Ämne: NO
Årskurs: Åk 3
Ansvarig: Cecilia Hulin
När: v.35-39

Varför?

Syftar med att lära som om luft och vatten är att få grundlig förståelse för vattnets och luftens egenskaper och deras betydelse i vår vardag. Genom praktiska och teoribaserade moment får eleverna möjlighet att utforska och reflektera över naturens kretslopp och tekniska lösningar kopplade till dessa ämnen.

Vad?

Det du kommer att få kunskap om är:

  • Vad är luft och vatten: Vattnets och luftens fysikaliska och kemiska egenskaper.
  • Vattnets kretslopp och betydelsen av vatten i naturen.
  • Luftens betydelse för levande organismer och klimat.
  • Teknikens roll i att hantera och bevara vatten och luft.
  • Vad som sjunker och vad som flyter.-
  • Om blandningar och lösningar.
  • Att göra experiment med vatten och luft

Begrepp vi arbetar med:

Vatten, luft, kemisk förening, grundämne, koldioxid, väte, syre, kväve, föroreningar, luftförorening, försurning, miljögifter, avgaser, miljöförstöringar, växthuseffekt, vattnets kretslopp, fast form, flytande form, gasform, smälta, avdunsta, stelna, kondensera, ytspänning, lufttryck, reningsverk

Hur?

Vi följer “Boken om NO 1-3
Grundboken: Luft s. 26-29 och arbetsboken s. 15-19
Grundboken : Vatten s.39-41 och arbetsboken s.25-27
Filmer: Vattnet och luftens kretslopp
Film: Så fungerar luft.

Vattnets och luftens egenskaper

Spara och bevara v.35

Reflektera över hur vi kan bidra till att bevara vatten och förbättra luftkvaliteten. Projektarbete där eleverna skapar affischer eller presentationer om hur man sparar vatten

  • Lektion 1-2: Introduktion till tema – Vad är luft? Luftens vikt och plats i naturen – experimentera med olika föremål i vatten och luft. Diskussion: Hur påverkar luft i vår vardag?
  • Lektion 3-5: Experiment: Lufttryck – hur fungerar det? Färger i luften – studera ljusets brytning. Skapa en affisch om luftens egenskap

Kretslopp och bevarande v.36

Introduktion till vatten och luft

  • Diskussion och reflektion kring vattnets och luftens betydelse.
  • Genomgång av deras egenskaper.
  • Experiment:
    Vilken boll studsar högst
    Lufttryck: Undersöka studsen hos en boll
    Såpbubblor,
    Tar luft plats?
  • Genomföra praktiska experiment för att visa vattnets olika tillstånd (fast, vätska, gas). Utforska lufttryck och dess effekter
  • Lektion 1: Introduktion till luft och vatten. Vatten som en resurs – diskutera. Experiment: Vatten och dess tillstånd (fast/vätska/gas).
  • Lektion 2: Vad är luft? – Utforska luftens egenskaper.

Experiment: Testa lufttryck. Luftkanon Diskussion: Hur påverkar luft vår miljö?

Kretsplopp v.37

  • Modellera vattnets kretslopp med illustrationer och praktiska aktiviteter.
  • Diskutera hur klimat och väder påverkar vatten och luft.
  • Lektion 7: Introduktion till vattnets kretslopp. Skapa en modell av vattnets kretslopp
  • Lektion 8: Bedömning: Redovisa modellen och förklara kretsloppet.

V.38

  • Lektion 10 -11: Luftens kretslopp – hur det påverkar vädret. Experiment: Vattnets förånga och kondensering.
  • Lektion 12: Översikt: Hur vi kan spara vatten och förbättra luftkvaliteten.

Repetition och utvärdering

V.39

  • Lektion 13: Vad är det som sjunker och inte – densiteten.
  • Lektion 14 Sammanfatta vad vi lärt oss om luft och vatten och : diskussionsövning: Reflektion kring vattnets och luftens betydelse. Utvärdering och återkoppling: Vad har varit mest intressant?

Bedömning

Vi kommer bedöma din förmåga att:

  • Dokumentera i form av enkla skisser och bilder
    Känna till några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om luften- och vattneskretslopp och betydelse för vår överlevnad.
    Delta i aktiviteter på lektioner

CoT

Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion – Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Vi uppmärksammar skyltar och affischer runtomkring vårt samhälle. Vi tar med bilder till skolan, ser på debatter och informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film. 


Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *