Statistik och sannolikhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson 

När, under vilka veckor? vecka 14-17

Vad? Statistik och sannolikhet

I FOKUS

  • Läsa av och skapa tabeller och diagram
  • stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.
  • göra egna undersökningar.
  • slumpmässiga händelser i spel.
  • beskriva sannolikhet.
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

  • Hur kan vi sortera matcha efter antal mål?
  • Hur kan vi visa resultatet i en tabell/ett diagram
  • På vilket sätt kan vi beskriva resultatet?

Lektion 2

  • Vad visar tabellen?
  • Hur kan vi visa resultatet i ett diagram?
  • Kan vi använda oss av olika diagram?
  • Vad kan vi berätta om resultatet?

Lektion 3

  • Vad har eleverna röstat om?
  • Hur kan vi se hur många som har röstat på varje färg?
  • Hur kan vi visa resultatet i en tabell och i ett diagram?
  • Vad kan vi berätta om resultatet?

Lektion 4

  • Hur fungerar ett lyckohjul?
  • Hur många delar är lyckohjulet uppdelat i?
  • I hur många delar finns det en nalle på hjulet A/B?
  • På vilket hjul är det störst chans att hjulet stannar på en nalle? Varför är det så?

Lektion 5

  • Hur många sidor har tärningen?
  • Hur många tvåor finns det på tärningen?
  • Hur stor är sannolikheten att slå en tvåa?
  • Hur vet vi det?
  • Min kompis sa att slår man sex gånger så får man alltid en tvåa eller den siffra man önskar. Stämmer det?

Lektion 6

  • Hur läser vi av och skapar en tabell?
  • Hur läser vi av ett stapeldiagram ? Linjediagram? Cirkeldiagram?
  • Vilka ord kan vi använda för att jämföra och beskriva ett resultat?
  • Hur gör vi en egen undersökning?
  • Vad är sannolikhet?
  • Hur kan vi beskriva sannolikhet?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de tolkar och drar slutsatser utifrån information i tabeller och diagram, samt när de jämför och värderar vilka diagram som visar ett korrekt resultat. De tränar även sin problemlösningsförmåga när de bedömer sannolikheten för olika utfall i slumpmässiga händelser i spel.

Begreppsförmåga
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till statistik och sannolikhet. De använder exempelvis begreppen fler, färre och lika många när de beskriver och jämför resultatet i tabeller och diagram. De bedömer och beskriver sannolikheten för olika utfall i spel och använder uttryck som ”sannolikheten är 1 av 6 att tärningen visar 4 prickar”.

Metodförmåga
Eleverna tränar på att läsa av och presentera data i tabeller och diagram. De sorterar data och använder avprickningstabeller, skapar stapeldiagram och läser av resultat i linjediagram och cirkeldiagram. Eleverna tränar på att beskriva sannolikhet genom att jämföra antalet önskade utfall med antalet möjliga utfall.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om statistik genom att jämföra och tolka resultat i olika tabeller och diagram. De följer och för även resonemang om sannolikhet och hur stor chans det är för vinst i olika spel. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ” Finns det fler sätt?” uppmanar till eget tänkande och resonemang om valda strategier.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att tolka, jämföra och beskriva resultatet för andra. De uttrycker sina tankar om sannolikhet kopplat till slumpmässiga händelser i spel. De kommunicerar sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i vardagsnära situationer när de jämför och beskriver antal. Eleverna gör enkla beräkningar med huvudräkning när de svarar på frågor och beskriver resultat utifrån tabeller och diagram. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

Sannolikhet och statistik
Eleverna upptäcker och beskriver sannolikhet genom vardagliga och konkreta situationer kopplade till spel och experiment. De prövar även praktiskt hur stor chans eller sannolikhet det är för olika utfall i samband med slumpmässiga händelser i spel.
Eleverna tränar på att läsa av och tolka information som presenteras i tabeller, samt i stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De jämför och beskriver resultat i tabeller och stapeldiagram.
Eleverna gör egna undersökningar där de samlar in och sorterar data, samt presenterar resultatet i tabeller och stapeldiagram.

Samband och förändring
Eleverna tränas på att se enkla proportionella samband och använder exempelvis begrepp som dubbelt och hälften när de läser av diagram. De beskriver även förändring över tid och när de läser av diagram. De beskriver även förändring över tid när de läser av linjediagram.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till statistik och sannolikhet i vardagsnära situationer. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem. De synliggör och löser problem med hjälp av konkret material.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 fortsätter eleverna att arbeta med statistik utifrån den grund som lagts tidigare. Kapitlet inleds med att eleverna sorterar data som de presenterar i tabeller och i diagram. De tränar på att läsa av, beskriva och jämföra resultat samt att göra egna undersökningar och redovisa resultatet i tabeller och i stapeldiagram. De tränar på att läsa och presentera i tabeller och i diagram. De tränar på att läsa av, beskriva och jämföra resultat, samt att göra egna undersökningar och redovisa resultat i tabeller och i stapeldiagram.
Därefter introduceras linjediagram och cirkeldiagram. Eleverna övar på att läsa av och beskriva resultat som presenteras i dessa diagram och diskuterar i vilka sammanhang de används.
I kapitlet introduceras också begreppet sannolikhet. Eleverna bekantar sig med sannolikhet i form av slumpmässiga händelser i spel. De beskriver hur stor chans det är att vinna i olika spel. De tränar också på att beskriva sannolikhet genom att jämföra antalet önskade utfall med antalet möjliga utfall.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Tabeller och diagram
– Kunna sortera data och redovisa resultatet i tabeller och stapeldiagram.
– Kunna läsa av tabeller och diagram, samt jämföra och beskriva resultat.
– Kunna göra egna undersökningar.

Lektion 2: Använda linjediagram
– Känna till vad ett linjediagram är och när det används.
– Kunna läsa av, beskriva och jämföra resultat utifrån linjediagram.

Kapitel 3: Använda cirkeldiagram
– Känna till vad ett cirkeldiagram är och när de används.
– Kunna läsa av, beskriva och jämföra resultat utifrån cirkeldiagram.
– Skapa enkla cirkeldiagram.

Lektion 4: Upptäcka sannolikhet
– Upptäcka vad sannolikhet är.
– Kunna uttrycka hur stor chans det är att något ska inträffa och förklara varför.

Lektion 5 Beskriva sannolikhet
– Kunna beskriva sannolikhet utifrån slumpmässiga händelser.
– Kunna beskriva sannolikhet som del av antal.

Lektion 6 Kunskapslogg
– Reflektera över och visa sin kunskap om statistik och sannolikhet.
Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Livet i en näringskedja

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? 17-20

Vad? Livet i en näringskedja

Frågeställning och följdfrågor

Vad är en näringskedja?

Hur kan vi skapa en näringskedja?

Hur kan livet i en näringskedja påverkas av den nedskräpning av miljö vi har idag?

Hur kan vi separera partiklarna i vattnet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen
Året runt i naturen
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Material och ämnen i vår omgivning
  • Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
Metoder och arbetssätt
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven kan beskriva…

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

 

Eleven beskriver…

Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras.

 

Utifrån tydliga instruktioner…

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.

 

Eleven gör enkla…

Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.

 

Eleven kan sortera…

Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder.

 

I det undersökande arbetet…

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.

 

Eleven dokumenterar…

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska tillsammans utforska i vår närmiljö för att upptäcka och reflektera kring våra djur runt omkring oss. Vi kommer även samtala om hur våra djur påverkas av människan och hur vi kan hjälpa våra djur.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna bedöms kontinuerligt i deras arbete och även i den slutprodukt som görs.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. 17

Vi pratar om vad en näringskedja är.

Tittar på: https://www.schoolido.se/a/ekologi/naeringskedja-och-naeringsvaev

https://www.youtube.com/watch?v=sPbHEe9iwjg

 

Vilka olika näringskedjor kan vi se?

Vi delar in oss i grupper. Gruppen tar del av kompisarnas näringskedjor.

De väljer en eller gör en egen. Den de väljer ska de sedan göra ett kollage av.

 

  1. 18

Eleverna gör ett kollage av sin näringskedja. Som de får visa upp genom att eleverna går runt i sina grupper och läser och reflekterar inom gruppen kring vad de ser och tänker.

 

  1. 19

Vi pratar om vad vi skulle kunna göra för att våra näringskedjor skulle kunna må bättre.

