Engelska – åk 9 – Debates

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maggie Morkos
När, under vilka veckor? v.37-39

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur debatterar man? Vad behövs för att debattera? Med fokus på engelsktalande länder.
  • Vad är skillnaden mellan en debatt och en diskussion?
  • Vilka kulturella skillnader finns det mellan Sverige och engelsktalande länder när det gäller debatter?
  • I vilka situationer kommer eleverna att behöva debattera/argumentera, nu och i framtiden?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk.

Förankring i kursplanens syfte:

Eleverna utvecklar sin språkliga medvetenhet genom att se skillnader och likheter i språket, utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal samt utvecklar sin förmåga att behärska språkets form för att få en allsidig kompetens i engelska.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Utveckla sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift.
  • Utveckla sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter.
  • fördjupa sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang,
  • utveckla sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper.
  • Muntlig interaktion/framställning
  • Vokabulär (Ordinlärning)
  • Realia

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hörförståelse, Muntlig framställning och muntlig interaktion, Visa förståelse, Använda språkliga strategier

Matris_Engelska_Debatt.pages

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Think/Pair/Share och diskuterar: ”What are the differences between a discussion, an argument and a debate?”

Vi går sedan igenom vad en debatt är enligt engelska regler och vad man ska tänka på inför och under en debatt.

Efter det kommer eleverna att ha flera små debatter och diskussioner med förvalda tema (i mindre grupper).

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker via debatter och diskussioner på lektionstid då läraren bedömer elevernas muntliga förmågan och hörförståelse.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.37 – Intro och genomgång/föreläsning

v.38-39 – Genomföra debatter i grupper

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Elevens totala språkutveckling utvecklas. Den kopplas tillbaka till valda framtida yrken och vi arbetar vidare med engelsk formell språk (tidigare projekt) samt med grammatiska områden och ordinlärning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi vill…

aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.

att våra arbeten och läroprocesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.

vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikhet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Engelska – åk 9 – Grammar

Ansvarig: Maggie Morkos

När: v.45-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):
Hur kan jag utveckla mitt språk med hjälp av grammatik?
Vad behöver jag förbättra mig på när det gäller engelsk grammatik?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
  • Utveckla sin språkliga medvetenhet genom att se skillnader och likheter mellan grammatiska begrepp,
  • Utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift.
  • Utveckla sin förmåga att behärska språkets form, här den engelska grammatiken, för att få en allsidig kompetens i engelska.
  • Förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken och ordklasser.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgång kring olika grammatiska regler. Eleverna kommer att arbeta vidare med övningar i ett grammatikhäfte. Möjlighet till att jobba på det man själv behöver förbättras på kommer att ges.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
I form av diagnosprov.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.45 – Jobba på olika grammatiska regler (arbeta i grammatikhäftet)
v.46-48 – träna på muntliga NP + prov

v.50-51 – se på film (kopplad till debatt projektet)

Varför?

Sammanhang och aktualitet:
Elevens totala språkutveckling utvecklas. Då vi arbetar med samma grammatiska områden i samtliga språk samtidigt ges eleven möjlighet att se en röd tråd.
Det är viktigt att eleverna lär sig hur det egna språket är uppbyggt så de kan tillämpa det och utveckla sina texter. Grundläggande grammatik är också viktigt när man lär sig nya språk.
Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven

  • Utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift.
  • Utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Pedagogisk dokumentation (länkas):

Engelska – åk 9 – National Exams

Ansvarig/Ansvariga: Maggie Morkos

När, under vilka veckor? HT15 för muntlig produktion (v.49) + VT15 för skriftlig produktion samt läs- och hörförståelse (v.15-17)

Vad?

Öva inför och genomföra engelska nationella prov – Del A, B (1 och 2) och C.
Proven är på engelska. Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 9.
Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen.
Skolverkets förklaring av samtliga delprov:
Part A (tala/samtala)
Provet genomförs som ett samtal mellan två eller fler elever. Läraren bedömer elevernas muntliga förmåga i relation till kursplanens kunskapskrav. Läraren använder sig av ett antal faktorer som talar om vad bedömningen ska inriktas på.
Eleverna bör informeras om att det som står i fokus är att de deltar aktivt i samtalet och att de, så sammanhängande och flytande som möjligt, kan uttrycka det de vill. Det är alltså inte i första hand den språkliga formen i enskilda yttranden som står i centrum, även om den naturligtvis är viktig för möjligheten att få fram sitt budskap och bli förstådd.
Eleverna bör bli medvetna om att de har ett eget ansvar för att visa så mycket som möjligt av sin muntliga förmåga. De bör uppmärksammas på vikten av att försöka uttrycka något, även om de upplever att de saknar kunskaper/erfarenheter kring ett visst ämne, samt att bidra med egna frågor och kommentarer samt att de använder sig av olika strategier för att bl.a lösa problem och utveckla interaktionen.
Part B1 (läsa och förstå)
Part B främst prövar deras förmåga att förstå men i viss mån även förmågan att på ett begripligt sätt sammanfatta vad de läst eller hört.
I detta delprov förekommer olika texttyper, till exempel berättelser, beskrivningar och artiklar. Eleverna besvarar frågor genom att formulera kortare eller längre svar på engelska eller genom att välja bland olika svarsalternativ. Ibland ingår det texter med luckor att fylla i. En annan uppgiftstyp består av texter som ska matchas med rätt beskrivning av innehållet i de olika texterna.
I vissa fall ska eleverna svara genom att markera det riktiga (endast ett) av några givna svarsalternativ, i andra ska de skriva tex. ett namn, ett eller ett par ord alternativt kortare eller längre meningar. Ibland ombeds de att förklara, sammanfatta, göra en jämförelse eller en tolkning.
Eleverna bör informeras om att svårighetsgraden varierar, att de kan ha lättare eller svårare för vissa uppgiftstyper och att det är viktigt att de försöker arbeta sig igenom samtliga delar.
Poäng ges även för svar innehållande språkliga fel, förutsatt att svaret bedöms vara begripligt och inte leda till missförstånd för en engelskspråkig person. I den sista uppgiften i Part B1 finns dock krav på språklig korrekthet.
Part B2 (lyssna och förstå)
Part B främst prövar deras förmåga att förstå men i viss mån även förmågan att på ett begripligt sätt sammanfatta vad de läst eller hört.
I detta delprov förekommer till exempel radioprogram, reportage, intervjuer och nyhetsinslag. Eleverna besvarar frågor antingen genom att formulera kortare eller längre svar på engelska eller genom att välja olika svarsalternativ. Delprovet kan också innehålla korta samtal där uppgiften är att matcha de olika samtalen med rätt beskrivning av vad de handlar om.
Poäng ges även för svar innehållande språkliga fel, förutsatt att svaret bedöms vara begripligt och inte leda till missförstånd för en engelskspråkig person.
Part C (skriva)
I detta delprov skriver eleverna en egen text utifrån valbara uppgifter. De ska veta att de ska välja ett ämne att skriva om. Instruktionerna erbjuder ett strukturerat stöd med förslag till innehåll samt ett antal punkter som bör tas upp. Eleverna uppmanas skriva mellan ca 250-500 ord.
Läraren bedömer elevernas skriftliga förmåga i relation till kursplanens mål och betygskriterier. Läraren har hjälp av ett antal faktorer som talar om vad bedömningen ska inriktas på.
Det bör framhållas att viljan och förmågan att uttrycka ett innehåll är viktigast, men att det också har betydelse att man läser instruktionerna noggrant samt håller sig inom ramen för ämnet. De bör stimuleras att skriva, även om de inte är säkra på den språkliga formen, de bör uppmärksammas på att det gäller att hitta strategier för att göra sig förstådd.
De bör mot slutet av provtiden men inom den givna tidsramen, 80 min, avsätta tid till att gå igenom och bearbeta sin text, innehållsligt och språkligt. Inom den givna tidsramen förväntas de dock inte att renskriva texten.
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Det nationella ämnesprovet i engelska består av fyra olika delprov som fokuserar färdigheterna lyssna, läsa, tala/samtala och skriva.
Varje delprov fokuserar en särskild förmåga utifrån målen i kursplanen och läraren bedömer elevernas svar med hjälp av omfattande bedömningsanvisningar. Alla mål prövas dock inte i proven.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Kunskapskrav:

  • Muntlig framställning och interaktion (Del A)
  • Läsförståelse (Del B1)
  • Hörförståelse (Del B2)
  • Skriftlig framställning och interaktion (Del C)
  • Använda språkliga strategier (för interaktion, lyssnande och läsning) (Del A,B,C)
Skolverkets översikt för bedömning av delproven (syfte, bedömning och bedömningsfaktorer, kunskapskrav):
Part A:
Skolverkets Översikt_Part A
Part B:
Skolverkets Översikt_Part B
Part C:
Skolverkets Översikt_Part C

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Öva på tidigare nationella prov för att utveckla engelska språket och öva på provformen.

