Test av pappersflygplan – projekt i Teknik och Fysik om luft

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor: v. 2 – 8 vt 2017

Vad? Test av pappersflygplan – en tekniklaboration

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur viker man ett pappersflygplan noga efter anvisning?
  • Hur långt kan ett pappersplan flyga?
  • Vilka likheter och skillnader/för- och nackdelar har planet – jämfört med andra?
  • Hur kan ett flygplan flyga egentligen?
  • Vad vet vi om luft?
  • Hur påverkar luften vädret?
  • Hur skriver man en utförlig labrapport?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • (saxa)
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnena teknik och fysik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta efter ett naturvetenskapligt arbetssätt (teori-undersökning-resultat-analys-slutsats/ny teori) och lära sig om företeelser såsom flygförmåga, olika väderfenomen, livskunskap kring hur man t.ex. kan minska en brand, begrepp som lufttryck, molekyl, atmosfär…

Se mer: länk till kursplan

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken i naturen och samhället
– Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. (År 6)
Fysikens metoder och arbetssätt
– Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (År 6)
– Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (År 6)
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
– Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. (År 6)
– Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. (År 6)
Teknik, människa, samhälle och miljö
– Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. (År 6)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Bedömningsmatrisen                       E                                      C                                     A

1 – Eleven kan genomföra…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du kan genomföra en laboration efter anvisning. Du kan tänka ut något följdexperiment och beskriva vad du vill testa. Du genomför dina följdexperiment både praktiskt och beskriver och utvärderar dem i skrift.
1 – Eleven kan jämföra…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Under arbetsprocessen…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du kan beskriva någon likhet och skillnad mellan dina flygplan.

Du har något förbättringsförslag.

Du beskriver tydligt några likheter och skillnader.

Du ger något motiverat förbättringsförslag.

Du beskriver flera likheter och skillnader och jämför ditt arbete med andras.

Du kommer med flera motiverade förbättringsförslag.

1 – Dessutom gör eleven…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
1 – Eleven gör…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du har med de flesta delarna i labrapporten. Du har med alla delar i labrapporten, inklusive skisser. Du beskriver kortfattat vad du gjort och hur det blev. Alla delar i labrapporten finns med. Du förklarar och motiverar utförligt vad och hur du gjort.
2 – Eleven har…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du berättar någon fakta om luft som påverkar flygförmåga i din labrapport. Du berättar om flera egenskaper hos luft och hur de påverkar dina flygplan. Du använder några fysikbegrepp när du förklarar. Du berättar om flera egenskaper hos luft och använder korrekta begrepp när du förklarar.
2 – Eleven kan också berätta om…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
2 – Eleven kan föra…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du berättar något om hur flyg och flygplan är viktiga för dig. Du berättar mer i detalj hur flygplan är viktiga för dig eller för samhället. Du berättar om hur flyg och flygplan är viktiga för samhället.
0 – Eleven kan…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du beskriver någon likhet och skillnad mellan dina flygplan, och även någon för- och nackdel. Du beskriver flera likheter och skillnader, för- och nackdelar. Du motiverar några av dina val. Du beskriver många likheter och skillnader, för- och nackdelar och motiverar dem väl.
1 – Eleven kan genomföra…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du viker minst ett pappersflygplan efter anvisning med viss hjälp. Du viker minst två olika pappersflygplan varav det ena självständigt. Du viker flera pappersflygplan på ett noggrant och självständigt sätt.

 

 

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Undersökningar,  läs- och skrivuppgifter, diskussioner, film, länktips, mindre laborationer.

Vi varvar praktiskt arbete med att tolka anvisning, vika, kasta och mäta papperflygplanen med att skriva en vetenskaplig laborationsrapport steg för steg. Vi genomför också flera mindre laborationer för att lära oss mer om luft. Vi inleder området med en brainstorming kring vad vi vet och tror och vad vi undrar om luft. Vi läser också kortare texter, ser film och svarar på faktafrågor om luft.

Uppgiften som den beskrivs på schoolsoft: Vi arbetar med att följa byggbeskrivningar (vikanvisningar), vika noggranna pappersflygplan, kasta dem inne och ute, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar samt skriva om vad man lärt sig om luft och flygplan.
Vi följer ett naturvetenskapligt arbetssätt med hypotes, upprepade försök, analys och diskussion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Den färdiga laborationsrapporten (förmågan att förmedla fakta i skriftform) och det praktiska arbetet kommer att bedömas utifrån en matris som eleverna tagit del av innan. Faktakunskaperna inom området (t.ex. kunskaper om vad luften innehåller, hur vind uppstår, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en frågesport. Förmågan att genomföra undersökningar utvärderas under det praktiska arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.2 Intro till projektet, hur fungerar en flygplansvinge, vika efter anvisning, börja skriva labrapport

v.3 Testkasta, skriva hypotes, mäta, brainstorma om luft, välja ny modell

v.4 Analysera likheter/skillnader, rita skisser av sina plan, fortsätta testa

v.5 Fakta om luft – film, smålaborationer, läsa text och svara på frågor, fortsatt skrivande på labrapporten

v.6 Mer luftfakta. Laborativt arbete om luft. Likheter och skillnader. Analysera för- och nackdelar.

