Bokstavslandet

Bokstavslandet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Lisa Webering
När, under vilka veckor? V.36-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka bokstäver kan vi? Hur låter de? Hur kan vi lära oss alfabetet flytande? Vilka är vokaler och vilka är konsonanter? Vad har de för egenskaper?
Hur kan vi lära oss skriva så det blir läsligt?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Alfabetet och alfabetisk ordning.
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi leker lekar och sjunger sånger.
Vi tar del av varandras tankar i samlingar.
Vi kopplar bokstävernas ljud till hur orden låter.
Vi tittar på Livet i Bokstavslandet från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.
Vi skriver och lyssnar på det vi skriver, koppla bokstäver och ljud, på våra Ipads
Vi kopplar bokstäverna från Bokstavslandet till samma bokstäverna i Arbetsboken som ”Den magiska kulan”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar det vi lär genom att ta fotografier, filma, observerar, dokumentera på våra Ipads, vi kopplar ord och bild.
Vi gör avstämningar för att följa elevernas utveckling, planerar hur vi går vidare utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling.
Vi använder även skolverkets bedömningsstöd i svenska för åk 1.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi använder oss av ett läromedel som heter ABC-klubben. Varje vecka går vi igenom en ny läsläxa. Vi samtalar om textens innehåll och eleverna får svara på frågor till texten hemma. Vi följer upp läsläxan i mindre grupper och dokumenterar elevernas läsutveckling.

Vi använder oss också av Skolverkest bedömningsstöd.

Vi har högläsning i stort sett varje dag och då fokuserar vi mycket på läsförståelse. Vi använder oss av ”Läsfixarna” som ett exempel på lässtrategier. Vi förutspår vad som ska hända, skapar inre bilder, ställer frågor till texten och tittar närmare på svåra ord eller saker som vi inte förstår.

Varje morgon får eleverna läsa eller rita i klassrummet kl 8 -ca 8.30. Efter lovet förväntar vi oss att alla har en bok på gång. Det är helt okej att titta på bilderna bara, eller läsa vissa ord och meningar i faktaböcker. Då ska vi också börja åka till biblioteket i Brunn för att låna böcker.

Varje måndag åker vi till Bokstavslandet och träffar ett nytt bokstavsdjur.

En elev får varje vecka i uppdrag att fylla bokstavspåsen med fem saker på veckans bokstav som de sedan redovisar under fredagen. Då skriver vi ner orden och ritar bilder i vår svenskbok.

Vi samlar också ordkort, ordbilder i små lådor. Vi använder oss av dessa ordkort för att skapa egna meningar.

Vi kommer att använda våra I-pads till skrivande.
Vi har arbetat med några appar kring bokstav-ljud från NE, tex ”Stava”.

Varje vecka presenterar vi en ny bokstav, går igenom hur den låter och hur den ser ut. Vi noterar att vokalerna kan ha två olika ljud, vilket också påverkar stavningen. Vi arbetar i vår arbetsbok som är kopplad till läseboken, ”Den magiska kulan”. Där tränar vi på bokstavsformer, att läsa meningar och småord samt att skriva ord och meningar. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi vill ge eleverna olika ingångar till läsningen utifrån där eleven befinner sig i sin språkutveckling.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.
Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.