Sårbara platser del 1 – Hoten om demokratin

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.35-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad ute i världen skrämmer dig?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

Förankring i kursplanens syfte: Samhällskunskap

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll från kursplanen

Fokus för elever:
=> Förklara hur USA styrs och hur presidentvalet går till. (President, kongress, högstadomstolen, partier)
=> Se likheter och skillnader mellan hur Sverige styrs och hur USA styrs.
=> Förklara orsaker till att vi i Sverige är påverkade av hur USA styrs.
=> Granska källor och bedöma dess trovärdighet utifrån källkritikmallen.
=> Visa på möjligheter med de olika medier som finns runt oss och visa på positiva konsekvenser av dessa.
=> Visa på risker kopplade till olika medier som finns runt oss och visa på konsekvenser av dessa risker.
=> Förklara medias olika roller och visa på hur dessa kan kopplas till demokrati och varför det är viktigt med att även de granskas.
=> Förklara vad som menas med demokrati.
=> Beskriva och förklara hur våra grundlagar fungerar och hur dessa hänger samman med media och demokrati.
=> Förklara vad som menas med diktatur.
=> Visa på konsekvenser för media i länder som har diktatur. (Vinklingar, censur)
=> Visa på internets betydelse ur olika perspektiv i en diktatur.
=> Förklara konsekvenser av att leva i en rättsstat och jämföra detta med att leva i en polisstat.
=> Förklara hur FN styrs (Generalförsamlingen, Säkerhetsrådet, Generalsekreterare).
=> Beskriva FNs tre huvudarbetsområden och förklara vad FN kan fatta för olika typer av beslut.
=> Jämföra hur FN styrs med hur USA och Sverige styrs.
Från Lgr 11 (för läraren)
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av om- världen. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Material:
Källkritikmall:
ka%cc%88llkritik-160208

Keynote med det vi jobbat med:

hoten-mot-demokratin-elev-ver-2

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar tillsammans med att utforska vilka rädslor vi i klassen har för det som finns i vår omvärld. Utifrån detta kommer vi att välja spår för att jobba med frågor som gör oss människor och våra samhällen sårbara.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Vi introducerar frågan och undersöker den med olika uttrycksätt
v.36 Vi diskuterar Donald Trump och varför han skrämmer/oroar. Vi börjar titta på hur USA styrs.
v.37 Usa- styrs och källkritik
v.38 Lemshagaspel Källkritik
v.39 Källkritik, möjligheter och risker med nätet i en demokrati, Medias roll i en demokrati och vad är demokrati?
v.40 Media och grundlagar, diktatur och hur media påverkas där, internetsbetydelse
v.41 Att leva i diktatur – polisstat jämfört med rättsstat, FN – uppdrag och ledning
v.42 FN, repetition, Analys där eleverna väljer form
v.43 Start med geografi och källkritikanalys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att skapa en förståelse för vad som gör en plats sårbar eller vad som gör att människor är sårbara är viktiga delar i geografi och samhällskunskap. Utifrån våra tankar om rädslor tar vi oss ut i världen till platser där detta är en verklighet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Fröväxter och sporväxter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 35-42

Vad?

Läsanvisningar Spektrum Biologi s 38-69

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är kryptogamer och fanerogamer?
  • Hur sprider sig olika växter?
  • Hur förökar sig olika växter?
  • På vilket sätt får kryptogamer och fanerogamer vatten och näring?
  • Vad är pollinering, mycel?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
 …utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfiken på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör … naturbruk…
  •  genomföra systematiska undersökningar i biologi och
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i … naturen…
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha lärarledda lektioner, lab, fältstudier, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom både inlämningar, diskussioner, lab, fältstudier men också som ett avslutande skriftligt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion, grund förväxter/sporväxter
V 36- Fröväxter
V 37- LAB, fröväxter
V 38- Sporväxter, fältstudie mossor
V 39- Lavar och svampar
V 40- Uppgift om svampar, berättarpromenad
V 41- Studie om lavar på skolan,
V 42- Prov

Fröväxter och sporväxter

http://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix97
(filmen är från NE och kan endast ses om man är inloggad)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Växter, natur är alltid aktuellt. Vi lever i och med detta. All kunskap kan hjälpa oss att ta hand om vår värld lite bättre.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Alla har en plats i en ny klass

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt, Julia Edin, Malin Björn

När, under vilka veckor?

v.35-37

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur får vi alla att känna sig trygga i de nya och större klasserna i åk4?

