Nationella prov i svenska vt-19

Nationella prov, läsförståelse och genretypiska drag för olika texttyper

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor?
v.2-11
Datum för prov: 12 mars, läsförståelse
14 mars, skrivdel
Här ligger den sista keynoten!
Hållbara texter
Vad?
Nationella prov i svenska
Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är ”Synligt och osynligt”.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav: Låtanalys, muntlig presentation och skriva om texttyp

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Ni arbetar i grupper om 2-3 personer.
Varje grupp väljer en låt som sedan analyseras efter mallen får låtanalys.
Gruppen skriver om låten till en ny texttyp.
Gruppen gör en muntlig presentation av analysen och genretypiska drag i den nya texten.
Här ligger uppgiften och mallen för analysen:

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Dels kommer jag bedöma uppgiften och dels kommer bedömning ske på nationella proven.

Nationella proven är i svenska uppdelat på tre delar: del A – prövar muntlig förmåga, del B- prövar läsförmågan och del C – prövar den skriftliga förmågan.

Del B: Texthäftet innehåller skönlitterära texter, sakprosatexter samt dikter och bilder, vilka alla berör det aktuella temat på olika sätt. Till texterna hör ca 20 frågor som eleverna ska besvara. Eleverna får texthäftet vid provtillfället. Delprovet genomförs individuellt och materialet är inte känt för eleverna före provdagen.

Del C: Eleverna får tre skrivuppgifter där de väljer en att genomföra. Uppgifterna anknyter på olika sätt till temat för provet och de är inte kända för eleverna före provdatum. Texthäftet kan eleverna använda som inspiration till sitt skrivande. Hantering av källor och citatteknik kan komma att prövas i delprovet, och jag rekommenderar er att träna och se till att ni kan detta!
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.2 Genomgång av mallar/recept på olika texttyper. Ni sparar mallarna för att kunna analysera kommande texter vi arbetar med. Vi kommer parallellt med texterna arbeta med läs- och skrivstrategier, skrivregler och meningsbyggnad. I grupp kommer ni få välja en låttext, analysera den och skriva om den till en ny text i ett nytt format.

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen – Skolverket

frågor-för-perspektiv

Läsförmågor

Textkopplingar

v. 3 Noveller, Annica går igenom en novell och ni får arbeta vidare i era projekt.
Novellen, Keynote 

Att skriva en novell

v. 4  Noveller
Analys av en novell

v. 5 Lyrik, sångtexter och krönika

Krönika, Skolverket

v. 6 Sakprosa, nyhetsartikel, reportage

v. 7 Recension, insändare, debattartikel

v. 8 Debattartikel och utredande text

v. 10 Beskrivning och vetenskaplig text

Hur gör man källhänvisningar i texten?
Oavsett om man citerar eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit så ska såna textdelar alltid förses med källhänvisning! Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar och varifrån uppgifterna är hämtade. Läsaren ska med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original. Men det är viktigt att informationen inte stör läsaren.
Praxis för källhänvisning  i texten varierar. Idag rekommenderar de flesta ”Harvardsystemet”. Enligt detta system så ska källan anges genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes. Första gången man anger en källa bör man vara relativt fullständig. Läsaren bör få i princip samma upplysningar som ges i litteraturlistan. Andra gången kan det räcka med Kjell, s. 18)

Så här: I artikeln ”Mer mänsklighet i skolan” skriver Annica Kjell om att det saknas medkänsla och kritisk distans. (Kjell 2018)

Eller så här: Enligt Annica Kjell bör alla läsa minst en bok i månaden ( ”Läs fler böcker” Nacka Värmdö Posten 2018).
Eller så här: Annica Kjell skildrar i artikeln ”Ögonvittnets historia” (2018) hur några elever åt godis inne på toaletten.
Eller så här: I en skakande artikel (Uppsala Nya tidning 2018) beskriver Annica Kjell hur eleverna gång på gång äter godis, trots förbud.
Om du citerar, bör du även ange vilken sida du hittat citatet på.
”Det borde serveras godis innan lunch”. (SvDPopulära historier Kjell. Annica 2018 s 14)
Varför?
Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan.