Addition och subtraktion 0-40

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.4-8

Vad?

Addition och subtraktion 0 – 40

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Hur många äpplen är det sammanlagt?

  1. Hur många äpplen är det?
  2. Om en kompis vill lägga till tre äpplen, i vilken korg ska vi lägga dem?
  3. Min kompis påstår att det är bra att lägga de tre äpplena i korgen med fem äpplen. Håller ni med? Varför?
  4. Kan vi använda tallinjen eller talkamrater för att visa?

Lektion 2: Hur många vindruvor har de sammanlagt?

  1. Hur många vindruvor är det på det första fatet?
  2. Hur många vindruvor är det på det andra fatet?
  3. Hur många vindruvor är det sammanlagt?
  4. På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3: Det ligger 23 apelsiner i lådan. Gustav lägger till 14 apelsiner. Hur många finns det nu i lådan?

  1. Hur många apelsiner är det i lådan?
  2. Vad händer om Gustav lägger till fjorton apelsiner i lådan? Hur många apelsiner är det då?
  3. På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 4: Hur många blommor är det sammanlagt?

  1. Hur många blommor är det i första vasen? Andra vasen? Tredje vasen?
  2. Hur kan vi ta reda på hur många blommor det är sammanlagt?
  3. På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  4. Min kompis säger att en tallinje kan vara användbar. Stämmer det?
  5. Hur kan vi visa med hjälp av tioramarna och kuberna?

Lektion 5: Hur många ballonger är kvar? Hur kan vi ta reda på det?

  1. Hur många ballonger är det?
  2. Om tre ballonger flyger iväg, hur många är då kvar?
  3. Ska vi addera eller subtrahera? Varför då?
  4. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 6: Samir ger 20 kakor till sina vänner. Hur många kakor är kvar? På vilka olika sätt kan vi subtrahera talen?

  1. Hur många kakor är det från början?
  2. Om vi ger bort tjugo kakor till våra vänner, hur många är då kvar?
  3. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 7: Det är 37 barn. 24 av dem är pojkar. Hur många är flickor? Hur kan vi ta reda på det?

  1. Hur många barn är det?
  2. Hur många pojkar är det?
  3. Hur många flickor är det?
  4. Ska vi addera eller subtrahera?
  5. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 8: Hur stor är skillnaden mellan antalet bollar?

  1. Vad behöver vi veta för att kunna lösa uppgiften?
  2. Hur många tennisbollar har Elin?
  3. Hur många tennisbollar har Oliver?
  4. På vilket sätt kan vi jämföra antalet tennisbollar som barnen har?
  5. Min kompis påstår att det är enklast att jämföra saker när de ligger huller om buller. Håller ni med? Varför/varför inte? Kan ni föreslå något annat sätt?
  6. Hjälper det att rada upp bollarna för att jämföra?
  7. Vem har flest bollar? Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 9: Hur många blommor är det totalt?

  1. Hur många blommor är det i vasen? I Lovisas hand?
  2. Hur kan vi ta reda på hur många blommor det är totalt?
  3. Ska vi addera eller subtrahera? Varför?
  4. Min kompis påstår att det är nio blommor totalt. Har han rätt? Hur vet vi det?
  5. Kan vi skriva en likhet som passar med uppgiften?

Lektion 10: Elin har 13 frimärken. Tom har 3 fler än Elin. Hur många frimärken har Tom? Ska vi addera eller subtrahera?

  1. Kan ni visa mig Elins tretton frimärken?
  2. Kan ni visa mig Toms frimärken?
  3. Hur kan vi ta reda på hur många frimärken Tom har?
  4. Vilket räknesätt passar, addition eller subtraktion? Varför?
  5. Kan vi skriva en likhet som passar till uppgiften?
  6. Min kompis påstår att vi kan använda kuberna för att visa? Stämmer det?

Lektion 11: Hur många kuber behöver vi lägga till, för att det ska vara 10 kuber på bordet?

