LPP Kojor

Kojor (LPP)

Ansvarig/Ansvariga: Fritidshemmet

När, under vilka veckor? Kontinuerligt pågående

Vad? Att bygga kojor

Frågeställning (och följdfrågor):

Ger vi barnen det stöd de efterfrågar? Kan vi skapa bättre förutsättningar för att barnen över tid ska kunna utveckla sina kojor?

Vad händer om vi mer aktivt påverkar förutsättningarna. Kan vi skapa mer jämlik och inkluderande miljö genom att ge tydligare förutsättningar.

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

4. Fritidshemmet

. Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse 

• Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.

 

Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Barn behöver utemiljöer där de kan utforma sina egna platser. Barn som bygger kojor utvecklar dem och hjälper barnen att skapa sin identitet.

-Rumsuppfattning

-Konstruktion

-Socialt samspel

-Demokratiska beslutsvägar.

-Kontinuerlig vana att vistas i samspel med naturen.

 

Hur ska vi arbeta?

-Pedagoger utser områden på skolgården som vi särskilt anser  passande utifrån säkerhet och miljö. 

-Pedagoger och elever förskaffar material till kojor. Pedagogerna visar en lyhördhet för vad baren efterfrågar. Särskilda material som tex. små presenningar och lätta plankor kan anskaffas för att ytterligare stötta utvecklandet av konstruerandet.

4. Fritidshemmet, Natur och samhälle

• Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. 

• Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. 

• Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. 

 

Hur ska vi redovisa och dokumentera?

– Tankekartor

– Bilder på projekten anslås

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Projektet är pågående.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Eleven får en vana att leka och utforska naturen vilket bör gagna alla i hens tillvaro.

 

Varför?

Vi jobbar med stor medvetenhet kring detta värdefulla område. Barens tillvaro i samspel med varandra ger dem en vana att diskutera, lösa problem samt upplevelser av ett hållbart sätt att vara. Kojobyggande är en viktig del av många barns vardag på fritidshemmet

 

Övergripande mål från LGR11, rev 2016.

2.1 normer och värden

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, 

 

Utvärdering

-Utvärdera tillsammans, elever och pedagoger. Varje läsår.

-Tankekartor. 

Detta blir en grund till vad kan vi göra för att lära av föregående läsår.

Pedagogisk dokumentation:

-Bilder på projekten anslås.

 

LPP fritidsråd

Ansvarig/Ansvariga: Ansvarspedagogerna på fritids.

När, under vilka veckor?

HT 2016

Vad?

Fritidsråd

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka frågor väljer barnen att lyfta. Hur kan vi tillsammmans med barnen gemensamt utveckla verksamheten på fritidshemmet?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

  • tillsammans med eleverna planera…
  • och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar.

4. Fritidshemmet

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem samt omsätta idéer i handling.

Hur?

Kan vi skapa en fördjupad förståelse för verksamheten hos barnen genom en kontinuerlig tid för diskussion och vad leder det till? Om vi ger eleverna ett tydligt mandat att själv bidraga till och utveckla en ”egen” del av verksamheten vad händer då?

Hur ska vi redovisa och dokumentera?

Det kommer bli en del av deras vardag. Deras tankar skall leda till att bli en del av verksamheten. Vi kommer att jobba i Uranus något större utsträckning mot ett entreprenöriellt lärande.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

HT 2016

Vi stämmer kontinuerligt av hur arbetet utvecklas under fritidsmöten 2016

Utvärdering av pedagoger och elever görs VT 2017

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Hem, skola.

Varför?

För att bättre kunna uppgradera verksamheten i linje med barnens intresseområden. Ett ge barnen möjlighet att vara mer delaktiga i utformningen av verksamheten.

Övergripande mål från LGR11, reviderad 2016

4. Fritidshemmet

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserad och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

Utvärdering

Utvärdering av pedagoger och elever görs VT 2017

Samtidigt präglas arbetet av en kontinuerlig återkoppling mellan

idéer-diskussion-prövande av beslut samt hur tycker ni det går? Något vi behöver ändra på eller tillföra. Vem kan delge idéer och genomförande så att projekten lever vidare. Ett entreprenöriellt lärande.

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Källa: www.skollyftet.se

Pedagogisk dokumentation:

Anslås samt blir en naturlig del av barnens vardag vilket också lyfts på föräldrar mötet.

 

Hälsa och livsstil – Träningslära

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? vecka 43 – 48

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.
kroppen skelett

kroppen-muskler

Överkurs för dig som vill veta mer: kroppens-anatomi

Uppgiften: uppgift-cirkelprogram

Lathund cirkelprogram: bygga-upp-ett-cirkelprogram

Länktips: http://www.styrkeprogrammet.se/ovningsarkiv/

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 43

Torsdag (båda): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Vecka 45

Tisdag (grön): Cirkelträning. Jag planerar och leder en cirkelträning som skall ses som inspiration till era egna program. Tid kommer även att finnas för att börja konstruera era egna program.