Länkar till gamla prov samt generell info:
Skolverkets infosida om NP:
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov
Gamla NP provhttp://www.nafs.gu.se/prov_engelska/exempel_provuppgifter/engelska_ak9_exempeluppg/
Eleverna bör vara medvetna om att i ämnesprov i engelska finns olika slags uppgiftstyper och svarsformat. Eleverna bör påminnas om vikten av att läsa instruktioner och frågeformuleringar noggrant.
Skolverkets generella instruktioner:
  • Eleverna ska informeras om att det finns olika uppgiftstyper och svarsformat i engelska ämnesprovet.
  • Eleverna bör påminnas om vikten av att läsa instruktioner och frågeformuleringar noggrant.
  • Eleverna ska alltid försöka lösa uppgifterna i provet, även om de känner sig osäkra.
  • Eleverna ska alltid använda engelska, inte några andra språk, samt försöka förklara eller formulera om, om det är något ord eller uttryck de inte kan.
  • Det eleverna producerar måste kunna förstås av lyssnare eller läsare med engelska som förstaspråk samt i situationer där engelska är kommunikationsspråk.
  • Alla instruktioner är på engelska.
  • Eleverna ska alltid gå igenom vad de har skrivit och göra eventuella bearbetningar av såväl innehåll som språk.
  • Exempel på uppgifter finns på www.nafs.gu.se. 
    Länk till gamla Eng NP ifall ni vill träna: http://nafs.gu.se/prov_engelska/exempel_provuppgifter/engelska_ak9_exempeluppg

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra samtliga delprov av engelska Np9: Läs- och hörförståelse, skriftlig produktion samt muntlig produktion.

”Ämnesprovet ska användas som stöd för betygssättning och utgör ett komplement till lärarens kontinuerliga bedömning av elevernas kunskaper” – Skolverket.
En central del av bedömningen är hur väl eleven kan förstå olika typer av skriven och talad engelska och uttrycka ett eget innehåll på ett begripligt sätt. Eleverna ska i de olika uppgifterna använda enbart engelska och svaren ska vara begripliga för en person med engelska som modersmål och som inte förstår svenska. Vid bedömningen görs en distinktion mellan fel som (eventuellt) stör och fel som förstör, dvs. mellan fel som i olika hög grad påverkar kommunikationen. Svar som innehåller enbart störande fel ger i regel poäng, vilket inte är fallet med förstörande fel.
Varje delprov bedöms och betygsätts separat – del A och C med hjälp av kommenterade och bedömda exempel på elevtexter och samtal, del B på basis av utförliga bedömningsanvisningar samt exempel på elevsvar. För del B anges betygsgränser.
Part A-C bedömningskriterier (se skolverkets översikt ovan).
Part B främst prövar elevens förmåga att förstå men i viss mån även förmågan att på ett begripligt sätt sammanfatta vad de läst eller hört.
Part B bedöms med hjälp av facit. Poäng ges även för svar innehållande språkliga fel, förutsatt att svaret bedöms vara begripligt och inte leda till missförstånd för en engelskspråkig person. I den sista uppgiften i Part B1 finns dock krav på språklig korrekthet.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Länk till Skolverkets NP provdatum:
v.49 – träna och genomföra muntliga NP
v.14 – information till eleverna om engelska NP9: tips, instruktioner, bedömningsfaktorer, mm.
v.15-16 – Öva på gamla NP
v.17 – Genomföra NP: del B och del C (exakt datum, plats och tid läggs ut på SchoolSoft som Nyhet)

Varför?

Proven är obligatoriska och Del B+C genomförs varje vårtermin i årskurs 9, Del A genomförs på höstterminen i åk 9. Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen i slutet av vårterminen.
Syftet med de nationella proven är i huvudsak att
  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.
De nationella proven bidrar också till
  • att konkretisera kursplanerna,
  • en ökad måluppfyllelse för eleverna.
  • samt utveckla kursplanens kriterier (kunskapskrav).

Svenska – åk 3 – Läs- och skrivutveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.34- V.51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är att läsa med flyt? Hur utvecklar jag den förmågan?
Hur skapar vi motivation till att läsa olika texter?
Hur tränar vi vår läsförståelse? Hur kan jag utöka mitt ordförråd?
Hur ska jag använda skiljetecken i min läsning och när jag skriver? Hur blir jag bra på att stava?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen i svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
– Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
– läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
– anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
– urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
– söka information från olika källor och värdera dessa

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Läsa och skriva
– Kunna använda dig av lässtrategierna som hjälp och stöd i din läsning och förståelse av texterna
– Lära dig hur du skriver olika slags texter och använda bilden som stöd
– Gå igenom och bearbeta din text
– Handstil och skriva på datorn
– Hur du använder skiljetecknen när du läser och skriver, stavningsregelr
– Alfabetet och alfabetisk ordning
Tala, lyssna och samtala
– Kunna lyssna och återberätta
– Muntliga presentationer och berättande
– Berättelser i olika kulturer, under olika tider och för olika syften.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta med de olika grundstrategierna i läsförståelse när vi läser de olika kapitlen i ”Nyckeln till skatten”.
Vi inleder varje kapitel med att pedagogen högläser kapitlet. I samband med det har vi bok- och bild samtal. Vi samtalar om innehåll, ord, fraser och begrepp vi möter i berättelsen. Kopplat till läseboken är en arbetsbok där eleverna tränar sin läsning och skrivning. Eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga genom läsförståelse- och skrivuppgifter, både enskilt och i grupp.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom boksamtal och diskussioner. Vi har läsläxa och läsförståelsefrågor kopplade till kapitlen vi läser varje vecka. Eleverna läser enskilt eller i grupp och får respons från både pedagog och kompisar. Vi använder oss av två stjärnor , en trollstav och kamratrespons med hjälp av matris. När eleverna arbetar i sina arbetsböcker visar de på utveckling av läsförståelsen.
Vi kopplar uppgifterna till egna berättelser, lekar, drama, etc. för att få en variation i lärandet som ger alla chans att lyckas. Vi använder våra Ipads som verktyg.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.35
Vi använder oss av strategin att förutspå vad som kommer att hända i berättelsen genom att titta på omslagsbilden och läsa rubriken. De skriver sina egna tankar i sin arbetsbok.
Vi arbetar med Introkapitlet för att lära känna boken, karaktärerna och upplägget. Vi högläser introkapitlet och samtalar kring det.
V.36
Kapitel 1. Högläsning och stafettläsning i par. Arbetar i par med läsförståelsefrågorna i arbetsboken. Vi skapar inre bilder med ord och text. Vi jämför varandras bilder och söker likheter.
V.37
Kapitel 2. Högläsning och stafettläsning i par. Vi arbetar med kamratrespons och självvärdering. Vi samtalar om läsmatrisen. Är det något vi vill lägga till? Vi är detektiver och letar ord som ställer till det för läsningen, utläsa och förståelse av orden. Arbetar i par med läsförståelsefrågorna i arbetsboken. Vi tränar läsförståelse och sökläsning.
V.38

Vi använder oss av begreppen textkopplingar, Text-till-själv, text-till-text, text-till-omvärld. Vi läste en text och jag stannade upp och var modell för dessa begrepp. Sedan fick elverna vara modeller och stanna upp läsandet när de ville beskriva en av dessa textkopplingar.

Vi forsätter träna på att återberätta text med hjälp av nyckelord.

V.39
Vi repeterar lässtrategierna. Vi läser en fabel och använder de olika strategierna muntligt. Vi tar reda på vad sensmoral betyder när det gäller fabler. Eleverna får läsa en egen text och skriva ner förutspåelser, frågor som dyker upp, ord som de inte förstår och de får sammanfatta berättelsen.