Vi tittar på:

 

  1. 20

Vi går ned till Lemshaga sjön och funderar på hur vi skulle kunna separera de olika partiklarna vi får upp ur vattnet.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Då vi tidigare under åren har forskat kring olika typer av djur och växter vill vi nu se sambandet mellan alla djur och växter för att se hur livet på jorden hänger ihop.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Då vi är en grön flagg skola så vill vi i vårt arbete kring livet på jorden även få in den miljöpåverkan vi människor har i vårt sätt att leva idag. Eleverna får utifrån deras egna erfarenheter och gemensamma diskussioner reflektera kring livet på jorden.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Ett läsprojekt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v. 17-21

Vad? Ett läsprojekt

Frågeställning och följdfrågor

Spågumman: Vad tror du boken kommer att handla om?
Cowboyen: Kan du sammanfatta den text du har läst?
Reportern: Vilka frågor kan du ställa på texten?
Konstnären: Kan du rita en händelse ur boken?
Detektiven: Hittar du några ord som du tycker är svåra att uttala eller stava?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
Centralt innehåll från kursplanen
Kommunikationens innehåll
  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Lyssna och läsa – reception
  • Enkla instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
  • Enkla presentationer.
  • Enkla beskrivningar och meddelanden.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta i mindre grupper där eleverna kommer få möjlighet att läsa olika skönlitterära böcker som är anpassade utifrån deras nivå. Varje lektion kommer eleverna att få läsa inom deras grupp för att därefter tillsammans besvara frågor utifrån läsförståelsestrategierna, Spågumman: Vad tror du boken kommer att handla om? Cowboyen: Kan du sammanfatta den text du har läst? Reportern: Vilka frågor kan du ställa på texten? Konstnären: Kan du rita en händelse ur boken? Detektiven: Hittar du några ord som du tycker är svåra att uttala eller stava?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer bedömas under grupparbetet genom observationer av oss lärare. Elevernas gemensamma och enskilda reflektioner kring bokens innehåll redovisas till läraren och bedöms.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 17
Vi delar in eleverna i mindre grupper utifrån elevernas kunskaper så att eleverna får en bok som de känner är väl anpassad till dem.

Eleverna tittar på framsidan av boken och funderar tillsammans kring vad boken kommer att handla om samt ritar en bild.

v. 18
Eleverna läser ca 10-15 minuter i deras bok tillsammans. Därefter samtalar de utifrån en lässtrategi.

v.19
Eleverna läser ca 10-15 minuter i deras bok tillsammans. Därefter samtalar de utifrån en lässtrategi.

v. 20
Eleverna läser ca 10-15 minuter i deras bok tillsammans. Därefter samtalar de utifrån en lässtrategi.

v. 21
Eleverna presenterar sina anteckningar och bokens innehåll för klassen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Då många elever har på eget bevåg lånat engelsk litteratur på biblioteket valde vi att utmana alla i att få ta del av litteratur på engelska. Vi har vid tidigare tillfällen gjort liknande upplägg med litteratur på svenska vilket göra att eleverna kommer känna igen sig i upplägget.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från eleverna intresse för ett nytt språk för att kunna utmana och inspirera till en ny värld.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Omkrets, area och skala

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? vecka 8-12

Vad? Omkrets, area och skala

I FOKUS

beskriva och mäta omkrets

beskriva och mäta area

skala – förstora och förminska

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
• Vilka olika former har ni ritat?
• Har alla ritat samma former?
• Finns det fler former som vi kan rita?
• Vilken är den sammanlagda längden runt formen som ni har ritat?
• Min kompis säger att eftersom vi använder lika många kvadrater till varje form, så är den sammanlagda längden runt varje form lika. Stämmer det?

Lektion 2
• Vad är omkrets? Hur tar vi reda på den?
• Vad behöver vi veta för att ta reda på omkretsen?
• Hur kan vi ta reda på omkretsen om längden på varje sida inte är given?

Lektion 3
• Vad behöver vi veta för att ta reda på omkretsen?
• Vilken är längden av varje sida?
• På vilka olika sätt kan vi beräkna omkretsen?
• Min kompis sa att hon multiplicerade 20 med 4. Varför gjorde hon det? Får vi reda på omkretsen då?

Lektion 4
• Vad betyder yta?
• Hur många kvadrater behövs för att täcka hela respektive halva bilden?
• Använde alla lika många kvadrater för att täcka hela bilden?
• Min kompis sa att kvadraterna inte får överlappa varandra när de läggs på bilden. Varför får de inte det?

