Begrepp

Ansvarig/Ansvariga: Rüstü Köymen
När, under vilka veckor? v.3-7 vt. 2015

Vad?

  • Hur beskriver du begrepp med andra ord?
  • Vilka likheter och samband finns mellan begreppen?
  • Vilka slutsatser kan du dra med hjälp av att kunna dessa begrepp?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka samband finns mellan de matematiska begreppen
  • Beskriv med andra ord matematiska begrepp


Förankring i kursplanens 
syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Matematiska begrepp och metoder
  • Begreppsförståelsen har en central roll för elevernas förståelse av matematik och deras fortsatta utveckling av kunskaper i ämnet. Att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder samt att behärska procedurer och rutinuppgifter är också av central betydelse för elevernas förståelse och fortsatta kunskapsutveckling i matematik.
  • I kursplanens syfte anges därför tydligt att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.Förtrogenhet utvecklas med erfarenhet. I undervisningen behöver därför eleverna ges rika erfarenheter av begrepp och metoder utifrån olika situationer och sammanhang.
  • Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla förmågan att kunna använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Detta omfattar dels kunskap om matematiska begrepp och deras samband med varandra, dels att kun­ na använda sig av och tillämpa begreppen och sambanden.Genom att använda olika uttrycksformer kan elevernas förståelse av matematiska begrepp fördjupas. Det kan till exempel innebära att utveckla förståelse för att en fotbollsplan kan uttryckas som en rektangel .
  • Ytterligare en viktig aspekt av förståelsen för matematiska begrepp är att kunna be­ skriva likheter och skillnader mellan olika begrepp, till exempel mellan begreppen medelvärde och median. Det är också viktigt att kunna se och förstå relationerna och sambanden mellan olika begrepp, till exempel mellan omkrets och area, addition och multiplikation eller mellan cirkel och area.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

  • Grupparbete: En elev tar upp en lapp och ska beskriva ordet utan att säga det. Den som svarar rätt och snabbast får en poäng. Går att spela med två lag mot varandar
  • Två personer: En beskriver ordet och den andra ska säga vilket begrepp det är.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Läxförhör

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

  • ca 2 veckor

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

  • Alla som behöver repetera och befästa begreppskunskapen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

  • Olika former har olika funktioner och vi relaterar detta till den vardagliga användningen av geometirska figurer.

Övergripande mål från läroplanen 2.2

  • Vi kommer att lösa problem och omsätta matematiska idéer i handling på ett kreativ sätt.
  • Vi kommer att lära oss utforska och arbeta både självständig och tillsammans med andra och träna på att känna tillit till sen egen matematiska förmåga.
  • Vi kommer att träna oss för att använda sig av det matematiska tänkandet för vidare studier i vardagslivet.
  • Vi kommer att använda oss av modern teknik som verktyg för kunskapssökandet, kommunikation, skapande och lärande inom matematiken.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord)

  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet
  • Vi söker aktivt vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):


Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

  • Göra ett memory där man parar ihop orden som har ett samband.
  • Behöver skriva in mer relevanta ord för åk 5 sk ordinnehållet i spelet ”Begreppsspelet- med andra ord”. Detta spel är mer får åk 3-4 för tillfället.

Pedagogisk dokumentation (länkas):

Ladda ner dokumentet "Begreppsspel - Med andra_ord.pdf"
Ladda ner dokumentet "Träna Mattebegrepp FÖRKLARINGAR.doc"
Ladda ner dokumentet "Korsord mattebegrepp.pdf"
Ladda ner dokumentet "Viktiga ord matematik åk 5.pdf"

De fyra räknesätten

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Hulin
v. 34-46 2014

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor)

  • När har du använding för riktigt stora tal?
    • Vilka värden har siffrorna i talet 2579813? Kan du läsa ut talet?
    • Hur många nollor har en miljon,miljard och biljon osv
  • I vilka situationer använder du dig av de fyra räknesätten?
    • Hur gör du det enklare vid beräkning med nollor vid multiplikation och divison?
  • Vad har de olika siffrorna för värde i ett tal?
    • Hur räknar man med romerska siffror och andra räknekulturer genom historien, till exempel den babyloniska, kinesiska eller mayafolket ?
    • Om vi idag räknar med basen 10 i vårt räknesystem, romariket räknade med basen 5, Mayafolket med basen 20. Hur skulle ditt räknesystem se ut om du fick hitta på ett alldeles själv? 
    • Vilka regler gäller vid avrundning?
  • När har du användning av negativa tal?
  • Vad är rimligt? Hur gör du en rimlighetsbedömning?
  • Vilket räknesätt och vilka strategier ska jag använda för att lättast lösa ett problem?
  •  

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

 

  • förmågan att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
  • utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå, kravnivåer endast åk 8-9)

Taluppfattning och tals användning
  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
 
Algebra
  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Hur mönster i talföljder, kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Kunskapskrav

se bedömning.