Vi tittar på ett avsnitt ur ”I Fablernas Värld” för att förstå vad som menas med fabel och sensmoral.
V.40
Vi repeterar lässtrategien ”reportern”. Vilka frågenivåer finns? Hur kan vi tänka kring dem? Vi skapar en modelllektion, muntlig, där vi provar att använda de olika nivåerna när vi läser en text. Eleverna får sedan läsa en text och svara på frågor ur de olika nivåerna. De får även hitta sensmoralen i fabeln vi läst.
Vi gör en utvärdering och egen bedömning i vad vi lärt oss och vad vi behöver fortsätta träna på.
V.42
Vi repeterar alfabetisk ordning. VI löser chiffer och vi ställer oss i led med alfabetisk ordning som utgångspunkt. Vi skapar egna skiffer med bokstäver och delar med en kompis som får lösa det. Vi använde oss av våra gatuadresser. Vi placerar ord i alfabetisk ordning och övar på elevspel.
V.43-46
Hur kan vi bli bättre på att stava? Vi ställde oss frågan och samlade förslag på en gemensam ”tankekarta”. Många bra tankar kom fram som vi ska prova att göra. Vi tränar på många olika sätt tagna från deras förslag. Vi tittar på olika stavningsregler och utvecklar tänkandet kring vokalernas betydelse när det gäller stavning.
V.46
Utifrån vår programmering med scratch skapar vi små läseböcker med samma story. Vi beskriver en favoritplats/ miljö, en huvudkaraktär, 2 saker/ intressen ska vara med, ett problem dyker upp, något försvinner.
V.47
Vi tittar på hur vi använder dialoger när vi skriver berättelser. Hur gör vi med skiljetecknen och hur skriver vi meningarna med dialog i en berättelse?
Vi arbetar med synonymer.
V.48
Vi tränar på att göra platsbeskrivningar. Vi lyssnar och skapar inre bilder, vi utvecklar användandet av adjektiv och våra sinnen.
V.49-51
Vi jobbar med instruktioner. Hur skapar vi en bra instruktion? Vi tittar på mina instruktioner. Skulle jag kunna vara tydligare?
Vi skriver egna lekinstruktioner utifrån våra lekar vi ska hålla för de yngre eleverna på lunchrasten på mellangården.
Efter önskemål tidigare vill eleverna skriva egna läxor och då tränar vi att skriva instruktioner så varsågod!
V.3
Vi tränar stavning och användandet av skiljetecken på elevspel.
Vi läser faktatexter, använder nyckelord och tankekartor, skriver egna faktatexter utifrån dem. Vi ritar bilder som förtydligar våra fakta.
V.4
Vi skriver författarporträtt om våra favoritförfattare. Vi gör en varsin keynote. Det ska finnas med författarens namn, bild, fakta, någon bok som du berättar lite om, andra böcker som författaren skrivit. Vi tränar även på att använda keynote.
Vi skriver en gemensam berättelse, jag skriver en kort början, eleverna fyller på med beskrivningar med hjälp av sinnen och adjektiv. Sedan får de avsluta berättelsen på egen hand. De skriver den i Classroom på sin Ipad.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Läsningen är en viktig del för att få rätt förutsättning att lyckas i olika ämnen. Berättelsen är elevnära och spännande vilket skapar en god atmosfär som är gynnsam för lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Tankar om hur du kan bli bättre på att stava



SO/Svenska – åk 3 – Lemshagas historia

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ayla Lannestedt
När, under vilka veckor? V.34 – V.38

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Frågeställning:Vad är historia?

Vad vet vi om Lemshaga och dess historia? Vad vill vi ta reda på? Hur tar vi reda på det?

Vilka spår av historia kan vi hitta i vårt närområde?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

– kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

– har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Förankring i kursplanens syfte:

Eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi gör en uppstart under lägerdagarna.Vi börjar med frågan: Vad är historia? När vet vi att något är historia?Vi tar reda på vad eleverna redan vet och vad de vill ta reda på om Lemshaga och dess historia.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar kontinuerligt genom Vt-rutiner där alla kommer till tals och får delge sina tankar. Vi skriver texter utifrån bilder, stödord och berättelser. Vi dokumenterar vårt arbete i böcker i A3 format.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.34
Frågeställning 1
Vad är historia? Vad kan du om historia?
Välj en sak som du vill illustrera. Rita den på ett runt papper. Eleverna skriver en text i sin projektbok.
Frågeställning 2

Vad vill vi lära oss mer om?

Elevernas svar:

Muren på Lemshaga

Bronsåldersgravarna

Gravkullar

Träden

De olika tiderna i historien

Gräva efter fynd : Arkeologi

Skogen/slänten

Gå upp på vinden i något av husen

Åka till en bondgård för att förstå hur det kunde ha sett ut förut när Lemshaga var en bondgård.

