Vår fantastiska kropp!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström, Cecilia Högsveden East

När, under vilka veckor? v. 35-

Vad? Min kropp och mina känslor

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika känslor finns?

Behöver vi känslor?

Vad gör dig glad, ledsen, rädd och arg?

Vart känns de olika känslorna i kroppen?

Hur känns det i din kropp när du blir glad, ledsen, rädd och arg?

Hur ser vårt skelett ut?

Vilka kroppsdelar har vi och vart sitter dom?

Vi utformar undervisningen även utifrån elevernas egna frågeställningar om kroppen.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

•kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

•kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv

•kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

•kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Förankring i kursplanens syfte

SV

•formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

•läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

•anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

•söka information från olika källor och värdera dessa.

No

•använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa,

•genomföra systematiska undersökningar i biologi, och

•använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen

Centralt innehåll från kursplanen

Sv:

Läsa och skriva

•Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

•Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

•Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

•Handstil och att skriva på dator.

•Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

•Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

•Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

•Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Språkbruk

•Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning och källkritik

•Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

•Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

No:

Kropp och hälsa

•Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

•Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

•Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Kraft och rörelse

•Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.

•Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Metoder och arbetssätt

•Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

•Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

•Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. 

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, (…)

I det under­ sökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Känslor

1vad är en känsla? Vilka olika känslor finns det? Vi skriver gemensamt upp olika känslor på papperslappar. Sedan utforskar vi hur vi kan sortera de olika känslorna.  Vi presenterar de fyra grundkänslorna arg, glad, ledsen och nöjd. Vi delar upp barnen i grupper och de får placera ut de olika grundkänslorna på en uppritad kropp. Varit sitter de olika känslorna för dig? Vi presenterar sedan hur vi har tänkt inför de andra.

2        Vi tittar bilder med känslorna glad, ledsen, arg och arg. I den stora gruppen samtalar vi om vilka olika känslor som finns. Därefter delar vi upp oss i mindre grupper.
Eleverna får sedan redovisa utifrån frågeställningarna: Vad känner de? Hur vet du det? Hur kan vi se att någon är glad, ledsen arg rädd?
Skriv i din bok: Jag blir ledsen när… Jag blir glad när … Jag blir arg när … Jag blir rädd när ..

3Frågeställning: Hur skulle det vara om vi inte hade känslor? Think, pair, share
Reflektion i No-boken· Rita en bild hur du ser ut utan någon känsla. Skriv ned vad ni samtalat om. Rubrik Hur skulle det vara om vi inte hade några känslor?

4Vi går ut i naturen och upplever. Eleverna får enskilt fundera kring frågorna Jag ser … Jag känner … Jag hör… medan de sitter ute i naturen. Därefter får eleverna gemensamt utföra två uppgifter där de får testa sin sinnen känsel och smak.
1. En elev i taget får stoppa ned sin hand i en påse med olika saker. Eleven får sedan beskriva föremålet för resten av klassen. Klassen får därefter gissa.
2. Eleverna får smaka på en äppelbit och en potatisbit samtidigt som de håller för näsan. Detta för att sedan försöka lista ut vad det kan varit de smakat på.

  5 Vart sitter våra känslor? I grupp får eleverna placera ut vart känslorna glad, arg, ledsen, rädd känns i kroppen. Samt reflektera kring varför de känner att känslan sitter just där. Alla får sedan enskilt klistra in en egen kropp i boken för att själv placera ut vart de olika känslorna sitter. Samt beskriva hur det känns i deras kropp vid dessa känslor.

5Eleverna får rita olika bilder till musik som de känner beskriver de olika känslorna för att sedan göra en gemensam bild.

6Vi tar in känslotavlan i samlingsringen. Vi berättar hur deras faddrar har använt sig av denna tavla tidigare.

7Samtalar om att vi tillsammans har tittat på hur vi kan se ut när vi upplever de olika känslorna vi har även funderat kring hur de känns i vår kropp för att lära oss känna oss själva bättre.

8VT rutin (Tänk själv samtala med kompisen vi pratar i gruppen) Frågeställning: Om vi vet hur någon känner sig antingen om vi kan se det genom vår känslotavla eller om vi ser genom att personen visar sin känsla. Hur kan vi då hjälpa till?