 

 

Hur?

Tillsammans med eleverna samtalar vi om och enas kring

Hur ska vi arbeta?

  • Muntliga och skriftliga genomgångar och diskussioner där olika sätt att tänka och lösa uppgifter ligger i fokus, praktiskt arbete, tabellträningar för de fyra räknesätten, mattelekar, enskild räkning, par/gruppuppgifter,.
    • Matteborgen 5A och 5B och i Pixel kap 7 enligt uppsatta mål.
    • Positionssystemet
      • Läsa och skriva tal inom talområdet 0 – 1 000 000
      • Platsvärde och ordna tal efter storlek
      • Räkna med andra kulturella räknemetoder i historien och hitta på ett eget räknesystem.
    • De fyra räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division, olika räknemetoder för de olika räknesätten
      • Addera, subtrahera, multiplicera och dividera inom talområdet
      • Multiplicera och dividera tal som har nollor på slutet
  • Begrepp du skall kunna: differens, summa, produkt, kvot, faktor, term, bråkstrek, täljare & nämnare. Positionsystemet: hundratusental, tiotusental, tusental, hundratal, tiotal, ental.
  • Olika internetspel: Vi tränar regler och förmågan i de fyra räknesätten mm.
  • Använder tanketavlan för att se samband mellan olika förmågor att lösa ett tal, se bilden.

Klicka för större bild


Vad är kombinatorik?

Kombinatorik handlar om möjligheterna att välja ut och ordna de ingående delarna i en mängd. Kombinatorik är användbar och till god hjälp när man till exempel ska bedöma chanser vid olika slags spel. Detta är ett innehåll som bara finns i årskurserna 4–6 och 7–9, men det finns inget hinder för att även låta de yngre eleverna få prova på kombinatorik.


I årskurserna 4–6 ska undervisningen behandla enkel kombinatorik i konkreta situationer. Det tidiga mötet med kombinatorik innebär att eleverna ska få erfarenheter av olika konkreta situationer som rymmer möjligheter till olika kombinationer.

ExempelKlassiska problem är ”på hur många sätt kan en kö se ut om det är fem personer som står i kön”.Svar 5×5 = 25 kombinationer.Hur många kombinationer kan du göra om du har 5 olika pålägg och 3 olika smörgåsar? Svar 5×3= 15 kombinationerHur många kombinationer kan du göra om du 2 peruker, 3 glasögon och 3 jackor? Här måste du rita ut en talserie för att får rätt svar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Ladda ner dokumentet "Matris Matematik åk 4-6.pdf"
Ladda ner dokumentet "Kunskapskrav i  årskurs 6 Matematik.pages"Ladda ner dokumentet "Ma - kursplan & bedömning åk 6 sammanställning.pdf"
I åk 5 lägger vi extra tyngd på följande förmåga:

Förmågan att använda och analysera matematiska 
begrepp och samband mellan begreppen.

I det centrala innehållets alla kunskapsområden ingår matematiska begrepp och i matematikundervisningen behöver eleverna utveckla förståelse för begreppen. Elevernas uppfattningar av ett begrepp bygger på deras erfarenheter av begreppet. Ofta uppfattar eleverna till exempel hörn, kvadrat och medelvärde som mer konkreta, medan exempelvis procent, variabel och funktion uppfattas som mer abstrakta. I det centrala innehållet finns en progression från årskurs 1 till och med årskurs 9. Vilka begrepp som berörs i undervisningen är beroende av det centrala innehållet, se nedan under förtydligande.
 