v.7 Hur skriver man en slutsats? Varför är flygplan viktiga för mig? För samhället

v.7 Kamratrespons på labrapporten. Självbedömning i matrisen. Frågesport.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är viktigt att förstå den grundläggande gången i ett naturvetenskapligt arbetssätt för att förstå hur experiment kan planeras och genomföras för att nå trovärdiga resultat. Det är angeläget att förstå väderfenomen och hur luftföroreningar påverkar vår miljö och hur vi använder flyget som ett sätt att resa och kommunicera med andra. Vi behöver kunskap om luft för att förstå och förklara vår omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många praktiska inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för sammanhang i naturen och även ge självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Att jag som pedagog är en delaktig vuxen som har roligt tillsammans med eleverna.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång (Vad har vi gjort och lärt idag? Vad var roligt/lätt/svårt? ) samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion, vid kamratresponsen och vid den avslutande självbedömning med matrisen till hjälp.

Läsgrupper

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Peter Crichlow

 

När, under vilka veckor? v.6-8

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur utvecklar vi vår läsförmåga och läsförståelse?
  • Vilka strategier kan vi använda oss av för att utveckla vår förståelse för det lästa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. 

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
  • Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi skapar grupper om 3 elever. De får varsin gemensam bok som de ska läsa. Eleverna läser i 15 min. De turas om att läsa, stafettläsning. Alla följer med i texten när kompisarna läser.
  • De samtalar om texten. Utifrån en frågeställning skapar eleverna en gemensam tankekarta. De skriver sedan sina tankar i sin anteckningsbok.
  • Vi använder oss av lässtrategierna; spågumman, konstnären, detektiven, reportern och cowboyen.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker genom observationer och dokumentation av läsningen och skriftlig dokumentation i deras anteckningsböcker.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Under vecka 6-8 läser eleverna i sina grupper om 3-4 elever. Vi använder oss av de olika lässtrategierna för att skapa djupare förståelse för det lästa.

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Att få en god läsutveckling från grunden samt vara en god läsare med god förståelse är en fördel för det fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Tillsammans

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson, Peter Crichlow, Mats Sterneby

När, under vilka veckor? VT-17

Vad?

Frågeställning:

  • Hur skapar vi en bra gruppkänsla där alla kan höras och synas?
  • Hur synliggörs jag i gruppen?
  • Hur är en bra kamrat?

Övergripande mål från LGR11 2.1:

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med de demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om och förmågan att reflektera över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan,

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  •  Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar kontinuerligt med att stärka gruppen och gruppkänslan samt den enskilda individen med olika aktiviteter både från skola och fritids sida. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår som både grupp och individ.

Planering, hur och vad gör vi?:

  • Vi skapar gemensamma regler som vi alla ska arbeta efter.
  • Vi arbetar med matvärdar/klassvärdar. Varje vecka utses fyra elever som får uppdraget under en hel vecka hålla ett extra öga på klassrummet så att det ser inbjudande och trevligt ut. Denne har även uppdraget  
    att se till att det blir städat i matsalen efter vår lunch.
  • I våra samlingar arbetar och uppmuntrar vi till att vara en god lyssnare. Vi respekterar andra när de har ordet.
  • Veckans elev –  varje vecka synliggörs två elever där de får berätta om sig, sin familj och intressen. Genom detta arbete synliggörs alla elever. Alla visar respekt och uppskattning mot varandra under arbetets gång.

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Vi fortsätter vårt arbete i att skapa en stabil grupp där alla ska trivas, växa och må bra. 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,
att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 5- 7

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi jämföra husen?

• Hur kan vi beskriva skillnaden i höjd mellan dem? • Vilka ord använder vi när vi jämför höjden?

Hur kan vi ta reda på vilken som är längst?

• Finns det fler sätt? • Kan vi placera dem bredvid varandra och jämföra? • Skulle vi kunna använda gemen som hjälp? Hur då? • Hur många gem tror ni behövs för att mäta pennan och kritan?

Hur skulle vi kunna mäta soffan?

• Kan vi använda någon del av kroppen för att mäta? • Vilka kroppsdelar skulle vi kunna använda? • Hur många händer, famnar eller fötter tror ni behövs? • Behöver kroppsdelarna vi mäter med ha samma storlek, eller kan vi till exempel mäta med fötter som är olika stora?

Hur kan vi mäta pennan?

• Hur många centikuber behövs? • Hur kan vi använda linjalen för att mäta? • Vad visar linjalen? • Hur lång är pennan? • Hur vet vi det?

Hur kan vi jämföra höjd?

Vilka ord använder vi? • Hur kan vi jämföra längd? Vilka ord använder vi? • Hur gör vi när vi mäter med saker? • Hur gör vi när vi mäter med kroppen? • Hur gör vi när vi mäter med linjal? • Vad är en centimeter?

Övergripande mål från LGR11 2.2

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågorna i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna löser problem och resonerar kring hur de kan jämföra längder med olika måttenheter. De värderar valda metoder.

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som högre, lägre, längre, kortare och centimeter. De använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av längd och höjd.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De jämför genom att placera föremålen bredvid varandra och använder olika mätredskap för att mäta.

Resonemangsförmågan

Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta, jämföra och mäta längd och höjd. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”när passar det att mäta i centimeter?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar kring längd och höjd och hur de kan använda olika metoder för att mäta. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av olika konkreta mätredskap, och när de ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

Eleverna jämför, uppskattar och mäter längd och höjd med både nutida och äldre måttenheter, samt ostandardiserade och standardiserade måttenheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till mätning med olika mätredskap, och resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller

Hur ska vi arbeta?Hur?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker.  Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Jämföra höjd och längd

• Kunna jämföra längd och höjd.

• Kunna förstå och använda begrepp som högre, lägre, längre och kortare.

Mäta med saker

• Kunna mäta och jämföra längd med hjälp av saker.

• Kunna uppskatta hur långa föremål är.

Mäta med kroppen

• Kunna mäta med olika kroppsdelar.

• Förstå begreppet enhet och hur det används.

Mäta med linjal

• Kunna mäta med linjal.

• Använda med enheten centimeter.

Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta längd och höjd.

• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Addition och Subtraktion 0–20

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 2-5

Vad? Addition och Subtraktion 0–20

Frågeställning och följdfrågor

  1. Hur många bröd finns på plåten?
    1. Hur många bröd är det sammanlagt med de tre brö- den som ligger bredvid?
    2. Hur kan vi visa det med kuberna och tioramarna?
    3. På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  2. Hur många olika sorters smörgåsar är det?
    1. Hur många smörgåsar är det sammanlagt?
    2. Hur kan vi ta reda på det?
  3. Hur många ljus är det sammanlagt?
    1. Hur kan vi ta reda på det?
  4. Hur många blommor är det från början?
    1. Hur många blommor tar Elsa bort?
    2. Hur många blommor är kvar?
    3. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?
  5. Hur många blommor fanns det från början?
    1. Hur många blommor vissnar och tas bort?
    2. Hur många blommor är kvar?
    3. Hur kan vi ta reda på det?
  6. Hur många munkar hade Elliot från början?
    1.  Hur många munkar ger han bort?
    2. Hur många munkar är kvar?
    3. Hur kan vi ta reda på det?
  7. Hur många kuber har vi i den första tioramen?
    1. Hur många kuber har vi i den andra?
    2. Vad är 8 + 4? Vad är 4 + 8? Är 8 + 4 samma sak som 4 + 8?
    3. Hur kan vi ta reda på det? Finns det fler sätt?
  8. Vad ser ni på bilden?
    1.  Hur många äpplen är det på bordet?
    2. Hur många äpplen är det i korgen?
    3. Vilka uppgifter i addition kan vi hitta på? • Vilka uppgifter i subtraktion kan vi hitta på? • Finns det fler uppgifter som passar bilden?
  9. Hur gör vi när vi adderar genom att bilda tio?
    1. Hur gör vi när vi subtraherar genom att räkna bakåt?
    2. Hur gör vi när vi adderar och subtraherar ental?
    3. Hur gör vi när vi subtraherar från tio?
    4. Hur bildar vi en talfamilj?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågorna i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion, och upptäcker sambandet mellan dem.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid addition och subtraktion, bland annat genom att addera och subtrahera från tio. De räknar vidare och räknar bakåt samt adderar och subtraherar ental.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur addition och subtraktion hör i hop. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier för addition och subtraktion.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap kring addition och subtraktion, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal inom talområdet 0–20 och tränar på att dela upp dem i flera delar. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. Eleverna upptäcker sambandet mellan addition och subtraktion och bildar talfamiljer. Eleverna använder olika huvudräkningsmetoder för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på situationen, och resonerar om metodernas lämplighet.

Algebra

Eleverna utvecklar en förståelse för likhetstecknets innebörd, samt upptäcker och skriver likheter med addition och subtraktion.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd, utifrån vardagsnära situationer. De möter problem där kopplingen mellan addition och subtraktion blir tydlig.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma. Singma hjälper oss att hitta olika strategier med hjälp av talen 0-20. Vi skapar en bra grund för att lösa högre tal då vi befäster strategier med lägre tal och skapar en förståelse till att dessa strategier kan användas på vilka tal som helst.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Addera genom att räkna vidare.

• Att kunna addera genom att räkna vidare från det största talet.

Addera genom att bilda tio.

• Att kunna addera genom att bilda tio och lägga till det som blir kvar.

• Att kunna använda tiokamrater vid addition.

Addera ental

• Att kunna addera ental genom att först bilda tio

Subtrahera genom att räkna bakåt

• Att kunna subtrahera genom att räkna bakåt.

Subtrahera ental

• Att kunna subtrahera ental genom att först bilda tio.

Subtrahera från tio

• Att kunna subtrahera genom att bilda tio och sedan ta bort från det.

• Att kunna använda tiokamrater vid subtraktion.

Talfamiljer

• Kunna skriva likheter med addition och subtraktion utifrån en bild.

• Att förstå innebörden av begreppet talfamilj och kunna bilda egna talfamiljer.

• Att förstå den kommutativa lagen.

Problemlösning

• Att kunna använda addition och subtraktion för att lösa problem utifrån en bild.

• Att upptäcka sambandet mellan addition och subtraktion i vardagliga sammanhang.

• Att kunna skriva lösningar med siffror och symboler.

Kunskapslogg

• Att reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion.

• Att göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Spår av forntid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? 42-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika dagar har vi?

Varför har våra dagar fått dess namn?

Vad gör du på de olika dagarna under veckan?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
Förankring i kursplanens syfte
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans reflektera och diskutera utifrån våra frågeställningar.

Vi kommer titta på serien Gudar och badkar som tar upp de olika veckodagarna utifrån gudar och myter från förr.

Vi skriver och reflekterar kring nu och då.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom diskussioner där eleven fått möjlighet att uttrycka sina tankar.

Egen reflektion i deras bok “VI i världen”

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. 42

Vi talar om veckans dagar. Vad tror ni har gett dem sina namn?

 

Vi säger dem högt.

 

Vi tittar på måndag Gudar och badkar

Vi skriver i vår bok “Vi i världen”

Vi ritar en bild

Skriver rubriken Måndag

Vad som gett det sitt namn.

Skriv något du gör på måndagar.

 

v.45

Vi fortsätter titta på Gudar och badkar, tisdag

Vi skriver i vår bok “Vi i världen”

Vi ritar en bild

Skriver rubriken Tisdag

Vad som gett det sitt namn.

Skriv något du gör på Tisdagar.

 

v.46

Vi fortsätter titta på Gudar och badkar, onsdag

Vi skriver i vår bok “Vi i världen”

Vi ritar en bild

Skriver rubriken Onsdag

Vad som gett det sitt namn.

Skriv något du gör på onsdagar.

 

v.47

Vi fortsätter titta på Gudar och badkar, torsdag

Vi skriver i vår bok “Vi i världen”

Vi ritar en bild

Skriver rubriken Torsdag

Vad som gett det sitt namn.

Skriv något du gör på torsdagar.

 

v.48

Vi fortsätter titta på Gudar och badkar, fredag

Vi skriver i vår bok “Vi i världen”

Vi ritar en bild

Skriver rubriken fredag

Vad som gett det sitt namn.

Skriv något du gör på fredag.

 

v.49

Vi fortsätter titta på Gudar och badkar, lördag

Vi skriver i vår bok “Vi i världen”

Vi ritar en bild

Skriver rubriken lördag

Vad som gett det sitt namn.

Skriv något du gör på lördag.

 

v.50

Vi fortsätter titta på Gudar och badkar, söndag

Vi skriver i vår bok “Vi i världen”

Vi ritar en bild

Skriver rubriken söndag

Vad som gett det sitt namn.

Skriv något du gör på söndag.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi letar spår av forntiden och den nordiska mytologin

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vårt ursprung och historia är något som fascinerar oss och vi vill med detta tema låta eleverna arbeta mot en förståelse av hur vår utveckling sett ut genom tiden. Vi vill att de ska upptäcka spåren som finns kvar genom språkliga uttryck.

När vi arbetar med ämnen som intresserar eleverna blir arbetet meningsfullt och skapar engagemang. Genom att använda oss av tv-program från Ur tar vi oss an ämnet genom ett media som eleverna är vana vid.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.