Musikhistoria, pop och rock

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager

 

Vad?

Hur är populärmusikens musikhistoria uppbygd?
Hur ser linjen ut i arv mellan genrer, ur vilka stilar har resp genre sina rötter?
Hur länkas det jag tycker om att lyssna på till historien?

LGR11:

’I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.’

’Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.’

  • Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.
  • Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av
    olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

Hur?

Genomgång av pop/rockhistorien.

Keynotepresentation med lyssning, bilder och lärarens berättelser.

Samla anteckningar.

– Välj en artist/ett band/en genre som du vill berätta om. (Tips, välj en där du redan innan ser tydliga kopplingar till vad vi gått igenom)

– Berätta om och beskriv ditt val. Varför har du fastnat för denna/dessa?

– Dra paralleller, gör jämförelser i ditt resonemang. Motivera helt fritt, dina tankar och idéer är de viktiga här. Gå gärna från en koppling till en annan och hamna så långt tillbaka i tiden du kan, eller framåt (om du valt någon som inte är helt ny). Använd dina och mina anteckningar o google om du kör fast!

– Beskriv med ord hur du tycker att musiken i dina exempel låter, ”analys av sound”. Vilken känsla musiken förmedlar, vilka instrument är med, hur har artisten byggt upp sin dynamik (omväxling)? Välj ett eller två exempel. Gör gärna länkar till klipp på nätet för att föklara ännu tydligare (utgå gärna ifrån rutinen CSI (color, symbol, image).

– Jämför med andra band som du tycker har ett släktskap och liknar på något sätt (andra med liknande stil, budskap eller attityd), beskriv hur och förklara hur du tänker. Hitta gärna paralleller bakåt (och framåt) i tiden.

– Gör en snygg framsida och tänk på din layout. Bilder, val av typsnitt och färger lyfter din uppsats!

Inlämning innan vår överenskomna deadline. Var snäll mot dig själv och visa att du är bra på att planera din tid, dvs. lämna in så snart du kan!

Varför?

Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förutom det självklara kunskapsvärdet, där man tydligare ser sin egen koppling med historien och andra människor, bidrar redovisningsformen till att utvecklas till en tänkande individ. Här finns inga paralleller som är fel, här finns istället elevens egen koppling bredvid historien.

Utvärdering

Efter genomförd kurs.

Hur kan man utveckla elevens egen planeringskapacitet och på så sätt tydligt bespara honom/henne stress?

Think pair share för att delge våra tankar. Detta utifrån ett par enkla frågor: Vad var lätt/svårt? Vad kan jag förbättra?

 

 

Checklista popuppsats åk6

Sammanfattning presentation

 

 

Instrumentspel

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager

 

Vad?

Spelundervisning i gitarr, piano, bas o trummor.

LGR11:

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former.

Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.

  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer
  • Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck.

Hur?

Genomgång av ett instrument i taget, spelsätt och olika tekniker, till vi provat oss igenom de sk. bruksinstrumenten eller bandinstrumenten.

Sätta ihop till bandkonstellation.

Låtar i olika svårighetsgran från olika genrer.

Redovisning genom uppspel tillsammans, själv eller i par.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Att lära sig ett nytt instrument är att lära sig ett nytt språk. Plötsligt öppnas en ny kanal, både för den egna personens känsloliv och i dialog med andra människor.

Musicerande, ett sätt att hitta till både sig själv och andra?

 

Skapande, musikproduktion, digitala verktyg

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager

Vad?

Hur använder jag digitala verktyg i mitt musikskapande? Kan dessa underlätta för mig som kompositör/låtskrivare?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

– Skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska idéer.

– Spela och sjung i olika musikaliska former och genrer.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

– Musikskapande

– Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.

– (Sång och instrumentspel, här finns en möjlighet till bedömning när du spelat in dessa i din produktion)

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Skapa och komponera
Samspel med text och bild
(Sång)
(Instrumentspel)

Hur ska vi arbeta?

Textskapande och musik/ljudrum parallellt till en början.
Tips och guidning för hur att skriva en låttext/dikt/berättelse.
Genomgångar och tips löpande om hur Garageband fungerar.
Arrangemangsförslag, städa din produktion så den inte blir grötig och så att det du vill lyfta fram hörs mest.
Form, låtens uppbyggnad och de olika delarnas funktion.
Dynamik, hur ger du ditt verk en genomtänkt dynamik/omväxling?
Gör en affisch eller skivomslag till din produktion.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Låten/produktionen blir i sig en redovisning. Dynamiken är en genomgående målsättning för att skapa ett proffsigt sound.
Texten bedöms utifrån hur väl den passar med musiken.
Musiken/Ljudrummet bedöms separat och i sitt sammanhang.
Affischen/skivomslaget bedöms separat och i sitt sammanhang.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:


Ca 2 lektionstillfällen för textskapande.

Ca 6-7 lektioner vid datorn/ipaden för produktion och inspelning.

Varför?

 Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Elevers närmaste musikinstrument nu för tiden är generellt en telefon, näst närmast är generellt en dator eller iPad.

I princip all musik vi lyssnar på är producerad med datorer som verktyg på någon nivå, en viktig kontaktyta.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Ta del av olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

Användande av modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Att utveckla sin unika personlighet.
Arbetet och lärprocessen kommuniceras till verkliga mottagare.

 

1900-talets konstmusik

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager

Vad?

Vad kännetecknar de olika fasetterna av 1900-talets sensationella och annorlunda konstmusik?
Kan vi själva komponera i genren?

LGR11:

’I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.’

’Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.’

  • Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.
  • Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

Hur?

Genomgång av epoken och dess olika ytterligheter. Mystik, skönhet, matematisk musik, tidig elektronisk musik, happening (teatermusik) osv.

Keynotepresentation med lyssning, bilder och lärarens berättelser.

– Kompositionsdel där man inte spelar på vanliga musikinstrument utan använder våra röster och kroppar samt spelar på saker vi hittar i naturen t.ex. stenar, linjal, grenar, löv osv.

– Gör en notation och repetera in ert stycke.

– Framför eller filma gruppens verk.

Varför?

Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förutom det självklara kunskapsvärdet finns en viktig skapandedel som syftar till att vidga synen på konstmusik och musik i stort.

 

Sång åk3

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager

 

Vad?

Hur utvecklar vi både röst, nyfikenhet och intresse för sång?

Vi musicerar och sjunger för att träna våra röster och så småningom kunna delta i t.ex. band och körer. Här tränar vi också musik som en väg att meddela sig, lära sig om och använda sin röst, använda digitala verktyg och notation för minnet. Vi tränar att lyssna smart för att bättre kunna fungera i tex grupp, band eller orkester.

 

Centralt innehåll:

• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.

• Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.

• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.

• Musiksymboler, bilder och tecken.

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Hur?

Allsång, kör och i viss mån solosångsträning för de som vill. Vi utgår ofta ifrån poplåtar som eleverna känner till väl sedan tidigare. Nästan alltid på svenska, jag skriver om engelska låtar så att språket inte blir en barriär.

Hur ska vi arbeta?

Vi angör sånger i olika stilar och på olika språk, dock främst på svenska under år 2-3. Vi hittar teman och försöker hitta tillfällen att sjunga för en publik, det blir vår redovisning.

Vi hoppas att andra elever och våra familjer ska få del av våra sångprojekt.

Varför?

Rösten är det instrument som ligger allra närmast till hands för alla. Rösten är den närmaste länken till sam-musicerande och en naturlig kontaktyta mellan människor. Rösten behöver träning för att fungera som bäst.

Övergripande mål från läroplanen 2.2

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • skapa en miljö där alla känner sig inbjudna till gemenskap med andra och där man samtidigt uppmuntras till att utveckla sin egen unika personlighet.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikhet.

Orientering/Friluftsliv

Ansvarig lärare: Krister Andersson
När, under vilka veckor? v.36-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?
  • Hur kan jag hitta kraft och energi i naturen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i närliggande natur/utemiljö med hjälp av kartor.
  • Kartans uppbyggnad och symboler( enkla karttecken- kartans färger, skala och symboler)
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Säkerhet och hänsynstagande vid natur och utevistelse
  • kroppsliga och mentala effekter av träning.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema 1 2 3
Orientering och friluftsliv

Orientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel.

Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftsliv

Kartkunskap med teckenförklaringar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftsliv

Utevistelser i alla årstider. Vandring och reflektion.

Viss anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftsliv

Allemansrätten, rättigheter och skyldigheter

Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Fokus på Hälsa. Vi kommer att arbeta utomhus nästan hela perioden. Eleverna får prova på att orientera i Lemshagas närmiljö på olika sätt samt ta del av orienteringsteori. V 40 har vi en heldag med en vandring i naturen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltaga på lektionerna
  • genomföra en vildmarks vandring i okänd terräng, v 40
  • Teoriprov- kartecken, kartans färger och vägval. v 43

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Tisdag (röd) (grön) Onsdag (grön) Torsdag(Röd)
36 Södersved/bad Kon fotboll Kon fotboll
37 Distans löpning Friidrott IP Friidrott IP
38 Friidrott IP Flaggan Flaggan
39 Friidrott Friidrott Friidrott
40 Orientering Friidrott Friidrott
41 Vandring Coopers Coopers
 42  Orientering  Orientering  Orientering
 43  Orientering prov/fotboll  Orientering test  Orienterings test

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. 
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.