Klicka för större bild

Förtydligande
  • Din förmåga att lösa matematiska problem: Eleverna ska kunna välja räknesätt och lämplig räknestrategi för att bäst kunna svara på givna frågor (prov).
  • Din förmåga att resonera kring resultatets rimlighet.
  • Din kunskap kring de matematiska begreppen som du visar genom att använda dem i olika sammanhang: Begreppen differens, summa, produkt, kvot, faktor, term, bråkstrek, täljare & nämnare, rimlighet, överslagsräkning. Positionsystemet: hundratusental, tiotusental, tusental, hundratal, tiotal, ental.
  • Din förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang: De ska också kunna uttrycka en given matematisk idé på olika sätt: med ord, med symboler, med bilder av olika slag och med konkret material (tanketavla).
  • Muntlig redovisa av taluppfattningen.
  • Diagnosen Diamat
  • Prov utifrån Matteborgen och negativatal

Tidsplan, när ska vi göra vad?

v. 34-44
  • Genomgång av storatal, bildspel
  • Positionssystemet och storleksordna – talserier
  • De fyra räknesätten. Träning i de olika räknestrategier inom talområdet, multiplikation & division med nollor sk strategier. Repetition. Diagnos.
  • Negativatal – reglerna
  • Avrunda – reglerna
  • Romerska och andra kulturella räknemetoder i historien
  • Prov De fyra räknesätten med uppställning, reglerna

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familjer till eleverna i Mars grön och röd 

Varför?

  • Vi kommer att lösa problem och omsätta matematiska idéer i handling på ett kreativ sätt.
  • Vi kommer att lära oss utforska och arbeta både självständig och tillsammans med andra och träna på att känna tillit till sen egen matematiska förmåga.
  • Vi kommer att träna oss för att använda sig av det matematiska tänkandet för vidare studier i vardagslivet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord)

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer

Pedagogisk dokumentation (länkas)

Ladda ner dokumentet "Tanketavla - indiv.pdf"
Ladda ner dokumentet "Tanketavla -grupp.pdf"
Ladda ner dokumentet "Kompassriktingen-mall.pdf"
Matteva:
Mattemästaren (tillhör Matteborgen)
  • Mattemästaren – Välj 5A för Taluppfattning, addition, subtrakton, multiplication. division

Sannolikhet

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Hulin
När, under vilka veckor? ht 2014

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • När i vardagen måste du använda dig av sannolikhet?
  • På vilka 3 olika sätt kan du testa sannolikhet?
  • Kan man mäta hur stor eller liten sannolikheten blir?
  • Vad är och när används typvärde, median och medelvärde?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Syftet med undervisningen är att eleven ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
  • Jämför likheter och olikheter mellan olika lösningar: Föra och följa matematiska resonemang,
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser
  • Undersök/pröva olika strategier: Använda och utveckla sitt matematiska kunnande för att tolka och hantera olika slag av uppgifter och situationer som förekommer i skola och samhälle

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Sannolikhet och statistik
  • Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

  • Eleven kan vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämne

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

Undervisningens innehåll
  • Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer.
  • Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.
  • Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska
  • undersökningar. Moment i undervisningen
  • Muntliga genomgångar och diskussioner
  • Färdighetsträning
  • Praktiska uppgifter
  • Eventuellt läxor och diagnoser


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Sannolikhet är ett begrepp som du säkert hört någon gång i samband med spel och tävling.
Ordet sannolikhet betecknar chansen eller risken att olika händelser ska inträffa
Begrepp du skal kunna:
  • Samband, sannolikhet, slumpmässiga händelser, statistik, data, cirkeldiagram, punktdiagram, stapeldiagram, tabell, typvärde, medianvärde, medelvärde, urval, urvalsvärden, mittenvärdet, genomsnittligt, summan av alla värden, antal värden, koordinater, x och y axel
Förmåga som stärks
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleven ges förutsättningar att utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer.
  • Strävor: Bungejump med dockor: Grupparbete: Tränar förmågan att resonera, modellering, mätning, problemlösning, statistik och funktioner, medlevärde och median.
  • Strävor: Sänka skepp arbeta 2 & 2: Träna kommunikation, koordinatorsystem, funktioner.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

ca 2 veckor.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

  • Mars familjer!

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

  • Leksaksfigurerna som används i projektet i mattematiken för olika beräkningar kommer samtidigt att användas i bildprojektet ”Drömkonst med leksaksfigurer”(klicka här).

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

  • Vi kommer att lösa fundera över vardagliga situationer och problem där sannolikhet och statistik visar sig och omsätta matematiska idéer i handling på ett kreativ sätt.
  • Vi kommer att lära oss utforska och arbeta både självständig och tillsammans med andra spela spel med sannolikhetsmoment och där göra statistiska beräkningar, och därigenom träna på att känna tillit till sen egen matematiska förmåga.
  • Vi kommer att träna oss för att använda sig av det matematiska tänkandet för vidare studier i vardagslivet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord)

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):


Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):

Webbmatte: Sannolikhetslära historik och vardag
Teacher on Demand: Vad är sannolikhet? ( 3 sätt på hur man uttrycker sannolikhet)
Teacher on Demand: Sannolikhetslära: Vad kan man förvänta sig?
 

