Mars v. 19

 

Ännu en vecka har gått och nu är det inte allt för lång tid kvar tills skolavslutning! Först och främst vill jag berömma alla involverade för skolans dag, vilket hästjobb ni gjorde! Helt fantastiskt styrt med all försäljning, det var konstant tryck från kl 13 fram till kl 16. Klasskassan fick sig ett bra tillskott, mycket även tack vare det grymma entreprenörskap era kids visade på plats 😉

 

 

Miche fick sin efterlängtade helikopterplatta tatuerad på huvudet, detta så min drönare har någonstans att landa här på Lemshaga. Jag vill även skrytsamt visa upp mina ny-vunna glasögon som jag kammade hem på lotteriet, kan vara de coolaste brillorna någonsin 🙂

 

Stort tack!

 

 

Fredagskluringen:

Om man skulle rymma hela universums evolution i en års-kalender, så big bang hände 1a januari, vilket datum skulle då människan kommit till?

 

 

 

Fokus denna vecka:

Vi fortsätter att arbeta med naturens biologi och denna vecka går vi in på det sista avsnittet innan det är dags för det beryktade hemprovet, nämligen evolution.

Vi inledde området med att diskutera hur man tror att isbjörnen kom till, att det skedde en mutation mellan två bruna björnars avkomma. Den mutationen ändrade nämligen färgen på pälsen så att den specifika björnen föddes med vit päls. Eftersom att den föddes på Arktis med mycket snö och is runt omkring sig, så var den björnen aningen bättre anpassad till sin livsmiljö än de andra bruna björnarna. Den hade alltså lättare att överleva då den smälte in bättre och kunde därav jaga mer effektivt, vilket i sin tur ledde till ha bättre chanser för överlevnad samt att föra sina gener vidare. Det naturliga urvalet ser sedan till att det i slutändan endast är de vita björnarna kvar, som efter många tusentals års evolution, till slut blir en ny art, nämligen isbjörnen.

 

Vi avslutade veckan med en laboration i halvklass, så hälften av era kids ska få göra detta nästa vecka. Tack vare Vilma H, som visade mig denna idé, höll vi tillsammans två laborations-lektioner där alla fick skapa varsin hologram-pyramid.

 

Be era kids visa er hemma för det här är rätt så coolt, mörklägg ett rum och sök upp ”hologram-video” på youtube och titta och njut!

 

 

 

Övrig information:

Information från skolsköterska Judith:

“Jag har fått uppbackning nästa onsdag 15 maj och vi kommer att vaccinera den andra och sista dos HPV på förmiddagen.

Underskrift jag fick i höstas gäller även denna dos, skulle något har ändrats, t.ex elev har fått en annan vaccination nyligen, hör gärna av er till mig. Detta startar kl 08.30.”

 

Påminnelse för nytt datum gällande Yoump

Det är alltså bokat och klart till måndagen den 3/6.

Vi kommer att starta dagen här i skolan med andra roliga aktiviteter (bland annat kommer vi att få träffa våra blivande klasskamrater till åk 6) för att sedan ca. 13:15 bege oss mot Yoump. Där har vi nöjet att hoppa mellan 14:00-16:30, vilket även inkluderar en liten fika på en halvtimme. Var beredd på trötta barn denna dag:) “Skolan” slutar alltså lite senare denna dag. Vi beräknas vara färdighoppade 16:30 och det är då vi släpper kidsen för hemgång. Medtag gärna vattenflaska och ev. frukt denna dag!

 

Påminnelse inför nästa läsår, Nya grupper!

Inför nästa läsår planerar vi pedagoger att ändra om grupperna rejält. Detta är en vanlig företeelse på Lemshaga Akademi men naturligtvis har vi en mycket noga och genomtänkt tanke bakom detta. Vi har flera tankar om och kring detta så klart men vill nu även ge eleverna chans att få tycka till och säga sitt…

Vi vill poängtera att vi förbehåller oss rätten att ändra grupperna fritt efter eget pedagogiskt tycke men kommer så klart att försöka se till de önskemål som eleverna har och försöka tillgodose detta så långt det går. Vi lovar alltså inget men garanterar att vi läser era önskemål och ska försöka tillgodose så långt vi bara kan!

