Från runor till rikssvenska

Från runor till rikssvenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.15- Skolavslutning

Vad?

Svenskans historia och framtid

Frågeställning och följdfrågor

Hur har språkets förändring sett ut genom historien?

Hur har lånord utvecklat det svenska språket?

Vad är skillnaden mellan talspråk och skriftspråk?

Hur många språk finns det?

Hur är språken släkt?

Hur snabbt förändras det svenska språket och finns det risk att det kommer att försvinna?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte

Syftet med arbetsområdet är att du ska lära dig om det svenska språkets historia och utveckling.

Du ska utveckla en förståelse för att språket hela tiden förändras och du ska kunna ge exempel på hur förändringen sett ut genom historien.

Centralt innehåll från kursplanen

Nya ord i språket, till exempel lånord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Se uppgiften på Schoolsoft!

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa och se korta filmer om det svenska språkets ursprung och historiska utveckling.

Vi kommer att arbeta med övningar från olika tidsepoker.

Vi kommer att titta på valda avsnitt ur Värsta språket som på ett underhållande sätt berättar om svenska språket. Vi kommer att se avsnitt 1 och 6.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer ska en egen presentation som du redovisar i grupp.

Material och texter

Texter om språket

20170110110900_001

Övningsuppgifter

20170110111800_001

20170110111900_001

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I motsatts till vad många tror så är svenskan ett stabilt språk som har förändrats mycket lite de senaste 100 åren. Vi ska tillsammans undersöka likheter och skillnader, nu och idag!

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vad är det ni ska lära er?

Fakta

  • Om de största språken i världen.
  • Om hur språken är släkt.
  • Om den indoeuropeiska folkvandringen.
  • Om det svenska språkets historia, något som är kännetecknande (typiskt) för varje epok.
  • Vad arvord, lånord och nyord är.
  • Vad Västgötalagen är.
  • Gustav Vasas bibel och Nya testamentet, varför är de viktiga i sammanhanget?
  • Then Swansea Argus.
  • Röda rummet
  • Om det svenska språkets framtidBegrepp och viktiga personer
  • Majoritetsspråk, minoritetsspråk, urspråk, sanskrit, folkvandring, germanska språk, uraliska språkfamiljen, språkträd, urnordiska, runsvenska, runor, diftonger, arvord, lånord, Operan, Dramatiska teatern, Svenska Akademien, Gustav Vasa, Gustav den III, Bellman, August Strindberg, talspråk, skriftspråk.

    Färdigheter, vad ska du kunna göra?

Du ska kunna resonera om orsaker och samband utifrån ett påstående om det svenska språkets historia. Det betyder bland annat att du ska kunna förklara och ge exempel på olika saker som har påverkat det svenska språkets utveckling.

  • Du ska på ett enkelt sätt kunna förklara hur språken är släkt med varandra.
  • Du ska på ett enkelt sätt kunna berätta om den indoeuropeiska folkvandringen.
  • Du ska kunna berätta om några viktiga historiska händelser som påverkat det svenska språkets utveckling.
  • Du ska kunna känna igen några arvord, lånord och nyord.
  • Du ska kunna tänka och resonera på ett enkelt sätt om det svenska språkets framtid.

Förstått, vad ska du ha förstått?

  • Du ska förstå hur det svenska språket kom till.
  • Du ska förstå skillnaden mellan arvord, lånord och nyord.
  • Du ska förstå och kunna berätta om olika faktorer/saker som påverkar ett språks utveckling.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Retorik, konsten att hålla tal

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.19 – Skolavslutning

Vad?

Hur skriver och håller du ett tal?

Frågeställning och följdfrågor
    • Vad är skillnaden mellan hyllningstal, argumenterande tal och informerande tal?
    • Vad är retoriska stilfigurer och hur använder vi dem?
    • Hur skriver och framför jag ett tal?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  •    Eleven ska genom undervisningen ges förutsättningar för att denne ska kunna utveckla sitt talspråk för att få tilltro till sin språkförmåga och kunna uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften (2011, s. 252).
  • Svenskämnet ska bidra  till att öka elevens förståelse för sättet att kommunicera och att detta kan ge konsekvenser för en själv och andra människor. (2011, s. 252)

Centralt innehåll från kursplanen

Tala, lyssna och samtala

  •         Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.

(2011,s. 256).

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika sammanhang.

(2011, s. 257)

Informationssökning och källkritik

  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

(2011, s. 258)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen, se Schoolsoft!

