Geometri- form och storlek

 

 

Geometri – Form och storlek

Jupiter årskurs 4

Ansvarig lärare: Maria Holm

När, under vilka veckor?

Vt. 19

v. 10-15

 

Vad?

Geometri- form och storlek

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vardagens geometri; var runt om oss finns geometri? Vilka material kan vi hitta som är geometriskt formade? När behöver vi kunna geometri? Varför? Vilka geometrisk figurer är vårt hus byggt i?
  • Vilka månghörningar finns det och vad heter de?
  • I vilka situationer använder du dig av begreppen area, omkrets och skala?
  • Hur räknar man ut area och omkrets? Vilka areaenheter är lämpligast? Vilken metod använder du bäst?
  • Vad avgör om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig?
  • I vilka situationer i vardagslivet har du nytta av att kunna beräkna geometri såsom vinklar, area och omkrets.
  • Vad innebär det att något är symmetriskt?

 

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar:

 

Övergripande mål från LGR11:

 

  • Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Form och storlek (centralt innehåll):

 

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Med bl.a. Aktiviteter, Reflektioner, Tänk efter-, Problemlösnings- och Förmåge-uppgifter kan eleven utveckla sin förmåga att:

    • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    • föra och följa matematiska resonemang, och

 

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

 

Kunskapskrav 1 2 3
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt.. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer använda Gleerups materialet på matematik 4 som vårt grundredskap. Där kommer vi göra olika aktivitetsuppgifter, diskussionsuppgifter och enskilt arbete, samt måluppgifter för att visa vad man kan.

 

Laborativt med material, bilder, papper och olika redskap (linjal, måttband) och annat konkret material för att beskriva och konstruera olika geometriska former.

 

Kreativt med att skapa vackra bilder med hjälp av matematik och göra en geometristad av geometriska figurer.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker först formativt under lektionerna. Sedan ett slutprov på kapitlet Form och storlek.

 

Bedömningen kommer även att inkludera samarbete och aktivitet under bygget av en geometristad. Samt hur man kan arbeta och slutföra uppgifter i grupp.

 

Problemlösningsuppgifter kopplade till omkrets och area är även en bedömning för mål.

 

Begreppförståelse genom att rita, beskriva och tolka geometriska figurer.

Resonemang.

Sammanhang och aktualitet:

Geometri är ett sätt att matematiskt förklara omvärlden, mäta och räkna på storlekar, sträckor och ytor. Byggnaderna runt oss är alla uppbyggda av olika geometriska objekt. Allt runt oss går att beskriva med matematiska begrepp och kan mätas på något sätt för att kunna jämföras. Att ha en god känsla för att kunna uppskatta längd och ytstorlek rimligt och kunna växla mellan enheter behövs för att t.ex. kunna följa med i nyhetsrapporteringar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet :

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att vi arbetar praktiskt med många sinnen involverade och skapar kreativa estetiska bilder med matematik. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?