Lemshaga Akademi – själva skolans historia

Stallet

Villan, källaren

Hur gammal är matsalen?

Frågeställning 3: 

Vad tror du ryssmuren var till för?

Vi följer muren som finns på Lemshaga.

V.35

Ipadanvändning

Eleverna fotar bilden de ritade till texten i projektboken med sin Ipad. De skriver sedan texten i ett dokument där bilden får samspela. De lär sig dela dokumentet med läraren.

Ryssmuren: Utifrån en bild på muren skriver vi en text på vår Ipad. Vad tror vi ryssmuren var? Vad hade man den till? Hur byggde man den? Vilka byggde den?

Skriv ut text och bild. Klistra in bild och text i den egna ”Historieboken”. (sugarbook)

Vi skapar ”broar” utifrån elevernas egna skisser från dagen vi vandrade till brofästet. I grupper om tre kommer de överens om hur deras bro ska se ut. De får använda naturmaterial, trolldeg (cement) och snören. De fotograferar sina broar med hjälp av sina Ipads. Skriver en kort beskrivning i ett dokument där de även lägger in bilden. De delar dokumentet med gruppen.

V.36

Vi har startat arbetet med att skapa en egen ”Historiebok”. Vi samlar våra texter och bilder, skriver ut dem och klistrar in dem i våra sugarbooks.

Texterna: Ryssmuren, Vad är historia? och vi skapar en rubrik för projektet.

Föreläsning om brofakta. Utifrån stödord får eleverna skriva en egen löpande faktatext om de tre broarna. De använder sig av bilderna som stöd. De skriver ut texten och klistrar in den i Historieboken.

V.37-38
Vi går ut på skolans område på en plats där vi får ett helikopterperspektiv. Vad skulle vi vilja berätta för någon som aldrig varit på skolan? Vad är Lemshaga? Vi samlar fraser som vi gör en dikt av.
Vi skriver egen faktatext om broarna som funnits och finns på Ingarö. Utifrån bilder och stödord skriver vi en löpande text som vi sedan klistrar in i vår historiebok tillsammans med vår egen skiss över bronfästet och bilden på gruppens eget skapade bro.
V.37-38
Utifrån elevernas egna tankar om vad de ville ta reda på började vi titta på träden som finns på Lemshaga. Vi gick ut och intervjuade ett ”historiskt träd”. Egna erfarenheter och vår fantasi blandades och blev till en fantastisk berättelse om vad trädet varit med om. Vi fotograferade eleverna och deras nyfunna vän. Sedan skrev eleverna rent intervjun med att skriva en löpande text på sin Ipad. Texten och bilden klistrades in i ”Historieboken”.
V.39
Historiska personer var även det något som vi ville ta reda på mer om. Vad passade bättre än att bjuda in någon som bott på Ingar hel sitt liv. Vi bjöd in Anita och hon berättade om hur det var att växa upp på Ingarö och vad hon visste om Lemshaga. Eleverna hade möjlighet att ställa frågor. De tog anteckningar och använda de strategier de lärt sig och som de kände sig bekväma med. Dessa anteckningar blev till en löpande text med rubrik som eleverna skrev för hand och klistrade in sin bok. De ritade även en bild som passade till texten. När Anita berättade sin historia hade hon med sig bilder och de satte vi upp på väggen. Eleverna kom å själva på att de ville ha med en sådan bild i sin bok så de fotograferade dem med hjälp av sin Ipad.
V.40
Vilka spår har vi i våra marker av människorna som bodde här tidigare? Det är något som alla elever funnit spännande och som de vill ta reda på mer om. Vi pratade om begrepp som hör till ämnet ”Arkeologi”
Vi gick ut i vår närmiljö och började leta efter ”fynd”. Vi hittade massor av saker som vi sorterade och kategoriserade. Eleverna valde varsitt fynd och skrev en rapport om den. RItade av fyndet och fotograferade det. Dessa sattes sedan in i ”Historieboken”. Vi undersökte och tog reda på hur lång tid dessa saker ta på sig för att försvinna och vad det fanns mest av. Vi kom fram till att allt har en historia, även saker.
V.41-43
Vi tittar på ”Mitt liv som grej” på Ur.se. Alla saker har en historia. Eleverna fick välja en sak och sedan i par skriva en egen historia om en grej. Det gjorde de genom att skapa en Trailer i IMovie. De letade spännande fakta och berättade sedan historien om vår grej genom att visa sin trailer.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi fortsätter arbeta kring historia och tidslinjen som vi påbörjade med projektet ”Urtiden”. Lemshagas historia blir även ett arbete inför ett större projekt som handlar om forntiden då vi kommer att se spår av den här i vår närmiljö.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom att sätta in vårt arbete i meningsfulla sammanhang skapar vi lust till ämnet. Vi tar vara på barnens egna initiativ och kreativitet genom att lyssna till, ge tid till egna upptäckter och ge respons genom vårt eget engagemang. Vi upptäcker tillsammans och använder oss av olika ingångar till ämnet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

