Written by Beskrivning
Ämne: Biologi
Årskurs: Venus
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v.35-
Varför?
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden, så allt djur- och växtliv är således betydelsefullt för oss människor. I kapitel 2 kommer eleverna ges möjlighet att lära sig mer och utveckla nyfikenhet om naturen och människan utifrån fakta, egna upplevelser och aktuella händelser. Det krävs många begrepp för att kunna förstå och resonera om naturen omkring oss och om de olika förklaringsmodellerna – att beskriva och förklara biologisk mångfald och samband i naturen i de olika ekosystemen tar också tid. I detta avsnitt kommer eleverna få inblick i naturens fantastiska mångfald av alla levande organismer.
Vad?
Arbetsområdet handlar om växter, svampar och djur. Det är ett stort område och bygger på att eleverna har fått en grundförståelse av jordens organismer – vad är liv? Nu handlar det istället om – Vilket liv? Det handlar om att livet behöver vara en mångfald av olika organismer för att det ska fungera och att hur den mångfalden ser ut och hur den är indelad.
Frågeställningar:
Hur?
Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Läroboken Biologi Titano från Gleerups är huvudsakligt läromedel. Till boken kommer vi även använda ett bildspel som utgår från bokens innehåll. Vi kommer ha genomgångar från bildspel och bok, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer. Vi kommer att avsluta med ett prov.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer. Genomgångar och provfrågor är kopplade genom att det finns möjlighet att läsa in sig utifrån de förmågor och förutsättningar eleven har.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer. Laborationer blandas med teoretiska uppgifter där eleverna får arbeta med olika klasskamrater.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta. Begreppen anpassas och utvecklas utifrån elevnära språk vidare till skol- och ämnesspråk.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.