Saturnus veckobrev v.7

Hej på er,

Jag hörde precis en liten björn som sa! Vi är alla annorlunda och det är just därför vi alla i Saturnus passar så bra ihop. Något som är så otroligt viktigt att komma ihåg. Vi måste hålla ihop och våga lita på varandra.

Vi har under de  senaste dagarna pratat om vänskap och gemenskap på Mellangården och i Villan där vi gjort gemensamma aktiviteter från Pluto- Saturnus. Eleverna i Saturnus ville så gärna att vi denna vecka även skulle ha ”hemliga kompisar” då vi berättade om att den här veckan kallas ”vänskapsveckan”. De kom även då på att de ville skriva brev till sina hemliga kompisar, något som vi tidigare gjort under åren tillsammans.

Normer och värden

Vi i Mellangården

I våra blandade grupper har nu även våra Pluto kompisar kommit in och det är så rolig att nu äntligen få träffa alla elever. Första tillfället var förra fredagen och då pratade vi mycket om vänskap och hur viktigt det är att alla har en vän. Samt även att vi bjuder in våra kompisar i leken då vi ser att någon kanske inte har någon att leka med på rasten.

Vi vill vid dessa gemensamma tillfällen ge eleverna möjlighet till att hitta nya kompisar mellan klasserna. Detta genom att vi fokuserar mycket på att lära känna varandra. Vi ser att detta gör att eleverna nu leker mer tillsammans mellan klasserna under rasten, något som vi värderar högt och hoppas bara ska bli mer.

Tryggisar på Mellangården

Den här veckan har Tryggisarna och kamratstödjarna på skolan fått planera en alldeles speciell dag nämligen ”Alla hjärtans dag”. Tryggisarna planerade en rastaktivitet för hela Mellangården där de tillsammans kom på en lek som de kände skulle passa denna dag. Leken ”Hjärtkull” formades av våra Tryggisar där de tillsammans kom på att de ville hålla i en kull-lek där den som blivit kullad skulle ställa sig som ett halvt hjärta för att sedan bli fri genom att någon ställde sig mitt emot och tillsammans bildade de ett helt hjärta. Innan de skildes åt sa kompisarna en ”uppåtpuff” till varandra och därefter var de fria. Den andra aktiviteten de planerat var att baka Kärleksmums till alla kompisar på hela skolan. Så när lunchrasten var slut så gick Tryggisarna runt på Mellangården och i Villan för att bjuda på Kärleksmums och samla in alla hjärtkort som alla elever hade skapat under förmiddagen som alla hade en speciell liten ”uppåtpuff” som nu förgyller våra väggar på Lemshaga. Tack alla som gjorde den här veckan lite extra speciell.

Kunskaper

MA – Geometeri

Vi har under veckan fortsatt vårt arbete med vinklar samt även tittat på olika två och tredimensionella former. För att kunna beskriva de olika formerna med hjälp av begreppen sidoyta, kant, hörn och vinkel. De tredimensionella formerna som vi repeterat från förra året är klot, kub, rätblock, pyramid, cylinder, kon och prisma. De flesta former sitter men det är några som känns lite svårare. Vi har under veckan fått en mall för olika tredimensionella former som vi sedan har fått gissa vilka tredimensionella former som det kan bli.

 

Teknik och friluftsliv

Vi har under veckan pratat om isen som ligger tjock både ute på gården men framförallt på våra sjöar. Vi har tittat på ”Isen” ett program från UR som handlar om vad vi ska tänka på då vi går ut på isen. Vi tittade även på två korta filmer från Svenska livräddningsförbundet för att se hur vi skulle kunna skapa en egen film om just islivräddning.

Då vi tittade på de olika filmerna och i efterhand samtalade om vad eleverna upplevde var viktigast från filmerna så blev det en massa fakta som vi kunde samla på tavlan. Först såklart allt det där vanliga som vi behöver för att åka skridskor på isen men sen även flytväst för barnen, en väska som är packad med luft så att den hjäper oss att flyta. Isdubbar, ispik, den ”förlängda armen” som kunde vara lite olika saker, extra kläder, mobiltelefon mm. Vi skulle även vara vaksamma på hur isen kunde förändras från att vara vit till mer grå där isen då kunde var mindre hållbar. Även is som var täckt med snö skulle vi passa oss för. Vi fick lära oss hur vi skulle testa isen tjocklek och hur tjock den skulle vara. Allt för att vi tillsammans i mindre grupper skulle få göra våra egna islivräddningsfilmer.

För att kunna skapa en film började elverna först med att skriva ett manus med hjälp av bild och textrutor. Därefter gick de tillsammans ut på skolgården för att skapa små klipp som de tillslut i IMovie fick sätta ihop till en film. Så nästa vecka blir det en sista redigering och fix under tekniken för att sedan få titta på allas små filmer.

Information

Veckans läxa:

Ni hittar som vanligt läsläxan på school soft. Den här veckan läser vi kapitlet: Tjuvarnas modus operandi.

Nästa vecka:

Måndag: Skolbio vi startar redan kl 8.45 utanför Villan då vi åker bussen 9.09 från Lemshaga. Alla elever behöver ta med egen lunchmatsäck samt vatten (vi tar ej med sötsaker). Om du vill komma direkt till bion behöver du möta upp oss vid biografen kl 9.25 då bion börjar 9.30. Detta ska meddelas innan till camilla.mauritzson@lemshaga.se så snart som möjligt.
Tisdag: 
Onsdag: Allaktivitetsdag, alla samlas som vanligt i klassrummet kl 8.20. OBS! Om du har skridskor och åker direkt måste du meddela camilla.mauritzson@lemshaga.se. Vi är på plats 9.30.
Torsdag: 
Fredag: Vi i Mellangården

Allaktivitetsdagen på onsdag:

Vi kommer under onsdagen nästa vecka få uppleva en härlig dag tillsammans i blandade grupper utifrån vad du önskat göra inför denna dag utifrån de fyra val som du fått välja mellan. De elever som ännu inte har valt har blivit placerade på skridskor.

Vi samlas i klassrummet kl 8.20 för att därefter gå till våra respektive grupper.

Skridskor: Vi åker med bussen från Lemshaga kl 9.09 och hem med bussen ca 12.44 beroende på vädret. Om ni vill lämna och eller hämta ert barn på Ekvallen så behöver ni meddela camilla.mauritzson@lemshaga.se senast dagen innan så att vi pedagoger som följer med hinner få meddelandet. Vi är alla på plats och kan ta emot kl 9.30 och går från Ekvallen ca 12.30  beroende på vädret. Ta med: Matsäck, frukt, varm dryck, skridskor, handskar (ej fingervantar) och hjälm, du får självklart även ta med klubba om du vill.

Sagovandring: Ta med: lättare lunch då vi kommer grilla korv på plats. Ta gärna även med varm dryck. Bra kläder för en heldag utomhus kanske även ett par extravantar i ryggsäcken kan vara bra om vädret fortsätter.

Badminton: Vi äter på skolan men alltid bra med en liten extra frukt i väskan. Ta med idrottskläder för dagen och bra kläder för utomhuslek.

Bak och pyssel: Vi äter på skolan och mumsar troligtvis på någon kaka och pysslar för fullt.

Tack för den här veckan,

Camilla, Ingela, Pernilla, Nils och Maria

Världen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Ericsson

När, under vilka veckor? v. 8-17

Vad? Världen 

Frågeställning och följdfrågor

Hur ser vår värld ut?

Hur kan vi förflytta oss mellan länderna?

Vilka olika kontinenter känner vi till?

Vilka olika världsdelar känner vi till?

Vilka olika länder har vi besökt?

Vilket land är du extra nyfiken på?

Vad är unikt med just det land du har valt?

Hur kan du presentera ditt land?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll från kursplanen
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans
  • Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
Att leva i världen
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Att undersöka verkligheten
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

– Eleven beskriver även…

Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

– Eleven kan utifrån närområdet…

Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar.

– Dessutom kan eleven ange…

Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer.

– Eleven kan ge exempel…

Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen.

– Eleven kan ta del av…

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

– Eleven kan också söka…

Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

– Eleven gör enkla undersökningar…

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans samtala om värden. Titta på kartor och utforska de olika världsdelarna kontinenter och specifika länder.

Eleverna kommer i par arbeta som reseledare där de tillsammans får välja ett land som de ska undersöka. Eleverna kommer här få söka information i böcker reseguider samt även olika webbsidor på internet. Vi kommer även försöka ta del av tidningar från olika länder för att ta reda på vad som just nu sker i de olika länderna.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer redovisa deras undersökning genom att de skriver en presentation om deras land i pages eller på google presentationer på deras Ipad eller så har de möjlighet att göra ett kollage. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Vi tittar på en jordglob och funderar kring värden.

  1. Hur ser vår värld ut om vi sitter i ett flygplan?
  2. Hur förhåller de olika kontinenterna till varandra?
  3. Hur kan vi upptäcka de olika världsdelarna?

Vi arbetar med länken:

https://online.seterra.com/sv/vgp/3004 Världsdelar

https://online.seterra.com/sv/vgp/3287 Världsdelar och hav med bilder

https://online.seterra.com/sv/vgp/3069 Världen stora länder

https://online.seterra.com/sv/vgp/3459 Stora världen fysisk karta

https://online.seterra.com/sv/fl/2007 Flaggor

https://online.seterra.com/sv/vgp/3161 Kontinentalplattor

https://online.seterra.com/sv/vgp/3123 Solsystemet

2. Vi ritar vår värld

https://online.seterra.com/sv/pdf/4004

Eleverna får med hjälp av kartan skriva ut de olika kontinenterna och rita bilder på djur som finns i på de olika kontinenterna.

Använder oss av färgpennor

Jobbar vidare med sidorna från förra lektionen.

3-7. Vi påbörjar vårt grupparbete med olika länder.

Vad vill vi ta reda på?
Vad är viktigt att veta när vi kommer till ett nytt land?

  • Delar in oss i par
  • Väljer land
  • Delar ut material för varje land
  • Eleverna får rubriker som hen ska försöka ta reda på utifrån elevernas frågeställningar.
  • Eleverna får presentera sitt arbete.

8. Eleverna presenterar sitt land som en reseledare utifrån sitt reklamblad och kartan

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi vill få eleverna att ta sig ut i världen för att upptäcka och undersöka andra kulturer. Vi ser att många är ute och reser och då kommer hem med mycket information om sitt land.

Eleverna fortsätter arbetet på fritids där de får måla flaggor, pussla, spela och skapa om världen..

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från elevernas frågor och funderingar samt deras intresse till omvärlden som vi just nu märkt har varit stort. Detta då eleverna själva tagit intiativ till att titta i kartböcker samt hur de har beskrivit och reflekterat kring deras och kompisars resor.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vinklar och geometriska former

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v. 6-8

Vad? Vinklar och geometriska former

I FOKUS

känna igen punkt, linje och vinkel
beskriva och rita räta, spetsiga och trubbiga vinklar
beskriva och rita tvådimensionella former
beskriva och rita tredimensionella former

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Upptäcka vinklar

Vad är en vinkel?
Kan ni hitta några vinklar i klockorna på bilden?
Jämför vinklarna. Vilken är störst, vilken är minst?
Lägger ni märke till något mer vad gäller klockorna?

Lektion 2 – Hitta vinklar i former

• På vilka olika sätt kan ni beskriva stoppskylten?
Vilken form har den?
Var kan ni hitta vinklar? Hur många kan ni hitta?
Min kompis säger att för att hitta antalet vinklar kan man räkna antalet sidor eller antalet hörn, eftersom de alltid är lika många som vinklarna. Stämmer det?

Lektion 3 – Hitta räta vinklar

Var hittar ni räta vinklar i klassrummet?
Såg ni att den räta vinkeln av två linjer ser ut som bokstaven ”L”?
Hur många räta vinklar kan ni hitta på ett A4 papper?
Hur markerar ni räta vinkar?
Kan ni komma på fler ställen där det finns räta vinklar?

Lektion 4 –  Hitta spetsiga vinklar

I vilka bokstäver hittar ni räta vinklar? Hur kan ni kontrollera det?
Var finns det vinklar som är mindre än de räta?
Vet ni vad de vinklarna kallas?

Lektion 5 – Hitta trubbiga vinklar

I vilka bokstäver hittar ni räta vinklar?
Hittar ni även spetsiga vinklar? Var då?
Finns det vinklar som är större än en rät vinkel? Vet ni vad de vinklarna kallas?
Kan ni se några vinklar i bokstäverna U och S?

Lektion 6 – Tvådimensionella former

På vilka olika sätt kan vi beskriva formen?

Hur många sidor respektive hörn har den?
Vad kan vi kalla formen?
Min kompis sa att det är en rektangel, stämmer det?
Vilka vinklar hittar ni i figuren?

Lektion 7 – Tredimensionella former

Kan ni föreställa er vilka former det blir om ni viker pappret? Hur vet ni det?
Vad heter formerna och hur kan ni beskriva dem?
Hur många sidoytor, hörn och kanter har formerna?
Kan ni göra formerna med hjälp av era rutade papper?

Lektion 8 – Kunskapslogg

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna formulerar och löser problem kopplat till vinklar och geometriska former, samt värderar valda strategier. De ritar och skapar egna geometriska former och utmanas i att hitta många olika variationsmöjligheter.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som rät vinkel, spetsig vinkel och trubbig vinkel. De namnger och beskriver vanliga tvådimensionella och tredimensionella former utifrån deras egenskaper och använder då begrepp som sida, hörn, vinkel, sidoyta och kant. De jämför och resonerar om innebörden av begreppen och utforskar genom att använda konkret material, rita och själva konstruera former.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att jämföra vinklar och hur de kan kontrollera om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De arbetar praktiskt och lär sig hur de ritar vinklar samt hur de ritar tvådimensionella och tredimensionella former med hjälp av linjal och prickpapper.

Resonemangsförmågan

Eleverna följer och för resonemang om olika vinklar, samt om tvådimensionella och tredimensionella geometriska former. De tränar på att förklara vad exempelvis en rät, spetsig och trubbig vinkel är och lyssnar på kompisars resonemang. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Kan vi beskriva formerna på flera sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna uttrycker sina tankar om vinklar och olika geometriska former, bland annat genom att visa, rita och berätta om formernas egenskaper. De jämför och beskriver formerna på flera sätt och använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel att visa med konkret material, att rita och att konstruera egna former.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

Eleverna lär sig namnge, beskriva och rita olika vinklar. De lär sig vad som kännetecknar räta, spetsiga och trubbiga vinklar och hur vi markerar dessa. Eleverna tränar på att namnge, beskriva, rita och konstruera tvådimensionella geometriska objekt som exempelvis cirkel, triangel, rektangel, kvadrat och femhörning. De jämför och beskriver objektens egenskaper och diskuterar likheter och skillnader. De övar även på att namnge, beskriva, rita och konstruera tredimensionella geometriska objekt som klot, kub, rätblock, pyramid, prisma, cylinder och kon.

Problemlösning

Eleverna arbetar med vinklar och geometriska former utifrån ett problemlösande förhållningssätt. De prövar och resonerar om olika sätt att jämföra, beskriva och konstruera geometriska former.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med vinklar och geometriska former. De lär sig vad en vinkel är och tränar på att hitta och markera vinklar i olika föremål, i bokstäver och i geometriska former. De ritar vinklar, samt jämför och beskriver skillnaden mellan räta, spetsiga och trubbiga vinklar. Eleverna fortsätter att arbeta med både tvådimensionella och tredimensionella geometriska former utifrån den grund som lagts tidigare. De tränar på att namnge, konstruera och rita vanliga två- och tredimensionella former. De resonerar också om vad som kännetecknar olika månghörningar och jämför dem för att upptäcka likheter och skillnader.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Upptäcka vinklar

Förstå vad en vinkel är.
Kunna hitta vinklar i sin omgivning.
Kunna rita vinklar.

2 Hitta vinklar i former Hitta vinklar i olika geometriska former.

Se samband mellan antal vinklar, sidor och hörn i en form.
Kunna rita former och beskriva antal sidor, hörn och vinklar.

3 Hitta räta vinklar Förstå vad en rät vinkel är.

Kunna hitta och markera räta vinklar i föremål och i former.

4 Hitta spetsiga vinklar Förstå vad en spetsig vinkel är.

Kunna hitta och markera spetsiga vinklar i bokstäver och i former.

5 Hitta trubbiga vinklar Förstå vad en trubbig vinkel är.

Kunna hitta och markera trubbiga vinklar i bokstäver och i former.
Kunna jämföra och rita räta, spetsiga och trubbiga vinklar.

6 Tvådimensionella former

Kunna namnge och beskriva tvådimensionella geometriska former.
Kunna skapa och rita tvådimensionella former och markera vinklarna.

7 Tredimensionella former

Kunna namnge och beskriva tredimensionella geometriska former.
Kunna skapa och rita tredimensionella former.

8 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om vinklar och geometriska former.

Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Saturnus veckobrev v.6

Hej på er,

Ännu en vecka har gått och det är härligt att se hur eleverna kämpar tillsammans för att skapa ute på rasterna i snön. Det har byggts snögubbar, borgar, stolar, hästar och mycket mer.

