Livet efter lemshaga – banker, lån och räntor

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 21-22

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • När behöver vi procent?
  • Vad menas med upprepad procentuell förändring?
  • Hur räknar jag med flera förändringar?
  • Banklån vs sms-lån? Skillnader och likheter.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Förmåga E C A
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat.
Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat.
Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.
I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.
I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att börja med att titta lite kort på procent och procentuella förändringar. Det kommer bli lite genomgångar, egen räkning samt diskussioner i mindre grupper.
Vi kommer sedan att titta procentuppgifter i vardagen, där vi tittar på några olika lånevillkor. Vi avslutar projektet med en lektionsuppgift.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Via aktivt deltagande under lektionerna samt jobb med lektionsuppgifter. Jag kommer att bedöma dig i metod, resonemang samt kommunikation.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 21

Torsdag (grön+röd):
Innan de nationella proven repeterade vi procent – andel, hel och det hela. Nu går vi över till förändringsfaktor – procentuell förändring och upprepad procentuell förändring. Hur mycket växer dina pengar på banken?

Vi repeterar detta med några exempel och egen träning i boken s 75-81 eller Övningsblad – Förandringsfaktor, Övningsblad – procentuell förändringFacit ÖB

Text och film om förändringsfaktorEn film om upprepad procentuell förändring

Vecka 22

Måndag/tisdag:

Begrepp – lån, ränta, amortering, kontantinsats, belåningsgrad. Hur mycket växer ett banklån/sms-lån om du inte amorterar?

Banker, lån och räntor

Egen träning i boken s 228. Extra:  Ranta

Tisdag/onsdag: 

Eget jobb med lektionsuppgift 2 och 2. Inlämning efter lektionen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Solen veckobrev v 20

Kära Solar!

Nu är det inte lång tid kvar på Lemshaga. Några elever räknade till att ni bara har 12 skoldagar kvar. Vad tiden har gått fort! Tänk på att utnyttja sista tiden på bästa sätt så att ni går i mål utan att snubbla på mållinjen. Se till att göra klart och lämna in allt ni ska i tid nu i slutet så att alla lärare hinner bedöma allt till betygsättningen.

Veckan som gått

Den här veckan började ni med en ledig dag medan vi lärare hade fortbildning.

Resten av veckan har ni bl a haft NP i matte. Lite blandade reaktioner efter proven. Bra kämpat, nu är de nationella proven över! I veckan har ni också börjat med tal i svenskan, akustik i no:n och fortsätter arbetet med hållbar utveckling i So:n.

Veckan som kommer

Måndag och tisdag är studiedagar. På onsdag är det vår årliga – Operation Lemshaga dag. I år samlar vi in pengar till WWF:s arbete för ett levande hav. När ni utfört ert arbete ska 100kr swishas (se swishnummer i bilagan). Namn + klass skrivs i meddelandet och ni behöver också ta en skärmdump på betalningen och visa oss den torsdagen eller fredagen.

Operation Lemshaga – hemlapp 2-3

Torsdag och fredag är vanliga skoldagar enligt schema.

Kommande datum

20-21/5 Studiedagar
22/5 – Operation Lemshaga
30-31/5 – Ledigt
6-7/6 – Ledigt
11/6  –  Friluftsdag
12/6 – Avslutningsmiddag
13/6 – Sommaravslutning

Ha en härlig helg! Vi ses på torsdag!

Annica, Patrik, Madelene och Charlotta

Retorik, konsten att hålla tal

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.19 – Skolavslutning

Vad?

Hur skriver och håller du ett tal?

Frågeställning och följdfrågor
    • Vad är skillnaden mellan hyllningstal, argumenterande tal och informerande tal?
    • Vad är retoriska stilfigurer och hur använder vi dem?
    • Hur skriver och framför jag ett tal?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  •    Eleven ska genom undervisningen ges förutsättningar för att denne ska kunna utveckla sitt talspråk för att få tilltro till sin språkförmåga och kunna uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften (2011, s. 252).
  • Svenskämnet ska bidra  till att öka elevens förståelse för sättet att kommunicera och att detta kan ge konsekvenser för en själv och andra människor. (2011, s. 252)

Centralt innehåll från kursplanen

Tala, lyssna och samtala

  •         Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.

(2011,s. 256).

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika sammanhang.

(2011, s. 257)

Informationssökning och källkritik

  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

(2011, s. 258)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen, se Schoolsoft!

Kunskapskrav betyg E

  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

  • Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. (smidigt infogat i talet)
  • Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

(2011, s. 261)

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleven har i viss mån anpassat presentationen till mottagarna i form av språk, såsom ordval, och åhörarkontakt, såsom att titta upp, tala tydligt och visa ett visst engagemang.
  • Eleven har förberett ett i huvudsak fungerande strukturerat tal som är grundat i den retoriska arbetsprocessen. Eleven använder sig till viss del av retoriska stilfigurer för att framhäva presentationens, i huvudsak, underbyggda argument.
  • Om eleven använder källor lyckas dessa i viss mån stärka presentationen och dess argument

Samtal, diskussion och följdfrågor

För andra perioden och de sista momenten kommer du att övas och prövas på samtal och diskussion. Du kommer där, i mindre grupper, både få delta och leda samtal och diskussioner där du kommer bedömas i följande aspekter:

Varför?