Lektion 5
• Hur många olika former kan vi göra av fyra kvadrater?
• Finns det fler sätt?
• Hur stor area har formerna? Hur vet vi det?
• Min kompis säger att de har olika area eftersom de har olika form. Håller ni med?

Lektion 6
• Kan ni föreställa er rutorna bakom formerna?
• Min kompis säger att om vi ritar ett rutnät i formerna så hjälper det oss att ta reda på antalet kvadrater i varje form. Hjälper det? Behövs det?
• Hur många kvadrater finns det i varje form?
• Kan vi beräkna arean om vi räknar antalet rader och antalet kvadrater i varje rad?
• Vilka räknesätt kan vi använda?

Lektion 7
• Vad betyder förminskad?
• Kan ni föreställa er pennan i verkligheten?
• Hur lång är pennan på bilden?
• Vad betyder dubbelt så lång?
• Hur kan vi räkna ut hur lång pennan är i verkligheten?

Lektion 8
• Vad betyder förstorad?
• Kan ni föreställa er myran i verkligheten?
• Hur lång är myran på bilden?
• Vad betyder hälften så lång?
• Hur vi räkna ut hur lång myran är i verkligheten?

Kunskapsloggen
• Hur kan vi beskriva omkrets?
• Hur mäter vi omkrets?
• Hur kan vi beskriva area?
• Hur mäter vi area?
• Hur gör vi när vi förminskar? Vilken skala använder vi då?
• Hur gör vi när vi förstorar? Vilken skala använder vi då?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan Eleverna löser vardagsnära problem kopplade till begreppen omkrets, area och skala. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifter och resonerar om hur de kan jämföra omkrets och area.

Begreppsförmågan Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppen omkrets, area och skala. De möter och använder begrepp som centimeter, meter, kvadrat(enheter) vid mätning av omkrets och area. Eleverna använder begrepp som dubbelt och hälften för att beskriva enkel förstoring och förminskning.

Metodförmågan Eleverna tränar på att använda olika metoder för att beräkna omkrets och area. De använder addition genom att räkna kvadrater eller använder multiplikation för att beräkna hur många kvadrater det är sammanlagt. De uppskattar omkrets och area och mäter med olika mätredskap.

Resonemangsförmågan Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de beräknar omkrets, area och skala. De lyssnar på och följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om omkrets, area och skala på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar, visar med konkret material, visar bilder och skriver.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och multiplikation i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar och kontrollerar sedan sina svar när de beräknar area, omkrets, samt när de förstorar och förminskar.

Geometri Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta omkrets och area. De utvecklar förståelse för olika enheter som centimeter, meter, kvadrat(enheter) och hur de används vid mätning, samt hur olika mätredskap används. De ritar former och använder skala vid förstoring och förminskning.

Problemlösning Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till omkrets, area och skala i vardagsnära situationer. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem. De synliggör och löser problem med hjälp av konkret material.

Samband och förändring Eleverna möter proportionella samband som hälften och dubbelt vid förminskning och förstoring. De använder skala, tolkar och beskriver längden på föremål som är förminskade i skala 1:2 respektive förstorade i skala 2:1.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
I kapitel 2 introduceras begreppen omkrets, area och skala. Eleverna tränar på att beskriva omkrets som den sammanlagda längden runt en form. De utgår från former ritade på centimeterrutat papper och fortsätter sedan att beräkna omkrets i både centimeter och i meter. Eleverna upptäcker att area beskriver storleken av en yta. Först använder de kvadratiska papper för att mäta area, sedan rutnät för att räkna antalet rutor och till sist beräknar de area med multiplikation.De uppskattar omkrets och area för att sedan kontrollmäta med mätredskap, samt arbetar praktiskt med att skapa egna former utifrån en given omkrets eller area. Kapitlet avslutas med att eleverna tränar att förstora och förminska, samt att de bekantar sig med begreppet skala, 1:2 och 2:1.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 – Upptäcka omkrets

Kunna beskriva vad omkrets är.
Kunna mäta omkrets med hjälp av rutnät.
Kunna jämföra omkrets.

2 – Mäta omkrets i centimeter

Kunna beskriva omkrets i centimeter.
Kunna mäta omkrets med hjälp av en linjal.
Kunna beräkna omkrets med addition.