 

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Närområdets historia, Ingarö och Gustavsberg. Delar av Stockholms historia genom skönlitteratur.

Forntiden

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Svenska – åk 3 – Läsprojektet ”Boken”

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.37-44

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi skapa lust till läsning? Blir vi bättre läsare av högläsning?
Vad handlar boken om? Kan du koppla det vi läser till din egen vardag, andra berättelser och din omvärld?
Hur kan vi utveckla vår läsförståelse? Blir vi hjälpta av att samtala kring texten och genom att bearbeta den på fler olika sätt?
Kan vi lära oss något av en berättelse? Vilket budskap har den?
Utvecklar vi vårt skrivande på detta sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva på dator.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att högläsa en ”Mystisk bok” som eleverna inte vet vad den heter eller hur den ser ut. Vi kallar den ”Boken”. Samtidigt som vi läser den använder vi oss av lästrategier för att utveckla läsförståelsen. Vi arbetar med boksamtal. Eleverna kommer att få varierade uppgifter kopplade till ”boken”. Dessa uppgifter kommer de att skriva på sina Ipads. De kommer även att skriva och rita för hand men fotografera och lägga in dem i sin Ipad genom att skapa en ”presentation” där uppgifterna samlas.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Eleverna skapar en presentation som de redovisar muntligt och som en presentation.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.37-38
Vi läser s.1-7. Uppstart: Vi startar en presentation på vår Ipad. Vi går igenom hur en presentation skapas och verktygen kring dess funktion. Vi läser första delen och gör en uppgift. Beskriv Love och Alva och rita bilder på hur du tror de ser ut, som du lägger in i din presentation.
V.39-40
Vi läser s.8-11. Vi samtalar om hur du kan visa att du tycker om någon. Vi skapar en gemensam tankekarta. Uppgift: Med hjälp av olika mallar skapar vi några ”tycka om”dikter.
V.42
Vi läser s.12-23. Vi skapar en berättelse om en kanin, påhittad eller verklig. Vi använder oss av tre olika beskrivningar, utseende, egenskaper, omkring. Eleverna får listor på vad som kan finnas med som inspiration. Vi ritar sedan en kanin som vi lägger in i presentationen.
V.43
Vi läser s.24-30. Vi möter en veterinär i berättelsen. Vi skriver en egen dag i en veterinärs liv. VI tänker kring ”börjor” (skapar en gemensam tankekarta) och ska sedan beskriver vi fyra patienter som veterinären möter.
V.45
Vi läser s.31-35
Vi tränar på att göra platsbeskrivningar. Vi samtalar om vad som kan finnas med och skapar en tankekarta. Vi involverar frågeorden. Med inspiration skriver vi om en egen plats.
V.46
Vi läser s.36-42. Nu får vi skriva en egen fortsättning på nästa kapitel. Vi får en början och några nyckelord som ska finnas med i kapitlet. Rita en bild som passar kapitlet och lägg in den i presentationen.
V.47
Vi läser s.43-79. Du ska skriva ett brev. Från Love till Alva eller Alva till Love. Eller till någon annan i berättelsen. Rita en bild som passar till brevet. Vi repeterar vad som ska finnan med i ett brev och hur det är uppbyggt.
V.48-49
Vi läser klart boken. Nu är det dags att skriva en titel till boken. Vad tycker du att den ska heta? Rita en omslagsbild som passar och skriv en kort baksidestext. Lägg in omslagsbilden och rubriken som förstasida i presentationen.
Vt-16
Vi skapar små grupper som får redovisa sin presentation för varandra.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Eleverna får genom projektet visa hur god läsförståelse de har uppnått och utveckla den vidare.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Eventuell pedagogisk dokumentation: