V. 11-14 ”Decimaltal”

När, under vilka veckor? 11-14

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Decimaltal

 

Fokusområden:

  • Tiondelar, hundradelar och tusendelar
  • Jämföra och storleksordna decimaltal
  • Omvandla från bråkform till decimalform
  • Addera och subtrahera decimaltal
  • Multiplicera och dividera decimaltal

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Tiondelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vad påstår Gustav/Fatima?
– hur många ental/tiotal behöver vi?
– vilket värde har varje siffra i 1,2?

 

Lektion 2 Hundradelar
– vilket värde har varje talbricka?
– hur kan vi skriva och läsa talet?
– vilket värde har varje siffra i talet?
– vilka talbrickor kan vi använda för att visa talet?

 

Lektion 3 Upptäcka tusendelar
– vilket tal visar den stora kuben?
– visar de andra delarna ett tal som är större eller mindre än 1?
– hur många plattor/stavar/små kuber får plats i stora kuben? Vad kallar vi varje del?
– vilket tal visar plattan/stavarna/de små kuberna?

 

Lektion 4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vilka olika tal kan vi bilda med sju talbrickor?
– hur många ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar är det i varje tal?

 

Lektion 5 Jämföra och storleksordna decimaltal
– var skriver vi respektive talsort?
– vilka olika tal kan vi bilda?
– hur kan vi jämföra talen? Vad ska vi börja med?
– varför jämför vi endast entalen före tiondelarna?
– min kompis säger att han inte behöver jämföra alla talsorter för att kunna storleksordna talen. Stämmer det?

 

Lektion 6 Från bråkform till decimalform
– hur ska vi omvandla bråken till decimaltal?
– vilket av bråken är lättast att omvandla?
– hur gör vi för att bilda likvärdiga bråk?
– hur kan vi omvandla bråken till tiondelar eller hundradelar?
– kan vi jämföra bråk genom att bara titta på nämnarna?

 

Lektion 7 Addera och subtrahera decimaltal
– är talen som kan stå på talkorten större eller mindre än ett?
– vad kallar vi tal som är mindre än ett?
– vilka två decimaltal ger summan ett?
– vilka två decimaler ger summan tio?
– hur kan vi ta reda på vilket tal som saknas om vi känner till ett av talen och summan av talen?

 

Lektion 8 Multiplicera decimaltal
– hur långt är bandet?
– hur många lika stora delar ska vi dela bandet i?
– hur lång är varje del?
– på vilka olika sätt kan vi ta reda på den sammanlagda längden av tre delar?

 

Lektion 9 Multiplicera decimaltal
– hur mycket väger ett paket socker?
– vilket räknesätt ska vi använda?
– vilka olika metoder kan vi använda för att ta reda på hur mycket åtta paket väger?
– kan vi dela upp talet och multiplicera varje talsort separat?
– kan vi använda uppställning?

 

Lektion 10 Dividera decimaltal
– kan vi dela upp talet och dividera varje talsort separat?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 4?
– är det lätt att dividera 12 ental med 4, 4 tiondelar med 4 och 8 hundradelar med 4?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 3?
– är det lätt att dividera 12 ental med 3, 3 tiondelar med 3 och 18 hundradelar med 3?
– finns det fler sätt?

 

Lektion 11 Dubblera och halvera decimaltal
– vad är produkten/kvoten av 56 och 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 0,56 * 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 5,6/2?
– finns det fler sätt?

 

Lektion 12 Kunskapslogg kapitel 2

Fokusområden

  • Vad är tiondelar?
  • Vad är hundradelar?
  • Vad är tusendelar?
  • Hur gör vi när vi storleksordnar decimaltal?
  • Hur gör vi för att omvandla från bråkform till decimalform?
  • På vilka olika sätt kan vi addera och subtrahera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi multiplicera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi dividera decimaltal?

 

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Tiondelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tiondelar. 

Kunna dela upp tal i ental och tiondelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

s.32 s.32
2 Hundradelar Utveckla förståelse för positionssystemet och hundradelar. 

Kunna dela upp tal i ental, tiondelar hundradelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talstorterna.

 

s.35 s.35
3 Upptäcka tusendelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tusendelar. 

Kunna visa och skriva tusendelar på olika sätt.

Kunna läsa decimaltal.

 

s.40 s.37
4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar Kunna dela upp tal i ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar. 

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

s.43 s.40
5 Jämföra och storleksordna decimaltal Kunna jämföra och storleksordna tal utifrån ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar. 

Kunna visa jämförelser i en positionstabell.

Kunna visa och jämföra decimaltal på tallinjen.

s.46 s.43
6 Från bråkform till decimalform Kunna visa och skriva tiondelar och hundradelar på olika sätt. 

Kunna uttrycka olika bråk som tiondelar och hundradelar.

Kunna omvandla tal i bråkform till tal i decimalform.

s. 50 s.45
7 Addera och subtrahera decimaltal Kunna hitta decimaltal som ger summan ett respektive tio. 

Kunna addera och subtrahera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera decimaltal.

s.54 s.47
8 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

s.58 s.49
9 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

s.60 s.51
10 Dividera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att dividera decimaltal.

s.63 s.54
11 Dubblera och halvera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal. 

Kunna halvera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera och dividera decimaltal.

s.66 s.57
12 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om decimaltal. 

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.70 s.60

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
– Eleverna möter naturliga tal, decimaltal och tal i bråkfrom.

– De jämför talens egenskaper genom att storleksordna dem.

– De delar upp decimaltalen i tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar och växlar mellan talsorter.

– Eleverna använder positionssystemet för tal i decimalform.

– De beskriver tal utifrån tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar, samt utvecklar förståelse för att siffrornas värden beror på vilken positiv de har i talet.

– Eleverna tränar på att använda tal i bråk- och decimalform i uppgifter kopplade till vardagsnära situationer.

– Eleverna möter addition, subtraktion, multiplikation och division i elevnära sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper.

– De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

– Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera.

 

Samband och förändring
– Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband, som dubbelt och hälften, vid multiplikation och division med två.

 

Problemlösning
– Eleverna löser och formulerar textuppgifter utifrån vardagliga situationer.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

Uranus veckobrev v.8

Hej alla härliga familjer i Uranus!

 

Tack för en fin vecka tillsammans och för en superhärlig skridskodag tillsammans i torsdags! Istället för läsläxa denna vecka så skickar vi med ett sportlovsbingo som vi hoppas ger mysiga lässtunder under sportlovet!

 

Svenska

Nu var det dags för en ny text i Läsresan, “Dex- en superhjälte med hjärta”. Det är en fantasiberättelse om en envis hund med stora drömmar som bestämmer sig för att bli en superhjälte. Vi samtalade kring vad olika ord i berättelsen betydde, så som kvarteret, partner och svävande. Vi arbetade även med läsförståelsefrågor. Orden som vi skulle öva på att stava var ord som stavas med ck efter korta vokaler. 

Matematik

Vi har fortsatt med subtraktion och addition med talen upp till 100 och fokuserat på uppställning, både med och utan växling. Vi arbetar med konkret material så vi får en förståelse för vad som sker när till exempel entalen inte räcker och vi måste växla ett tiotal till ental.

Under kommande veckor kommer vi att arbeta med klockan lite extra. Dena vecka sjöng vi klock-sången, spelade klock-bingo och tittade på ”tidsakuten” från UR.

Lilla aktuellt

Ingen kan undgå veckans händelser i Ukraina. Barnen har kommit med många frågor, funderingar och tankar under veckan. Därför har vi idag, fredag tagit oss tid att lyssna till Lilla aktuellt skola där de tar upp just vad som har hänt. Vi tittade tillsammans på en världskarta för att se vart Ukraina ligger i förhållande till Ryssland, Sverige och andra länder och tog oss tid att prata om det barnen ville lyfta.

Idrott

Denna vecka bjöd Mattias på en av barnens favoriter, hinderbana!

Skridskodag på Ekvallen

Under torsdagen hade vi en härlig skridskodag på Ekvallen.Vi åkte massor av skridskor, men dagen bjöd även på skridskoskytte (med ärtpåsar), islivräddning och lek. Till lunch fick vi goda grillade hamburgare, tack köket!

 

Info från fritids

Hej alla!

Onsdag den 9/3 stänger fritids kl 13:00.

Detta för att alla pedagoger har en gemensam halv planeringsdag.

Med vänliga hälsningar fritids och fritidsklubben.