Film

SANNOLIKHET
1. Sannolikhet med krona o klave med träddiagram ( visas för att ge perspektiv på användningsområde)
STATISTIK
2. Statistik: Median och medelvärde visar praktiskt sätt tillvägagånsättet.
3. Statistik: Median och medelvärde (två exempel)
4. Statistik: Median och medlevärde – bildspel (två exempel)
5. Statistik: Median, medelvärde och typvärde / youtube
6. Statistik: Tabeller och diagram, sammanfattning bra bildspel med röster
7. Statistik: www.Barnombudsmanens.se Max 18 en hemsida där massor av statistik finns som eleverna kan arbeta kring. Samarbete med samhällskunskapen kan görs när de arbetar med Lagar & Regler
Strävorna – träna förmågor
Resonera – Modellering- Mätning – Problemlösning – Statistik – Funktioner – Rolig!
Ladda ner dokumentet "459E_Bungeedockan medelvärde koordinater.pdf"
Problemlösning – Sannolikheter – strategier – logik – bra startövning!
Ladda ner dokumentet "2D4D_gissakortetsandrasida.pdf"
Mäta – statistik – undersökande arbetssätt –
Ladda ner dokumentet "2D4D_Fnurrapatraden.pdf"
Bra startövning för statistik
Ladda ner dokumentet "Undersökning statistik.pdf"

Statistik: Grupparbete

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Hulin
När, under vilka veckor? v.36-42

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är statistik och till vad kan de användas till negativt som positivt?
  • Vad är datamaterial?
  • Hur samlar man in datamaterial på bäst, utifrån uppgiften?
  • Vad har mängden insamlat datamaterial för betydelse?.
  • Vad har klimatet i grupparbetet haft för påverkan på ditt / ert redovisningsarbete?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom undervisningen i ämnet matematik ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla din förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.


Genom undervisningen i ämnet matematik ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla din förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Ur centralt innehåll har vi valt följande:
(Matematik, Lgr-11)


År 6
Sannolikhet och statistik
Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.


Problemlösning
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen


Eleven ska kunna göra:
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Undervisning
I grupp och enskilt kommer du att använda olika metoder för att genomföra och dokumentera undersökningar och sen analysera resultaten gemensamt i gruppen.


Gör en undersökning som visar och motiverar ”hur ni kan förbättra tillvaron för oss”.
I gruppuppgiften ska ni genomföra undersökningar om hur ”ni lever” inom följande områden
  • (1) återvinning av plast, papper, glas, metall, pant, kartong, batterier m.m.,
  • (2) transport till och från skola,
  • (3) köttkonsumtion,
  • (4) mat som kastas i matsalen.


Genom analys av resultaten av era undersökningar ska ni gemensamt komma fram till vilka aktiva och positiva val ni kan göra för att leva miljövänligare.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom intervjuer
Genom att filma lektionen
Genom skattningsformulär
År 6
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och använder då bilder, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till sammanhanget


Eleven kan välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom statistik, samband och förändring.


Vi bedömer din förmåga/kunskap:
  • att dokumentera din undersökning
  • att kunna visa din undersökning med hjälp av diagram
  • att kunna berätta om hur din undersökning är genomförd
  • att kunna berätta om vilket resultat din undersökning har fått
  • att kunna reflektera kring hur vår tillvara kan förbättras utifrån dina resultat
Kunskap/förmågor E C a
Metod och beräkningsförmåga Du ska dokumentera din undersökning på ett enkelt sätt. Resultatet av din undersökning ska du kunna visa med hjälp av diagram. Du skall kunna dokumentera din undersökning. Resultatet av din undersökning ska du kunna visa med hjälp av korrekt diagram. Du skall kunna genomföra din undersökning på ett tydligt sätt med hjälp av tex tabeller.

Resultatet av din undersökning ska du kunna visa med hjälp av diagram. Diagrammet ska vara utformat så att det på bästa sätt visar resultatet av din undersökning.


Kvalitativa nivåer
Kunskap/förmågor E C A
Kommunikation Du berättar kortfattat, enkelt hur du genomfört din undersökning och vilket resultat du fått. Du berättar hur du genomfört din undersökning och vilket resultat du fått. Med hjälp av resultatet ska du kunna göra en reflektion kring hur vår tillvaro kan förbättras Du gör en noggrann och tydlig beskrivning av din undersökning och ditt resultat. Med hjälp av resultatet ska du kunna göra reflektioner kring hur vår tillvaro kan förbättras.