3 Mäta omkrets i meter

Kunna beskriva och mäta omkrets i meter.
Kunna beräkna omkrets med addition och multiplikation.

4 Upptäcka area

Kunna beskriva vad area är.
Kunna uppskatta area med hjälp av kvadrater.

5 Mäta area

Kunna mäta area med hjälp av kvadrater.
Kunna skapa olika former med samma area.

6 Beräkna area

Kunna beräkna area med hjälp av rutnät.
Kunna beräkna area med multiplikation.

7 Skala – förminska

Upptäcka vad skala är.
Kunna beskriva verklig storlek utifrån en förminskning.
Kunna förminska till skala 1:2.

8 Skala – förstora

Kunna beskriva verklig storlek utifrån en förstoring.
Kunna förstora till skala 2:1.

9 Kunskapslogg

Reflektera över och visa sin kunskap om omkrets, area och skala.
Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Saturnus veckobrev v. 13

Hej alla skickliga Saturnus elever,

Den här veckan har ni lyckats reda ut en massa kluriga matteproblem. Vilket gör att vi nästan tagit oss halvvägs igenom den nationella delen i matematik. Vi har under veckan gjort tre av sju delar. Det är så roligt att se hur ni klurar för att visa på bästa sätt hur ni löser alla problem. Ni visar med bilder, använder er av flerstegsmetoder och uppställningar för att visa oss hur ni tänkt. Samt skriva svaret som är så viktigt för att få ett ytterligare poäng.

Kunskaper

Vi i världen

 

 

Den här veckan har vi fått börja arbeta med våra länder. Vi har utifrån de frågeställningar som vi tillsammans bestämde under förra veckan börjat skrivit anteckningar. Alla dessa anteckningar kommer vara grunden till den presentationer som varje par/grupp kommer skriva under nästa vecka.

 

 

 

      

För att ge eleverna hjälp i hur de kan söka information på internet har vi med hjälp av programmet ”Surfarna” funderat kring hur vi kan göra detta på bästa sätt. I programmet får vi hjälp med att sortera i alla de sökningar som vi får upp samt även hur vi kan skriva i sökfältet för att få det vi verkligen behöver genom att använda oss av situationstecken och additionstecken. Vi har även fått en uppdatering kring hur viktigt det är att använda oss av de fem frågorna Vem? Vad? När? Varför? och Hur? Detta för att inte få en mindre bra sida som kanske inte alls är helt korrekt. Eleverna ville gärna se fler program ur serien vilket göra att vi kommer fortsätta att titta för att ta oss vidare i hur vi ska använda oss av all information vi får då vi ”surfar” på nätet. Nedan hittar ni en länk på det program vi såg i måndags om ni var borta för att se vad vi tittat på.

Programmet ”Surfarna – Söka på nätet”

Under vårt besök på biblioteket förra veckan lånade vi även böcker för att få bra information. Några av eleverna har börjat ta med sig material hemifrån för att berika deras arbete. Så om ni har böcker hemma eller annat material som ni kan ta mer er så är det bara att ta med under nästa vecka då vi börjar skriva våra presentation om landet. Filip tog med sig sin hemspråksläxa för att visa sin kompis då de pratade om språket i landet för att kunna lägga till olika fraser. Signe berättade att hon har en nationaldräkt från Tyskland hemma som hon tänkt ta med hon hade även tagit med sig en bok med tyska ord. Hedda har tagit med egna bilder som hon själv har tagit samt berättade att hon tänkte ta med en Kimono som är ett klädesplagg i Japan. Det är så roligt att se hur eleverna själva berikar deras presentationer i form av egna upplevelser.

    

Svenska – dubbelteckning

Vi har under veckan fortsatt prata om dubbelteckning och vad det är som gör att vissa ord kan stavas med två konsonanter efter en vokal och vissa inte. Eleverna kom ihåg hur vi kunde försöka lyssna på vokalernas ljud i orden för att veta hur många konsonanter det skulle vara. Vi kom även på att ibland stämmer inte det här.

Om vokalen i ordet låter som i alfabetet dvs den låter ganska länge i ordet så är det oftast en ensam konsonant efter. Däremot om vokalen inte låter som i alfabetet utan ganska kort som en boll som studsar så blir det ofta två likadana konsonanter efter vokalen. Lyssna gärna på dessa ord.

