Modernismen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff, Sven Tell, Åsa Gustafsson

När?

Merkurius Grön och Röd v. 48-50, 2-5

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

-Vad är modernismen?

-Hur uppstod den?

-Vilka -ismer finns det?

-Hur kan du förändra ett valt konstverk till din egen tolkning? Hur skulle det kunna bli en skulptur?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser

  • Presentationer av eget bildskapande.
  • Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder. Särskilt viktigt här då vi ska tolka andras bilder.

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

 

Kunskapsmatrisen: matris modernismen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Det här projektet är ett samarbete mellan träslöjd, syslöjd och bild. Tanken är att eleven får möjlighet att arbeta i alla tre verkstäderna i sitt skapande. Du ska utgå ifrån en detalj från ett konstverk, inspireras av det, tolka det och gestalta något eget i form av en skulptur.

-Vi inleder projektet med ett besök på Moderna Muséet. Var och en får till uppgift att fotografera en detalj från ett konstverk man blir inspirerad av.

-Tillbaka på skolan har vi en gemensam genomgång av de olika -ismerna från modernismen, vi pratar om några utvalda konstverk från Moderna muséet, vi presenterar projektet samt materialinspiration. Här börjar planeringen och skissarbetet.

Materialinspiration: materialinspiration

-Du har tillgång till bildsal, textilsal, träslöjdsal och alla lärare när du skapar din skulptur.

-Hela projektet är kopplat till Google Classroom, där du kan hitta beskrivningen av projektet, materialinspiration och där all dokumentation under arbetsprocessen ska läggas upp. Du berättar efter varje lektion med text och bild vad du har gjort i ett dokument i Google Classroom.

Det är 5 saker du ska genomföra i detta projekt:

  •   Detaljbild på det konstverket du valde på Moderna museet
  • Bild av hela konstverket du har valt att tolka, vad konstverket och konstnären heter.
  • Vilken modernistisk -ism konstverket tillhör. Berätta kort om -ismen.
  • Skiss på hur skulpturen ska se ut samt material -och teknikval.
  • Sammanfattning kring vad du gjort, vad heter konstverket?, samt bild på det färdiga resultatet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har en gemensam utställning i slutet av projektet där var och en får berätta om sitt arbete. I Google Classroom ska varje elvev (utöver den beskrivande arbetsprocessen efter varje lektion) avslutningsvis lägga in ett dokument; Beskrivning av materialet, vilken teknik du har använt samt vad ditt konstverk heter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Genomgång av de olika -ismerna, materialinspiration samt skissarbete

Lektion 2. Fortsatt skissarbete och börja med din skulptur

Lektion 3. Skulpturarbete

Lektion 4. Skulpturarbete

Lektion 5. Skulpturarbete

Lektion 6. Skulpturarbete (sista lektionen innan utställning/redovisnings-tillfället)

Lektion 7. Utställning och redovisning.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att undersöka, analysera, och tolka historiska bilder utifrån sig själv tolkar man samtidigt sin egen samtid och världen runt omkring.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet och utställningen är klar.

Skadeförebyggande och HLR

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.45-50

Vad?

Frågeställningar:

  • Vad betyder L-ABC och hur hanterar jag en situation i ”skarpt läge”?
  • Vad är HLR?
  • Hur kan jag förebygga skador och vilka olika skador kan jag råka ut för?
  • Vad är doping och hur förhåller jag mig till det?
  • Vad kan dagens kroppsideal få för konsekvenser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
  • Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
  • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
  • Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Skadeförebyggande Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.
Livräddning Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom några teoretiska genomgångar av nedanstående material. HLR-träning med dockor.

L-ABC-HLR

Riktlinjer-HLR-2011

Skador-forebygga-och-ta-hand-om

Kroppsideal

Dopning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivt deltagande vid praktiska moment samt delaktighet vid gemensamma diskussioner.
Skriftligt prov på de praktiska och teoretiska delarna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 45
Röd: HLR på/med dockor samt teorin bakom. Vi ses i L1/L2

Gleerups – Text och film om HLR

Vecka 46
Grön: HLR på/med dockor samt teorin bakom. Vi ses i L1/L2

Gleerups – Text och film om HLR

Vecka 47
Röd/Grön: Var sin timma. Teorigenomgång av skador och förebyggande.

Vecka 48
Röd/Grön: Muntligt NP

Vecka 49
Röd/Grön: Var sin timma. Dopning och kroppsideal

Grön (fredag): Skriftligt prov L5

Vecka 50
Röd (tisdag): Skriftligt prov L1.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna ergonomi, rädda liv och även L-ABC. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med livräddning (L-ABC och HLR).
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Träningslära – Med kroppen som redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Henrik

När, under vilka veckor? v.45-49

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära och träning med kroppen som redskap under olika moment och övningar. 

Gruppuppgift – Venus Ht17

VenusTräningslära Venus

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om träningslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Tisdag (dubbelpass) Torsdag (grön) Fredag (röd)
45 Röd: Teorigenomgång i träningslära
Sal: L1 8.20-9.30 därefter utspridda
i Ladan för gruppjobb mellan 9.40-10.20.

 

Styrka genom redskap Styrka genom redskap
46 Grön: Teorigenomgång i träningslära
Sal: L1 8.20-9.30 därefter utspridda
i Ladan för gruppjobb mellan 9.40-10.20.
Redskapsbana Fortsatt jobb med gruppuppgiften (idag skall ni bli klara och maila mig) – 30min.
 47 Röd: BodyJoy i Hamnen
Samling 8.00 utanför.

Redovisning av grupparbete

Fortsatt jobb med gruppuppgiften (idag skall ni bli klara och maila mig)- 30min. Vikarie då jag är på gymnasiemässa (bollekar/lekar)
 48 Grön: BodyJoy i Hamnen.
Samling 8.00 utanför.

Redovisning av grupparbete

Bollekar/lekar Tre planer (vikarie)
49 Skriftligt prov för båda klasserna

Sal: Loftet

Pust och Flås bingo + bollek  Redskapsbana

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media. Med rätt kunskap om kroppens rörelseanatomi kan eleven göra genomtänkta val och värderingar i fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Folktro och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor?  V.37-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad trodde människor på förr? Vad har vår natur gett upphov till när det gäller folktro? Vad är det som får oss att tro att vi ser saker när vi är ute i naturen? I vilka böcker kan vi hitta spår av folktro och väsen?

Vilka väsen känner vi till och vad vet vi om dem?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Förankring i kursplanens syfte

So

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Svenska

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Svenska

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kopplat tro och väsen till högläsningen om Jakten på Jack. I den finns massor av väsen och vi funderar över vilka väsen vi känner till. Vi gör en gemensam tankekarta. Vi funderar över i vilka böcker vi mött olika väsen.

Vi samlar på oss fakta om olika väsen. Vi tittar på filmer, vi läser faktatexter, vi läser berättelser och vi tittar på bilder. Vi skapar gemensamma tankekartor över vad vi fått reda på. Eleverna gör sedan egna meningar som de kopplar bilder till. Bilderna ska  passa meningarna de skrivit.

Vi går ut i naturen och upplever våra väsen med musik och gör olika uppgifter beroende av väsen. Vi skapar egen musik av naturmaterial som älvorna dansar till. Vi samlar på saker med olika nyanser av grått. Vi tar med dem in och blandar sedan svart och vit färg till målningar som passar vätten. Vi går ut och skapar egna troll av naturmaterial, vi fotar dem och skapar sedan berättelser som handlar om dem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom korta faktatexter och bilder som passar texten, en trollberättelse, en målning av vättegrå, genom musikskapande får eleverna möjlighet att uttrycka sig med fler olika uttrycksformer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.37 Tomten, vi samlar fakta om tomten på gemensam tankekarta, vi tittar på film, vi gör egen faktatext och ritar bild som passat till texten.

V.39

Lektion 1

Vi samlas i skogen och sitter i ring.
Vi lyssnar på Griegs ”I bergakungens sal”. ( Jag har en bärbar högtalare)
Vi samtalar om hur lätt det var förr när det inte fanns så mycket ljus att inbilla sig att de såg och hörde saker. Förr hade man en stålbit runt halsen eller en stålbit i fickan för att skydda sig mot olika väsen.

Ställ frågan? Hur kan man idag skydda sig från rädslan och det okända?

Vi har med oss bild av: en vätte

Vi läser en text om vätte ( Jag har)

En färg som man tänker på när man tänker på en vätte är GRÅ: Vi ska nu se om vi kan hitta 5 nyanser av grått.

Uppdrag: Gå ut och leta efter gråa färger. Vi tar med dem till skolan.

Lektion 2

Vi tittar på våra grå saker

Vi ska nu försöka blanda olika gråa nyanser. Vi målar en varsin bild med olika nyanser av grått.

Du kan göra vilket motiv du önskar, vättar, natur etc.

Vi lyssnar samtidigt på trolsk musik .

Lektion 3

Vi tittar på film om vättar

Vi skapar en gemensam tankekarta.

Vi skriver egna texter och ritar bild som passar till texten.

V.40

Lektion 1

Älvor

Vi läser en faktatext om älvor. Vi läser en berättelse om älvor.

Hur rör sig en älva i skogen? Vi skapar egna älvdanser. Vi lyssnar på älvmusik.

Älvor brukar dansa. Vad kan vi använda för att skapa musik i skogen? Ni får gå iväg och hämta något som ni kan använda för att skapa musik. Hur tror ni älvmusik skulle låta? Vilken takt tror ni musiken skulle ha?
Vi provar att spela i olika takt.

Lektion 2

Vi tittar på film om älvor

Vi skapar en gemensam tankekarta.

Vi skriver egna texter och ritar bild som passar till texten.

V.41

Lektion 1

Vi lyssnar på trolsk musik.
Vi läser en faktatext och lyssnar på en berättelse.

Vi samlar material till att skapa ett eget troll. Alla får ta ett eget foto av sitt troll.

Lektion 2

Vi tittar på en film om troll.

Vi skapar en gemensam tankekarta om troll. Utifrån den och bilden av sitt troll skriver vi sagor om vårt troll.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi använder oss av det intresse de visat av fantasygenre när vi högläser i Jakten på Jack. För att skapa lust till skrivande och att uttrycka sig på olika sätt vill vi använda oss av deras egna erfarenhetsvärldar och intressen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser vikten i att låta elevernas intresse styra oss i val av ämne när det går. Deras delaktighet och engagemang ökar när de känner att de kan påverka innehållet. Vi vill ge dem möjlighet att använda sig av fler olika uttrycksformer. Vi vill skapa lust till ämnet och låta dem uppleva det magiska i vår värld.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

FN-veckan i Uranus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är barnkonventionen? Har vi bara rättigheter eller följer det med skyldigheter ? Ser det lika ut i hela världen när det gäller barns rättigheter?

Hur kan vi uppmärksamma varandra lite extra?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
övergripande mål från lgr 11 – 2.1
  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi förbereder eleverna med en hemläxa där de ska ta reda på vad deras namn betyder och hur de fick sitt namn. De får även en uppgift där de tillsammans med sin familj funderar över ” alla barn är lika mycket värda”. Vad betyder det för dem?

Vi samtalar sedan om de olika rättigheterna i barnkonventionen. Vi reflekterar över vad vi tänker vad de handlar om. Vi skriver och målar våra ”kompissolar”. Vi ritar och skriver våra tankar i varsin målarbok med rättigheterna. Vi tittar på en kort film om barnkonventionen. Vi ritar och målar en varsin figur som vi ska ha med oss till FN-samlingen.

Vi har en gemensam FN-samling, åk F-3, som vår klass leder. Vi sjunger och har en härlig stund av gemenskap. Vi hänger upp en jordklot och sätter upp våra ritade figurer runt klotet för att synliggöra att vi är lika mycket värda oberoende av hur vi ser ut, var vi bor, funktionsvariationer etc.

”Alla barn är lika mycket värda. ” Eleverna får titta på olika klassrum från skolor i hela världen. Hur ser de ut? Har vi tillgång till samma material? Har vi samma möjligheter till lärande? De får i uppgift att jämföra klassrummen utifrån likheter och skillnader. De använder ett Venn-diagram, de får sitta i par och fundera på vad som är lika och vad som är olika utifrån bilden och vårt eget klassrum . Vi delar med oss av vad vi sett och vad vi tänker.

För att uppmärksamma varandra lite extra skapar vi vänskapsarmband som vi ger till varandra fyllda med kärlek och värme.  Alla får ett hjärta med uppåtpuffar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet i samtalen och reflektioner i våra böcker.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi tänker kring dessa rättigheter under flera lektioner hela veckan.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Viktigt att synliggöra allas lika värde genom att belysa FN:s viktiga arbete för barns rättigheter i världen

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Livet efter Lemshaga

Hemkunskap-åk9-Konsumtion och Ekonomi
Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis

När, under vilka veckor? v45-v4

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):

Din privatekonomi
Spara
Låna

Fakturor

Skuldfälla
Försäkringar
Konsumtion
Reklam
Konsumentskydd

Konsument
Konsumentlagar
Reklamera
Näthandeln

Flytta hemifrån

Övergripande mål från LGR11 2.2:

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet..

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.ll.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.
Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med visskoppling till konsekvenser för privatekonomi.

Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

 

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi.

Eleven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

 

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi.

Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

 

Hur ska vi arbeta?

Ann har föreläsningar.

Eleverna ska ta fram fakta och information om följande punkter.
Du ska jobba enskilt.
Du ska ta fram ett ”bra ha dokument” som är bra att ha när du flyttar till eget boende eller får egen ekonomi. Svaren skriver du på Google classroom. Livet efter Lemshaga.

Lektion 1. PENGAR
Ann går igenom Projektet.

Källor; Hkk boken s 114-123, Skatteverket, Din banks hemsida

a/Föreläsning om privatekonomi.

b/ Ta fram fakta och information om följande områden.

1/ Förklara Fasta och rörliga utgifter. Budget och kassabok.

2/ På vilka sätt kan du spara dina pengar på banken?

3/ Du ska köpa en lägenhet. Du behöver låna pengar på banken. Vilka regler och säkerheter vill banken ha. Gå även in på din banks hemsida.

4/ Förklara ränta och amortering.

5/ Förklara följande plastkort: Vilket kort kan du ha?
-Bankkort,
-Kreditkort

6/Hur betalar man fakturor.

7/Vad händer när man inte kan betala sina räkningar?

8/ Hur mycket skatt ska man betala? ungdom? Arbetstagare?

9/ Vad är deklaration och hur gör man?

10 a/ Vad är ett SMS lån? Fördelar resp nackdelar mot ett banklån.

10 b/ Förklara vad  Mobilt bank Id och Swish är och hur skaffar man det.

 

Lektion 2. HANDLA- KONSUMTION

Källor; Hkk boken s 125-141, Konsumentverket, Hallå konsument

a/Föreläsning om Konsument och Konsumtion.

b/ Ta fram fakta och information om följande områden.

11/ Vad är positivt respektive negativt med Reklam?
12/ Hur ska du tänka angående Nätrecensioner?
13/ Vad är spontanköp?
14/ Vilken konsumentinformation finns det? Boken och på Nätet.
15/ Förklara

– öppet köp.
– Bytesrätt.
-köpehandlingar
16/ Hur reklamerar man en vara?
17/ Vad ska du kolla upp för att känna dig säker på ett internetköp?

Lektion 3. FLYTTA TILL EGET BOENDE.

Källor; Hkk boken s 124, Skatteverket, Försäkringsbolag, Tv,bredband och mobilföretag, Elföretag .

a/Föreläsning om Eget boende.

b/ Ta fram fakta och information om följande områden.

18/ Varför ska du ha en hemförsäkring när du flyttar till eget boende? Vad ingår i den försäkringen.
Ge ex på några försäkringsbolag som säljer hemförsäkringar. ( Kostnad,innehåll)

19/ Du ska flytta och ska göra en flyttanmälan. Hur gör du då? inf finns på Nätet.

20/ Du vill att din post kommer till din nya adress. Du behöver fixa en eftersändning. Var hittar du det på nätet?
21/ När man flyttar in i en lägenhet behöver man teckna ett elavtal med en elleverantör. Ge ex på olika bolag och vilken information behövs för att teckna ett abonnemang.
22/ Du vill ha Tv,Bredband och mobil abonnemang. Ge förslag på företag och något bra abonnemang.

23/ Ge ex på hur man ställer sig i kö till studentbostäder och bostadsbolag?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska skriva ett eget Bra ha dokument som du kan använda när du ska flytta till eget boende.

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Du ska jobba fram en bra ha lista när du ska flytta till eget boende och få egen ekonomi.
En hjälp så att du ej glömmer något och är väl förberedd.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet