En extra/sista chans!

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.13-20

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur skall jag kunna komplettera redan avklarade moment?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:


Orientering/friluftsliv

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering


Hälsa och Livsstil

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Dans/Takt och rörelse

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Se de LPP:er där vi redan jobbat med dessa delar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

På egen hand (du får såklart fråga mig) har du nu möjligheten att göra en komplettering för att kunna påverka min bedömning av dig i redan avslutade moment.

Orientering: Mer info kommer när vi börjar med utomhusidrotten. Det kommer med största sannolikhet att erbjudas en eftermiddag när vi tar oss iväg för att springa en bana med olika svårighetsgrader.

Hälsa/livsstil: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.

Halsocoach

Dans/Takt och rörelse: Du skall sätta rörelser till en redan vald låt och sedan filma dig själv när du kör din dans/rörelseprogram. Du får gärna använda de stegen som redan finns i musikanalysen eller hitta på egna.

Easy-love-Musikanalys-med-rörelse

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Absolut deadline är den 21/5 klockan 22.00. Jag behöver ha den extra tiden för bedömning så inga arbeten inskickade efter deadline kommer att bedömas.

Hållbar Mat

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann, Sofia

När, under vilka veckor? v 13-

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

 
Hållbar mat. 
 1/ Vilka livsmedel  är det ok att äta utifrån ett etiskt, miljö, och hälsoskäl.
2/ Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

  • värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

1/ Du ska välja ett livsmedel av följande.

Nötkött, Bananer, Torsk, Räkor,palmolja,soja,kyckling,ris, vindruvor,Tonfisk,Odlad Lax, Fiskpinnar,Färska grönsaker på vintern till Sverige,

Ta fram fakta utifrån frågorna i början av Lppn. Ta med all fakta till din Sv lektion.

Källor; Häfte från skolverket.     Hkk boken s 86-96,

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbar-mat/

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/hallbar-mat-for-alla/1547846-ekologiska-fotavtryck-hallbar-mat-for-alla

Mat på hållbar väg

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2/kott

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Venus grön A v 15, 17

Venus grön B v 13,16

Venus Röd A v 16,18

Venus Röd B  v 15,17

 



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Multiplikation och division, tabell 6 och 7

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v.12-16

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är multiplikation och division?
  • Hur kan jag se sambandet mellan multiplikation och division?
  • Vad är skillnaden mellan likadelning och innehållsdivision?
  • Hur kan jag ta hjälp av dubblor?
  • Finns det andra strategier jag kan använda mig av?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang.

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning
  • Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
  • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
Samband och förändringar
  • Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med multiplikation när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om mönster i talföljder.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Nya matematikboken 3B kapitel Multiplikation och division, tabell 6 och 7 arbetar vi med:

  • Sambandet mellan multiplikation och division.
  • Begreppen kvot och produkt.
  • Innehållsdivision och delningsdivision.
  • Matematisk formulering av frågeställningar – att skriva egna räknehändelser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Eleven kommer själv att utvärdera sitt egna arbete i formuläret ”Nu kan jag …”. Eleven kommer även att göra diagnosen ”Kan du?” som ligger i slutet av varje kapitel. Här har jag som lärare ytterligare en möjlighet att se om eleven har befäst arbetsområdet. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vi arbetar med Nya matematikboken 3A samt konkret material.

v.12 arbetar vi med:

  • multiplikation som lika grupper
  • multiplikationstabell 6
  • kommutativa lagen i multiplikation

v.13 arbetar vi med:

  • multiplikationstabell 7
  • likadelning
  • innehållsdivision
  • begreppen faktor och produkt
  • skriva en räknehändelse till en given produkt

v.15 arbetar vi med:

  • multiplikationstabell 7
  • se samband och kommutativitet
  • likadelning
  • innehållsdivision
  • multiplikations- och divisionstabell 7
  • Problemlösning
  • ”Kan du?”

v.16 arbetar vi med:

  • talområdet 0-2000
  • räkna ut tidsskillnader i år
  • tidslinjen
  • räkna ut ålder
  • se samband mellan talområden

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Lag och rätt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? 12-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka lagar och regler gäller för ungdomar?
  • Varför har vi lagar/varför behöver vi lagar?
  • Vilka begrepp kring lag och rätt behöver jag kunna?
  • Vad är en rättsstat och hur funderar den?
  • Hur granskar man statistik om brott och straff?
  • Vem påverkas då ett brott begås?
  • Hur fungerar polis, domstol, åklagarmyndigheten?
  • Resonera och reflektera över straff och påföljder?

Begrepp

Regler
Lagar
Rättsstat
Juridik
Civilrätt
Offentlig rätt
Straffmyndig
Mörkertal
Socioekonomi
Tillgreppsbrott
Åtalsunderlåtelse
Brottsoffer
Åklagare
Förundersökning
Förhör
Husrannsakan
Rättssäkerhet
Gripa
Anhållen
Häktad
Brottmål
Tvistemål
Nämndeman
Notarie
Målsägande
Målsägandebiträde
Tilltalad
Vittne
Ed
Mened
Påföljd
Åtalsunderlåtelse
Intern

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

•Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

•Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

•Några olika stats­ och styrelseskick i världen.

•Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

•Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.12- Uppstart med Lag och rätt – Vad är lagar?
Vilka begrepp hittar vi i som kan vara svåra att greppa.
Vad är lag, vad är rätt?
Hur skapas en lag, de fyra grundlagarna.
Statistik kring brott. Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.

V. 13 – Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.
Organiserad brottslighet, Brottsoffer vad händer med dem?
Polisen och åklagares uppgift.
Domstolen

V.14 – Påsklov

V.15 – Skadestånd, Brottsstatistik, Civil olydnad
Polis & Domstol: Lag och rätt

Ev uppstart av grppuppgift

V.16 – Repetition av avsnittet Lag och rätt.
Gruppuppgift – En Svensk rättegång Huvudförhandlingen en dramatisering

V.17 – Dramatisering

Uppgift Brottsttistik:
1 – Gå in på Gleerups och gör uppgiften Brottstatistik.
2 –    Granska Värmdö kommuns brottsstatistik. Uppgift- Brottsförebyggande arbete i en kommun
Använd också hemsidan BRÅ
Här kan ni skapa diagram över anmälda brott.

V.18 – Dramatisering, Prov

V.19 – konsekvenser inom lag och rätt

V. 20 prov

Frågor kring förmågan ”konsekvenser” kopplat till Lag och rätt

  • Nämn några av de konsekvenser som kan blir om man begår ett brott.
  • Vad är tanken (från staten) att konsekvensen ska bli av att man får ett straff?
  • Tänker du att påföljden för de som är under 15 är för låga? Eller är det bra som det är? Motivera ditt svar.
  • Vad skulle konsekvensen kunna bli om det var lättare att ändra våra grundlagar?
  • Om en person blir utsatt för ett brott. Vilka olika konsekvenser tänker du detta får och vilka kan tänkas påverkas?
  • Vad skulle konsekvensen bli om vi inte hade lagar och regler?
  • Det finns ett stort mörkertal kring de brott som begås i Sverige. Hur tänker du att det påverkar vår säkerhet?
  • Vilka konsekvenser har en ökad organiserad brottslighet?
  • Det finns en stor misstro mot polisen, vika konsekvenser tänka du att detta har för samhället?https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/a1b2b457-ea71-4c0b-beab-deffbc6d83b6

    http://<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/8r8XuX9ebPs” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/

Detta kan illustrerar undgomsrabatten
Ålder Straffnedsättning Ungefärlig längd i relation till en vuxen
15 år 75-85% 1/5
16 år 65-75& 1/4
17 år 55-65% 1/3
18 år 45-55% 1/2
19 år 30-40% 2/3
20 år 20-30% 3/4
Källa: Jareborg & Zila, Straffrättens påföljdslära, Norstedts Juridik 2007

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Rörelse på olika sätt :)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.12-16

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 12:

Tisdag: Var sin timma – Titta på isfilmerna samt jobba fram en LPP.

Torsdag: Bollekar (Spökboll, Kryssarkung)

Fredag: Redskap (bana+ papper)

Vecka 13:

Tisdag (Dubbeltimma) Röd: Body Joy med tabata och box.

Torsdag: Lekar + Hinderbana

Fredag: Påsklov

Vecka 15:

Tisdag: Var sitt pass. Konditionsträning.

Torsdag: Lagbollspel

Fredag: Lagspel + Spökboll

Vecka 16:

Tisdag (Dubbeltimma Grön): Samling 8:10 på Body Joy

Torsdag: Redskap + Uppvärmningslek

Fredag: Hinderbana + Ambassaden

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Återanvändning som blir återVINNING!

Hej alla grönisar!

Jupiter här vill visa upp ett bra sätt man kan göra för att tänka på miljön, slänga mindre skräp och istället spara på våra naturresurser vi har! Vi är med i BatteriJakten och är uppe i fullfart med att samla in batterier, tejpa pluspolen på dem och lämna in dem för återvinning. Vi har lärt oss att återvinning av material, mat och kläder är win win för oss och vår miljö. Allt som återvinns görs om i fabriker där stora maskiner kan sortera ut materialet genom olika bildkameror, som sorterar det. Efter den sorteringen förs materialet ut till sina rätta ställen där soporna från materialet kan återanvändas och skapa nya saker som vi köper och använder. Exempelvis alla kg batterier vi samlat in vet vi att vi snart kommer kunna få nya batterier ifrån eller också kommer kanske en av våra vattenflaskor vi någon gång köper i butiken bestå av vårt batteri just vi eller du har återvunnit! Häftigt va?!

Vi i Jupiter har läst på om detta och gjort många fina saker. Bland annat har vi tejpat batterier i mängder! Vi gjorde reklamblad (av papper från pappersåtervinningen 😉 ) och samlade in batterier från hela skolan och personalen.

Här tejpades det för fullt! Ingen rast, ingen ro…

Vi har sedan diskuterat och haft debatt om hur världen skulle se ut om våra naturresurser tar slut. Vad gör vi då? Hur skulle vi lösa problemet och hur skulle man leva då?

Denna fråga diskuterade vi och gjorde en VT rutin på:

För inte så väldigt länge sedan så var varken rinnande vatten (som dessutom var drickbart), elektricitet och verkligen inte internet någon självklarhet. Så antingen har ni nu varit med om en resa tillbaka i tiden, eller till en framtid där våra naturresurser tagit slut. Hur känns det?

När vi sedan hade kommit fram till en argumentation och debatterade kring detta problem skulle vi testa på att återanvända våra naturresurser vi har i klassrummet. Vi tog ett papper som ligger i återvinningslådan, så att vi inte slösar med ett nytt papper till övningen. Bland annat försökte vi klippa papper och skapa det längsta pappret själva vi kunde får genom att använda så lite energi som möjligt. Hur gör man det och hur ska man planera för att få det längsta pappret genom att använda så lite energi som möjligt? Hur långt blev det? Krävdes det mer eller mindre energi för dig att tänka smart? Behövde du vara mer noggrann? Om vi nu överför det till ett batteri: Hur får du ditt batteri att räcka så länge som möjligt?

Vi använde oss av  små papperslappar, mindre än A4 papper.

Testa ni med!

/ Jupiter