Medeltiden

 

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

v. 14 – 22, VT/19

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Temat rivstartade med en inventering av elevernas kunskaper. Vad visste vi redan och vad ville vi veta veta. Utifrån denna kunskapsinventering så formades vårt innehåll, vilket även stämmer väl överens med skolverkets direktiv om både syfte och innehåll med historieundervisningen.

Under temats gång kommer vi att fokusera på hur man levde och lärde på medeltiden. Varför medeltiden började och hur den tog slut men även se på kyrkans roll under denna tid. Vad har tro och kyrkan för roll på medeltiden?

Dessa saker kommer vi att arbeta  mer ingående med under projektet med medeltiden:

  • Häxor, men fanns de på riktigt?
  • Att leva på 1500-talet. Hur såg en vanlig dag ut?
  • De fyra stånden.
  • Sjukdomar och botemedel
  • Brott och straff
  • Kända personer på medeltiden
  • Myter om medeltiden…

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom (….)medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Exempel på hur (…)  medeltiden (…) kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel (…) häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Tidsbegreppen (…) medeltiden(…) samt olika syn på deras betydelser.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa.

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bedömas utifrån följande punkter:

Din förmåga att:

  • samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
  • värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
  • söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika händelser och skeden under medeltiden efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
  • analysera och jämföra skillnader och likheter  (förr och nu)
  • känna till olika historiska begrepp som hör till medeltiden
  • din delaktighet under de lektioner vi har under temat.

 

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker  tillsammans med eleverna.