Talen till 1000

Talen till 1000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? 7-10 (lov v.9)

Vad? Talen till 1000

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion
• Hur många bönor finns det i varje burk?
• Hur många tiotal är ett hundratal?
• Min kompis säger att det går snabbare om man räknar hundra steg i taget. Håller ni med?

Lektion 2
• Hur många kritor finns det sammanlagt?
• Hur många siffror finns det i 427?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Vilket värde har varje siffra i talet?
• Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell?

Lektion 3
• Hur kan vi jämföra antalet sudd i affärerna?
• Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra antalet sudd?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Hur många sudd är det i affär A?
• Hur många sudd är det i affär B?
• Min kompis säger att han kan avgöra vilken butik som har flest sudd utan att räkna det totala antalet sudd för varje affär. Hur kan han göra det?

Lektion 4
• Kan ni beskriva de olika talföljderna?
• Vilka tal saknas?
• På vilka olika sätt kan ni visa talföljderna?

Lektion 5
• Hur många kulor tror ni att det är?
• Hur många kulor uppskattar ni kan få plats i påsen?
Är det fler än 10? Fler än 20? Färre än 100? Färre än 90?

Lektion 6
• Vad ser ni på bilden?
• Hur kan vi visa antal utan att använda siffror?
• Hur tror ni att man gjorde för att visa antal innan vi hade siffror?
• På vilka olika sätt kan vi visa antal?

Lektion 7
• Vad ser ni på bilden?
• Hur visade egyptierna 4 och 13?
• Hur visade babylonierna 4 och 13?
• Hur visade mayaindianerna 4 och 13?
• Kan du gissa vad varje talsymbol står för?
• Hur tror ni att de visade 2, 7 och 16 med sina olika symboler?

Lektion 8
Vilket tal är det som visas med tiobasmaterialet?
• Hur skriver vi samma tal med siffror?
• Kan vi skriva talet med bara talsymbolerna 1 till 9?
• Vilka talsymboler behöver vi för att skriva talet?
• Är det någon talsymbol som fattas?

Lektion 9
• Hur kan vi räkna antal upp till 1 000?
• Hur skriver vi tresiffriga tal med siffror?
• Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
• Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
• Vad är en talföljd?
• Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal och tiotal?
• Hur har våra talsymboler utvecklats?
Elever som behöver extra utmaning kan skriva och rita egna exempel för att synliggöra innebörden i varje fokuspunkt. De kan även dela med sig av sina exempel till klassen.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur olika talsystem för historiska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som hundratal, tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppet avrundning.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda grupper om etthundra, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen hundratal, ental och tiotal, samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 1 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 1 000 och tränar på att dela upp dem i hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån hundratal, tiotal och ental, samt bygger förstå- else för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de bekantar sig med uppkomsten av vårt positionssystem och behovet av nollan för att markera en tom position. Eleverna använder historiska symboler för tal, som utvecklats i flera olika kulturer genom historien. Eleverna tränar på att använda talen 0 till 1 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra
Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget..
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med talområdet 0 till 1 000. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att lära sig känna igen talen upp till 1 000. Eleverna vidgar sina kunskaper om positionssystemet och använder konkret material för att räkna och dela upp tresiffriga tal i hundratal, tiotal och ental, samt visar uppdelning med hjälp av talcirklar. De ser hur siffrornas värde förändras beroende på deras position och använder positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. Eleverna beskriver även mönster och gör klart talföljder. Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal och hundratal. Eleverna möter även det historiska perspektivet kring uppkomsten och behovet av talsymboler. De får en inblick i olika kulturers talsymboler och jämför dessa med de symboler vi använder i dag.

I FOKUS
• räkna och skriva talen till 1 000
• hundratal, tiotal och ental
• jämföra och storleksordna tal
• beskriva och göra klart talföljder
• avrunda tal
• talens historia

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1, räkna till 1 000
• Kunna räkna och känna igen talen till 1 000.
• Kunna bilda etthundra för att räkna antal.
• Kunna räkna antal stegvis.

Lektion 2, Hundratal, tiotal och ental
• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna dela upp tal i hundratal, tiotal och ental.
• Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

Lektion 3, Jämföra och storleksordna tal
• Kunna jämföra tal utifrån hundratal, tiotal och ental.
• Kunna storleksordna tal.

Lektion 4, Talföljder
• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder

Lektion 5, Avrunda tal
• Kunna avrunda tal till närmaste tiotal och hundratal.
• Kunna uppskatta antal.
• Kunna placera ut tal på tallinjen

Lektion 6, Talens historia
• Få en förståelse för hur tidigare kulturer visade antal, innan vi hade siffror.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 7, Historiska talsymboler
• Få en förståelse för hur tidiga kulturer visade tal med symboler.
• Få en förståelse för talens utveckling.

Lektion 8, Vägen till vårt talsystem
• Få en bild av hur vårt talsystem utvecklats.
• Få en förståelse för nollans betydelse i positionssystemet.
• Kunna bilda olika tal utifrån givna siffror

Lektion 9, Kunskapslogg
• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 1 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.