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.36-41 ska 6 lektioner planeras in.



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?


Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):


Övergripande mål från LGR11 2.2:

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):
  • Vi kommer att lösa fundera över vardagliga situationer och problem där sannolikhet och statistik visar sig och omsätta matematiska idéer i handling på ett kreativ sätt.
  • Vi kommer att lära oss utforska och arbeta både självständig och tillsammans med andra spela spel med sannolikhetsmoment och där göra statistiska beräkningar, och därigenom träna på att känna tillit till sen egen matematiska förmåga.
  • Vi kommer att träna oss för att använda sig av det matematiska tänkandet för vidare studier i vardagslivet.


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Statistik

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Hulin

När, under vilka veckor? v.35-42 ht 2014

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför ska vi göra undersökningar?
  • Vem är det som undersöker?
  • Hur gör man en undersökning?
  • Hur kan man sammanställa och presentera data?
  • Hur kan vi använda digitala hjälpmedel?
  • Vad betyder begreppen medelvärde, median och typvärde?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

 

Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

 

Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera ochtolkadata.

 

Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Eleven ska kunna göra:
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. (begreppen: medelvärde, median, typvärde)
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutin- uppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. (kunna göra sammanställningar, beräkna insamlad data)
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. ( Kunna avläsa tabeller, skapa tabeller, diagram)

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

  • Vi kommer läsa i tidningar och se på nyheter på TV för att se hur statistik använd i vardagen. Vi hoppas på besök av förälder/vuxen som berättar hur de använder sig av statistik i vardagen.
  • Vi kommer arbeta mycket praktiskt där eleverna får göra egna undersökningar utefter intresse. Det kommer behövas intervjuer i närområdet på Lemshaga och i Gustavsberg. Likaså besök i vissa affärer för att kuna samla in data till undersökningarna.
  • Vi kommer att lära oss de olika teknikerna för statistik genom att arbeta i Pixel så vi får de redskap vi behöver för att kunna göra egna undersökningar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Varje elev kommer att få redovisa sin egen undersökning inför klassen. Undersökningen ska presenteras muntligt, hur arbetet gått till men också diagram på papper och diagram med hjälp av datorn.
  • Vi kommer ha en diagnos i slutet av arbetsområdet.
  • Bedömningen kommer i den muntliga redovisningen kommer innefatta hur eleven har utvecklat de förmågor som beskrivs i syftet t.ex. tolka data, beskriva, formulera, presentera, undersöka mm
  • I diagnosen kommer eleven få möjlighet att visa sin förmåga att beräkna, använda begreppen medelvärde, typvärde och median, avläsa tabeller mm

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

  • Vi kommer att arbeta med området Statistik under matematiklektionerna från v.35-42
  • De första veckorna blir i huvudsak att använda Pixel för att lära oss hur man gör undersökningar och sorterar data, medan de sista veckorna blir mer fokus på den egna undersökningen enskilt och i grupp.
  • Planering för grupparbete se Lpp (klicka här)

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Vi hoppas att eleverna först och främst kommer få nytta av dessa kunskaper av statistik och de blir mer uppmärksamma på statistiken i vardagen. Elevernas föräldrar kommer också bli engagerade i arbetet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Statistik är ständigt aktuellt och finns så tydligt runt omkring oss. Eleverna är redan nu medvetna om hur lurade vi kan bli av statistik och hur vi påverkas av undersökningar och påståenden. Elever är nyfikna av sig och har ett naturligt intresse att ta reda på vad andra tycker/gör/vill/önskar osv. Att få möjlighet att undersöka olika frågeställningar som själva intresserar dem är motiverande och lärorikt.


Övergripande mål från LGR11 2.2:


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Vision:
En trygg mötesplats för ett kreativt lärande som förändrar världen!
Pedagogiska profil:
Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet
Värdegrund – Det livsdjupa lärandet
Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet
Att göra egna undersökningar är motiverande och kreativt. Att bli medveten om statistiken påverkan på oss människor är en viktig insikt att ta med sig ut i livet. Statistik känns natutligt som en viktig del i den vardagliga matematiken och är lätt att finns i naturliga och vardagsnära situationer för eleverna. Det har betydelse för det livslånga lärandet. Vissa undersökningar kommer att beröra frågor som har med vår syn på saker och ting och eleverna kommer få uppleva på skillnader i åsikter mellan människor. Vår värdegrund blir tydlig i förhållande till andra. Statistik ÄR samhället omkring oss och projeltet kommer hjälpa till att synliggöra detta och visa på det livsvida lärandet.