 

Kommande datum:

v.20
13/5 Skolan stängd, Fritids/klubben öppet.
15/5 Stänger Fritids/klubben 15.00 pga utvärderingskväll.

v.21

20/5 Sista svarsdag för önskemål inför åk 6. Se länk via elevens mejl!
Hem-prov Biologi (hela veckan)
20-21/5 Samrättningsdagar NP; Skolan stängd, Fritids/klubben öppet.
22/5 Schemabrytande dag med aktiviteter med musik & slöjdlärare

v.22
29/5 Matematik-prov
29/5 Stänger Fritids/klubben 15.00.
30/5 Kristihimmelsfärd; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.
31/5 Klämdag; Skolan stängt, Fritids/klubben öppet.

v.23

3/6 Yoump avslut 16:30. Hämtning på Yoump Värmdö.
5/6 Stänger fritids/klubben 15.00.
6/6 Nationaldagen; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.
7/6 Planeringsdag; Skolan och Fritids/klubben stängt.

v.24
13/6 Skolavslutning fm, Fritids/klubben öppet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön helg!

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas

Volym och vikt

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 17 – 23

 

Volym och vikt

 

Frågeställning och följdfrågor

Vad möter vi för matematik i vardagen?
• Hur mäter vi och jämför vanliga föremåls volym och vikt?
• Vad är det för samband mellan olika enheter för volym och vikt?
• Hur använder vi volym och vikt för att göra beräkningar i vardagliga situationer?
• Hur känner vi igen, mäter och jämför volym och vikt?
• Hur används olika prefix?
• Vad använder vi för metoder för att beräkna olika föremåls volym och vikt?

 

Begrepp:

Liter, deciliter, centiliter
Kilogram, hektogram, gram
Prefix
Kilo, Hekto

Deci, Centi, Milli

 

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit   till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

Taluppfattning och tals användning

  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär.

Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.

I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till för resonemangen framåt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Beta Matematik. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med problemlösning i grupper. Vi arbetar även med programmering ett tillfälle i veckan.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” och diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitionsområden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen då vi många lektioner delar upp klassen i mindre grupper som får sitta med Andreas och diskutera matematik. I slutet av temat kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Mars v.17

 

Då var vi igång igen efter ett strålande påsklov. Det känns att energin är på topp bland kidsen, de arbetar flitigt på lektionerna och är utomhus och leker och pysslar på rasterna. Vågar man säga att sommaren är här nu??

 

 

Denna vecka har vi gått från ekologi, där vi har fokuserat på samspelet mellan miljö och levande organismer på land, till livet i sjö och hav. Som introduktion fick vi i onsdags lära känna några riktigt häftiga varelser på havets djup, som verkar nästintill utomjordiska. Självlysande rörmaneter som klonar sig själva om och om igen och lever i princip för evigt, vissa kan bli över 30 meter långa. Vi fick även träffa på en fisk med genomskinligt huvud som är fullt av gelé, detta för att den ska kunna titta upp genom sitt eget huvud i jakt på mat.

 

Vill även passa på att påminna om att Yoump är nu bokat till den 5/6, mer info kommer, det är en eftermiddagstid, save the date, start och sluttider kommer vara något annorlunda denna dag!

 

Skollopp för Barncancerfonden 

Nu är det äntligen dax för årets Skollopp till förmån för Barncancerfonden. Vi är en av flera hundra skolor som gör detta denna dag.

Detta kommer ske fredagen den 3/5 på idrottslektionerna.

Vi gör ett samarbete med Team Rynkeby mer info finns här: /https://www.team-rynkeby.se/skolloppet/utbildningsmaterial.aspx

Vi deltager genom att springa/gå under en timme alla tillsammans. Vi gör något bra för vår kropp och vår hälsa samtidigt som vi stödjer Barncancerfonden. Som deltagare kommer alla elever få ett armband, diplom och en festis.

Mer info finner ni på Schoolsoft.

 

 

Fredagskluringen: Varför har djuphavsmarulken en självlysande antenn?

 

 

Fokus denna vecka:        

Som nämnt ovan så har vi glidit in i området Livet i sjö och hav denna vecka och kommer arbeta med att belysa hur viktigt vattnet på denna planet är. Vi kommer även arbeta med att jämföra ekosystemen i sjö och i hav. Därefter kommer vi arbeta med min personliga favorit som är inget mindre än Evolution! För mer info kan ni spana in LPP:n http://lemshaga.se/lemshaga/naturens-biologi/

Naturens biologi har vi jobbat med i en längre period nu då vi närmar oss slutet på denna termin. Både jag och Åsa finner stor vikt vid att använda oss av elevinflytande, alltså att kidsen är med och bestämmer hur undervisningen ska gå till väga. Genom elevinflytande så röstade vi alltså fram att provet för detta område i NO kommer vara ett mindre hemprov under vecka 21. Eleverna kommer få tillgång till provet redan fredag den 17/5 kl 18.00 och ha på sig till fredag den 24/5 kl 20.00 att skriva provet. Det passar ju alldeles utmärkt att de har extra mycket tid då det är studiedagar 20-21 maj 🙂

 

 

Övrig information:

Hälsningar från klubben

En hälsning från Fritids/Klubben är att ni gärna får påminna om att fritids/klubben stänger kl. 15.00 på tisdag och att onsdag är stängt.

 

Skolans dag

Den 8e maj är det skolans dag! Vi står för fika mellan kl 13-16, allt det som vi får in går till vår härliga klasskassa för Ängsholmen, ifall ni klassföräldrar behöver ha mer info så kontakta Åsa, annars räknar vi kallt med att ni står med ett glatt humör o säljer gofika 🙂

Separat info finns på Schoolsoft och i facebook-gruppen.

 

Kommande datum:

v.18
30/4 stänger Fritids/klubben 15.00.
1/5 Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.

v.19
8/5 Skolans dag.

v.20
13/5 Lemshagaforum; Skolan stängd, Fritids/klubben öppet.
15/5 Stänger Fritids/klubben 15.00 pga utvärderingskväll.

v.21
Hem-prov Biologi (hela veckan)
20-21/5 Samrättningsdagar NP; Skolan stängd, Fritids/klubben öppet.
22/5 Schemabrytande dag med aktiviteter med musik & slöjdlärare

v.22
29/5 Matematik-prov
29/5 Stänger Fritids/klubben 15.00.
30/5 Kristihimmelsfärd; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.
31/5 Klämdag; Skolan stängt, Fritids/klubben öppet.

v.23
5/6 Stänger fritids/klubben 15.00.
5/6 Yoump
6/6 Nationaldagen; Skolan och Fritids/klubben stängt pga röd dag.
7/6 Planeringsdag; Skolan och Fritids/klubben stängt.

v.24
13/6 Skolavslutning fm, Fritids/klubben öppet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas

Medeltiden

 

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

v. 14 – 22, VT/19

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Temat rivstartade med en inventering av elevernas kunskaper. Vad visste vi redan och vad ville vi veta veta. Utifrån denna kunskapsinventering så formades vårt innehåll, vilket även stämmer väl överens med skolverkets direktiv om både syfte och innehåll med historieundervisningen.

Under temats gång kommer vi att fokusera på hur man levde och lärde på medeltiden. Varför medeltiden började och hur den tog slut men även se på kyrkans roll under denna tid. Vad har tro och kyrkan för roll på medeltiden?

Dessa saker kommer vi att arbeta  mer ingående med under projektet med medeltiden:

  • Häxor, men fanns de på riktigt?
  • Att leva på 1500-talet. Hur såg en vanlig dag ut?
  • De fyra stånden.
  • Sjukdomar och botemedel
  • Brott och straff
  • Kända personer på medeltiden
  • Myter om medeltiden…

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom (….)medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Exempel på hur (…)  medeltiden (…) kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel (…) häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Tidsbegreppen (…) medeltiden(…) samt olika syn på deras betydelser.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa.