Kunskapskrav betyg E

  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

  • Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. (smidigt infogat i talet)
  • Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

(2011, s. 261)

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleven har i viss mån anpassat presentationen till mottagarna i form av språk, såsom ordval, och åhörarkontakt, såsom att titta upp, tala tydligt och visa ett visst engagemang.
  • Eleven har förberett ett i huvudsak fungerande strukturerat tal som är grundat i den retoriska arbetsprocessen. Eleven använder sig till viss del av retoriska stilfigurer för att framhäva presentationens, i huvudsak, underbyggda argument.
  • Om eleven använder källor lyckas dessa i viss mån stärka presentationen och dess argument

Samtal, diskussion och följdfrågor

För andra perioden och de sista momenten kommer du att övas och prövas på samtal och diskussion. Du kommer där, i mindre grupper, både få delta och leda samtal och diskussioner där du kommer bedömas i följande aspekter:

Varför?

Att kunna hålla tal har du nytta av hela livet!

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Material:

Gleerups, Retorik

Skriva och hålla tal
Skrivmall, argumenterande tal
Skrivmall, hyllningstal

Svenska språkets historia och dess grannspråk

Svenska språkets historia och dess grannspråk

 

Syftesbeskrivning

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling.

 

Centralt innehåll

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Nya ord i språket, till exempel lånord.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.

 

Kunskapskrav

                                  E                                                                      C                                                                           A

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

 

Planering

V. 18: Vi ser del av De första svenskarna och pratar om språks släktskap, svenskans ”syskon” och kusiner”, om stora språk i världen och om språktrender. 

v.19: Vi läser gemensamt ur häftet och stryker tillsammans under det viktigaste gällande det svenska språkets historia och lär oss studieteknik (att ta ut det viktigaste i en text) samtidigt som vi lär oss om det svenska språkets historia.

v. 20: Denna vecka läser vi om danskan och norskan och lär oss om likheter och skillnader mellan svenskan och dessa två språk gällande uttal och stavning. Vi pratar också om ”falska vänner”. 

v. 23: Prov. Ni ska kunna besvara frågorna: ”Hur har det svenska språket utvecklats över tid?” samt  ”Vilka tydliga likheter och skillnader finns det mellan svenskan, norskan och danskan?”.  

 

Material

Häfte om det svenska språkets historia

Lektionsgenomgång om tydliga likheter mellan svenskan, norskan och danskan.

Mio min Mio

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 13-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka strategier kan vi använda oss av för att förstå en text?

  • Hur kan vi praktiskt använda strategierna för att förstå en text?

  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag/vi jobba med en bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra… Genom att göraenkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med visskoppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att diskutera boken, välja ut delar ur boken och jobba djupare kring, läsa, lyssna och svara på frågor

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande genom diskussion, deltagande och svaren på de frågor vi jobbar med kring boken.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 13- Introduktion + kap 1
V 14- Diskussion kring kap 1 + kap 2 + meningar kring kap 1
V 15- Lässtrategier + kap 3
V 17- VT rutin (CSI) + kap 6
V 18- Kap 7 + 8
V 19- Kap 9 + 10 +11
V 20- Kap 11 + 12

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Litteraturhistoria, världen skapades inte när du föddes

Varför ska man läsa litteraturhistoria? För att världen skapades inte när du föddes …

Ansvarig lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor?
vecka 12-22

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vad kan jag lära mig om mig själv och världen genom att läsa litteraturhistoria?
Hur har litteraturen förändrats genom tiderna, från Antiken till idag?
Vad har påverkat olika författare genom tiderna och hur har författare påverkat tiden?
Hur har samhället påverkat litteraturen och hur har litteraturen påverkat samhället?

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur ska vi arbeta?

Läsa texter och se filmer.
Enskilt välja en författare och skriva en kort biografi.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
1. Ni kommer även lämna in ett enskilt författarporträtt på en valfri författare.
2. Dessutom kommer ni att för göra en kort muntlig enskild presentation av er författare. Här bedöms förmågan att kunna planera och genomföra en muntlig presentation.

Här ligger materialet du behöver för att skriva ditt författarporträtt

skrivmall:

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
vecka 12: Antiken.
vecka 13: Medeltiden
vecka 15: Renässansen.
vecka 16: Upplysningen
vecka 17: Romantiken. Fredag: påbörja att skriva författarporträtt av valfri författare.
vecka 18: Modernismen. Muntliga redovisningar av författarporträtt under fredagen.
vecka 19: Postmodernismen.
vecka 20: Muntliga redovisningar av författarporträtt under fredagen.
vecka 21: Muntliga redovisningar av författarporträtt under fredagen. Inlämning av författarporträttet senast fredag 25 maj.
vecka 22: prov och muntliga redovisningar.