9Eleverna skriver i sin bok: När jag är glad vill jag … När jag är ledsen vill jag … När jag är rädd vill jag .. När jag är arg vill jag …

10Eleverna får lägga i sin känsla som de har just nu. Varje morgon under morgonsamlingen får eleven lägga i sin känsla.

11Vi samtalar tillsammans efter att vi haft känslotavlan under ca en vecka hur vi har använt oss av den och att vi nu kommer att ge er möjlighet att på egen hand i innan samlingen lägga i din känsla så att alla kan se. Om du någon gång under dagen upplever att din känsla förändras får du byta den.

Kroppen

1VT-rutin: Think Puzzel explore. Vad vet vi och vad vill vi veta om vår kropp? På vilket sätt vill vi ta reda på/ undersöka det? I par får eleverna fundera kring vad de vet om våran kropp. Eleverna får därefter skriv ned på smala lappar frågor som de undrar. Dessa frågor sorterar vi tillsammans på ett stort papper. Vi funderar vidare på hur vi kan ta reda på det.

Vi ritar ut på en ”kroppskarta” vart vi tror olika delar av vår kropp heter och är placerade, vi funderar tillsammans.

Vi läser fakta om vårt skelett. Vi använder oss av Cowboyen och sammanfattar texten i våra No böcker. Eleverna får skriva ned minst tre meningar om skelettet utifrån våra frågeställningar eller saker som de upplevt intressant. Vi gör även en sammanställande text gemensamt som vi sätter upp på väggen bredvid vårt skelett.

3Vi bjuder in en expert som berättar om skelettet.

4Vi går tillsammans ut på gården. Där samtalar vi om hur vi ser ut längst in i våra kroppar, vårt skelett. Eleverna får sedan gemensamt försöka skapa ett skelett av pinnar. Vi tar med oss vårt byggmaterial in i klassrummet. Vi sätter ihop delarna.

5Vi tittar på olika faktatexter om kroppen eleven får nu lämna in två intresseområden som hen tycker är spännande och skulle vilja veta mer om för dela med sig kring detta ämne till sina kompisar.

6(VT-rutin: Explore) Eleverna delas in i olika grupper utifrån de frågeställningar som de har ställt tillsammans under uppstarten: Andning, hjärtat (blodomloppet), hjärnan, ögat, öron, matspjälkningen.

7Eleverna får nu texter, filmer länkar till hemsidor där de kan ta del av information kring sitt område. Eleverna får en presentation på classroom. Uppgift: Namnge ditt område, infoga bild/bilder, dela med dina kompisar.

8Fortsätter titta på faktatexter, filmer, hemsidor etc. Eleverna får samla nyckelord, begrepp.

9Vi ger dem en mall att utgå ifrån: Utseende: Hur ser organet ut? Vilka delar består ert organ av? Vart i kroppen sitter ert/era organ? Funktion: Vad gör ert/era organ för kroppen?  Vi skapar våra organ: Vilket material behöver du? Storlek?

10Eleverna får skapa sina organ med hjälp av gips och annat material som eleverna valt. Vi bygger på vårt skelett med våra inre organ.

11Eleverna i röd och grön möts för att reflektera kring vad de har hittat för fakta om deras organ. Eleverna får här jämför och utveckla deras texter så att de två grupperna får ett liknande underlag så att båda klasserna kommer att få så mycket fakta som möjligt om våra olika organ.

12Eleverna får i respektive klasser nu presentera sina organ i mindre grupper för att alla ska känna sig bekväma att presentera deras faktatexter.

13Vi fortsätter med presentationen.

14Eleverna får möjlighet att tillsammans göra en dans utifrån en låt om deras organ.

15Eleverna skapar rekvisita och koreografi till låten.

16Eleverna spelar in sin låt på sin Ipad för att kunna utvärdera sitt arbeta och förbättra inför uppvisning i helklass.

17Vi samtalar om maten och hur viktigt det är att äta allsidigt. Vi skapar tallriksmodeller utifrån hur vi bör äta beroende på hur vi rör oss under dagarna.

18

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.