Kommande händelser:

  • onsdag 9/3 stänger skola och fritids klockan 13:00
  • v.15 – Påsklov

 

Vecka 10

Måndag- Sovmorgon/ fritids

Tisdag- Kör

Onsdag– Idrott, Obs! Skola och fritids stänger kl 13:00

Torsdag – Läsläxan lämnas in. Friluftsliv, packa gärna med något varmt att dricka, sittunderlag och en frukt.

Fredag-  Ny läsläxa, veckans elev

 

Vi önskar ett härligt sportlov!

 

/ Sara, Hanna och Mattias

Sara Sandström, sara.sandstrom@lemshaga.se

Hanna Svedlund, hanna.svedlund@lemshaga.se

Mattias Olsson, mattias.olsson@lemshaga.se

Fritids MG: 08-586 313 27

Veckobrev Jupiter V8

Hej alla elever och vårdnadshavare i Jupiter. Nu har vi kommit fram till vårt välbehövliga sportlov. Lite bilder över vår skola.

Ämnena rullar på in i det sista.

So fortsätter vi med kristendomen.

Idrotten jobbar vi med redskap men vi hade även en rolig boxnings lektion.

Matten jobbar vi med klockan och tid.

Svenskan rullar arbetet med Harry Potter på.

Övriga ämnen rullar på som vanligt.

Lite bilder från vanliga raster.

Klubben är öppen för de elever som önskar gå dit på lovet.

Information från fritids/fritidsklubben
Hej alla!
Onsdag den 9/3 stänger fritids kl 13:00.
Detta för att alla pedagoger har en gemensam halv planeringsdag.
Med vänliga hälsningar fritids och fritidsklubben.
Jupiter teamet önskar alla våra elever ett underbart sportlov.
Agneta, Karin, Ulrika, Åsa & Krister

 

Plutos veckobrev v.8

Hej alla Plutofamiljer!

 

Kunskaper / Normer och Värden / Ansvar och inflytande

 

SVENSKA

Språklek
Denna vecka har vi fortsatt att lyssnat efter språkljuden i olika ord. Vi har lyssnat och urskiljt vilka två ord av tre, som låter lika i början.

Plutokompis! Be någon läsa orden för dig med betoning på första språkljudet i varje ord. Vilka två låter lika i början?
mössa – vante – morot
docka – nyckel – nalle
godis – gaffel – penna

Vi har övat på att lyssna och urskilja vilket som är det sista ljudet i olika ord.

Plutokompis! Be någon läsa orden för dig med betoning på sista språkljudet i varje ord.
Hur låter det sista ljudet i orden nedan?

Vi har övat på att lyssna efter och urskilja alla språkljud i kortare ord. För varje ljud vi hörde i ett ord la vi en kaplastav på mattan sedan räknade vi hur många ljud det var.

Vi har också lärt oss ramsan Apala Mesala och sjungit Jag vill har munkar… och rörelsesången Min hatt den har tre kanter. Vi avslutadne veckan med några gåtor som alla fick gissa och svara på.

Plutokompis! Gissa vad jag tänker på…
– Det här är ett djur som slutar på Mmm. Den har inga ben eller armar. Den luktar med sin tunga och slingrar sig fram? (orm)

 

SO

Världens mesta Ester
Förutom att få gå på teater denna dag, så var det mycket uppskattat att få åka buss uppe vid uppe stora vägen och få ha med sig egen lunchmatsäck. Teatern vi var och tittade på i veckan handlade om när Ester som är ny i klassen hittar en ny vän, Signe. En bra teater som handlade om vänskap och relationer, sanningar och lögner mm.

När vi kom hem från teatern så utvärderade vi vår upplevelse med hjälp av vt-rutinen ”dragkampen”. Majoritet av elever upplevde teatern som mycket bra, någon upplevde den lite sorglig och vissa lite mittemellan, då de saknade mer rekvisita och fler skådespelare för att lättare förstå handlingen.

Vi samtlade även vidare kring frågeställningar som:
-Hur blir man vänner?
-Kan personer som inte finns i verkligheten vara viktiga?
-Kan ett husdjur eller annat djur vara ens bästa vän?
-Är det okej att faktiskt lura personalen på fritids/skolan?

 

Vara vänner
Denna vecka har vi vid olika tillfällen sett två avsnitt av Vara vänner.

Avsnitt 3 Maria har det jobbigt hemma
Maria kallas ibland för Skit-Maria av sina klasskompisar. De säger att hon luktar och att hon har smutsigt hår. Hemma hos Maria är det stökigt. Det är för att Marias mamma är sjuk och inte orkar göra så mycket. Aldrig gör de något kul tillsammans. Men det säger inte Maria i skolan. En dag bestämmer hon sig för att berätta något helt annat istället.

Vi diskuterade och samtalade om avsnittet utifrån frågeställningar som:
– Varför mådde Maria dåligt tror du?
– Varför hittade hon på den där utflykten till djurkparken?
– Hur känns det att vara avundsjuk?
– Hur känns det när en kompis inte säger snälla saker om en?
– Vad har ni för lösningar?
– Vad hade personerna i filmen kunnat göra annorlunda?

Avsnittet 4: Varför är Ville så bråkig?
Ville får aldrig vara med och leka. Alla säger att han stör och förstör. De kallar honom ”Ville sprattelgubbe” för att han har svårt att sitta stilla. Just idag tycker Ville att det är roligt att bygga parkeringshus, men det får han inte göra för de andra barnen. Om Ville ska kunna vara med och leka behöver han få hjälp av någon vuxen.

Vi diskuterade och samtalade om avsnittet utifrån frågeställningar som:
– Varför blev Ville så arg tror du?
– Hur kändes det för Ville när kompisen sa att han inte fick vara med?
– Hur kändes det för kompisarna när Ville rasade borgen?
– Vad har ni för lösningar?
– Vad hade personerna i filmen kunnat göra annorlunda?

 

Skridskodag på Ekvallen
Tack för en härlig skridskodag på Ekvallen i veckan. Det åktes skridskor från tidig morgon fram till lunch, lektes lekar på isen och åts hamburgare. Grymt jobbat alla Plutokompisar!

Mångrupper

Nix – simskola
Den här veckan på simskolan har vi fortsatt att öva flitigt på tekniken i bentagen samt simmat både bröst- och ryggsim. Alvslutningsvis övade vi på livräddning med livboj. I par fick barnen turas om att livrädda varandra, en låg i livbojen och den andra höll i och simmade ryggsim. Bra jobbat allihop!

Charon – dramalek
Dagens innehåll:

  • Namnkedjan
  • Det här är ingen stol..

Önskelekar:

  • Pomperipossa
  • Godismonstret
  • Spegelmemory
  • Kompismassage

I dramaövningen ‘Det här är ingen stol’ ställer vi en stol i mitten av samlingsringen som får symbolisera olika saker som vi fantiserar om i en lek/charad. Den som vill hittar på vad stolen ska föreställa och gör sedan en liten charad kring det. Sedan får de andra barnen gissa vad det handlade om och vad stolen föreställde. Det gjordes en hel del charader kring skjutvapen och bomber vilket gjorde att vi pausade och pratade om det som just nu händer i Ukraina, det fanns ett stort behov. Vi lyssnade in varandras funderingar under en liten stund, sedan bröt vi resonemanget och gick vidare.

Hydra – Bild
Denna vecka har vi fått prova på att rita andra hälften, och provat med egen variant.

 

FRITIDS

Skogen
Vecka 11 börjar vi gå till skogen igen och det blir den gröna gruppen som startar torsdagen den 17/3 kl.14:30 – 15:45.

Skola och hem

Information

Hur pratar vi med våra barn…
Hur pratar vi med våra barn om det som händer i världen just nu. Under veckan har tankar och frågor kring den pågående situationen mellan Ryssland och Ukraina kommit upp bland en del elever. Vi vill att ni ska känna till att vi vid dessa stunder har vi mött eleverna, genom att lyssna på dem och svara på deras frågor utifrån en lämplig nivå som bibehåller en känsla av trygghet. Det vill säga ärligt men ganska kortfattat, inte med för mycket  information och vuxendetaljer som kan bidra till ökad oro eller rädsla.

Information från fritids/fritidsklubben
Onsdag den 9/3 stänger fritids kl 13:00.
Detta för att alla pedagoger har en gemensam halv planeringsdag.
Med vänliga hälsningar fritids och fritidsklubben.

Sportlov v.9
Nästa vecka är det sportlov på fritids för de barn som är anmälda. Den här veckan arbetar Christina, Lotta, Lisa och Titti på plutofritids.
Vi börjar dagarna med morgonsamling kl.9:00 och går igenom dagens schema, planerade aktiviteter och vilka kompisar som är på fritids. På måndag presenteras ett aktivitetsschema för hela veckan.
Lunch serveras kl.10:45 och mellis kl.13:30.
Vid ev sjukdom eller ledighet meddelar ni det som vanligt på schoolsoft. Önskar ni lämna efter kl.9:00 vill vi att ni hör av er till oss via mejl eller mobil.
fritids@lemshaga.se
Plutos mobil: 08-586 313 10
Fritids mobil: 08-586 313 27

Vecka 10
Måndag: Morgonfritids/sovmorgon. Skolstart 9.20.
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag: Idrott gröna, NO röda.
Fredag: Mångrupper, Simskolegruppen (Nix) ses senast 7.50 i Plutos hall. Charon och Hydra börjar som vanligt 8.20. OBS! Sista tillfället i nuvarande aktivitet!

 

Trevlig helg!
/Plutos pedagoger

 

Merkurius Veckobrev v. 8

Hej alla Merkurius! 

 

Veckan som gått: 

Denna vecka fick vi, mera än aldrig, ta hand om varandra som klass. Sista veckan innan sportlov har gått och nu är det dags att ha ett välförtjänt lov. Veckan gick enligt schema.

 

Under veckan fick vi fylla två enkäter med olika slags frågor relaterade till skolan, till exempel normer och värden, ansvar och kunskaper. Vi diskuterade också under mentorstimmen gällande elevdemokrati och hur vi kan delta i en demokratisk process för att göra skolan bättre för alla. 

 

Veckan efter lovet: 

Skolvecka enligt schema.

 

Övrig info:

Allaktivitetsdagen 15/3: Nu har bokningen till Romme stängt och alla elever har nu gjort sitt val. Övriga aktiviteter som erbjuds (om det blir minst 8 elever) är; Tårtbakningstävling i hkk + pluggstuga/promenad och filmmys/sällskapsspel (gratis), Padel+Yoump en timma på varje ställe (240 kr inkl rack och strumpor), Badhuset (gratis).

Inspirationsmässan 2022: 

Även i år vill vi anordna en inspirationsmässa för våra elever i årskurs 7-9 och hoppas att många vill vara med och inspirera.

Har du några utbildningar, yrkes- eller livserfarenheter som du kan dela med dig av?

Hör av dig till maria.knutas-wegner@lemshaga.se senast 28 Februari om du vill vara med!

 

Kommande datum

Vecka 9: Sportlov

15/3 – Tisdag: Allaktivitetsdag

 

Vi önskar alla ett trevligt lov!

 

/mvh Merkuriusteamet

Tellus vecka 8

Sista veckan innan sportlovet…

…innehöll bland annat en fantastisk skridskodag på Ekvallen! Vi åkte skridskor, några av oss gick en promenad runt Ösby träsk, och till lunch grillades hamburgare. En riktig toppendag helt enkelt!

 

 

I övrigt har veckan bjudit på blandat innehåll. I matematiken har vi exempelvis börjat titta på proportionella samband, och i svenskan är det reportage och nyhetsartiklar som står på agendan. Detta kommer i förlängningen leda fram till ett ämnesövergripande projekt tillsammans med SO:n. Jätteroligt!

 

Information från fritids/fritidsklubben

Hej alla!
Onsdag den 9/3 stänger fritids kl 13:00.
Detta för att alla pedagoger har en gemensam halv planeringsdag.
Med vänliga hälsningar fritids och fritidsklubben.

Romme 15/3

Catrin har skickat ett mail samt skapat ett inlägg på SchoolSoft kring hur anmälan till Romme går till. Gå gärna in och anmäl er så snart som möjligt!

 

Kommande datum

  • 8/3: Skolbio i Gustavsbergs centrum (slutar på plats ca 13.50).
  • 15/3: Skidresa till Romme.
  • 5/4: Nationella prov i engelska.
  • 7/4: Nationella prov i engelska.
  • 11/4-14/4: påsklov
  • 15/4: Ledigt (röd dag).
  • 18/4: Ledigt (röd dag)
  • 4/5: Nationella prov i matematik.
  • 23/5: Operation Lemshaga
  • 24-25/5: Lov
  • 26/5: Ledigt (röd dag)
  • 27/5: Lov
  • 10/6: Skolavslutning

 

Tusen tack för en, i vanlig ordning, fantastisk vecka och hoppas ni får ett jättefint lov!

Varma hälsningar,

Johanna, Catrin och Sofia