Massa och volym

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? vecka 47-49

Vad? Massa och volym

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Mäta i kilogram och gram 

  • Vad påstår Oliver/Lovisa att melonen väger?
  • Vad väger melonen mer eller minder än 1 kilo? HUr vet vi det?
  • Hur många mellanrum(lika stora delar) är det mellan 0 kg och 1 kg på vågens skala?
  • Vad betyder varje markering? Hur kan vi ta reda på det?
  • Vad vet ni om sambandet mellan kilogram och gram?
  • Vilken massa har vattenmelonen?

Lektion 2 -Mäta i hektogram

  • Hur kan vi ta reda på vad apelsinerna väger?
  • Apelsinerna väger mer än 3 kg. Hur vet vi det?
  • Hur många mellanrum är det mellan 0 kg och 1 kg på vågens skala?
  • Vad betyder varje markering? Hur tar vi reda på det?
  • Vilken massa har apelsinerna?
  • På vilken massa har apelsinerna?
  • På vilka sätt kan vi beskriva massan?

Lektion 3 – Problemlösning massa

  • Vad väger burken utan bönor?
  • Vilken massa visar vågen?
  • Hur ska vi ta reda på massan av bara bönorna?
  • Vilka räknesätt ska vi använda?
  • Hur kan ni visa uppgifterna med blockmodellen?

Lektion 4 – Mäta i milliliter

  • Kan ni uppskatta volymen vatten i flaskorna? är det mer eller mindre än 1 l?
  • I vilken flaska är det minst vatten? I vilken är det mest vatten?
  • Hur kan vi ta reda på volymen vatten i flaskorna?
  • Finns det fler sätt?
  • Minkompis säger att man kan titta på höjden på vattennivån? Håller ni med?

Lektion 5 – Mäta i liter och milliliter

  • Kan ni uppskatta volymen vatten i dunken? är det mer eller mindre än 1 l?
  • Hur kan vi ta reda på volymen vatten i dunken?
  • På vilka olika sätt kan vi beskriva volymen?
  • Vad kan ni säga om sambandet mellan milliliter och liter?

Lektion 6 – Problemlösning – volym

  • Hur mycket vatten finns det i bägaren? Hur vet vi det?
  • Är det mer eller mindre vatten i hinken? Hur mycket?
  • Hur kan ni visa uppgiften med blockmodellen?
  • Vilket block ska vara längst? Varför?
  • Hur ska vi ta reda på hur mycket vatten hinken innehåller?
  • Min kompis säger att han subtraherar eftersom det står ”mindre” stämmer det?

Lektion 7 – Kunskapsloggen

  • Hur mäter vi massa i kilogram och gram?
  • Hur mäter vi massa i hektogram?
  • Hur mäter vi i liter och milliliter?
  • Hur kan vi omvandla mellan olika enheter?
  • Vilka ord använder vi när vi beskriver och jämför massa/volym?
  • Hur kan vi använda blockmodellen som stöd vid problemlösning?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser flerstegsproblem kopplade till begreppen massa och volym, samt värderar valda lösningsstrategier. De tränar på att lösa problem utifrån textuppgifter som handlar om massa och volym och använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan:
Eleverna möter begrep som kilogram, gram,hektogram, liter och milliliter. De utforskar och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av massa och volym.

Metodförmågan:
Eleverna lär sig olika metoder för att mäta och jämföra massa och volym. De uppskattar massa och volym, samt läser av och mäter med hjälp av vågar och olika mätredskap. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa problemlösningsförmågan.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att beskriva och resonera om hur de löser uppgifter som handlar om massa och volym. De lyssnar på och följer även kompisars resonemang och diskuterar olika strategier. Frågor som ”Hur kan ci ta reda på det?” och ”På vilka sätt kan vi jämföra?” uppmuntrar eleven till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om massa och volym på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material eller genom att rita med blockmodellen.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal inom talområdet 0 till 10 000 i uppgifter som handlar om massa och volym.
Eleverna använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.
Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar och kontrollerar sina svar genom att väga och mäta massa och volym.

Geometri:
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta massa och volym. De utvecklar förståelse för enheterna kilogram, hektogram, gram, liter och milliliter och hur de används vid mätning, samt för hur olika mätredskap används.

Sannolikhet och statistik:
Eleverna undersöker massa och volymen hos olika föremål genom att uppskatta och mäta. De använder tabeller för att redovisa sina resultat.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till massa och volym. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem i flera steg och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollera sin asvar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitel 5 fortsätter eleverna att arbeta med begreppen massa och volym utifrån den grund som lagts tidigare. Här ingår flera praktiska moment där eleverna uppskattar, mäter och resonerar om både massa och volym.

Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att mäta massa och kilogram och gram. De introduceras också till enheten hektogram. De tränar på att uppskatta massa och att läsa av på vågar hur mycket olika föremål väger. Eleverna uttrycker massa i kilogram, hektogram och gram och tränar på att omvandla mellan dessa enheter.

Kapitlet fortsätter sedan med volym och eleverna introduceras till enheten milliliter. De tränar på att mäta volym i liter och milliliter, samt på att omvandla mellan dessa enheter. De använder olika bägare för att mäta hur mycket något rymmer eller innehåller.

Eleverna tränar också på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till begreppen massa och volym. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa problem i flera steg. Eleverna använder begrepp som mer än och mindre än.

I FOKUS

  • mäta massa i kiliogram och gram
  • mäta massa i hektogram
  • mäta volym i liter och milliliter
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

Lektion 1 – Mäta i kilogram och gram 

  • Kunna uppskatta och mäta massa i kilometer och gram.
  • Kunna läsa av vågar som visar skalor i kilogram och gram.
  • Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram

Lektion 2 -Mäta i hektogram

  • Kunna uppskatta och mäta i massa i hektogram.
  • kunna läsa av vågar som visar skalor i kilogram och hektogram/gram.
  • Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Lektion 3 – Problemlösning massa

  • Kunna lösa textuppgifter som handlar om massa.
  • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.

Lektion 4 – Mäta i milliliter

  • Kunna uppskatta och mäta volym i milliliter.
  • Kunna läsa av volym i olika bägare med gradering i milliliter.

Lektion 5 – Mäta i liter och milliliter

  • Kunna uppskatta och mäta volym i liter och milliliter.
  • Kunna läsa av volym i olika bägare med gradering i milliliter.
  • Kunna omvandla mellan enheterna liter och milliliter.

Lektion 6 – Problemlösning – volym

  • Kunna lösa textuppgifter som handlar om volym.
  • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.

Lektion 7 – Kunskapsloggen

  • Reflektera över och visa sin kunskap om massa och volym.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.