Kunskaper

Ma – Geometri

Äntligen har vi fått börja jobba med våra nya matteböcker, Singma 3B. I första kapitlet kommer vi få möta Geometri där vi tillsammans kommer få samtala och lära känna igen begreppen, punkt, linje och vinkel. Samt hur vi kan beskriva och rita, räta, spetsiga och trubbiga vinklar. Vi får även beskriva och rita två- och tredimensionella former. Så det kommer bli många begrepp vi behöver lära oss. 

De begrepp vi gått igenom under veckan är, vinkel, punkt, linje, vinkelben, vinkelspets, vinkel, sida, hörn, rät och spetsig vinkel. Så det är många begrepp vi ska kunna använda oss av under våra samtal i klassrummet. När vi utforskat tillsammans i klassrummet har vi praktiskt fått rita vinklar på våra whiteboards och skapat egna former på våra geobräden. Vi fick även möjlighet att upptäcka räta och spetsiga vinklar i klassrummet. Våra samtal har självklart varit kring de olika begreppen men även hur vi kan se sambanden mellan de i olika figurer och dess vinklar. Samt hur de olika vinklarna förhåller sig till varandra. Be gärna ditt barn att beskriva de olika begreppen och kanske kan ni hitta de olika vinklarna hemma hos er?.

 

SV – Kamratrespons

Vi har under våra halvklasstimmar startat upp kamratrespons av våra texten ”Den magiska dörren”. Tanken är här att eleverna ska få bearbeta sina texter i par för att kunna hjälpa varandra att skapa en ännu bättre text. Vi hjälper varandra med meningsbyggnader, stavning, talstreck, skiljetecken, person och miljöbeskrivningar. Vi hjälper även varandra så att vi har fått med en tydlig handling där både problem och lösning är tydligt för läsaren. För att eleverna ska få metoder att hjälpa sina kompisar så arbetar vi parallellt med kapitlet Stavning och språklära i vår arbetsbok, Nyckeln till skatten.

Information:

Läxa:

Den här veckan hittar du som vanligt vår läsläxa på google clasroom. Vi har under veckan samtalat med eleverna om att begränsa användandet av emoji i deras kommentarer till högst en. Samt även försöka utveckla våra kommentarer utifrån uppgiften där vi arbetade med textkopplingar för någon vecka sedan. Detta för att få eleverna att reflektera kring vad hen har läst tidigare och kanske även varit med om tidigare för att utveckla sina svar.

Nästa vecka:

Måndag:
Tisdag: Friluftsliv
Onsdag: Allaktivitetsdag på Mellangården se information nedan.
Torsdag: Alla hjärtans dag
Fredag: Ny läxa delas ut, kapitel; Tjuvarnas modus oparandi

Allaktivitetsdagen på onsdag:

Vi kommer under onsdagen nästa vecka få uppleva en härlig dag tillsammans i blandade grupper utifrån vad du önskat göra inför denna dag utifrån de fyra val som du fått välja mellan. De elever som ännu inte har valt har blivit placerade på skridskor.

Vi samlas i klassrummet kl 8.20 för att därefter gå till våra respektive grupper.

Skridskor: Vi åker med bussen från Lemshaga kl 9.09 och hem med bussen ca 12.44 beroende på vädret. Om ni vill lämna och eller hämta ert barn på Ekvallen så behöver ni meddela er mentor senast dagen innan så att vi pedagoger som följer med hinner få meddelandet. Vi är alla på plats och kan ta emot kl 9.30 och går från Ekvallen ca 12.30 ev åker vi tidigare beroende på vädret. Ta med: Matsäck, frukt, varm dryck, skridskor, handskar (ej fingervantar) och hjälm, du får självklart även ta med klubba om du vill.

Sagovandring: Ta med: lättare lunch då vi kommer grilla korv på plats. Ta gärna även med varm dryck. Bra kläder för en heldag utomhus kanske även ett par extravantar i ryggsäcken kan vara bra om vädret fortsätter.

Badminton: Vi äter på skolan men alltid bra med en liten extra frukt i väskan. Ta med idrottskläder för dagen och bra kläder för utomhuslek.

Bak och pyssel: Vi äter på skolan och mumsar troligtvis på någon kaka och pysslar för fullt.

