Saturnus månadsbrev oktober

Hej alla barn och vårdnadshavare i Saturnus!

Vilka fina veckor vi har haft tillsammans! Tiden springer fram och det är redan dags för höstlov. Vi har uppmärksammat FN-dagen genom en gemensam samling för alla på mellangården. Uranus visade och berättade om delar ur barnkonventionen och kören uppträdde. Vi sjöng också några gemensamma sånger. 

Månaden avslutades på bästa sätt med halloweentema på dagen. Under förmiddagen delades klasserna upp i grupper och gick runt i olika stationer. På en station kunde de få en sminkning och/eller tatuering samt pyssla, på den andra var det tipsrunda och lek och på den tredje fick de lyssna på läskiga spökhistorier. Efter lunch dukade vi upp en härlig fikabuffé och pysslade eller såg på film en kort stund. Stort tack alla ni som bidrog till fikabuffén, det var väldigt uppskattat av barnen. Efter fikat gick vi till idrottshallen och avslutade dagen med uppvisningar, dans och lekar. 

NO

Oj vad mycket svampar vi har hittat! Tillsammans tog vi oss ut i skogen och hittade alla möjliga olika sorters svampar. Väl tillbaka till klassrummet undersökte vi om vi kunde se vilka sorter de var. Vi undersökte svampens olika delar med hjälp av luppar. Vi fick lära oss begrepp som fot, hatt, skivor, sporer, mycel m.m. Genom att läsa böcker och se på film har vi lärt oss om hur svamparna sprider sig och vilken viktig del de har i naturen som nedbrytare! 

Genom att söka efter fakta och fylla i en fem-fältare där de tog reda på svampens klassificering, var den oftast växer, hur den sprider sig och om den är ätlig/oätlig. Med det som stöd skrev barnen sedan egna faktatexter.
Vi skapade även egna svampar av trolldeg. Barnen valde en svamp som fanns i verkligheten och sen fick de göra en egen fantasisvamp. Så nu har vi en egen liten svampskog i våra fönster.


Vi måste även berätta att några av oss i Saturnus fick möjligheten att se solförmörkelsen i tisdags trots alla moln. Det var väldigt spännande!

SO

Nu har vi startat upp projektet forntiden där vi börjat med istiden. Genom pedagogiska filmer och faktatexter har vi tagit reda på varför det blir istid, hur länge sedan det senast var istid samt hur länge den varade. Vi har lärt oss om olika spår från istiden som vi kan se i naturen och som har format vårt landskap. Då vi var ute på friluftslivet var det några elever som uppmärksammade isräfflor på berget. Efter lovet kommer vi lära oss mer om djur som levde och vandrade upp till norden då isen började smälta samt hur de första människorna som kom efter levde. 

Den magiska dörren

Under de senaste veckorna har vi startat upp ett romanprojekt som heter “Den magiska dörren”. Syftet är att öka skriv- och berättarlusten hos barnen och öva på olika moment i svenska. En viktig del är även att bearbeta, förbättra och utveckla sina texter genom kamratbedömning. Denna gång skriver vi på våra Ipads och vi skriver ett kapitel i taget. Varje kapitel har riktlinjer kring vad det ska innehålla, utöver det får de själva bestämma handlingen. Till varje kapitel ritar vi en bild och tillsammans ska det bli en kapitelbok. Vi ser med spänning fram emot att se hur berättelserna utvecklar sig!

Kommande händelser:

Nästa vecka- HÖSTLOV- (ingen läsläxa)

Fritids är stängt: 31/10 samt 1/11.

Fritids är öppet 2/11-4/11.

Fredag 4/11 stänger fritids 15:00.

 

V. 45:

Lektioner enligt schema.

Måndag:

Tisdag:

Onsdag: Friluftsliv, packa gärna med en frukt samt vattenflaska.

Torsdag:

Fredag: OBS! Idrott med dusch inomhus, så ta med idrottskläder samt gärna ett par gympaskor. Ny läxa lämnas ut.

 

Trevlig helg och hoppas ni får ett skönt höstlov!/ Sara, Hanna och Mattias

 

Bråk

Bråk

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 42-46

 

Varför?

Hur stor del av pizzan åt Stina? En halv? En fjärdedel? En hel? 

Skolverket beskriver bråk som en del i det centrala innehållet för matematiken. Ni har tidigare mött bråk i lågstadiet – nu bygger vi vidare på den kunskapen och tar den ett steg längre. 

Vi försöker att förstå hur bråk fungerar och hur bråk används i vardagliga situationer. Genom att arbeta med konkret material, genom att testa och experimentera och genom att diskutera med våra klasskamrater kommer vi öka vår förståelse för bråk! 

 

Vad? 

  • Tal i bråkform
  • Bråk med lika värde
  • Jämföra och storleksordna bråk
  • Tal i blandad form
  • Addera och subtrahera bråk
  • Del av helhet och del av antal

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Lägesmått och spridningsmått

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik – Lägesmått och spridningsmått
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 41-42

Varför?

Statistik handlar om att samla in, bearbeta, beskriva och dra slutsatser från olika typer av data eller undersökningar. Mycket av den information som möter oss i vardagen är statistisk information. Det kan vara idrottsresultat, ekonomiska kalkyler eller geografiska data. Statistik kan presenteras på en mängd olika sätt och den används ibland i syfte att vilseleda. Det är därför centralt att ha kunskaper om statistik för att kunna tolka, bedöma och värdera olika typer av information.

I år 8 mötte ni lägesmåtten – median, medelvärde och typvärde. Ibland räcker det inte med lägesmått utan man måste komplettera med att titta på hur värdena är fördelade, vilken spridning de har sk spridningsmått. Ni får möta spridningsmåtten variationsbredd och kvartilavstånd (kvartiler) samt hur man med hjälp av kvartilerna (nedre och övre) kan rita upp ett lådagram (en typ av diagram).

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

  • Hur beräknar man medelvärdet på en undersökning?
  • Hur tar man fram median och typvärde?
  • Hur beräknar man variationsbredd och kvartilavstånd?
  • Hur använder man sig av spridningsmåtten för att rita upp ett lådagram?
  • Vilket/vilka mått lämpar sig bäst för att beskriva olika undersökningar?
  • Vad är ett histogram?
  • Hur beräknar man klassbredd och klassmitt?
  • Hur tar man fram i vilken klass medianen finns i och hur beräknar man medelvärdet i ett histogram?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.

Ekologi

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: Biologi
Årskurs: åk 8
Ansvarig: Cristin Axörn
När: v34-43

Varför?

Vi behöver verkligen värna om vårt klimat och vår miljö. Men hur? Vad är egentligen klimat och hur kan vi i Sverige påverkas av   t ex skövlingen i Amazonas. Hur hänger allt ihop? Vi kommer att titta närmre på faktorer för att bättre förstå vår omgivande miljö. Vi kommer att lära oss om alltifrån fotosyntesen till förbränningen, hur ekosystem fungerar allt från det lilla ekosystemet till det stora. Hur allt hänger ihop och hur små avvikelser i miljön kan få katastrofala följder. Även om det i media i nuläget ser ganska svart ut när det kommer till diskussioner om framtid och klimat är det fortfarande inte försent. Vi ser också hoppfullt på de Globala målen varför de upprättats och vad vinningen kan bli. Slutligen vad kan vi göra, för är det egentligen så svårt?

Vad?

  • Hur fungerar fotosyntesen?
  • Vad innebär förbränningen?
  • Vad är ett ekosystem?
  • Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer, resiliens)
  • Vad innebär biologisk mångfald och varför är biologisk mångfald bra?
  • Vad innebär en ekosystemtjänst?
  • Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
  • Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
  • Vad är ett habitat, biom och en biotop?
  • Vad är en näringskedja?
  • Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner?
  • Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid)
  • Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
  • Vad innebär växthuseffekten? Vad får den växthuseffekten för konsekvenser för oss/miljön? Vad kan du/vi göra för att minska/stoppa dem? (lokalt/globalt)
  • Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)
  • Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
  • Vilka är konsekvenserna av övergödning?
  • Vad menas med försurning?
  • Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
  • Vilka är de vanligaste miljögifterna?
  • Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Hur?

Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer. Vi kommer att avsluta med ett prov.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

TidTid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter
Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar
Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner
Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion
Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö
Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk
Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering
Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

 

 

The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian

Ämne: English 

Årskurs: 8

Ansvarig: Sofia Ljungkvist

 

När: v 40 –> 8?

Detaljerad planering finns i Meitner och uppdateras allteftersom projektet fortlöper.

 

Varför?

Genom att läsa skönlitteratur tar del av en annan värld än vår egen, vidgar våra vyer och perspektiv.

Att ha en skönlitterär bok som bas under en längre period, gör att vi kan ta oss an andra delar som dyker upp längs vägen.

Genom att läsa på engelska övar vi språkfärdigheter som läsförståelse, ordförråd, språkregler, skriftlig- och muntlig kommunikation. Dessutom lär vi om förhållanden i engelsktalande länder/områden/situationer.

 

Vad?

Läsa boken The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian, skriven av Sherman Alexie.

Öva läsförståelse, språklig säkerhet (t ex vokabulär och grammatik), litteratur-analys.

Öva skrivförmåga, anteckna och svara skriftligt, göra ordlistor, skriva kopplade uppgifter till texten.

Öva tala, berätta vad vi tänker, diskutera innehållet osv.

 

Hur?

Vi kommer att läsa tillsammans i början, diskutera svar och hur vi ska gå tillväga för att förstå och analysera det vi läser. Allteftersom projektet fortskrider så kommer vi växla läs-stilar och öppna upp för t ex egen läsning, läsning i grupp, stafettläsning m.m.

Medan vi läser arbetar vi med läsförståelse-uppgifter (muntligt på lektionerna och skriftligt i notebook) och med jämna mellanrum kommer det lite större avstämningar som lämnas in.

I slutet av boken kommer en större skrivuppgift och diskussionsuppgift.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse. Vi växlar läsning med ögonen med läsning med öron och ögon, för att ta stöd av styrkor i t ex hörförståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi arbetar med tydliga ramar och liknande upplägg. Vi tar hjälp av rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi interagerar muntligt, skriftligt samt i bild.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en trygg miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. I boken använder huvudkaraktären bilder för att förmedla sina tankar. Vi använder oss av olika uttryckssätt när vi förmedlar våra tankar kring innehållet i boken.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Månadsbrev Venus oktober

Under oktober har vi arbetat med friluftsliv inom idrotten och knivhantering i slöjden och detta fick sammanstråla under en vandring vid Långviksträsk. Fler i klassen är engagerade i grön flagg som Malin driver. Där jobbar vi med att den miljö som vi lär oss uppskatta och njuta av tar vi också hand om. Något vi fick göra under denna vandring. Vi la mycket fokus på gemenskap, samarbete och att bygga trivsel och trygghet. Vi pedagoger och elever är fortfarande nya för varandra och arbetet att bygga relation tar både tid och ansträngning. Men är såklart också väldigt roligt. 

 

I svenskan har vi sedan terminsstart arbetat med en ungdomsdystopi som heter “En sekund i taget”. Den handlar om en pandemi som drar över världen och vi får följa Hedvig som är tillsynes ensam överlevande. När vi satt vid Långviksträsk och späntade ved så fick de tänka sig in i Hedvigs situation där hon ensam skulle försöka göra upp eld för att få mat och värme. 

 

 

 

 

 

 

   

I matematiken har vi arbetat med tal och taluppfattning som ligger till grund för allt vi gör inom matematiken. Då Malin och Marias lektioner ligger parallellt på onsdagarna så möjliggör det för oss att dela klasserna på andra sätt. Något som är gynnsamt både för att ibland komma åt olika genomgångar utifrån olika behov. Men även för att möjliggöra andra grupperingar som känns gynnsamma för grupp och individ. 

 

Nu går vi in i mörkare tider vilket kan ta på krafterna. Vi kommer uppmuntra eleverna att fortsätta gå ut på rasterna även om det är kallt och ruggigt så att de får solljus och energi.

 

Med önskan om en fortsatt härlig senhöst! /Venus mentorsteam