Tellus veckobrev v.13

Hej alla härliga Tellusar – världsmedborgare!

Hoppas att ni kom ihåg Earth Hour lördag kväll – att under en timme släcka allt energikrävande för att värna klimatet/miljön. Nu när det blivit varmare ute och vi njuter av utevistelsen och en solig och äntligen torr skolgård är det lätt att längta efter mer värme och glömma att kostnaden kan vara ytterligare somrar med torka och skogbränder – och översvämning på andra platser. Alla bidrag med omtanke för en bättre jord är värdefulla – och medvetenhet är första steget. Heja Greta Thunberg och heja alla ungdomar som bryr sig! Liten insats ger många bäckar små…

NO – människokroppen och pubertet

På NO:n har vi avslutat arbetet med människokroppen med att skriva ett prov. Inför provet tränade vi på olika sätt, bland annat genom rutinen ”Fråga-Fråga-Byt” som ni kan se på bilden. Ett slags träningsförhör med livlina – kan man inte får man hjälp med förklaringar. Flera elever har dessutom börjat redovisa sina sjukdomsarbeten. Det är enormt roligt att se hur duktiga våra elever är på att hålla framföranden inför grupp och hur bra gruppen är på att ge värdefull respons. Tack!

 

Vi fortsätter biologin med ett avsnitt om kärlek och sex och samlevnad. Vi har pratat pubertet och bland annat sett flera avsnitt av UR Skolas serie ”Snacka om sex”. Se gärna igen om du missat eller titta som vuxen så du vet vad ditt barn pratat om i skolan. För att avdramatisera mens och göra menskydd till en helt normal och inte alls pinsam grej att ha i väskan har vi gjort ett konsumenttest av olika slags menskydd och även testat ett partytrick som ni kan se på bild. Att snacka om sex och kroppen och sånt är viktigt och man får gärna skratta också!

Matte – algebra och NP-prepp

På matten jobbar vi vidare med problemlösning, algebra, skapa och hitta mönster och hjälpas åt med det på olika sätt. Parallellt tittar vi på gamla Nationella Prov för att förbereda oss med avseende på både utformning, innehåll och svårighetsnivå. Kolla gärna igenom detta med era föräldrar/ditt barn hemma i lugn och ro med.

Till sist – en liten kluring:

Kan du hitta vad som ska stå istället för frågetecknet?

Kan du hitta formeln (uttrycket) för tal nr n?

Kommande

2/4 matråd för eleverna – se till att prata med er representant!

8/4 o 10/4 NP i engelska

Påsklov 15/4-22/4.

6/5 och 8/5 NP i matematik

Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 14-19

Vad?

Läsanvisningar i Spektrum Biologi
Arvet och DNA s.366-390
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246
Gleerups: biologi 7-9 Genetik

Keynote:

Frågeställning och följdfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår, blodgrupper. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Begrepp/viktiga ord/namn

Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i cell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar, blodgrupper.
Mutation – kromosomavvikelser + ärftliga sjukdomar (korsningsschema)
Gregor Mendel

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
  • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

E-prov?, diskussionsuppgift och en egen inlämningsuppgift samt aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 14 
Uppstart – rutin ”jag ser, jag tänker, jag undrar” kring en bild + bildspel. Film: Cellen. Övning: Arv och miljö, du är unik.

v 15
Kromosom-DNA-gen, protein, vanlig celldelning och reduktionsdelning, flicka eller pojke? Tvillingvarianter. Fakta:Proteiner,  CelldelningFlicka eller pojke? Övning: Kromosomer.

v 17 (to+fr)
Dominanta vs recessiva anlag, heterozygot och homozygot, korsningsscheman. Fakta: Dominanta och recessiva generfakta korsningsschema Övning: Dominanta anlag + Uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupperFacit uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupper

Lab: DNA hos en kiwi

v 18 (to+fr)
Blodsystemet ABO, När arvet skadas – kromosomfel, ärftliga sjukdomar och mutationer + Uppgift ärftliga sjukdomar, Facit uppgift ärftliga sjukdomarExtrauppgift ärftlig sjukdom, Facit Extrauppgift ärftlig sjukdom

Repetitition + start fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik

Lab: DNA hos en kiwi

v 19
må SR + on SG repetition + förberedelse för fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik

Diskussion – genteknik

Fredag: E-prov + diskussion i grupp om genteknik

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Funktioner och räta linjens ekvation

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 14-18

Vad?