  1. Hur många kuber finns det på bordet?
  2. Hur många fler behövs för att vi ska ha tio kuber?
  3. Kan vi använda talkamraterna och talcirklarna?
  4. Min kompis påstår att vi kan gissa och pröva för att ta reda på det. Stämmer det?
  5. Kan vi skriva en likhet utifrån uppgiften?

Lektion 12: Hur många barn är det sammanlagt? På vilka olika sätt kan du addera?

  1. Hur kan vi addera ental och tiotal?
  2. Hur kan vi subtrahera ental och tiotal?
  3. Hur kan vi addera tre tal?
  4. Vad betyder skillnad?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa problemuppgifterna. De prövar olika strategier för problemlösning, som till exempel att använda talkamrater samt ”gissa-pröva”. Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion, och upptäcker sambanden mellan dem. De använder sig av begreppet platsvärde när de adderar tiotal och ental.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att välja och använda olika huvudräkningsstrategier vid addition och subtraktion, bland annat att addera och subtrahera tiotal och ental, använda talkamrater samt använda tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition, subtraktion och problemlösning, samt resonera kring valda strategier och räknesätt för att beräkna och hitta lösningarna. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera, och genom att redovisa sina lösningar på problemuppgifterna. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem på olika sätt, bland annat i tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation och ser sambanden mellan räknesätten. Eleverna använder olika huvudräkningsmetoder för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på situationen och resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

Eleverna använder sin kunskap om likhetstecknets innebörd och skriver likheter med addition och subtraktion samt tränar på att hitta tal som saknas i likheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. De möter problem där kopplingen mellan addition och subtraktion är tydlig samt problem som synliggör jämförelse och skillnad. De använder olika strategier för att lösa uppgifterna, till exempel talkamrater, multilinkkuber eller ”gissa- pröva”. Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-40, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna fortsätter att arbeta med addition och subtraktion, och använder strategier som de mött tidigare. De använder tallinjen när de adderar och lär sig olika strategier för att addera tiotal och ental, bland annat genom att använda tiobasmaterial. Eleverna använder motsvarande strategier för subtraktion och lär sig att det inte bara innebär att minska eller ta bort, utan även att jämföra och se skillnader. De möter därigenom begrepp som fler, färre, sammanlagt och kvar. Eleverna löser problem i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion. De använder olika strategier för att lösa problemuppgifterna. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt samt ser kopplingen mellan addition och subtraktion. Eleverna fortsätter bygga förståelsen för likheter, och tränar på att se vilket tal som behöver läggas till eller tas bort för att likheten ska stämma. I samband med detta läggs grunden för förståelsen för algebra, så kallad pre-algebra, kopplat till vardagliga situationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Addera ental

  • Kunna addera ett ensiffrigt tal till ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 2: Addera tiotal

  • Kunna addera ett jämnt tiotal till ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 3: Addera tiotal och ental

  • Kunna addera två stycken tvåsiffriga tal.

Lektion 4: Addera tre tal

  • Kunna addera tre stycken ensiffriga tal.

Lektion 5: Subtrahera ental

  • Kunna subtrahera ett ensiffrigt tal från ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 6: Subtrahera tiotal

  • Kunna subtrahera ett jämnt tiotal från ett tvåsiffrigt tal.

Lektion 7: Subtrahera ental och tiotal

  • Kunna subtrahera två stycken tvåsiffriga tal.

Lektion 8: Subtraktion – skillnad

  • Förstå perspektivet skillnad kopplat till subtraktion. • Kunna använda visuella representationer för ta reda på skillnaden.

Lektion 9: Problemlösning, del-helhet

  • Kunna välja räknesätt i problemuppgifter med del-helhet
  • Kunna använda talkamrater och visuella representationer vid problemlösning.

Lektion 10: Problemlösning, fler-färre

  • Kunna välja räknesätt i jämförande problemuppgifter.

Lektion 11: Problemlösning, hitta likheter

  • Kunna hitta likheter med addition och subtraktion (pre-algebra).
  • Kunna använda strategin ”gissa-pröva” vid problemlösning.

Lektion 12: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 40.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.