Varför?
Det är viktigt att veta hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen och kanske därigenom få en ny upplevelse av att läsa.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation

Utreda och resonera, hur skriver man en utredande text?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.10-15

Din text ska lämnas in v. 14 för slutbedömning.

Vad? Texttyper, vad är det?

Vad är en utredande, förklarande, berättande, instruerande och beskrivande text?

Varför är det bra att veta hur man skriver utredande?

Du ska lära dig olika tekniker, tankeredskap, processer och skrivstrategier för att skriva en utredande text.

Vad är sändare, meddelande och mottagare?

Frågeställning och följdfrågor

-Hur skriver man en utredande text?

-Vad är textbindning?

-Hur söker, väljer ut och sammanställer man information från ett varierat urval källor?

-Hur för man resonemang om källornas och informationens trovärdighet?

-Hur beskriver och förklarar man något ur olika perspektiv?

-Vad är ett ämnesrelaterat språk?

-Hur skriver/hittar man strukturen/dispositionen på det man vill skriva?

-Hur skriver man citat och källhänvisningar?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • Kan lära och utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin egna skriftliga förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
  • Söka information från olika källor och värdera dessa
Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analyser texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Här sitter GODISTEXTEN

Godis, Venus vt-19

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi bygger upp kunskap om området

  1. På steg ett bygger vi tillsammans upp bakgrundskunskap om vad en utredande text är. Vi gör en gemensam tankekarta med hjälp av de kunskaper ni redan har. Vi skriver upp tankar och idéer om det ni redan vet. Vi gör en lista med frågor som ni vill ha svar på. Vi/ni väljer ut en utredande text och konkretiserar den i enkla bilder. Vi pratar och kommer överens om vad en utredande text är. Ni får i läxa att intervjua och skriva ner på datorn vad tre personer i er omgivning menar att en utredande text är. Vi skriver upp ämnesspecifika ord på ett stort papper.

Vi studerar texter inom genren för att få förebilder

  1. På steg två kommer vi tillsammans leta texter på nätet och läsa utredande texter från böcker. Vi läser utredande texter som andra elever har skrivit och tittar på textens innehåll och funktion. Med funktion menas om texten fungerar att läsa, om den fyller sitt syfte. Tillsammans kommer vi även att dekonstruera en utredande text. Det betyder att vi tittar på textens uppbyggnad/struktur och specifika språkliga drag/kännetecken hos en utredande text. Med hjälp av detta lär vi oss speciella ord för att tala om texter. Vi kommer också att titta på grammatik och satsdelar. Fokus är att titta på textens form och vilken funktion olika textavsnitt har. Tillsammans skriver vi ett ”faktablad” om vad och hur en utredande text kan vara/är uppbyggd.

Vi skriver en gemensam text

  1. På steg tre skriver vi tillsammans en gemensam utredande text. Till vår hjälp har vi skrivmallar. Texten skriver vi steg för steg. Den gemensamma texten kommer jag sedan att skriva rent och alla kommer att få varsitt exemplar att ha som modelltext. Syftet med detta är att ni ska få se själva processen att ställa samman en text och en produkt som liknar det ni själva ska skriva. Vi lär oss hur man skriver citat och hänvisar till källor.

Du skriver en individuell text

  1. Nu ska du skriva en text själv. Arbetsgången ser ut så här: ett första utkast, bearbetning, diskussion kring texten med klasskompisar och mig, sedan skriver du färdigt texten. Du får skriva om ett valfritt ämne. Ämnet ska du ha valt innan. För att leta information till din text ska du använda Internet, artiklar och intervjuer. Du ska referera till 3-5 olika källor i din text. Ska din text vara problemlösande ska du också ge förslag på lösningar. I din text ska det finnas citat och källhänvisningar.Du kommer skriva ett första utkast som dina kompisar kommer att ge dig respons på, jag kommer också att under ditt skrivande löpande ge dig stöd.SummativtJag kommer bedöma din utredande text efter en skrivmall/skrivmatris vi gått igenom och som du fått arbeta efter. I skrivmallen/matrisen kommer du kunna se vilka krav som ställs på texten.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag bedömer dels processen, dvs hur du arbetar under lektionerna och dels den färdiga texten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.10 -11 Vi skriver tillsammans om ämnet Godis

v.12-15 Vi övar på andra texttyper i ett häfte.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.