Att kunna hålla tal har du nytta av hela livet!

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Material:

Gleerups, Retorik

Skriva och hålla tal
Skrivmall, argumenterande tal
Skrivmall, hyllningstal

Akustik och optik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 20-24

Vad?

Keynote akustik

Keynote Optik

Frågeställning och följdfrågor:

Akustik

  • Vad är ljud och hur uppstår ljud?
  • Vad är det för skillnad på höga och låga toner? Starka och svaga toner?
  • Vad menas med resonans?
  • Vilka ljud kan vi människor höra?
  • Vad är ultraljud och infraljud?
  • Vad är eko?
  • Hur fungerar ett ekolod?
  • Hur fungerar dopplereffekten?
  • Hur sprider sig ljud genom luft och vatten? (hastighet)
  • Hur mäter man ljudets styrka?
  • Vad är skadligt ljud för våra öron?
  • Hur kan man räkna på sambandet mellan sträcka (s), hastighet (v) och tid (t) med formeln (s=v*t och v=s/t och t=s/v)?

Optik

  • Vad är ljus?
  • Vad är det för skillnad på ljus som har olika färg?
  • Hur sprider sig ljus?
  • Hur reflekteras ljus i en spegel?
  • Hur reflekteras ljus i ett färgat material som t.ex. en grön tröja?
  • Vad är totalreflektion?
  • Hur bryts ljus mellan t.ex. luft och vatten?
  • Hur bryts ljus i ett prisma?
  • Vad är det för skillnad på synligt ljus och annan elektromagnetisk strålning – t.ex. UV strålning?
  • Vad är partikelstrålning för någonting? Vad är skillnaden mellan alfa, beta och gammastrålning?
  • Hur kan strålning användas i olika apparater?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Centralt innehåll från kursplanen

  • Kunna beskriva och förklara hur ljus lyser på jorden från solen och hur ljuset åker tillbaka ut i rymden. Kunna förklara hur detta hänger ihop med växthuseffekten
  • Kunna förklara vad ljus egentligen är för något – att det kallas för elektromagnetisk strålning. Att det finns flera sorters strålning och vad som är skillnaden på de olika sorterna. Kunna förklara och beskriva hur denna strålning uppkommer. Kunna förklara hur strålningen kan användas inom sjukvården
  • Hur ljud uppkommer, sprider sig och hur vi kan uppfatta ljud (hur vi hör). Vad ljudet har för egenskaper (våglängd, frekvens, styrka). Hur vår hälsa påverkas av t.ex. buller
  • Hur ljuset sprids (hur fort det går, åt vilket håll). Hur ljus reflekteras och bryts. Hur ögat uppfattar färg.
  • Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, muntliga diskussioner, filmvisning, laborationer och experiment + någon form av bedömningsuppgifter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 20

To Hur uppstår ljud, låga/höga toner, Starka/svaga toner, resonans och hörbart ljud, infraljud och ultraljud. Övningsuppgifter: Uppgifter ljud

v 21

To + fre ljudets hastighet, eko-ekolod, dopplereffekten, ljudnivå + lektionsuppgift buller/ljudnivå.

 v 23

Må SR + On SG lektionsuppgift buller/ljudnivå

Laboration: Upptäcka ljusets egenskaper + kikare + projektor                    (+ sträcka/tid/hastighet)

v 23

Må SR + On SG Ljusets egenskaper, spektrum, synligt ljus och osynligt ljus, ljus i speglar, ljus i linser, ljusbrytning, närsynthet + översynthet, lux.

Laboration: Upptäcka ljusets egenskaper + kikare + projektor                     (+ sträcka/tid/hastighet)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Eleven söker aktivt vägar till ett fördjupat lärande i praktiska laborationer och genom att ställa frågor samt med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom datorer.
  • Vi arbetar för att koppla teorin till vardagsliv, t.ex. med dopplereffekten som alla upplevt, vilket ger ett lärande för förståelse och mening.
  • ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt med teori och laborationer. Olika uttrycksformer och ingångar till lärandet ges genom både diskussioner och teoretiska pass.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi arbetar aktivt för en klassrumssituation där alla frågor välkomnas så att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • Att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Solen veckobrev v 17

Hej Solar! 

Vi hoppas att ni haft en skön påskledighet! Vilket härligt väder vi haft! Under veckan var det dags att ställa om från lov till skola igen, för en del gick det snabbt och för andra tog det flera dagar. Den tid vi har framför oss nu innebär fler lediga dagar och upphackade veckor, men trots det krävs det hårt och intensivt arbete in i det sista. Vi har tre nationella prov kvar och en hel del annat kvar att göra så se till att hänga i ordentligt. Utnyttja varje lektion och se till att förbereda dig inför läxförhör och prov och lämna in saker i tid. Och sist men inte minst – passa på att njuta av varandra och av er sista tid på Lemshaga. Den kommer inte igen. 

Veckan som gick

Ingen mentorstid då vi den här veckan började på en tisdag. Veckan har annat löpt på enligt schemat och ni har bl a börjat med geografi i So:n, gjort korsningsscheman i biologin, börjat med grupparbeten om litteraturhistoria i svenskan och skrivit räta linjers ekvation i matten. 

Veckan som kommer

Under mentorstiden ska vi göra vår utemiljö lite extra fin och fortsätta sammanfatta er tid på Lemshaga. Franskaeleverna kommer även att göra nationellt prov på mentorstimmen. I övrigt ser veckan ut som vanligt förutom att ni är lediga på onsdag. 

Övrigt

Onsdagen den 8/5 mellan 13-16 bjuds du som förälder, släkting, bekant in lite extra till vår fantastiska skola. Då har vi skolans dag vilket innebär att våra lektionsdörrar står öppna för alla besökare. Solarna kommer bl a ha spanskalektion, redovisa sina grupparbeten i litteraturhistoria samt ställa ut sin lägenheter de gjort i bilden. Varmt välkomna!

Kommande viktiga datum

1/5 – Ledigt
7/5 – NP i SO
8/5 – Skolans dag 13-16. Obligatorisk närvaro – komp 13/5.
9/5 – NP i SO
13/5 – Studiedag
15/5 – NP i Matte
17/5 – NP i matte
20-21/5 Studiedagar
22/5 – Operation Lemshaga
30-31/5 – Ledigt
6-7/6 – Ledigt
12/6 – Avslutningsmiddag
13/6 – Sommaravslutning

Ha en härlig helg! Njut av vårsolen!

Annica, Patrik, Charlotta och Madelene

Förberedelse inför nationella proven i MA

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.18-20

Vad?

Öva inför och genomföra de skriftliga nationella proven i matematik – Del B, C och D.

Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 9.

Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen.

Skolverkets förklaring av delproven:

Delprov B är flera uppgifter som ska lösas utan digitala verktyg och formelblad. Till några av uppgifterna ska eleven redovisa sina lösningar och till övriga uppgifter endast ange svar.

Delprov C består av en mer omfattande uppgift av undersökande karaktär där eleven tydligt ska redovisa sin lösning.

Delprov D består av uppgifter där redovisning krävs. Uppgifterna är oftast samlade kring ett tema.

Provtiden för Delprov B+C är 80 min och för Delprov D 100 min.

Formelblad

Eleverna ska på samtliga delar utom delprov B ha tillgång till miniräknare och formelblad. För att eleverna ska vara väl insatta i formelbladet bör de använda detta under hela läsåret.

Formelblad np9 2019.02

Förankring i kursplanens syfte:

Samtliga delar kommer att behandlas under provet där du som elev samlar E, C och A-poäng inom de olika förmågorna.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Man vet aldrig på förhand vilka underdelar från det centrala innehållet som kommer men självklart kommer det frågor från matematikens alla olika områden.

Taluppfattning och tals användning
Algebra
Geometri
Sannolikhet och statistik
Samband och förändring
Problemlösning

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda mycket lektionstid för att du på egen hand skall kunna styra över vad du vill repetera.

Som material kommer vi använda oss av boken Prio9 och då framförallt kapitel 4 samt av Gleerups digitala läromedel som har två bra kapitel inför NP.

Du kommer även att kunna använda dig mycket av Kunskapsmatrisen.

Vi kommer också att träna på gamla prov för att ni skall få bekanta er med provformen.

Gleerups

Facit till Prio 9 – Testa dig själv – Klicka nedan!!

Facit – Testa dig själv!

Provnycklar till Kunskapsmatrisen:

Digital helkursdiagnos (e/c-nivå) 20190424  Kod SR: j9i4c1  Kod SG: B5CGxH

NP 2013, delprov B och D 20190424 Kod SR: h2piFB Kod SG: G45gMN

NP exempelprov 1, delprov B och D 20190424 Kod SR: 27r2Nh Kod SG: P1qrme

NP exempelprov 2, delprov B och D 20190424 Kod SR: w6tBLt Kod SG: 88YG5c

NP exempelprov 3, delprov D, 2018 20190424 Kod SR:L9XWft Kod SG: X5U3TF

Träning till formelbladet:

Träna på formler

Länkar till gamla prov samt generell info:

Skolverkets infosida

Gamla prov

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra samtliga delprov av matematik Np9

”Ämnesprovet ska användas som stöd för betygssättning och utgör ett komplement till lärarens kontinuerliga bedömning av elevernas kunskaper” – Skolverket.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.18-20 Repetera gamla ämnesområden samt träna på gamla Np.

v.20– Genomföra NP: Onsdag 15/5 (Del B+C) 80 minuter, fredag 17/5 (Del D) 100 minuter

Varför?

Proven är obligatoriska och Del B, C och D genomförs varje vårtermin i årskurs 9, Del A genomförs på höstterminen i åk 9. Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen i slutet av vårterminen.

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att

  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

De nationella proven bidrar också till

  • att konkretisera kursplanerna,
  • en ökad måluppfyllelse f