Samhällsekonomi HT-20 Solen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.40 till 46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.40 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

 

____________________________________

V. 41 – EU – Som en del av Sveriges största handelspartner

V.42 – Samhällsekonomi – Genomgång

V.43 – Samhällsekonomi

V.45 – Slutspurt repetition EU

V.46 – Repetition. Prov

Litteratur och föreläsningar:

Prov Samhällsekonomi Öppna frågor

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

– Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

 

Info om partierna

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en del av projektet ”Livet efter Lemshaga” är detta något alla måste ha djupare kunskap om. Hur landet styrs och hur vår ekonomi är uppbyggd är centralt för att kunna bli en del av det samhälle vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Krönika och dikt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell


När v.40-42

Vad?
Du ska lära dig genretypiska drag för krönika och dikt.
Du ska analysera en krönika.
Du ska skriva en egen krönika och en dikt på samma tema/ämne.

Frågeställning och följdfrågor:
Var hittar man krönikor och dikter?
Hur skriver man en krönika eller en dikt?


Skrivmall, Krönika

Krönika, skrivmall ht-20

Bedömninsmatris, Krönika och dikt (bedöms från projektets början till slut)



Hur ska vi arbeta?

Vi tittar på en film på NE om krönika och dikt.

Vi läser och analyserar krönikor.

Du följer en skrivmall och skriver en egen krönika och en egen dikt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Du deltar i undervisningen genom samtal, frågor och diskussioner.
  • Du ska skriva en krönika och en dikt.

    Förankring i kursplanens syfte
    Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
    • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
    • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

    Centralt innehåll från kursplanen
    Läsa och skriva
    • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
    • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
    • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Berättande texter och sakprosatexter
    Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen


Fantasy

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 39- 49

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är fantasy?
  • Vilka typiska drag finns det i en fantasybok?
  • Vilka olika världar kan en fantasybok utspela sig i?
  • Hur brukar en god eller ond person beskrivas?
  • Hur kan vi skapa en värld till vår egen bok?
  • Vilka karaktärer kan finnas i en fantasybok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik…
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt godspråklig variation.
5 – I texterna använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
6 – De berättande texterna… De berättande texter eleven skriver innehåller enklagestaltande beskrivningar och enkel handling. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. De berättande texter eleven skriver innehåller välutveckladegestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
9 – Genom att kombinera… Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
10 – Dessutom kan elven ge… Dessutom kan eleven ge enklaomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsakfungerande sätt. Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kommer att jobba med lärarledda lektioner, enskilt arbete, respons på varandras arbete.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske både fortlöpande genom bearbetning av våra böcker samt att vissa delar väljs ut och lämnas in för bedömning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 39- Introduktion, vad är typiskt för fantasy (genrespecifikt), forma världarna.
V 40- Forma världarna, befolka världarna, matrisgenomgång.
V 41- Kapitel 1
V 42- Kapitel 2
V 43- Kapitel 3
V 45- Fortsätta att skriva + rita kapitelbilder
V 46- Fortsätta att skriva + rita kapitelbilder
V 47- Fortsätta att skriva + rita kapitelbilder
V 48- Skriva SISTA VECKAN
V 49- Göra framsida samt ”trycka boken”

Tal och Algebra

Ansvarig lärare: Monsieur Forselius

När, under vilka veckor? v.40-v.50??

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är ett bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

  • kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
  • räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

  • vad kan de olika bokstäverna stå för?
  • hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

  • tolka olika uttryck
  • skriva egna uttryck till problem
  • skapa ekvationer utifrån givna problem
  • tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

  • behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material
FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material
För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.
Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.
Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på ……….??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

All lektionsplanering hittar ni på classroom!!!

Solen Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNTY3/t/all

Solen Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3Nzk1NDg5Nzc0/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Veckobrev Tellus V39

Hej alla Tellus elever, nu är det bara 4 veckor till vårt behövliga höstlov.

När man kommer till vår vackra skola så möts man av nya vyer varje dag.

Ämnena rullar på som vanligt, men ha lite extra koll på Schoolsoft då många ämnen börjar närma sig slutet på sina arbetsområden, vilket ibland innebär en liten avstämning.

So har ett kart prov fredagen 16/10, kartorna läggs ut på schoolsoft under helgen. Eleverna har sina kartor inklistrade i sina skrivböcker. Man kan också träna på Seterra. Fredagen 23/10 har vi geografi prov frågor och svar läggs ut nästa helg. All info om provet lägger jag ut nästa helg under rubriken uppgifter.

Idrotten går nu in orienterings perioden. eleverna har ett praktiskt test innan lovet och ett teoretiskt test efter lovet i orientering.

Veckan som kommer är det utvecklingssamtal på måndag på mentors tid, sovmorgon om man inte har samtal.

Onsdag har vi vår vandringsdag, det är en heldag så medtag matsäck och fika samt en stor dricka. Info om vart vi samlas och avslutar dagen finns på schoolsoft under nyhet från mentorer.