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bedömas utifrån följande punkter:

Din förmåga att:

  • samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
  • värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
  • söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika händelser och skeden under medeltiden efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
  • analysera och jämföra skillnader och likheter  (förr och nu)
  • känna till olika historiska begrepp som hör till medeltiden
  • din delaktighet under de lektioner vi har under temat.

 

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker  tillsammans med eleverna.

 

Mars V.14

 

 

 

Även denna vecka har varit fullspäckad! Först och främst vill jag med glädje meddela att alla klarat det efterlängtade (läs fruktade) fysikprovet, så stolt över era kids 🙂 Nästa vecka ska vi ha genomgång av provet vilket faktiskt är en av de viktigaste inlärnings tillfällena.

 

Vi vill informera att sedan slutet av föregående termin har det tråkigt nog försvunnit ett stort antal fotbollar. Både jag och Åsa har klurat på hur det kan vara möjligt att dessa bollar äts upp utan att någon blivit dålig i magen…

 

Med det sagt så kommer det inom kort att införas ett utlämningssystem där en fotboll utkvitteras med hjälp av spelarkort, som återfås när bollen lämnas tillbaka, på så vis finns det alltid någon som ansvarar för att bollen kommer tillbaka.

 

 

Tips från Coachen

Åsa hälsar att alla elever har nu fått en ifylld matris i handen samt att matrisen i Schoolsoft nu är ifylld! Om ni har några frågor så hör av er.

 

 

Fredagskluringen:  Hur många procent av alla världens arter bor i regnskogen?

 

 

 

Fokus denna vecka:  Naturens Biologi

 

I fredags så inledde vi det nya temat / området som vi ska jobba med fram till slutet av terminen, nämligen Naturens Biologi. Det blev en form av klassrums-bio med myskläder på i olika versioner av One-piece och vi tittade på ett avsnitt av Planet Earth 2, där vi fick träffa massa underliga varelser som man kan stöta på i världens regnskogar. Kidsen satt som fängslade och det väckte ett stort intresse för det som komma skall. Bland annat fick vi träffa Wilsons paradisfågel som jobbar i veckor med att skapa en sorts teaterscen med total avsaknad av gröna löv. Därefter görs lockrop i hopp om att en dam ska komma på besök. Allt detta jobb är för att göra en uppvisning helt tillägnad sin besökare, i hopp om att bli utvald. 

 

 

 

Inledningsvis kommer vi arbeta med Ekologi, därefter med Livet i sjö och hav och avslutningsvis med min personliga favorit, Evolution.

”Okay fine. Go evolve. Just don’t come back in millions of years and eat us.”

 

Vi avslutade veckan med en fantastisk utomhuslektion i solen där vi letade reda på föremål i naturen som har samma begynnelsebokstav som varje bokstav i våra olika fina namn.

 

Jag vill även dela med mig av lite glädje. Det är verkligen kreativa barn ni har ska ni veta, i torsdags blev jag mött av detta fantastiska konstverk!

 

 

Övrig information:

Skolans dag

Den 8e maj är det skolans dag! Vi står för fika mellan kl 13-16, allt det som vi får in går till vår härliga klasskassa för Ängsholmen, ifall ni klassföräldrar behöver ha mer info så kontakta Åsa, annars räknar vi kallt med att ni står med ett glatt humör o säljer fika 🙂

 

Klubben meddelar:

För att vi ska kunna få det riktigt fint och storstädat i våra kapprum ber vi er att tömma hyllor, krokar, korgar och stövelställ på kläder och skor innan påsklovet,  senast fredag 12/4.

Kläder/skor som inte tas hem under lovet kommer att förflyttas till säckar som i sin tur flyttas till vår uppsamlingscontainer. Detta för att möjliggöra en storstädning som är beställt under påsklovet, hoppas på överseende.

 

Ny schemaperiod
Från och med måndag den 8/4 så går skolan in i den sista schemaperioden för detta läsår. Det kan innebära mindre justeringar gällande grupper och ämnen. Nya PDF-scheman finns publicerade på hemsidan som går att ladda ner och personliga scheman i Schoolsoft är uppdaterade.

 

Ängsholmen

Påminner från föregående vecka att om mycket matnyttig information från klassföräldrarna angående Ängsholmen nästa termin. Massa matnyttig läsning!

Ängsholmen-lägerdagar-information

 

DIKTSKRIVARVERKSTAD

Glöm inte bort att Gustavsbergs bibliotek erbjuder GRATIS Diktskrivarverkstad på Påsklovet, tisdag 16 april kl 10-12 för alla unga 10-12 år! Välkomna!

 

Kommande datum:

v.16 Påsklov (Diktskrivarverkstad för de som vill)                 

 

 

 

 

 

Ha en skön helg!

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas

Naturens Biologi

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

Ekologi, Livet i sjö & hav, Evolution

 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad menas med ekologi?

-Hur påverkas ekosystem?

-Vad är en näringskedja/näringsväv?

-Vad menas med biologisk mångfald?

-Vad är ett kretslopp?

-Vilken betydelse har vattnet för livet på jorden?

-Vad hade Charles Darwin för teorier?

-Vad menas med evolution?

 

Viktiga ord & begrepp:

ekologi – läran om sambandet mellan miljön och de levande organismerna
ekosystem – miljön och alla organismer inom ett visst område
energi – kraft, styrka
fridlyst – skydd för växter- och djur som är hotade och riskerar att försvinna
konsumenter – någon som köper eller använder något, någon som lever av växter eller andra djur
nedbrytare – bakterier, djur och svampar som levare av och bryter ner döda växt- och djurdelar
näringskedja – visar ett exempel på vad olika djur i ett ekosystem kan äta
näringsväv – visar flera exempel på vad olika djur i ett ekosystem kan äta
näringsämne – samlingsnamn för olika ämnen som innehåller energi och närsalter
närsalter – energifattiga näringsämnen organismer behöver
organismer – levande varelser
producenter – växter kallas för producenter då de tillverkar energirik näring
toppkonsumenter – de organismer som befinner sig sist i näringskedjan

alger – växt som lever i vatten. De förökar sig via sporer.
avrinningsområdena – område som vatten runnit bort ifrån
brunvattensjöar – sura, näringsfattiga sjöar i barrskogsområden med mycket myrmarker
bräckt vatten – blandning av sötvatten från till exempel en flod och salt havsvatten
försurning – när pH i vatten och mark sänks på grund av till exempel olika utsläpp
glaciärerna – område med is som inte smälter på sommaren
klarvattensjöar – sjöar med klart vatten omgivna av mycket kala berg och näringsfattiga skogsområden
myrmarker – marker som är mycket fuktiga, våtmarker
organiskt – växt- eller djurdelar, material från organismer
siktdjup – hur långt ner man kan se, till exempel i en sjö
slättsjöar – näringsrika sjöar som du hittar i slättområden
sötvatten – vatten med låg salthalt som till exempel finns i sjöar
vattenblomning – när mängden cyanobakterier och alger växer kraftigt och gör vattnet grumligt
Västerhavet – Kattegatt och Skagerrak, havet vid Sveriges västkust
övergödning – när vatten och mark fått så mycket närsalter så vissa växter tränger bort andra
Östersjön – havet utanför Sveriges östra kust

Charles Darwin – berömd vetenskapsman, känd för sina teorier om hur organismer utvecklats, den så kallade evolutionsteorin
evolution – utvecklingen hos de levande organismerna
evolutionsteorin – teorin om hur organismer utvecklats
generationer – människor i en grupp som är ungefär lika gamla
naturliga urvalet – teori om att de individer som är bäst anpassade till sin omgivning överlever och förökar sig

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

 

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband i naturen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Skriftligt hem-prov i slutet av temat

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.