Lång vokal som i alfabetet: Lada
Kort vokal som en boll som studsar: Ladda

Lång vokal som i alfabete: Vila
Kort vokal som en boll som studsar: Villa

Lång vokal som i alfabete: Söt
Kort vokal som en boll som studsar: Sött

Lång vokal som i alfabete: Tak
Kort vokal som en boll som studsar: Tack

Lång vokal som i alfabete: Flyta
Kort vokal som en boll som studsar: Flytta

Vi har även under fredagen tittat på bokstavslandet för att förtydliga detta ännu lite mer. Så om du inte var här får du gärna titta in på:

Livet i bokstavslandet- Vokaler 

Livet i Bokstavslandet – Klockan

Livet i Bokstavslandet – Dubbla konsonanter

Svenska – Nyckeln till skatten

Varje vecka får eleverna höra ett nytt kapitel ur Nyckeln till skatten i samlingen. Ibland läser vi alla tillsammans och ibland läser vi lärare. Vi samtalar sedan om texten för att förstå alla ledtrådar som vi får för att kunna hitta vår skatt. Idag fick vi läsa en av Karin Boyes dikter ”I rörelse” som alla elever har längst bak i sin läsebok. Detta för att försöka hjälpa Asta, Cesar och Bea i deras sökande. Vad kan den här dikten berätta om skatten?

Därefter fick alla elever ta med sig sin läsebok för att försöka hitta svaret frågorna som varje vecka finns kopplat till texten i deras Arbetsbok. Det är många som just nu glömmer sin läsebok hemma vilket gör det extra klurigt för eleverna så en påminnelse till er alla att ta med er läseboken varje fredag.

Matematik – Klockan

 

Vi har under veckan fortsatt vårt arbete kring klockan genom att vi uppskattar hur lång tid något kan ta att göra. Vi har fått föreställa oss vad vi skulle kunna göra mellan två olika tider. Här behöver vi först räkna ut hur lång tid det är mellan dessa tider för att sedan fundera kring vad vi faktiskt skulle kunna hinna med att göra under den här tiden.

 

 

 

   

 

Vi har även fått fundera kring året och vilka tidsbegrepp vi kan hitta där. Hur många dagar/månader/veckor är det på ett år? Vad heter våra månader och vilken siffra har de? Hur många dagar/veckor är det på en månad? Samt hur många timmar är det på ett dygn och hur många minuter är det på en timme. De som kände att de behövde skrev ned alla dessa begrepp i sin ”Mattelogg” för att kunna titta tillbaka och minnas.

 

 

Slöjden – Syslöjd

På textilslöjden har vi de senaste veckorna lärt oss om ull och tovning. Vi har pratat om vart ull kommer ifrån, det är inte bara från fåren… Vi har sett film om hur ull blir till garn.

Från materialet ull är steget inte långt till tekniken tovning. Textilslöjdsgrupperna har fått prova att både med hjälp av såpvatten och händernas rörelse och genom nåltovning med nåltovningsnål.

Här ser ni bilder på elevernas djur som de hittat på. Det är fantastiska små personligheter.

Hem och skola
Nästa vecka:

Måndag:
Tisdag: Delprov i matematik 9.50-10.50. Friluftsliv (bra kläder för väder då vi är ute)
Onsdag: Delprov i matematik röd 8.20-9.20 grön 9.50-10.50. Idrott
Torsdag: Delprov i matematik 11.50-12.50.  13.15 Schacktävling för lag 2 som kom vidare i tävlingen .
Fredag: Vi i Mellangården Ny läxa delas ut och läxförhör på veckans ord.

Läxa:

Läxa hittar ni som vanligt på School soft och i Classroom där ni gör själva läxan i dokumentet som ni själva laddar ned i dokument. Vi skickar även denna vecka med en liten matteläxa som kan vara bra att öva på inför nästa vecka.