Blänkare:

18/2 (måndag) Skolbio i Gustavsberg kl 9.30 vi åker från Lemshaga med bussen 9.09. Samling kl: 8.45 utanför Villan påklädd och klar.

Tack för en trevlig vecka tillsammans,

Camilla, Ingela, Pernilla och Nils

 

 

Akvarie och fiskar

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt

Period: VT 2019

 

Beskrivning:

Samtidigt som vi lär oss om och övar på att hantera slöjdsalens verktyg skapar vi fiskar i 2D och 3D samt ett tittskåpsakvarie. Eleverna målar bakgrundsbilden på bildlektionerna och tillsammans med skapandet i slöjden blir det en levande miljö för fantasi och kreativitet. Projektet kommer vidare att kombineras med Svenska och No för att skapa olika typer av texter, t.ex. sagor och faktatexter om fiskarnas liv.

 

Frågeställningar:

  • Vad är en rasp och en fil? Vilka skillnader och likheter finns det och vilka olika sätt kan vi använda de?  (handverktyg, spatialt tänkande, pröva och ompröva)
  • Hur kan en fantasifisk se ut? (idéskapande, skissteknik, kreativtet, fantasi och estetiskt uttryck)
  • Vad är 2D och 3D? Vilken skillnad är det och vilka likheter finns? (två- och tredimensinella skisser)
  • Varför finns det olika slippapper? och vilken ordning ska man använda de? (handverktyg, slöjdspecifika begrepp)
  • Vilka andra verktyg behöver vi? Var finns de i salen och hur fungerar de? (handverktyg, pröva och ompröva)

 

Arbetsgång:

Sporadiskt under arbetets gång, när eleverna arbetar självständigt spelas musik upp från filmer om havslevande varelser eller ljud från havet för att skapa stämning och sammanhang.

Varje nytt moment startar med en gemensam praktisk genomgång av läraren. Där får eleverna möta verktygen och teknikerna både med begrepp, synintryck och praktiskt förevisande av olika metoder och tekniker. Eleverna förväntas sen ÖVA på att använda verktyget eller tekniken i fråga. Det är träningsmoment som under arbetets gång växer till ett kunnande, de kan inte från början och ska gå in i uppgiften med inställningen att de övar och utforskar.

 

Skapa en 3D fisk ut en 25cm lång bit furu i 2″x 2″.

Med hjälp av rasp forma en spets samt en ”midja” där fiskkroppen tar slut. Utan bearbetas vidare med med fil och slippapper i olika grovlek till en putsad yta. Eleverna skissar stjärtfenans form på resterande bit, de får sen hjälp av läraren att såga ut den (på bandsågen) innan den putsas och fisken slutligen kan målas. Genomgång av vattenfärg, bets och vattenbaserad hobbyfärg samt rutiner i målarrummet.

 

Skapa en 2D fisk av tunnare skivmaterial, ca 5mm plywood.

Gör en ritning i verklig storlek (skala 1:1) på ett A6 papper. OBS! rita inte för litet! Klipp ut och rita av på skivan som ska bli fisken. Tänk materialsmart så att det blir lite spill. Använd sågplatta, tving och kontursåg för att såga ut formen. Pytsa ytan och kanterna med slippapper i olika grovlekar. Måla med valfri färg och teknik.

 

Bygg tittskåpet

Av långa bitar 22mm x 100mm furu ska eleverna mäta ut bitar med specifika mått med hjälp av linjal (2st 23m resp 2st 39cm) och rita vinkelräta kaplinjer med hjälp av vinkelhake. Efter en genomgång av de olika sågarnas namn och specifika egenskaper (ryggsåg och olika storlek på fogsvans) ska eleverna kapa bitarna de mätt upp. De kommer behöva använda skruvtving för att spänna fast de längre bitarna på bänken.

De kapade bitarnas kortsidor ska slipas med hjälp av skivputsen innan tittskåpet monteras. Eleverna får hjälp att förborra innan de limmar och för hand med stjärnskruvmejsel och gipsskruv, skruvar ihop skåpet.

Utsidan och insidan ska målas med vald teknik och färg. Insidan kan de välja att färgmatcha med bakgrunden som de har målat på bilden men redan finns i slöjdsalen.

Baksidan måttanpassas innan den limmas och häftas fast med häftpistol.