Hur kan vi få alla att känna sig viktiga, få alla att känna att de är bra på olika saker och att vi behöver varandras olikheter?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Alla elever:

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • respektera andra människors egenvärde,
  • ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
  • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
  • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
  • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
  • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Skapa rutiner, tydliga strukturer ute, inne, vid övergångar och en röd tråd från åk3 samt vad detta innebär praktiskt i lokalerna som är nya för alla elever.

Diskutera elevens ansvar och inflytande, vi arbetar med att eleverna känner ansvar för sitt eget agerande och handlande, visar respekt mot varandra och använder välkomnandets etik genom att diskutera, resonera och samtala kring situationer som kan uppstå eller som har uppstått med ingången att vi ska lära oss något av det som hände.

Definiera våra normer och värden, vad är gemensamhet? och hur VI gör. Samtal kring vilken kultur vill vi ska gälla i klassen. Stötta eleverna i att hitta gemenskap med många runt omkring dem framför allt på rasten. Öka självkänslan och må bra genom att prova nya saker, bjuda in i lekar och aktiviteter och hitta fler saker och personer som elever kan vända sig till och umgås med.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När alla elever alltid känner att de har flera olika aktiviteter och kompisar de kan vända sig till på rasterna som får dem att må bra har vi uppnått målet. Vi måste ha närvarande vuxna som ser och stöttar eleverna, framförallt på rasterna och vid övergångar. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Uppstartsdagar med lära-känna-aktiviteter i direkt anslutning till skolstarten. Förberedande arbete i mentorsgrupper inför lägerdag nr1 där eleverna blir ”experter” på olika moment under lägerdag 1. Två lägerdagar, en v.34 och en v.35.

 



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

IKT/Svenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ayla Lannestedt

När, under vilka veckor? v.35-37

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar IKT (Informations och Kommunikations Teknologi) på Lemshaga för mig som elev?

På vilka olika sätt kan jag som elev kommunicera med hjälp av tekniska hjälpmedel på lektionstid?

Hur använder mina lärare och pedagoger tekniska hjälpmedel för att kommunicera med mig?

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

För att kunna nå kunskapskraven i matrisen finns det idag flera typer av hjälpmedel och kommunikationsvägar. Att behärska tekniken där dessa hjälpmedel finns är av yttersta vikt för att nå alla kunskapskrav i matrisen. Oavsett om du som elev är i behov av stöd och hjälpmedel eller ej bygger vi en grundläggande förståelse för de som gör det och alla får fler vägar och möjligheter till att lösa uppgifter och problem på olika sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Introducera rutiner och regler för användning av datorer i Storgården för åk4.

Logga in på mail och Schoolsoft.

Använda Lemshaga.se, Classroom, Google Drive och e-post.

Nyttja Schoolsoft inför utvecklingssamtal och för att hitta information, t.ex. schema, meddelanden, läxor, matriser osv.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske löpande på alla lektioner där datorerna används, ju mer eleverna använder tekniken desto säkrare och snabbare kommer de att bli vilket kommer att underlätta deras arbete i alla berörda ämnen. Elever som inte behärskar funktionerna kommer fort att bli varse detta och vi lärare kommer tydligt se vilka elever som t.ex. inte har loggat in och deltar och fort kunna sätta in extra stödinsatser. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.35 Användarnamn och lösenord. Datorvagnens regler och funktion. Numrering på datorerna samma som klasslistan, varje elev hämtar en specifik dator varje användningstillfälle. Logga in på Schoolsoft.

Använda schoolsoft inför utvecklingssamtalen.

 

v.36 e-post, google drive och delade dokument. Classroom.

 

v.37 Elevspel.se, Stava Rex (stavningshjälp i google dokument) Recordium/Quicktime för inspelningar.

Schoolsoft och matrisen i Svenska.



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

35 av eleverna har haft enskilda iPads i åk3, övriga 13 har inte använt tekniska hjälpmedel is amma utsträckning. Vi startar från grunden för att få alla till en jämn nivå i och med att alla är nya med att använda datorer i undervisningen får alla samma förutsättningar.

Eleverna ska behärska både iPads och datorer under sin tid på Lemshaga.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi använder teknik som eleverna är i behov av att behärska både på sin fritid och under sitt fortsatta liv. Tekniken ger alla elever möjlighet till individanpassat lärande och anpassningar utifrån deras behov.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Material egenskaper och materials användningsområden

När, under vilka veckor?

v.36-v.47

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan man sortera material och föremål efter olika egenskaper?

Vad används olika material till, idag kontra förr i tiden.

Hur kan och bör olika material källsorteras?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information och ta ställning till frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Vi ska på flera sätt, sortera olika sorters material. Vi ska genomföra enkla experiment för att via dessa skaffa oss djupare förståelse för olika material och dess egenskaper.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om materials egenskaper.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda olika typer av material, hämtade från närliggande natur och/eller medtagna hemifrån.

Vi kommer att genomför flera olika undersökningar/experiment och utvärdera dessa, arbeta fram en struktur för att planera, genomföra och reflektera kring en naturvetenskaplig studie.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal med sina klasskamrater. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v. 35 Vi börjar med att samtala om sortering och eleverna får göra ett par olika övningar.

v.36 Vi gör experiment kopplat till olika egenskaper, såsom flyta/sjunkna.

v.37 Vi samtalar om vad saker är gjorda av och eleverna får göra olika typer av listor på I:pad.

v.38-39 Vi pratar om och laborerar med begreppet magnetism.

39 – Vi pratar om och hanterar källsortering utifrån materials egenskaper.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eftersom vi tar frågor, föremål och företeelser från elevernas vardag arbetar eleverna med att själva skapa en djupare förståelse för sin omvärld och det som finns runt omkring dem i deras liv. De övar sig i att vara nyfikna och vetgiriga, att ifrågasätt och kritiskt granska sin miljö. Men också att söka svar och se kopplingar mellan skola och omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi tar vara på elevernas nyfikenhet och elevernas frågeställningar driver arbetet framåt. Frågorna blir på så sätt aktuella, elevbaserade och skapar lärlust.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer: 

Pedagogisk dokumentation:

Romeo Britto

Bild – åk 6- Skapa din egen namnskylt- inspirerat av Romeo Britto

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När, under vilka veckor? Tellus grön och tellus röd – v35-

Vad?

Med inspiration från konstnären Romeo Britto ska eleven formge sitt eget namn.

Frågeställning och följdfrågor

Vem är Romeo Britto?

Vad är typiskt för Romeo Britto?

Hur skulle du skapa en text inspirerat av Romeo Britto?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.

-Framställa och presentera egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.

-Arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

-Framställning av bilder,

-Teckning, måleri

Redskap för bildframställning

-Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, tex linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

-Verktyg för teckning, måleri och hur dessa benämns.

-Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Bildanalys

-Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E

Du kan framställa några olika typer av bilder. I arbetet kan du använda några olika tekniker, verktyg och material på i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.

Kunskapskrav för betyget C

Du kan framställa några olika typer av berättande. I arbetet kan du använda några olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt för att skapa

olika uttryck.

Kunskapskrav för betyget A

Du kan framställa några olika typer av berättande. I arbetet kan du använda några olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck.

Hur?

Romeo Britto lektion

Hur ska vi arbeta?

Vi tittar på en film som handlar om konstnären Romeo Britto och hans konst.

Sen skissar och arbetar eleven sig undersökande fram till den formen hen vill ha.

Inspirerad av Brittos färg och formkänsla får eleven chansen att utrycka en personlig bild.

Nu är det dax att färglägga namnskylten. Sätt färg, form och mönster på din namnskylt i sann Britto-anda!

Mönster och färgläggningen är viktig för att få det rätta uttrycket. Här vill jag att både Britto och elevens eget uttryck ska synas.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriv en reflektion i ditt skissblock. Svara på frågorna;

Vad gillade du bäst med denna uppgift? Varför?

Fanns det något du skulle gjort annorlunda om du fått mer tid på dig?

Vad är du nöjd med?

Vi har en gemensam redovisning där var och en får chansen att berätta om sin egen bild. Varje elev ska säga två saker som fungerade bra och en sak som skulle kunnat utvecklas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Bildvisning och genomgång av Romeo Britto + skissarbete.

Lektion 2: Skapa mönster och färglägg ditt namn i ”Brittoanda”

Lektion 3: Montering och samtal kring de färdiga namnskyltarna

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Med inspiration från andra konstverk har du möjligheten att använda din egen fantasi, erfarenheter och upplevelser i ditt skapande. Du utvecklar din förmåga att uttrycka dig i skapandet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans. Under redovisningen pratar vi tillsammans om hur vi upplevde projektet, hur arbetsprocessen gått till och våra tankar kring resultatet.