, 156, 182-183
Material:
– Ljudfil med genomgång av Lpp: (kommer sista veckan)
– Keynoteblad: (kommer sista veckan) 
Böcker:
– Historieboken
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2 (för läraren)
Förankring i kursplanens syfte (för läraren)
Centralt innehåll från kursplanen ( för läraren)
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
  • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om lik­ heter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500­talet, 1600­talet och 1700­talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer utgår från de centrala frågeställningarna och starta i Lützens dimmor. Härifrån kommer vi söka orsaker till att Sverige kan börja ses som en Stormakt och varifrån strävan mot det kommer. Detta leder oss till Vasatiden och hur Sverige där förändrades med bla reformationen och stärkandet av kungamakten.
Sedan beger vi oss framåt för att se konsekvenserna av Gustav den II Adolfs ambitioner och ser Sverige påverkas. Här når vi slutet av perioden med Karl den XIIs 20år långa krig. Vi avslutar med att se konsekvenserna av periodens slut i form av Frihetstiden.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har diskussioner längs hela vägen och vi avslutar med en analys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.17:  Vad har vi med oss, Lützen, historiska källor, Orsaker till stormakt
v.18: Vasatid: grunden till Stormaktstiden, Reformation,
v.19: Konsekvenser stormaktstiden, envälde
v.20: Mot slutet, konsekvenser, Frihetstiden
v.21: Repetition
v.22: Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi bygger vidare på kunskaperna från åk 5 där vi fick fram grunderna till hur Sverige skapades under Vikingatiden och hur detta utvecklades under Medeltiden med länder som växer fram i Norden, kungamakt, kristendom, städer, lagar och handel som går från vikingafärder till Hansan.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Religion Tro och tid år 2

Religion
Tro och tid år 2

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Högsveden East och Sara Sandström

När, under vilka veckor? v 3- v 17

Vad?

Vi pratar om livsfrågor.
Vi funderar över och tar reda på olika sätt att tro.
Vi lär oss några saker som är viktiga i de olika världsreligionerna, om livet , döden och hur jorden blev till.
Hur tror barn över hela jorden? Hur visar sig deras tro i vardagslivet?
Vi läser några olika bibelberättelser från Gamla och Nya testamentet.

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur tror du att världen blev till?
Vad betyder det att ha en tro?
Vad är en tradition?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt.
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):
Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.
Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet.
Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen.
Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.
Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha samlingar där vi bl a samtalar om tiden.
Tiden kan se ut på olika sätt. Hur tiden började, olika tankar. Repetera och koppla till förra läsårets samlingar.

Vi ser på UR-filmer om olika skapelseberättelser, hur tiden startade.
Vi använder oss av UR-filmer och material från NE.se om olika tro och traditioner i Sverige.

Vi läser texter om de olika trosuppfattningarna från vår SO-bok.

Vi gör en egen religionsbok där vi sammanfattar olika fakta från judendom, kristendom och islam.

Besök av olika personer som representerar olika trosuppfattningar.

Besök av en elevs farfar som är jude.
Eleverna får ställa frågor till personen som vi har skickat i förväg.
Vad är meningen med livet? Eleverna får också dela med sig av sina tankar.

Besök av en person med kristen tro

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi startar upp me olika skapelseberättelser och samtalar om hur man tror att jorden blev till.

Vi lär oss mer om judendomen genom film och texter. Besök från en elevs farfar.

Vi lär oss om islam genom film och texter.

Vi lär oss mer om olika bibelberättelser, t ex David och Goliat. Koppling till judarnas davidsstjärna.
Vad är budskapet i berättelsen. Vi lyssnar på Laleh´s låt Goliat och samtalar om budskapet.

Vi får besök av en person med kristen tro.

Veckan före påsk, v 15. Vi lär oss mer om varför vi firar påsk, enligt den kristna traditionen.

Efter påsklovet sammanfattar vi vad vi har lärt oss om de olika religionerna.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Vi bjuder in experter (personer med olika tro) som har kopplingar till eleverna i klassen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Under år 1 pratade vi och arbetade kring temat Tid.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Pedagogisk dokumentation (länkas):

Hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.17 – 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är en hållbar utveckling? Hur kan man undersöka detta i vår närmiljö?
  • Hur använder man GIS och till vad?
  • Vad kan vi lära oss av våran omgivning. Vilka spår har vi lämnat?
  • Varför bor vi där vi bor?
  • Var ligger världens länder?
  • Vilka intressekonflikter om resurser kan finnas i vår kommun?
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte

Viktigt begrepp:

 Social hållbarhet
Ekologisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
  • Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Fältstudie av vår närmiljö
  • Undersöka informationssystem GIS
  • Gemensamma diskussioner och undersökningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Ni kommer presentera er undersökning muntligt för Patrik (Detta sker bara med gruppen). Varje person i gruppen presenterar sin del av undersökningen. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.17 – Vad är en hållbar utveckling? Ekologisk, ekonomisk och social.
Uppstart. Vad är GIS?? Hur kan man undersöka samhällsplaneringen i vår närmiljö? Vad händer i Gustavsbergs hamn?
V.18- Forts hålbar utveckling. Kulturlandskapet vad är det? Kulturlandskap är ett landskap som människor har påverkat på olika sätt. Är landskapet format av jordbruk, skogsbruk och/eller bete av boskap talar man om odlingslandskap, medan andra former av mänsklig verksamhet kan leda till ett urbant landskap eller ett industrilandskap.
V.19 – Undersökning
V.20 – Undersökning förberedelse, Undersökning i fält,
V.21- Sammanställning och presentationer
V.22 – Pressentationer, Kartprov
V.23 – Presentationer.
OBS på grund av nationella prov kan tidsplanen komma att förändras.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Dokument, Uppgifter o.s.v.

Uppgift Ekologiska fotavtryck: Gå in på länken  och gör undersökningen om dina ekologis fotavtryck.
Resonera sedan med en kompis om vad du skulle kunna göra för att minska ditt ekologiska fotavtryck? Vad skulle vara svårast att avstå från?  Vilka konsekvenser lämnar dina avtryck?

Uppgift Solen – Detta är er avslutande uppgift som gruppen ska redovisa V.21/22.

Hållbar utveckling WWF

Hållbar utveckling Värmdö

 

http://laromedel.ne.se/material/reader/234/10981

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/19121397-79c9-41e3-b99c-23b95295642b

Texten om Hållbar utveckling

Hållbar utveckling

Näringslivet

 

Uppgift Hållbar utveckling i Hököpings kommun:

 

Geografiska Informationssystem:

GIS-tjänst värmdö
Stockholms läns landstings GIS-tjänst
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodataprodukter/
https://www.omaps.net/sv
https://www.orientering.se/hitta-orientering/

Google Maps

Eniro

Hitta

Blindkartor: 
http://www.eduplace.com/ss/maps/
http://www.worldatlas.com/webimage/testmaps/maps.htm

Länder att kunna:   Namngeografi uppdelat kopia