Frågeställningar:

Vad är en funktion?
När används funktioner?
Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
Vilken information kan man få ut av en funktion?
Vad innebär räta linjens ekvation?
Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.

I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.

I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.

I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsakfungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enklaresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid (både enskilda övningar och aktiviteter i grupp) samt på en större uppgift.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 14

Må SG+ Ti SR: Vi inleder med att ni själva får upptäcka funktioner, regler och samband genom funktionsmaskiner. Arbetsblad-4-1, Arbetsblad-4-2,  Arbetsblad-4-3

Film om funktioner

Tis SG/onsSR: Vi reder ut funktionsbegreppet. Vad betyder det egentligen? Hur ser den matematiska definitionen ut? Vi kollar även på hur man kan beskriva funktioner och om man kan hitta funktioner i vardagen. Egen räkning i boken s 58-61

TorsdagSG+SR: Aktivitet om att ”Gissa funktionen”. Egen räkning i boken på sid. 58-61.

Film om funktioner

v 15

Må SG+Ti SR
Vad kommer ni ihåg från år 8 kring linjära funktioner? Hur ser de ut? Vad är proportionalitet? Vilken information kan vi få från att läsa av graferna?

Vi jobbar med en aktivitet där vi tränar vår förmåga att tolka och resonera kring olika linjära funktioner.

On SR (+ lite to)+ To SG
Vi diskuterar uppgiften från förra lektionen. Därefter kommer jag ha en genomgång kring begrepp samt de 4 olika uttrycksformerna. Vi gör det kopplat till ett exempel om olika städfirmor. Egen räkning i boken s 62-66

Film om begrepp, film om linjära funktioner

v 17

Ti SR+SG
Lite uppfriskning kring linjära funktioner fr innan lovet därefter egen träning s 65-66 + Övningsblad 2.2 + Facit övningsblad 2.2

On SG (på NO) +SR
Hur kan man gå från graf till formel? Det finns en sak som heter räta linjens ekvation och den är bra att kunna.  Vi tittar på metoder för att beräkna k-värdet samt bestämma m-värdet. Vi gör en parövning där vi parar ihop grafer med formler. Egen träning: s 67-72 .

Film1 om räta linjens ekvationFilm2 om räta linjens ekvation, Film om att räkna på k-värdet

To SG+SR
Gemensam diskussionsövning – ett kortspel där vi tränar på att para ihop graf, tabell och formel. Fortsatt egen träning: s 67-72 + Övningsblad 2.3 + Facit övningsblad 2.3

v 18 

Må SG+SR (på NO)
Jobba med uppgift 1-16 i Baslägret på s 86-88 el hög höjd s 90-91

Extra: Linjära-funktioner-1Linjära funktioner 2, Facit, Extra träning – funktioner, Facit

Ti SG+SR
Lektionsuppgift (bedömning)

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Utvärdering:

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Plutos veckobrev v. 13

Hej alla Plutofamiljer!

 

Kunskaper / Normer och Värden / Ansvar och inflytande

På grund av sjukdom fick vi tänka om lite kring No och Idrotten denna vecka.
I måndags tog både RÖD och GRÖN istället en promenad till Rådjursplatsens och lekte där tillsammans under förmiddagen.

 

I fredags förmiddag hade RÖDA utomhusgympa där de lekte lekar ute på skolgården och GRÖNA hade sin No-lektion.

NO
På NOn den här veckan var det dags för experiment! Syftet med lektionen var att barnen skulle få prova på att ställa hypoteser och jämföra med ett resultat. Hypotes = vad vi tror kommer hända och Reslutat = Hur det faktiskt blev. Dessutom skulle barnen få tänka kring övergången från vatten till is.

Det vi behövde till experimentet var:
1 ballong
karamellfärg
vatten

Bilder

Vi gjorde ballongexperimentet tillsammans. Vi hällde i några droppar lila karamellfärg i en ballong och fyllde den sedan med vatten. Vi knöt ballongen och stoppade in den i frysen.
Nu skulle barnen fundera en stund över vad de trodde skulle hända med ballongen. Några tankar: ”Det kommer bli lila is, ballongen kommer spricka och det blir kommer bli is”.

Deras tankar och ideér fick de skriva ner och rita under rubriken “hypotes”. Sedan tog vi ut ballongerna ur frysen och dokumenterade vårt resultat.

De runda lila iskloten som bildats såg nästa ut som magiska ägg eller drakägg. På rasten tog vi därför ut äggen och byggde bon av pinnar till äggen på olika plaster runt Mellangården skolgård.

 

IDROTT
Denna gång hade vi utomhuslektion och lekte tillsammans på tennisplanen.
Vi värmde upp med leken “Vattenmolekylerna”. I denna lek var vi indelade i grupper om tre (1 syre och 2 väteatomer). Vattenmolekylen fick sedan förvandlas och röra sig på olika sätt beroende på vilket instrument som spelades.

Hördes pinnarna förvandlades molekylen till en vattendroppe och trion skulle då hålla varandra i händerna och röra sig runt på tennisplanen.

Hördes trumman förvandlades molekylen till is och trion skulle då krypa tätt ihop och vara alldeles stilla.

Hördes bjällran förvandlades molekylen till vattenånga och då splittrades alla atomer och alla fick sväva runt fritt på tennisplanen.

Efter det lekte vi “Iskull”.
De två kompisar som var kullare, var frosten som förstelnade alla de rörde till is. För att få röra sig igen behövde en bli uppvärmd/nuddad av någon av de två kompisarna som var solar.

SVENSKA

Språklust
Den här veckan har vi fortsatt att arbeta med LJUD.

  • Vi har lyssnat efter första bokstavsljudet i vårt eget och i kompisarnas namn.
  • Vi har lekt leken “Flätan” där vi fick hitta på ett ord som börjar på samma bokstavsljud som i början av vårt namn.
  • Vi har lyssnat efter första ljudet i ord som börjar med ett vokal (aouå eiyäö) som t ex åka, is, öga mm.
  • Vi har också lyssnat efter första ljudet i ord som börjar med en lätt konsonant som t ex sol, måne, nål, lego, fot mm.
  • Vi har varit sakletare i klassrummet, där fått uppdrag som: “Ställ dig vid någon som börjar på ssss eller bbbb osv.
  • Vi har sjungit ”Bä bä vita lamm” på ett tokigt sätt genom att byta ut vokalerna i texten till en och samma.

Till exempel så här:

“Bi, bi, viti limm hir di nigin ill?
Ji, ji, kiri birn, jig hir sickin fill.
Hildigsrick it fir ich sindigskjil it mir,
ich tvi pir strimpir it lilli lilli brir.”

 

Veckans bokstav
Denna vecka har vi arbetat med bokstaven Vv och Ww. I bokstavslådan hittade vi bilder och ordbilder som VÄDER, VÅR, VANTE mm. Vi sjöng sångerna “Jag öppnar fönstret och tittar ut” och “Titta ut titta ut en minut”.
Vi tittade på bokstavståget, arbetade i bokstavsboken, spårade Vv och Ww i sanden och övade på bokstavsljudet med fjädern. Vi samlade ord som börjar eller innehåller Vv, arbetade i A-Ö boken och arbetade parvis i ipads.

Denna vecka fanns det även ett V-pyssel, där vi fick skapa ett vante-memory till klassrummet. Alla fick färglägga och klippa ut ett par vantar var. För att det skulle vara tydligt att se vilka memorerar det fanns var det extra viktigt att vi  färglade vantar i ett likadan mönster så att en såg att de hörde ihop.

 

SKOLBIO
I onsdags åkte vi iväg till Gustavsbergsteatern för att gå på skolbio. Vi vill ge alla Plutobarn beröm för att de genomförde dagen på ett fantastiskt sätt. Ni höll humöret uppe och hade ett fantastiskt tålamod när bussen som vi hade tänkt ta tillbaka till skolan inte kom. Det ledde till att vi fick vänta en timme i Gustavsbergs centrum och lunchen blev väldigt sen. Det var en utmaning men vi fick öva på tålamod och flexibilitet! Bra jobbat!
Bion bestod av tre kortfilmer:

Fisketur
Betty är en ensam, hungrig katt som är ute och fiskar mitt i natten. Det enda som nappar är skräp. Men hon hittar på en lösning, även om hennes tålamod sätts på prov. Fisketur är baserad på Lotta Geffenblads bilderbok ”Betty mitt i natten”.

Badväder
En flicka tillbringar en vacker sommardag med sin morfar. På sin väg ner till badet möter de sommarens alla djur som också njuter av solen.

Odd är ett ägg
Odd har ett visst funktionshinder, hans huvud
är ett ägg. Han kan bara drömma om att spela fotboll, klättra i träd eller överhuvudtaget leka med andra barn. Tills han blir huvudstupa kär i det mycket levnadsglada och orädda biet Gun. Men henne har han så roligt att han helt glömmer bort sitt ömtåliga huvud.

Den sista filmen fick vi tyvärr inte se slutet på då tekniken strulade. Men dagen efter reflekterade vi kort över hur vi tror att filmen “Odd är ett ägg” slutade.
Filmen stannar precis när Odd står och balanserar på biet Guns fönsterbräda med en honungsburk i handen som han vill ge till henne. Plötsligt ser det ut som att han tappar balansen…

Plutokompis! Berätta för någon där hemma hur du tror att filmen slutade.

 

BONDGÅRD
Den här veckan har vi startat upp ett längre projekt som handlar om bondgården. Hela projektet löper terminen ut och avslutas med en musikal som vi kommer framföra.
Vi inledde med att tänka och samtala kring begreppet ”Bondgård”. Vi tänkte först själva en stund sedan arbetade vi i mindre grupper där vi fick dela med oss av våra tankar och kunskaper. Varje grupp fick ett stort papper där de fick rita och skriva ner allt de kunde komma på.
Vi avslutade med att läsa sagan “Djuren på Kackelgården” som är grunden till musikalen, samt lyssnade på några av låtarna. Spännande!

 

FRITIDS

Veckans pyssel
De två senaste veckorna har de som vill haft möjlighet att tillverka de här charmiga fantasifåglarna av gips i ateljén.

 

Skola och hem

SKANSEN
Vad härligt att så många av er har hört av sig vill följa med till Skansen. Stort tack för alla intressemail. I dagsläget har vi tre föräldrar som kommer följa med, en från varje Mångrupp (Nix, Charon, Hydra). Skulle något förändras så hör vi av oss er till er andra som visat intresse i första hand.

 

Nästa vecka
Måndag: Idrott GRÖN / No RÖD
Tisdag: Svenska
Onsdag: Matematik
Torsdag: Temaarbete
Fredag: Städdisco. ViM-grupper 11:50-13:00

 

Trevlig helg!
/Plutos pedagoger

 

 

Klubben Veckobrev v.12-13

Veckobrev v.12-13

Hej alla!

Under dessa veckor har vi börjat att välkomna våren på riktigt! Det har börjats att plantera lite sticklingar samt måla och dekorera de glasburkar som används till detta. Det spelas mycket fotboll just nu både på raster och en del under eftermiddagarna på Klubben. Härligt att se vad lite sol kan göra! =)

Sällskapsspel har avtagit något till fördel för måleri och annat kreativt skapande. “Spikplattor” var så pass populärt att vi nu behöver köpa mera spik. Ett tacksamt problem vi mer än gärna tar på oss.

Vi vill gärna avsluta med en påminnelse eftersom påsklovet närmar sig:

 

Sista anmälningsdag för påsklovet var 24/3 för att garantera en riktigt bra omsorg där personalbemanning, elevantal och aktiviteter synkar.

Obs! Fredag 19/4 är det stängt pga röd dag, samt att torsdag 18/4 stänger fritids 15.00 pga dag före röd dag.

Har ni av någon anledning missat att anmäla ert/era barn som närvarande eller ledig maila oss gärna direkt på:

klubben@lemshaga.se

 

Trevlig helg!

Klubben

Veckobrev Jupiter V13

Hej alla Jupiter elever.

Veckorna rullar fortare än man hinner blinka. Nu har vi bara 2 veckor kvar till ett nytt trevligt lov. Våren och värmen kommer långsamt till Lemshaga.

Ämnena rullar på i ganska rask takt. Proven kommer också lite tätare, eleverna har just haft både No och So prov och snart blir det matte prov 10/4.

Marie är ledig v15 och eleverna har träffat vikarien i veckan. Marie mentorselever kan kontakta Krister vid frågor.

Sv jobbar vi vidare med ord och läsning.

No går vi över till programmering.

Ma jobbar vi med geometri prov 10/4

So börjar vi med historia vikingatiden.

Idrotten jobbar vi med olika lekar, fysträning och triangeldans.

Några bilder från gröna gruppen som kämpar med So provet. Båda grupperna jobbade kanon med denna uppgift.

Trevlig helg önskar Jupiter teamet

Marie, Maria, Ayla, Camilla & Krister