Marie, Krister & Cecilia

Neptunus veckobrev v.39

Hej alla i Neptunus!

Tack för en rolig och fin vecka tillsammans! Nu är nästan alla utvecklingssamtal klara och det har varit väldigt roligt att få ett ansikte på er föräldrar och fått tiden att prata om just ditt barn. Vi upplever att vi har två riktigt fina, glada och nyfikna grupper!

Kunskaper

Matematik

Denna vecka har vi arbetat med begreppen ”fler”, ”färre” och ”lika många”.

Är verkligen 5 myror fler än fyra elefanter? Vi diskuterade att det inte spelar någon roll hur stora eller små föremålen är, utan att det är antalet som räknas.

Svenska

Bokstavspåsen presenterades av Maja och Linnea. Vi fick lära oss ord som bland annat ”sked”, ”sudd”, ”strumpa”, ”smink”, ”svamp” och ”sugrör”. Och som ni kanske gissat så var S veckans bokstav. Vi har övat på att forma s och dess bokstavsljud. Vi har skrivit ord med s i och med veckans ord ”en” och ”ett” skrivit meningar.


Vi gjorde även en lek som heter ”Hör vi ihop?” Denna lek tränar både att läsa och stava, men även hur vi är mot varandra. Innan leken började fick vi tänka på följande:

Möt alla.
Låt kompisen tänka själv och svara själv.
Fokus på uppgiften.
Prata med trevlig ton.
Hjälp varandra om ni behöver hjälp.

Läsläxan

Bra jobbat alla med läsläxan! Idag fredag har alla barn fått den nya läxan och de nya orden med sig hem. Den ska tillbaka på torsdag nästa vecka.

Bild

Under de senaste veckorna har vi fortsatt att utforska färgerna och olika färgblandningar. Vi har lärt känna kompisfärgerna i färgcirkeln. Det är färger som hjälper varandra att lysa; röd och grön, blå och orange och lila och gul. Dessa färger kan dock variera lite i olika färgcirklar.
Vi arbetar med teknik och lär oss att använda olika material på ett hållbart sätt. Varje lektion ”dukar jag upp” material och uppgifter som vi ska arbeta med. Det är viktigt att det ser inspirerande och inbjudande ut och det blir lätt att förstå hur man ska använda materialet. För att penslarna ska hålla längre lägger vi dem bredvid vattenkoppen på en servett.
När eleverna var klara med sin färgcirkel var det några som fick göra en bild med kompisfärgerna.
Under arbetet har vi svag musik i bakgrunden och en lugn kreativ atmosfär.

Friluftsliv/NO

Under veckans friluftsliv tog vi den härliga promenaden till scoutstugan. Det är verkligen en vacker plats på höjden där man ser både vatten och ut över alla trädtoppar som vi uppmärksammade hade börjat byta färg. Vi pratade om årstidsväxlingar och vad som händer på hösten. Varför ändrar löven färg? Det var en av tankarna som kom upp och vi fick tillfälle att pata om fotosyntes, klorofyll och vad som händer med växter och träd när det blir kallare i luften.

Vi gjorde ett ”naturbingo” som gick ut på att hitta olika saker i naturen. Sedan var det såklart också lite fri lek innan vi begav oss tillbaka.

Normer och värden

På uppdrag av vårt trygghetsteam och våra kamratstödjare fick grön grupp diskutera och markera platser på vår skolgård som de kände sig riktigt trygga på / inte kände sig lika trygga på. Röd grupp ska göra samma sak nästa vecka. De fick i små grupper om 4 barn tillsammans prata och förklara varför de satt sin markering just där de valt. När vi sedan i samlingen pratade om kartorna kunde vi se att många kände sig väldigt trygga överallt. Det var några ställen där man var rädd för att det skulle finnas orm och vissa barn  som var bollrädda kände sig inte trygga på tennisbanorna. Tryggisgruppen kommer sammanställa alla klassers utvärderingar och se om det finns någonting vi bör åtgärda för att skapa så stor trygghet för våra barn som möjligt.

Övrig info

Föräldramöte

Denna termin kommer vi inte att ha ett fysiskt föräldramöte. Istället kommer vi att sammanställa information i en presentation som vi kommer att lägga upp på Schoolsoft på onsdag nästa vecka. När ni har läst och tagit del av informationen vill vi att ni kryssar i “Har läst bekräftelse” så att vi kan se vilka som har tagit del av  informationen. Är det så att ni har någon fråga eller fundering som gynnar andra att ta del av, maila oss den innan onsdag. Samt uppkommer det frågor efter att ni tagit del av vår presentation, så får ni gärna maila oss.

Nästa vecka:

Mån: Vi startar upp veckan tillsammans.
Tis: Sovmorgon skolan startar 9.40
Ons: Idrott (mjuka kläder tas med i en ryggsäck eller gympapåse)
Tor: Läsläxan lämnas in och förhörs i mindre grupper. (Förvara gärna din läxa i en mapp)
Fre: Veckans läxa delas ut.

Trevlig helg!

Sara, Camilla och Mattias