Fiskarna monteras på olika storlekar av rundstav genom att det borras ett 8mm hål i 3D fisken och 4mm hål på en liten kloss som monteras på baksidan av 2D fisken. Om någon av fiskarna ska hänga i snöre från taket borras ett 4mm hål rakt igenom fisken så att den hänger i balans. Slutligen borras genomgående hål genom titthålets tak eller botten där rundstaven (eller snöret) och fisken ska placeras. Rundstaven kan målas för att smälta in i bakgrunden.

Eleverna kan sen på ett fantasifullt sätt bygga dekorationer av restmaterial eller hämta naturmaterial som limmas fast i tittskåpet för att skapa en hel värld.

Tittskåpen tas hem i slutet av läsåret efter att de använts i andra ämnen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kopplingar till Läroplanen

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion.

 

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Materialens egenskaper och användningsområden.
  • Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel sågning.
  • Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen.
  • Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Slöjden i samhället

  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel svenska träslag.

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker åk 4-6

  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Saturnus veckobrev vecka 4

Hej alla härliga elever i Saturnus,

 

Nu är det snart dags för vårt utvecklingssamtal och vi ser fram emot att träffa er alla individuellt och få höra hur just du vill utvecklas under denna termin. Under veckan har ni alla fått förbereda er på ert samtal genom att reflektera kring hur det har gått för er under ”Mattecirkelns” mattediagnoser som vi har haft samt hur ni har upplevt ert arbete med ”Den magiska dörren” det är så härligt att se hur ni kämpar för att få detta så fint som möjligt. Vi hoppas även att ni hemma har lyckats fylla i dokumentet inför utvecklingssamtalet på school soft minst två arbetsdagar innan ert samtal.

 

Några elever upptäckte deras dokumentations pärm och började titta på sina gamla uppgifter och kunde se hur de utvecklats under åren. 

Kunskaper

Ma – Bråk

Efter en intensiv period med diagnoser där eleverna fått visa vilken kunskap som de har befäst under de tidigare terminerna. Så har vi nu återigen startat upp med de sista lektionerna i Singma 3A som handlar om bråk, dagens lektion hade fokus på att kunna addera bråk med gemensam nämnare.

Vi fick  tillsammans fundera kring hur stor del Samir och Elin äter av deras chokladkaka samt hur stor del de åt tillsammans. Samir äter 1 bit och Elin äter 2 bitar från chokladkakan som totalt har 5 bitar. Eleverna funderade tillsammans och vi kom tillsammans fram till hur vi kunde göra vi började även fundera kring hur vi kunde addera bråk med olika nämnare. Vilket vi kom fram till att vi kunde genom att vi hade förståelse kring hur bråken ser ut. Vi skrev ned elevernas tankar för att eleverna sedan själva fick skriva ned i sina loggböcker. Innan vi gick vidare till ”Aktiviteten” samt uppgifter i ”Övningsboken”.

Vi gjorde även en aktivitet där eleverna fick bilda en hel genom att addera ett valfritt bråk med det kort som kompisen visade upp. Ex kompisen visar 2/10 då svara kompisen ex 8/10 eller 4/5.

Slöjd – Textil

Här kommer en hälsning från textilslöjden.
Nu har vi haft sista textillektionen med Saturnus grupp B.
Vi har haft en fantastisk termin och det har varit en fröjd att haft er som elever. Ni har på ett optimistiskt och ambitiöst sätt att er ann alla uppgifter vi haft. Nu sist med att brodera korstygn på vetevärmare och flätade bläckfiskar.
I torsdags på vår sista lektion så tänkte vi tillbaka på saker vi lärt oss och ni kom på massor av tekniker, material och verktyg som vi jobbat med. Se bild nedan.
Nu ska jag få möta er som haft träslöjd tills nu. C gruppen på tisdagar och A gruppen på torsdagar. I mitt hus, Lillgården, är hallen låst till 8:15 så blir ni lämnade av föräldrar så bör ni lämnas vid Villan så ni hinner in och lämna av era grejer och slipper stå ute och frysa. Välkomna
Från Åsa

Hem och Skola

Information från skolan:

Utvecklingssamtal VT 2019
Den 28 och 30/1 så erbjuder vi er föräldrar och elever utvecklingssamtal. Ni kommer även bli erbjuden ytterligare samtal i samband med att de Nationella proven har blivit rättade. Inför utvecklingssamtalet ska ni fyllt i det dokument som finns på school soft senast 2 arbetsdagar före samtalet. Dvs om du har samtal på måndag så vill vi att dokumentet senast är ifyllt under torsdagen och om du har på onsdag är sista dagen måndag.

30/1 – Utvecklings-samtalsdag
Onsdag den 30/1 är det utvecklings-samtalsdag och ordinarie lektioner utgår.
Fritids och Klubben ansvarar för verksamheten denna dag. För att kunna planera inför dagen behöver vi veta om ditt barn ska vara närvarande denna dag.

Var god skriv en kommentar i schoolsoft under mina tider: Ledig alt. Närvaro senast onsdag den 23/1. 

Hälsningar Fritids och Klubben

21/1-6/2 Enkäten VÅGA VISA
I måndags dela vi ut enkäten Våga visa som vi lyfte under vårt föräldramöte under Ht-terminen där ni föräldrar och elever kommer att få svara på ett antal frågor. Undersökningen pågår mellan den 21 jan – 6 feb ni kan göra den digitalt eller genom att fylla i det dokumentet ni fick under måndagen och därefter lämna in dentill oss.

Föreläsning Reggio Emilia den 6/2 kl.18.30 
Några gånger om året utvidgar vi föräldrakoordinatorsmötet och går ut med en allmän inbjudan till en kväll med fokus på skolans pedagogiska profil. Denna gången är det Cecilia Högsveden-East som kommer att tala om skolans Reggio-Emiliainspiration. Om ni vill delta vill vi att ni anmäler er senast den 1:a februari via Schoolsoft. Detta för att kunna
ordna lämplig lokal.
Välkomna!

önskar Föräldrakoordinatorgruppen

Allaktivitetsdagen
Onsdagen den 13 februari är det dags för allaktivitetsdag på Mellangården. Denna dag kommer eleverna att få välja mellan fyra olika aktiviteter; skridskor, badminton, sagovandring och pyssel och bak. Eleverna får göra två val, varav de får en av aktiviteterna som de valt. Se mer information i inbjudan vad eleverna behöver tänka på att ha med sig för respektive aktivitet. Vi vill ha ert svar senast söndag 3 februari. Länk

Mellangårdens allaktivitetsdag 13 februari

Sportlovet 25/2-1/3
Sportlovet närmar sig och vi behöver veta om ditt barn är i behov av fritidsomsorg 25/2-1/3.Vad god fyll i schoolsoft under kommentar från vårdnadshavare, Ledig alt. närvaro. Vid närvaro fyll även i aktuella tider.

Vi vill ha in din anmälan senast 3/2.
Hälsningar Fritids

Blänkare:

6/2  – Föreläsning Reggio Emilia kl.18.30
8/2  – Vi i Mellangården startar upp igen och nu är alla på Mellangården med från Pluto till Saturnus
13/2 – Allaktivitetsdagen på Mellangården,
18/2 – Skolbio i Gustavsberg

Nästa vecka:

Måndag:Utvecklingssamtal pågår
Tisdag: Friluftsliv se nedan
Onsdag: Utvecklingssamtalsdag
Torsdag: Klassträff i Villan – Utmaningar, Lotteri, Korv & Fika Inträde 25 kr. Meddela gärna hur många ni är som kommer så klassföräldrarna kan planera inköp
Fredag: Nytt kapitel i Nyckeln till skatten

Friluftsliv
Under veckans friluftsliv kommer vi åka skridskor på Lemshagasjön (om vädret tillåter) och/eller åka i backen vid Amfiteatern.

Läxa vecka 4-5
Två nya uppgifter för vecka 4-5. ”Jag tänker sluta!” samt en för ”Valfri bok”.

Det här upplägget har varit mycket uppskattat hos eleverna så vi fortsätter göra läxan på google classroom. .

Du går in på Google Classroom antingen via din dator genom att skriva Google Classroom i sökfönstret eller genom att ladda ned Classroom på din läsplatta. Alla elever har sitt eget användarnamn och lösenord. Användarnamnet är namn.efternamn@lemshaga.se lösenord är ….09.

Schackutmaning veck 4-5

Vi fortsätter vårt arbete med schack både under skoltid samt fritidstid mån och torsdagar 15-16.

Här kommer veckan utmaning:

Veckans kluring – 7

Veckans kluring – 7 (Facit)

 

 

Trevlig helg 

Camilla, Ingela, Pernilla och Nils

 

 

 

 

Äntligen har vår skolgård täckts med snö igen, isen ligger långt där under (hoppas vi).