Torsdag (båda): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd): Cirkelträning. Jag planerar och leder en cirkelträning som skall ses som inspiration till era egna program. Tid kommer även att finnas för att börja konstruera era egna program.

Vecka 46

Tisdag (grön): Eget jobb med cirkelprogrammet.

Torsdag (båda): Teoretiskt prov om kroppens anatomi. När du är klar med provet fortsätter du jobba med ditt program.

Fredag (röd): Föreläsning om förintelsen (ingen idrott)

Vecka 47

Tisdag (grön): Inlämning och genomförande av cirkelprogrammet.

Fredag (röd): Eget jobb med cirkelprogrammet.

Vecka 48

Tisdag (grön):

Fredag (röd): Inlämning och genomförande av cirkelprogrammet.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

Orientering och Friluftsliv

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? vecka 34-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?
  • Hur ska jag planera en uppgift i grupp som innehåller flera moment runt matlagning, eld och iordningställande.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet, matlagning och övernattning. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

Bidrar vid iordningställandet av läger.

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med viss säkerhet.

Bidrar med viss säkerhet vid iordningställande av läger.

God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.

Är aktiv, drivande och bidrar med säkerhet vid iordningställande av läger.

Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer även att ta in kopassen för att kunna passa kartan samt ta ut kompassriktning Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och kompass.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 torsdagen den 20 oktober) på Hellasgården med orientering i okänd miljö. Efter orienteringen som sker 2 och 2 kommer ni att delas in i grupper om ca 10st. Ni kommer att få flera uppgifter såsom få igång en eld, skära grönsaker, wooka på panna, koka nudlar på stormkök samt städa efter er.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Planera och organisera matlagning ute i grupp.

Vanliga karttecken: karttecken

orienteringsteori-bildspel

 Film om kompassriktning: https://www.youtube.com/watch?v=4O8DmkAC2wI

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Dans-rörelse

 

Idrott och Hälsa-åk 7- Dans-rörelse

Ansvarig: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? 43-48

Frågeställning:

Varför dansa?

Hur påverkas din hälsa vid dans?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen:

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :

Aktivitet/tema E C A
Välj den låt som passar dig bäst. 
Gå igenom musikanalysen.
Väljer en låt.
Repeterar musikanalysen där du hittar de stora dragen i din valda låt.
Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte.
Tittar på musikanalysen för att kunna dela in de rörelser som du tänker använda.
Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet.
Förstår musikanalysens uppbyggnad och följer den då du gör ditt program.
Rörelse till musik

Kunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens teman. Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang.

Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.

Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.

Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i.

Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.

Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.

Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas.

Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet.

Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.

Du varvar enkla rörelser med mer komplexa. Du instruerar samtidigt som du utför ditt program.

Rörelse till musik

Svarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av oss samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dans/träningsprogram till musik.

Egna övningstillfällen där vi finns som handledare.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Spela in sig själv eller visa upp sitt program

Inlämning av reflektion

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Dubbeltimme: genomgång av musikprojektet. Få inspiration och teorigenomgång

Vecka Tisdag (dubbel) måndag (röd) fredag (grön)
43 Röd: Genomgång av musikprojektet. 
Få inspiration och teorigenomgång 
Vi träffas i L5
lek lek
45 Grön: Genomgång av musikprojektet. 
Få inspiration och teorigenomgång 
Vi träffas i L5
Livskunskap Egen tid att jobba på din dans
46 Röd: BodyJoy-Hamnen
Mer info kommer senare.
 Egen tid att jobba på din dans uppvärmning dans
Egen tid att jobba på din dans
47 Grön: BodyJoy-Hamnen
Mer info kommer senare
uppvärmning dans

egen tid att jobba på din dans

lek/ vikarie
48 redovisning dans/reflektion  redovisning dans/reflektion

 

 

Tom musikanalys:

 

mall-for-musikanalys-pdf

Musikanalys exempel:

Ladda ner dokumentet "ifyllt exempel på musikanalys-pdf.pdf"

Reflektionsfrågor:

Ladda ner dokumentet "reflektionsfrågor.pages"

Ladda ner dokumentet "reflektionsfrågor_PDF.pdf"

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Sammanhang och aktualitet:

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.


Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):


Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):

Länktips:

Sex- och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 42-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser puberteten ut för killar? Behåring, svett, snoppen, rösten mm
  • Hur ser puberteten ut för tjejer? Behåring, svett, snippan, bröst mm
  • Hur blir ett barn till?
  • Vilka preventivmedel finns det?
  • Vad kan man göra för att skydda sig mot oönskad graviditet?
  • Vilka olika könssjukdomar finns det och hur kan de yttra sig?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Förankring i kursplanens syfte
  •  använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa…
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • Människan sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek, och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, global nivå och i ett historisk perspektiv.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V42- Griffeltavlan kring sex. och samlevnad
V 43- Puberteten, bra hemsidor, snopp och snippa, fula ord
V 45- Hur ett barn blir till + film- livets mirakel, abort + frågestund
V 46-
V 47-
V 48-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.