  • Läsläxa + veckans ord – Läs kapitel 21 “Dikten”. I läxa har eleverna fått 10 ord som de ska öva på. Dessa 10 ord vill vi att eleverna lär sig stava men även skriver av den mening där ordet finns med i läseboken. Meningar kommer under nästa fredag förhöras genom att eleverna får skriva för hand i deras finskrivningsböcker. Uppgiften finns delad på Classroom.
  • Matteläxa: Titta på videon uppställningar subtraktion därefter gör ni gärna några egna tal för att öva. Video om uppställning subtraktion 
Ytterkläder:

Äntligen börjar värmen komma och vi har under veckan valt att inte använda våra överdragsbyxor under rasterna. Vi hoppas såklart att vi inte behöver dem mer men vet att regniga dagar kommer och då behövs de igen så spara gärna ett par tunna regnbyxor på hyllan så att de finns där . Vinteröverdrag och vinterkläder tas med fördel hem nu så vi får lite mer plats i hallen. Ta gärna även en titt i våra korgar i hallarna som just nu är överfulla.

Påsklovet närmar sig med stormsteg,

Har du ännu inte anmält tider för påsklovet så är det hög tid att göra det. Fritids håller redan på att planera aktiviteter och personal inför dagarna.

Blänkare:
  • 3/4 – Föreläsning om Culture of thinking.
  • v.16 – Påsklov
  • 30/4 – Gårdsstädning och Hattparad mer information kommer.

Tack för den här vecka,

Camilla, Ingela, Pernilla och Emilia 

 

Saturnus veckobrev v.11

Hej alla fantastiska Saturnus familjer,

Det är så roligt att få träffa er alla, den här veckan har vi inte bara träffat er elever utan även fått förmånen att möta er föräldrar under onsdagens föräldramöte.Tack alla ni som kom och för er som inte hade möjlighet denna kväll kommer en liten summering av mötet nedan.

Kunskaper och lärande

SV – De nationella proven

Den här veckan har vi äntligen fått köra igång med de nationella proven. Det har varit med blandade känslor som eleverna har tagit sig an de olika delproven denna vecka. Vi lärare har varit väldigt pirriga inför proven men tänk vad härligt det känns efter ett prov och se allas fina resultat. Vi är så otroligt stolta över ert engagemang under proven. Ni har visat sån respekt för varandra genom att ge alla det fokus som just hen behöver. Vi har under de skriftliga delarna delat upp oss i mindre grupper, möblerat om i klassrummet, lånat bordskärmar och hörselkåpor av våra kompisar i de andra klasserna på Mellangården, så att just nu får sitta som du planerat för att få bästa förutsättningarna.

På föräldramötet fick ni höra om de tre delproven i svenska som vi har gjort den här veckan. En gruppuppgift där vi fick hjälpa två elever med deras film. Vi har även gjort två skriftliga delar för att visa läsförståelse samt hur de skriver en berättande text. Härligt jobbat allihopa det är så fantastiskt att se hur ni förbereder er och visar respekt för era kompisar.

.  

Nästa vecka kommer vi göra ytterligare tre delar i svenska. Tisdag kommer eleverna få genomföra ytterligare en muntlig del tillsammans med oss lärare. Denna del görs enskilt. Under onsdagen kommer vi göra ytterligare en individuell del utifrån en text. Därefter så kör vi sista delen i svenska under torsdagen där eleverna åter igen kommer få skriva en text.

Hem och skola

Föräldramöte:

Dagordningen denna gång var, nationella prov, arbetsområden i Saturnus, inför åk 4 självständiga elever, förmågor och färdigheter, övernattning och föräldrakoordinatorer.

Lena kom för att berätta om de nationella proven, hon berättade om att varför vi gör dessa prov är för att alla skolor ska få en likvärdig undervisning. Även för att se vad vi som lärare behöver jobba vidare med tillsammans med eleverna. Hon berättade även om hur de olika delarna ser ut med muntliga delprov i grupp men även enskilt samt de skriftliga delar som alla är enskilda. Hur alla delar hänger ihop och att årets tema handlar om Djur.

I början av Juni kommer vi bjuda in till en träff där ni ges möjlighet att få titta igenom alla delproven tillsammans med ert barn. Vi kommer till detta tillfälle ha rättat alla delprov. Ni kommer tillsammans med er barn titta igenom alla prov samt även kunna fråga oss lärare om det är något ni undrar över. Datum för detta tillfälle kommer.

Det som väntar i åk4: Klasserna blir större 24 elever i varje klass. Nya pedagoger och lärare. Nya lokaler, om ni är nyfiken kan ni titta in i klassrummen som har ingång från sidan av Storgården. Fritids blir klubben. Eleverna kommer få mer eget ansvar vid övergångar då de nu förväntas ta med det material samt behövs inför nästa lektion. Att kunna hålla koll på klockan kommer vara viktigt för att komma i tid till lektionen  Alla får även ett eget skåp.

Självständiga elever: Hur kan ni som föräldrar hjälpa era barn med detta? Vi gav ut frågan till er och ni skrev ned många olika förslag. Ni pratade om självständig hemgång i grupp. Packa väskan själv, gå in på school soft för att hålla reda på läxor mm.

Önskemål kring variation på läxa. Under kvällen fick vi ett önskemål från er föräldrar att vi förändrar läxan något som vi har tagit till oss. Vi har därför gjort en ny läxa som nu ligger för er föräldrar och elever på School soft men även på Classroom.

Nya klassföräldrar, gröna gruppen: Edit, Edwin och Lenores föräldrar. Röda gruppen:Ellen, Hedda och Georgs föräldrar.

Ni får ansvaret att planera en övernattning i Villan men självklart är det allas ansvar att vara med och sova över.

Ni bestämde även att alla elever skulle utföra något uppdrag som genererade pengar till klasskassan ex panta burkar. Alla elever samlar in 300kr. Se information från Edwins mamma Linn nedan.

Mobiler: Ni föräldrar var alla med på att informera ert barn att mobiltelefonerna används inte under skoltid eller fritidstid.

Föräldrakoordinatorer för Saturnus: Edits mamma Fredrika och Emma C mamma Anna. Hör gärna av er till dom om ni vill att de tar upp något under föräldrakoordinatormötet. Mötet ligger alltid första onsdagen i varje månad. Ni kan ta del av protokollet efter mötet på school soft.

Nästa vecka:
Måndag:
Tisdag:
Muntligt nationellt prov
Onsdag:
Skriftligt nationellt prov (röd 8.20-9.30 grön 9.40-10.50) Biblioteket glöm ej bibliotekskort!
Torsdag: 
Skriftligt nationellt prov (11.50-12.50)
Fredag:
Skriftligt läxförhör av veckans ord. Ny läxa delas ut på fredag.

Läxa:

Då vi under föräldramötet fick höra att ni gärna vill att vi varierar läxorna så kommer den här veckan en lite annorlunda läxa. Då vi just nu arbetar med stavning och meningsbyggnad i arbetsboken så blir läxan i samma tema. Eleverna har fått 10 ord på Schoolsoft och i Classroom. Dessa 10 ord vill vi att eleverna lär sig stava men även skriver av den mening som finns kring ordet i läseboken. Meningar kommer under nästa fredag förhöras genom att eleverna får skriva förhand i deras finskrivningsböcker.

Skolgarderoben:

Nu kan ni beställa skolkläder på www.skolgarderoben.se/lemshaga  

I måndags skickade vi med ett reklamblad hem från skolgarderoben.se där ni kan beställa skolkläder. Under veckan har ert barn och ni föräldrar kunnat titta och testa kläder på skolan. Vi hoppas nu att ni tar tillfälle att logga in på länken ovan och beställa just din tröja. Sista beställningsdag är onsdagen den 27 mars.

Information från fritids:

Påsklovet närmar sig och vi behöver veta om ditt barn är i behov av fritids-/klubbenomsorg under perioden 15/4-18/4.
Vad god fyll i på schoolsoft under kommentar från vårdanadshavare; Ledig alt. närvaro. Vid närvaro fyll även i aktuella tider.

Vi vill ha in din anmälan senast 24/3 för att garantera en riktigt bra omsorg där personalbemanning, elevantal och aktiviter synkar.
Obs! Fredag 19/4 är det stängt pga röd dag, samt att torsdag 18/4 stänger fritids 15.00 pga dag före röd dag.

Hälsningar Fritids och Klubben

Info från klassföräldrarna:

Insamling till klassresa
Alla Saturnus elever får i uppdrag att fram till sista april tjäna in 300kr till klasskassan inför framtida klassresa. Kreativiteten får flöda i hur man vill samla in 300kr. Det kan vara att panta egna och grannarnas pantflaskor, tvätta morfars bil eller baka goda bullar och sälja. Pengarna ska sättas in på klassens klasskonto. Påminnelse kommer i slutet av april.
Lycka till! 

Tack för den här veckan,

Camilla, Ingela, Pernilla och Nils