Colours, clothing and dishes

Ansvarig/Ansvariga: Annika Hysing
När, under vilka veckor? v.35 – v.50

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka vardagliga ord och fraser behöver jag för att kunna föra enkla samtal och förstå enklare skrifter på engelska?
Vilka ord och vardagliga fraser behöver jag för att kunna formulera mig och samspela med andra i tal och skrift?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Eleverna ska utveckla:

– förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,

– språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
– formulera sig och kommunicera i tal och skrift,



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Lyssna och läsa – reception
– Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
– Olika former av enkla samtal.
– Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
– Sånger, ramsor, dikter, sagor och spel.
– Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.
 
Kommunikationens innehåll
– Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
– Intressen, personer och platser.



Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Tidsplan, när ska vi göra vad?:



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

Eleverna märker och förstår att det är värdefullt att behärska engelska såväl muntligt som skriftligt. Autentiskt lärande. Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

En läsande klass

Ansvarig/Ansvariga: Annika Hysing
När, under vilka veckor? v.36 – v.50

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vad är läsförståelsestrategier och hur använder vi dem?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom att visa eleverna hur man använder de olika strategierna hoppas vi kunna ge dem verktyg för att kunna utveckla sin läsförmåga och använda de olika lässtrategierna i sin läsutveckling.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

 

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att ställa olika typer av frågor på olika typer av texter blir vi medvetna om att svaren går att hitta på olika nivåer i texten. Frågor på raderna kan besvaras med information som står klart och tydligt uttryckt i texten. Frågor mellan raderna kräver att läsaren hittar ledtrådar i texten. Att man gör inferenser och drar egna slutsatser utifrån det man får reda på och sin egen kunskap. För att svara på frågor bortom raderna krävs att vi använder våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Det handlar om dig själv, ditt möte med texten och hur texten påverkar dig

Tillsammans ska vi prata om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser flera gånger i veckan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Kontinuerligt diskutera våra texter tillsammans.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att arbeta med en läsande klass flera gånger i veckan under hösten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi vill använda lässtrategierna för att fortsätta utveckla elevernas läsförståelse.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som en resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Genom att dokumentera vår process kan vi tillsammans följa elevens språkutveckling.

Uteperioden

Ansvarig/Ansvariga: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 37-41

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):
Samarbete, vad betyder det för er?
Hur kan eleven utveckla sina grovmotoriska förmåga genom olika lekar och friidrottsövningar?
Hur kan eleven med hjälp av enkla kartor orientera sig i sin närmiljö.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

allsidig rörelseförmåga
att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Vi kommer leka lekar utomhus och göra olika övningar för att träna samarbete, grundformerna: springa, hoppa, kasta.
Vi kommer att samtala kring begrepp som rör lek, hälsa och utomhusaktivitet samt rumsuppfattning.
Vi kommer teoretiskt och praktiskt gå igenom enkla kartor
Vi kommer prata om och öva på säkerhet och hänsynstagande vid lek/övningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta både inom- och utomhus, både i grupp och enskilt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika aktiviteterna.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler dessutom ta upp vikten av att kunna samarbeta samt att värma upp inför olika fysiska aktiviteter.
Vi kommer arbeta och samtala om olika grovmotoriska grundformer.
Planetspelen/ Lekens dag i September
En kortare vandring med fokus på ”gamla kartor”.
Därefter arbetar vi kring kartkunskap teoretiskt och praktiskt samt löpträning fram till och med v 42.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

De fyra räknesätten

Ansvarig/Ansvariga: Mari Österman
När, under vilka veckor? ht-14

 

Vad?

Vad är de fyra räknesätten?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är addition, subtraktion, division, multiplikation? Vad betyder likamedtecknet? Vad är en uppställning?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

Hur ska vi arbeta?

  • Vi gör multiplikations lappar med svaret på baksidan så vi övar på tabellerna.
  • Vi gör tal och lägger i en burk som man sen får ta tre av och lösa.
  • Vi övar på räknasätten i Pixel.
  • Spela yatzy.
  • Spela monopol, vara banken.
  • En uppgiftslåda med matte i. Man tar en lapp och utför uppgiften.
  • Spela kortspel.
  • Samla antal och räkna ihop, gissa först antalet.
  • Spela bingo med räknesätten.
  • Vi arbetar och repeterar med ”Lycko”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar genom att delge varandra tankar, lösningar och strategier. Vi genomför diagnoser och prov regelbundet.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Arbetet pågår under hela ht-14

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familj, vänner och övriga på skolan.

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerandesätt.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet0–200.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerandesätt.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet0–200.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

– ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet 

genom att vi samtalar om varandras sätt att tänka och lösa problem får vi syn på var och ens egna tankar och andra kan sedan dra nytta och lära sig av dessa. 

Utvärdering

Vi utvärderar kontinuerligt tillsammans genom att berätta för varandra om vad som fungerat bra och kommer med förslag på hur vi kan förbättra/utveckla ett arbete.