LPP Matematik Chans eller risk? Sannolikhet och statistik

Ansvarig lärare: Malin Björn

Vilka? Solen, år 9

När, under vilka veckor?  v. 36 – 41

Varför?
Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika sällskapsspel så därför är det värdefullt att fördjupa vårt lärande inom området. Är det ren tur eller går det beräkna? Vad ger störst chans? Hur stor är risken att misslyckas/något går fel? Olika saker händer längs livets väg – i uppför och nedför, hela tiden. Många av dem går att kalkylera på ett ungefär vilket underlättar för att fatta kloka beslut. Hur stor är chansen att jag kommer in på min valda utbildning? Vad säger siffrorna? Statistik möter vi hela tiden i olika medier och det är viktigt att kunna tolka och analysera vad statistiken visar.

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):

• Vilka begrepp används inom sannolikhet?
• Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
• Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
• Hur redovisar vi sannolikheter illustrativt?
• Vad menas med träddiagram?
• Hur används sannolikhet på olika sätt i vardagen?
• Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?
• Vad visar de olika diagrammen?
• Vad visar och hur används ett lådagram?
• Vad menas med att “statistiken kan ljuga”?

Centralt innehåll från kursplanen 

• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.

Hur?
Vi lägger grunden för kunskaper om sannolikhetsbegreppet via ett problemlösande förhållningssätt, spel, aktiviteter och samarbete i grupp som följs av genomgångar i ämnet. Olika material erbjuds för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder och möter sannolikhet i vardagen. När vi arbetar med statistik kommer vi att utgå ifrån olika typer av diagram och hur de visar vardagsnära händelser med matematiska uttrycksformer.

Vad bedöms?

• Vad du visar att du kan på lektionerna i det praktiska arbetet 
• Hur du klarar av några mindre avcheckningar på kunskapsmatrisen 
• Övningsblad lämnas in för genomgång.
• Kreativ gruppuppgift på slutet kallad “Casino Lemshaga” 
• Inlämningsuppgift kring “Egen statistisk undersökning”

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs. Genom att variera arbets- och uttrycksformer med aktiviteter och spel görs arbetet mer roligt och aktivt så att ämnet har chans att engagera fler.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share och en annan är responsmodellen Two stars, one wish.

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är viktiga inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Modellering – Vi redovisar olika möjliga lösningar på tavlan och ger varandra respons. Vi visar varandra och lär tillsammans. Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.